Academic literature on the topic 'Elanläggning'

In some electrical facilities for underground mining, IT-system grounding is used for processes of high priority. This report explains why such systems are used in these kinds of environments, what happens when single-line-ground faults occur and how does the fault protection and monitoring devices handle those faults in accordance to current regulations and standards.An IT-system imply that the neutral point of a transformer is completely or partially connected to earth and exposed conductive parts are bolted directly to ground.IT-coupled networks have been implemented in some mining industries to prevent long and unnecessary down time of production. This is achieved by allowing a single-line-ground fault without interfering with the operation. According to current regulations and standards a single-line-ground fault is allowed on the term that continuously monitoring the insulation of the system, alarm in presence of a fault and remedy as soon as possible.During a single-line-ground fault the artificial neutral point of the system will be displaced relative earth and different amounts depending on the resistance in the fault location. When a bolted single-line-ground fault occur, the faulty line will adopt earth-potential. Between a healthy line and earth, the potential difference reaches line-line voltage and even more than that, depending on the fault-resistance. This entails a higher requirement of the insulation level of the equipment installed in an IT-system. The fault current that emerges in an IT-system depends especially of the capacitive connection between the line conductors and earth, but it is reduced by the resistance in the fault location.In the existing electrical system of the underground mine, insulation-monitoring-devices where installed. These where setup with two alarm limits, one for alarming and the second for release of the circuit breaker feeding the main busbar, if the fault remains for longer than two hours.The insulation monitoring in the existing electrical system, where supplemented with residual-current-monitoring, setup to alarm for residual currents exceeding 60 mA. One presumption the residual-current-monitoring devices requires to be able to detect a fault, is that the upstream installed cable network is widespread enough, that the capacitive connection causes a big enough current to flow.In this report the characteristics of an IT-network were verified with calculations. Simple calculations of the minimum cable length were also made, when using residual-current-monitoring.The conclusion for the existing electrical system in the underground mine, is that the IT-system network of it, is installed in accordance with current regulations and standards in Sweden.

Borealis i Stenungsund är Sveriges enda polyetentillverkare och deras krackeranläggning är en av de mest flexibla i Europa. Då anläggningen är i ständig utveckling behövs nya verktyg för att modellera elanläggningarna som kan ge en helhetsbild. Syftet med rapporten är att undersöka hur väl det fungerar att implementera Borealis existerande lågspänningsställverk i programmet Febdok, som används för att dimensionera kablar och skydd i elanläggningar enligt svensk standard. För att undersöka detta tas modeller fram för två olika lågspänningsställverk i Borealis anläggning fram för att utvärdera programmet. Rapporten tar fram tre generella beräkningsexempel i Febdok och utför manuella beräkningar för att kontrollera resultaten i programmet. Exemplen beskriver olika driftlägen för ett enkelt lågspänningsnät i normal drift, drift med UPS och drift med reservgenerator. Resultaten av de manuella beräkningar som utförts ligger nära motsvarande värde i Febdok. Metoden för beräkningarna diskuteras i varje exempel utifrån felkällor och de förenklingar som gjorts. Utifrån beräkningsexemplen utförs modelleringen av ställverken i Febdok. Detaljer har utelämnats av sekretesskäl och delar som är svåra att modellera har lyfts fram. Exempelvis beskrivs hur reläskydd kan modelleras som effektbrytare och hur felaktig kabelförläggning kan hanteras. Problematiken med modelleringen diskuteras utifrån de specifika ställverken men också ur ett generellt perspektiv. Rapporten visar att det går att skapa en modell av ett befintligt lågspänningsställverk i Febdok om vissa metoder används för att kringgå säkerhetsfunktioner och kontrollfunktioner i programmet. Dessutom beskrivs hur värden på strömmar och spänningar i Febdok kan reproduceras med hjälp av manuella beräkningar. Exemplen som används beskriver vilka parametrar som har använts för att räkna fram belastningsströmmar, spänningsfall och felströmmar samt en diskussion kring avvikelser görs också när resultaten jämförs. Slutligen beskrivs ett antal förbättringsförslag som förenklar modellering av existerande anläggningar.
Borealis in Stenungsund is Sweden's only polyethylene manufacturer and their cracker plant is one of the most flexible in Europe. As the plant is in constant development, new tools are needed to model the electrical systems that can provide an overall picture. The purpose of the report is to investigate how well it works to implement Borealis existing low voltage substation in the Febdok program, which is used to dimension cables and protection devices in electrical installations according to Swedish standards. To investigate this, models are produced for two different low-voltage substations at Borealis facility in order to evaluate the program. The report produces three general modelling examples in Febdok and performs manual calculations to validate the results in the program. The examples describe different operating modes for a simple low-voltage network in normal operation, operation with UPS and operation with a backup generator. Results of the manual calculations performed are close to the corresponding values given by Febdok. Calculation methods and resulting accuracy are discussed in each example based on sources of error and the simplifications made. Based on the general modelling examples, the modeling of the selected low-voltage substations is performed in Febdok. Details have been omitted for reasons of confidentiality and parts that are difficult to model have been described in detail. Problems with the modeling are discussed based on the specific switchgear but also from a general perspective. The report shows that it is possible to create a model of an existing low-voltage substation in Febdok if certain methods are used to circumvent safety functions and control functions in the program. In addition, it is described how values of currents and voltages in Febdok can be reproduced using manual calculations. The examples used describe which parameters have been used to calculate load currents, voltage drop, fault currents and a discussion of deviations is also made when the results are compared. Finally, several proposals for improvements are described that simplify modeling of existing facilities.

