Academic literature on the topic 'Ekonomisk- och Social hållbarhet'

Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning. I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.

This essay is about social aspects of sustainability in sloyd in Swedish compulsory school, against the backdrop that this knowledge area is perceived as difficult to teach by teachers. Drawing on previous research from differing fields, implications for teaching and learning are discussed in relation to students’ emotional experiences and to the role of materials and sloyd artefacts in social interaction. While interaction between the student and the material/artefact is at the core of sloyd, education for social sustainability, as a new challenge, requires new approaches for teaching.

I ett globalt sammanhang betraktas den h øgre utbildningen som en självklar del av den nya politiska ekonomin. Forskare benämner detta fenomen i termer av 'akademisk kapitalism'. På den europeiska kontinenten har policymakare reagerat på dessa processer genom att standardisera och nivellera den h øgre utbildningen; det man idag kallar Bolognaprocessen. I kombination med dessa processer finner vi spridningen av New Public Management principerna som ligger till grund f ør att offentliga myndigheter marknadsorienteras. Därtill ser vi idag hur det h øgre utbildningssystemet tvingas in i den nya europeiska innovationspolitiken, vilken befrämjar tätt samarbete och samverkan med stat och industri. Inte sällan tar detta sig uttryck i krav på att utbilda alltfler entrepren ører i syfte att främja social och ekonomisk regional tillväxt. I betraktelsen av obligatorisk h øgskolepedagogik, som ett deleuzianskt-inspirerat 'uttryck' f ør ovanstående ekonomiska och politiska processer, s øker jag f ørstå produktionen av nya sociala f ørväntningar. Detta i syfte att bättre f ørstå universitetslärarnas nya sociala villkor på svensk arbetsmarknad.

Abstract SwedishUnder efterkrigstiden förändrades många västerländska länders kriminalpolitik i riktning mot välfärd och rehabilitering. Detta ideal fokuserade gärningsmannen, inte brottsoffret. Detta skulle snart komma att förändras. En av de första initiativ som togs för brottsoffer var brottsskadeersättning, en ekonomisk kompensation som infördes på 1960-talet. Denna artikel jämför utvecklingen av brottsskadeersättningi två länder, USA och Sverige, i relation till deras välfärds- och kriminalpolitik. Båda länderna initierade kompensationsreformer för brottsoffer ivälfärdsinstitutionella kontexter. Med stöd i en jämförande historisk fallstudiemetod visar artikeln dock att kompensationsreformerna i de två länderna skilde sig åt och kom att avspegla respektive lands välfärds- och kriminalpolitik. De första svenska kompensationsreformerna förankrades som en socialförsäkringsfråga, medan deras motsvarigheter i USA snabbt banade väg för mer straffinriktade program.Abstract EnglishIn the post-war period, many Westernized countries advanced toward more rehabilitative and welfarist ideals informing crime policies. These ideals centered on the offending individual, not the victim. This was soon to change. Victim compensation programs were one of the first initiatives taken for victims of crime with the first established in the 1960s. This paper examines and compares the development of victim compensation programs in two countries with contrasting social welfare and penal policies, the United States and Sweden. Both countries developed victim compensation programs located within welfarist administrative institutions, suggesting common penal welfare frameworks and instruments. Using the comparative historical case study method, the study finds that formative victim compensation policies in the two countries differed widely, reflecting social welfare versus remedial welfare policies, and rehabilitative versus punitive carceral frameworks, respectively. Arguments upholding penal welfarist ideals and social insurance concerns underlay the early formation of Sweden’s victim compensation program and anchored subsequent developments while, in the United States, political conditions led to a rapid trajectory in more punitive directions.

Den här artikeln fokuserar på social hållbarhet som undervisningspraxis, inte som undervisningsinnehåll, närmare bestämt hur den naturvetenskapliga undervisningen kan förverkligas på ett socialt hållbart sätt. Forskningsfrågan är hur lärare som undervisar i naturvetenskaper kan erbjuda elever mer likvärdiga förutsättningar att utveckla scientific literacy. Vi sökte svaret med stöd av klassrumsobservationer i Finland och Sverige. I resultatet utkristalliserade sig särskilt fyra kategorier med relevans för social hållbarhet i undervisningen: språkanvändning, konkretisering, tidsanvändning och uppmuntran till elevinitiativ. Ett likvärdigt lärande i naturvetenskaper kräver en didaktik där målmedvetet språkbruk sammanflätas med konkreta lärandesituationer utan tidspress. Det är även ett lärande där elevinitiativ tillvaratas. Social sustainability and scientific literacy in multilingual science classrooms Abstract The focus of this article is social sustainability as a teaching practice, not as teaching content. Specifically, the concern is how to realize science teaching in a socially sustainable way. The research question is how science teachers could offer students equal opportunities to develop scientific literacy. We have searched for answers through classroom observations in Finland and Sweden. The analysis revealed four categories with relevance to social sustainability teaching practice: language use, tangibility, time use, and encouragement of student initiatives. Equal science learning requires teaching methods that include purposeful use of language in practical learning situations without time pressure. It is also the teaching that supports student initiatives. Keywords: social sustainability, sustainability education, subject language, scientific literacy, science education