Lastflödesberäkningar kan användas för att se om ett nät behöver byggas ut för att tillgodose en ökad belastning, hur mycket reaktiv effekt som behöver tillföras, eller för att se om ett givet nät klarar av bortfall av en ledning. Syftet med denna rapport är att presentera teorierna för lastflödesberäkningar. Dessutom ska en manual till simuleringsprogrammet Power World färdigställas.

Ledningens viktigaste förluster är genom: serieinduktans, shuntinduktans och resistans. Reaktiv effekt kan tillföras dels genom seriekondensatorer, för att motverka ledningens spänningsfall; och dels genom shuntkondensatorer för att kompensera för lastens behov av reaktiv effekt. En lindningskopplare ändrar transformatorns omsättning, vilket renderar i att spänningen i överföringsledet ändras. På varje ställe där ett elkraftnät förgrenar sig finns en skena.

För lastflödesberäkningar delar man upp skenorna i tre olika sorter: swing bus, lastskena och spänningskontrollerad skena. Vid beräkningarna beräknas först spänningen på en skena, och sedan beräknas spänningen på nästa skena beroende av den. I de flesta fall är Newton-Raphsons metod att föredra. Rapporten introducerar lastflödesberäkningar genom två genomgångna exempel. Särkopplat nät är en förenklad metod för lastflödesberäkningar. Beräkningsprogram använder de teorier för lastflöden som denna rapport presenterar, och kan ofta beräkna andra problem av elkraftteknisk karaktär.

Lastflödesberäkningar kan användas för att se om ett nät behöver byggas ut för att tillgodose en ökad belastning, hur mycket reaktiv effekt som behöver tillföras, eller för att se om ett givet nät klarar av bortfall av en ledning. Syftet med denna rapport är att presentera teorierna för lastflödesberäkningar. Dessutom ska en manual till simuleringsprogrammet Power World färdigställas.

Ledningens viktigaste förluster är genom: serieinduktans, shuntinduktans och resistans. Reaktiv effekt kan tillföras dels genom seriekondensatorer, för att motverka ledningens spänningsfall; och dels genom shuntkondensatorer för att kompensera för lastens behov av reaktiv effekt. En lindningskopplare ändrar transformatorns omsättning, vilket renderar i att spänningen i överföringsledet ändras. På varje ställe där ett elkraftnät förgrenar sig finns en skena.

För lastflödesberäkningar delar man upp skenorna i tre olika sorter: swing bus, lastskena och spänningskontrollerad skena. Vid beräkningarna beräknas först spänningen på en skena, och sedan beräknas spänningen på nästa skena beroende av den. I de flesta fall är Newton-Raphsons metod att föredra. Rapporten introducerar lastflödesberäkningar genom två genomgångna exempel. Särkopplat nät är en förenklad metod för lastflödesberäkningar. Beräkningsprogram använder de teorier för lastflöden som denna rapport presenterar, och kan ofta beräkna andra problem av elkraftteknisk karaktär.