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen. Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB: Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge. Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka. Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.           Målet med rapporten är att: Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion. Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver. Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt. Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering. Ändringar som uppkommer i arbetssättet är projektberoende och belyses i produktionsplaneringsskedet i varje enskilt projekt med hjälp av den extra planeringen som en CEEQUAL certifiering kräver. Rekommendationer för Skanska är att integrera en del av CEEQUALs krav i ledningssystemet och att skapa färdiga mallar som är anpassade till CEEQUALs frågeställningar med avsikt att effektivisera framställning av bevisdokumentationen i varje enskilt projekt.
CEEQUAL is an assessment and award scheme developed by ICE, The Institution of Civil Engineers in Great Britain, in order to improve the Civil engineering industry´s social, economic and environmental sustainability. The system was developed in 2003 and it was only used in the UK and Ireland until 2011. Year 2011, was an international version developed for organizations that are interested in certifying projects in other parts of the world. The report aims to evaluate the consequences for a project that is going to be assessed. This is done by using three case studies from Skanska Sverige AB: Project Skarplöt, exploitation of previous farming land in Västerhaninge. Project Folkparksvägen, refurbishment of a 1500 meter stretch of road. Project Tyresövägen - Simvägen, a narrowing of Tyresövägen from motorway standard to a city road with cycle lanes. The objective of this report is to: Identify improvement measures to promote sustainability and resource efficiency under production. Estimate the resources that such improvements and the works associated with the certification requires. Results of case studies show that Skanska has well-established work practices, however, there is potential for improvement that can be achieved with the integration of CEEQUALs requirements in the company’s management system. The additional cost of the improvement measures consist mostly of extra working time needed to administrate, plan and monitor measures that promote sustainability as well as gather evidence for certification. Adjustments to the production process that arises in the planning stages of the sustainability measures cannot be generalised and depend mostly on the project prerequisites. Recommendations to Skanska are to integrate CEEQUALs requirements in their management system and to create pre-designed templates for the required documentation and procedures in order to streamline planning and monitoring in each individual project that is going to be certified.

The purpose of this study is to describe the All inclusive concept and to what extent it can be described as sustainable from economic, social and environmental aspects. The empirical study is based mainly on qualitative interviews with four respondents. Two of the informants find the All inclusive concept to be sustainable while the other two are critical to the concept. In the discussion the essay writers argues around the empirical results of the study and how the All inclusive concept possibly could become sustainable. To consider the All Inclusive concept to be sustainable, it is important that the economic, social and environmental aspects are integrated with each other at the destination.
Studiens syfte är att beskriva All inclusive som koncept och i vilken mån det kan betecknas som hållbart utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Den empiriska studien baseras huvudsakligen på en kvalitativ intervjuundersökning med fyra informanter. Två av informanterna resonerar utifrån att All inclusive konceptet är hållbart och de övriga två ställer sig kritiska till detta resonemang. I diskussionen resonerar uppsatsförfattarna kring den empiriska studiens resultat och hur All inclusive konceptet eventuellt skulle kunna göras mer hållbart. För att ett All inclusive koncept ska anses vara hållbart är det viktigt att de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna på en destination integreras med varandra.

Purpose – The purpose of this study is To investigate performance targets within a 3PLcompany and the effect they have on financial and social sustainability. To fulfil the purpose of the study two research questions has been conducted: How does a 3PL-company use performance targets to increase the company’s financial value? How are the employees affected by the present performance targets? Method – To fulfil the purpose of the study a case study has been conducted at a 3PL-company were performance targets to measure individual performance is used. Two methods to collect empirical data were used. These two were interviews and observations. In addition to these two methods, a literature study were conducted. Findings – The study resulted in that the performance targets affected both the companies economic and social sustainability. The performance targets are used to negotiate a sustainable contract with the clients and to contribute with growth to the company and this affects the employees both positive and negative. Implications – The study has contributed to highlight the knowledge gaps that were identified which are that performance targets on an individual level is rather unexplored and also that RBV has not been used in warehouse environment before. The study also contributes to how performance targets affect the employees in a 3PL-company. Limitations – The study that were conducted was a single case study and are therefore not as generalizable as a multiple case study. The interviewees had previous experience from warehouse organizations and therefore did not notice any affects from the performance targets. The study would have been strengthened by having interviewees who does not have previous experience from warehouse organizations who could have a different view on performance targets.
Syfte – Syftet med denna studie är Att undersöka prestationsmål inom ett 3PL-företag och dess påverkan på ekonomisk och social hållbarhet. För att uppfylla studiens syfte har två frågeställningar formulerat: Hur används prestationsmål inom ett 3PL-företag för att öka företagets ekonomiska värde? Hur påverkas de anställda av de nuvarande prestationsmålen? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett tredjepartslogistikföretag där de använder prestationsmål för att mäta individers prestation. Två stycken datainsamlingstekniker användes för att samla in empiri till studien, intervjuer och observation. Utöver dessa två datainsamlingstekniker har en litteraturstudie genomförts. Resultat – Studien resulterade i att prestationsmål har en påverkan både på ett företags ekonomiska och sociala hållbarhet. Prestationsmålen används av tredjepartslogistikföretag för att kunna förhandla ett hållbart kontrakt med sina kunder och tillföra tillväxt till företaget och detta påverkar ett företagets anställda både positivt och negativt. Implikationer – Studien har bidragit till att belysa de kunskapsgap som identifierats vilka är att prestationsmål på individnivå är ett relativt outforskat område och att RBV inte har använts inom lagerverksamhet tidigare. och hur prestationsmål påverkar de anställda inom ett 3PLföretag. Begränsningar – Studien som genomfördes var en enfallstudie vilket innebär att studien inte är lika generaliserbar som en flerfallstudie. Intervjuernas respondenter hade erfarenhet inom lagerverksamhet och märkte därför ingen större påverkan av prestationsmålen. Studien hade stärkts av att ha respondenter som inte har erfarenhet inom lagerverksamhet då de kan ha en annan syn på prestationsmål.