Syftet med detta examensarbete i elektroteknik är att konstruera en Febdok-fil samt tre beräkningsmallar för att effektivisera de befintliga lösningarna som EBAB använder för selektiva elanläggningar och att applicera dessa lösningar till användarvänliga beräkningsmallar. Beräkningsmallarna ska därefter ge EBAB en förbättrad riktlinje i arbetsprocesserna och kan sedan användas av elkonsulter vid EBAB förframtida projekt. Examensarbetet började med att författaren fördjupade sig i en litteraturstudie. Därefter konstrueradesen Febdok-fil av en elanläggning i centrala Karlstad och utformningen av tre beräkningsmallar i Excelsom utför beräkningar av: Maximal kortslutningsström vid en transformator, kortslutningsströmmar i änden på en kabel och spänningsfallet i en kabel. Examensarbetet resulterade i en Febdok-fil med god selektivitet och som uppfyller dimensioneringskraven samt tre beräkningsmallar som kommer effektivisera framtida projekt för EBAB

Styrdokument är ett dokument innehållande riktlinjer som tas fram för att underlätta underhållsarbete. På en elanläggning kan dessa styrdokument exempelvis användas för att upprätthålla rutiner och kontroller på den tillhörande elektriska utrustningen. Det är anläggningsinnehavarens ansvar att säkerställa att anläggningen och den tillhörande utrustningen kontrolleras fortlöpande för att säkerställa säkerheten på anläggningen. Intervallet på kontrollerna samt vad som bör kontrolleras nämns inte i lagar eller föreskrifter. Det är därför upp till innehavaren att bestämma intervallen samt behovet av vilka kontroller som utförs på anläggningen. För att underlätta för innehavaren har detta arbete utförts i syfte att förenkla innehavarens arbete i framtagning av dessa rutiner. Den framtagna informationen kommer från litterära studier samt två intervjuer på två skilda företag. Genom en jämförande studie har data framtagits som beskriver vad som bör utföras vid en rondering och funktionskontroll på en elanläggning. Studien är avgränsad till utrustning som är generellt förekommande i driftrum. Det framtagna resultatet är två styrdokument - ett för ronderingsrutiner samt ett för funktionskontroller. Dokumenten visar vad för kontroller som bör utföras under en kontroll, medan rapporten går igenom hur ofta dessa rutiner bör utföras. Tidsintervallen är framtagna utefter en jämförelse av fyra företags rutiner. Två av företagen har intervjuats medan interna dokument på två andra företag har granskats. Arbetet har gett insikt i ronderingsrutinerna samt funktionskontrollerna som förekommer på elanläggningar samt ansvaret som elanläggningsinnehavaren har på anläggningen. Källorna har ansetts relevanta för arbetet och intervjuerna har skett med personer som besitter kunskap inom området.
A control plan is a document that makes the maintenance work more efficient. These documents can for instance be used on a power plant to maintain routines and inspections on the electrical equipment. It is the plant owner's responsibility to ensure that the plant and its associated equipment is checked continuously to ensure the safety of the plant. The frequency of the inspections and what needs to be checked is not mentioned in any laws or regulations. It is thereby up to the owner to decide the ranges and the need of which inspections that are implemented on the plant. This study has been made to simplify the decisions that the owner must take when developing the routine and inspection plans. The developed control plan is taken from literary studies and two interviews from two separate companies. Through a comparative study data has been produced that describes what should be performed during a visual inspection and functional controls on a power plant. The study is limited to equipment that is generally occurring in a restricted access area. The produced result is two control documents – one for patrols and one for functional controls. The documents show what type of inspection that should be performed during a control, while the report describes how often these routines should be implemented. The time intervals are produced from a comparison of four companies' routines. Two of the companies has been interviewed while intern documents at two other companies have been reviewed. The study has given insight into the inspections that are implemented in a restricted access area and the responsibility that power plant owners have on the plant. The sources are considered relevant to the study and the interviews have been made with persons that possess knowledge in the field of study.