Bakgrunden till examensarbetet är att aktiviteter kopplat till den globala ekonomin samt tillväxt av denna har skapat en situation som i dagsläget inte uppfyller den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Lösningar för att minska den miljöpåverkan som sker idag samtidigt som ekonomisk tillväxt sker har kritiserats och istället föreslås ekonomier med låg eller ingen tillväxt. Med bakgrund till detta har forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt startat och examensarbetet genomförs hos ekonomiska modeller som är ett av projektets arbetspaket.Syftet med examensarbetet är dels att utreda hur en eventuell hållbarhetsproblematik med en fortsatt BNP-tillväxt ser ut för att avgöra om en konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet existerar. Syftet går också ut på att simulera en neoklassisk jämviktsmodell för att studera hur en sådan reagerar för olika tillväxtscenarier (tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt). För att avgöra detta studeras parametrarna BNP, konsumtion, investeringar, mängd kapital och mängd arbetade timmar. Tanken är att kartläggningen av en eventuell konflikt mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet i kombination med analysen av jämviktsmodellen ska kunna användas för att avgöra hur ekonomiska modeller som tar hänsyn till både den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet ska kunna utformas.Huruvida en konflikt mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbarhet existerar utreds med hjälp av en litteraturstudie. Vidare ställs den neoklassiska jämviktsmodellen inte upp från grunden, istället används en redan färdig jämviktsmodell för den finska ekonomin som sedan utvecklas efter förutsättningar i svenska data. Modellen simuleras mellan 1990-2035 för scenarierna tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt. Dessutom görs en simulering av nolltillväxt där arbetstiden successivt minskar.Litteraturstudien visar att en potentiell konflikt mellan den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet existerar. Simuleringarna för den neoklassiska jämviktsmodellen ger tillförlitliga resultat för parametrarna BNP, konsumtion och mängd arbetade timmar. Modellens stora svaghet är dock investeringar som avviker i jämförelse med data, något som antagligen också är skälet till att mindre avvikelser uppkommer för mängden kapital.Jämviktsmodellen och litteraturstudien diskuteras sedan och slutsatsen dras att den största svagheten hos den neoklassiska jämviktsmodellen är att den inte tar hänsyn till naturresurser (inklusive energi) som produktionsfaktor samt hur föroreningar påverkar dessa. Ett förslag som i sin tur tas fram utifrån slutsatserna är att uppdatera ekonomiska modeller (exempelvis jämviktsmodellen) för att inkludera naturresurser som produktionsfaktor så att modellerna även tar hänsyn till den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Resultatet av en sådan modell skulle sedan kunna användas för att kommunicera en optimal nivå på BNP och skapa konsensus mellan nationalekonomer, miljövetare och politiska beslutsfattare om hur en potentiell konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan hanteras.
The background to this master thesis is that the activities linked to the global economy and its growth has created a situation that currently does not uphold the ecological dimension of sustainability. Solutions to reduce the environmental impact of today while economic growth occurs has been criticized and instead economies with low or no growth have been proposed. With this in mind, the research project Beyond GDP growth have started. The master thesis is carried out for economic models which is one of the work packages within the project.The aim of the master thesis is partly to investigate the issue of sustainability with continued GDP growth to determine whether a possible conflict between economic and ecological sustainability exists. The objective is also to simulate a neoclassical equilibrium model for the Swedish economy to study its responses for different growth scenarios (growth, zero growth and negative growth). The parameters GDP, consumption, investment, amount of capital and amount of hours worked are studied. The idea is that the identification of a possible conflict between ecological and economic sustainability, combined with the analysis of the equilibrium model can be used to determine how economic models that take into account both the ecological and the economic dimension of sustainability could be designed.Whether a conflict between the economical and the ecological dimensions of sustainability exists is investigated with the help of a literature review. Furthermore, the neoclassical equilibrium model is not developed from scratch. Instead an already finished equilibrium model of the Finnish economy is used, which is then developed after prerequisites in the Swedish data. The model is then simulated in the time period 1990-2035 with scenarios for growth, zero growth and negative growth. Furthermore, a scenario of zero growth in which working hours are gradually decreases is simulated.The literature review indicates that a potential conflict between the ecological and the economical dimension of sustainability exist. The simulations of the neoclassical equilibrium model provides reliable results for the parameters GDP, consumption and amount of hours worked. The model's major weakness, however, is investments that differs in comparison with the data, which is probably the reason that minor deviations also occurs for amount of capital.The equilibrium model and the literature review are then discussed and the conclusion is made that the biggest weakness of the neoclassical equilibrium model is that it does not take into account natural resources (including energy) as a production function nor how pollutants affect them. A proposal which in turn is drawn up based on the conclusions is to update economic models (e.g. the equilibrium model) to include natural resources as a production factor so that the models also take into account the ecological dimension of sustainability. The result of such a model could then be used to communicate an optimal level of GDP and create consensus among economists, environmental scientists and policy makers about how a potential conflict between economic and ecological sustainability can be managed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redovisa hur ett antal företag inom olika branscher i Sverige arbetar med frågor som rör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet: vanligtvis kallat corporate sustainability och CSR. Begreppen sammanfattar företagens strävan att uppnå långsiktig hållbarhet i sin verksamhet, till exempel genom att hushålla med naturresurser. Uppsatsen bygger på casestudier, med tillhörande djupintervjuer, av sex olika företag. Den grundläggande frågeställningen är hur företagens arbetat med sin organisationsutveckling för att implementera CSR i verksamheten och till exempel bli ett ”grönare” företag. Slutsatserna i studien är att företagen i studien tar ett tydligt samhällsansvar i någon form och samtidigt avfärdar den klassiska ekonomiska teoribildningen kring vinstmaximering som förlegad.  Uppsatsen skulle även kunna utgöra ett instrumentellt dokument för företag som vill lära sig mer om eller utveckla sitt CSR-arbete. Den berör även de negativa konsekvenser som riskerar följa av ett CSR-arbete som inte är tillräckligt dedikerat, används i egen-syfte (greenwashing) eller inte får något utrymme alls.

Detta kandidatarbete har genomförts som en del av ett forskningsprojekt på KTH. Utvecklingen mot industri 4.0 kommer medföra nya metoder och verktyg för att optimera verksamheter. Hållbarhet är viktigt koncept idag och kan delas in i tre aspekter; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Nyckeltal är en metod för uppföljning, styrning och rapportering och är därmed viktiga för verksamheter eftersom det kan användas som beslutsunderlag. Digitaliseringen har bidragit till ny digital teknik vilket är verktyg och system som finns digitalt och har underlättat mätningen av data vilket tidigare gjordes manuellt. Grundproblemet och orsaken till detta arbete är att det idag existerar bristfälliga beslutsunderlag inom materialhantering relaterat till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med detta arbete är att ta fram viktiga nyckeltal inom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som kan användas som beslutsunderlag för att mäta och förbättra verksamhetens produktionslogistik, mer specifikt truck verksamheten inom materialhanteringen. Denna rapport har avgränsats på så sätt att nyckeltalen som presenterats avser endast materialhanteringen inom logistikprocessen samt materialhanteringen som görs med bemannade truckar och inget annat. Nyckeltalen som redogörs i denna rapport mäts med digital teknik. Datainsamlingen gjordes med hjälp av litteratursökning i böcker och olika databaser, intervjutranskript med personer på olika nivåer i Scania och intervju med en assisterande professor som arbetar med forskningsprojektet på KTH. Utifrån detta framgick det att Scania inte har nyckeltal inom logistik utan de har huvudmål, vilket är att undvika förseningar. Efter att spårningssensorer införts på truckarna i Scania kan nu följande realtidsmätningar göras; temperatur, fuktighet, hastighet, koordinater, tidsstämpel, ljudnivå, m.m. Utifrån dessa realtidsmätningar kan nyckeltal inom samtliga tre aspekter inom hållbarhet identifieras och presenteras. Nyckeltal rörande ekonomisk hållbarhet handlar om tid, ekologisk hållbarhet handlar om optimering och social hållbarhet handlar om säkerhet. Nyckeltalen är lämpliga för att de ger en indikation på vart förbättringsmöjligheterna ligger med avseende på resurshantering, säkerhet och effektivitet. Dessa nyckeltal kan användas som beslutsunderlag för att effektivisera verksamhetens resursutnyttjande och planeringsteknik. Utmaningarna med den digitala tekniken är att den var bristande vid tillfällen, då den ibland indikerade rörelse från en truck som i verklighet inte skedde.
This bachelor's thesis has been carried out as part of a research project at KTH. The development towards industry 4.0 will lead to new methods and tools for optimizing business operations. Sustainability is an important concept today and can be divided into three aspects: economic, ecological and social sustainability. Key performance indicators are a method for follow-up, control and reporting and are thus important for businesses where it can be used as a basis for decisions. Digitalization has contributed to new digital technology, which are tools and systems that are available digitally and have facilitated the measurement of data, which was previously done manually. The reason for this work is that today there is a deficient basis for decision-making in material handling related to economic, ecological and social sustainability. The purpose of this work is to produce important Key performance indicators in economic, ecological and social sustainability that can be used as a basis for decision-making to measure and improve the business's production logistics, more specifically the forklift operations in materials handling. This bachelor's thesis has been delimited in such a way that the key performance indicators presented refer only to the material handling within the logistics process and the material handling that is done with manned forklifts and nothing else. The key performance indicators described in this bachelor's thesis are measured with digital technology. The data collection was done with the help of literature search in books and various databases, interview transcripts with people at different levels in Scania and an interview with an assistant professor who works with the research project at KTH. On this basis it was clear that Scania does not have key performance indicators in logistics, but they have main goals, which is to avoid delays. After tracking sensors were introduced on the forklifts in Scania, the following real-time measurements could be made, temperature, humidity, speed, coordinates, timestamp, sound level, etc. Based on these real-time measurements, key performance indicators in all three aspects of sustainability can be identified and presented. Key performance indicators on economic sustainability are about time, ecological sustainability is about optimization and social sustainability is about security. The key performance indicators are suitable because they give an indication of where the opportunities for improvement lie in terms of resource management, security and efficiency. These key performance indicators can be used as a basis for decision-making to streamline the business' resource utilization and planning technology. The challenges with digital technology were that it is lacking at times, as it sometimes indicated movement from a forklift that in reality did not occur.

Hållbarhet är ett ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och framförallt i klädbranschen, då det är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön. Som konsekvens av den ökade medvetenheten ställs klädföretagen inför en utmaning att möta de nya förhållandena. Malmi och Browns modell “Management Control Systems as a Package” skapades för att underlätta implementering av verksamhetsstyrning i företag. Modellen har sedan vidareutvecklats för att även inkludera hållbarhet, vilket anses vara en nödvändighet för att förbli varaktiga på marknaden. Detta är dock något företag ofta misslyckas med då det fortfarande finns många utmaningar och osäkerhet gällande implementering av hållbarhet i sin verksamhetsstyrning.

I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.