Dissertations / Theses on the topic 'Drama'
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Drama.
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Drama.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Narasaki, Roxanne. "Drama." Scholarship @ Claremont, 2013. http://scholarship.claremont.edu/scripps_theses/220.
Full text
2
Blewitt, David. "Drama in Tudor education : education in Tudor drama." Thesis, University of Bristol, 1986. http://hdl.handle.net/1983/9c1050cb-a734-4151-b3f4-63ff22554368.
Full textAbstract:
The present work argues for the invaluable contribution of boy actors to the evolution of Tudor drama. Since most young scholars later went up to university or the'Inns of Court, I have also considered the course of drama in those institutions. This drama in education was given its prime impetus by visiting professional troupes, whose itineraries included schools, universities and the Inns. The education in drama they set before their audiences helped shape the schools drama, which was able to develop and expand in a way denied the professionals by the consequences of the Reformation. Not till Leicester's men established themselves at the Theater were the professionals enabled once again to strive towards their eventual pre-eminence. The argument in those'sections dealing with the colleges of Winchester, Eton and Westminster is supported by original archival material hitherto unavailable in print. The Introduction states the situation at the moment of the foundation of the Theater and of the first Blackfriars. That significant moment marked the beginnings of the decline in the fortunes of the forces of drama in education. The prehistory is rooted in the broad educational changes of the late fifteenth and early sixteenth centuries (Chapter I) and in the seminal effect upon the drama of the sermons of the mendicant preachers of the later Middle Ages (Chapter I). These twin influences forged the drama of pre-Reformation England, defined the roles of professionals and boys alike (Chapter II).
3
Lee, Doyoung. "Drama, severely." The Ohio State University, 2006. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1327941446.
Full text
4
Nweba, Lena. "Characterisation in isiXhosa drama with specific reference to two isiXhosa dramas." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2004. http://hdl.handle.net/10019.1/49878.
Full textAbstract:
Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2004.ENGLISH ABSTRACT: The main aim of study is to investigate characterisation in two of Ngewu's dramas. Ngewu's dramas are contemporary and many scholars have not yet had time to research them. The story in the drama Amadada la afunani ezintsaneni ?( 1998), is about the sexual abuse of children. This is new because the abuse of small children is not seen to indicate culture especially now that even fathers abuse their children. In the olden days children used to look to grown -ups for protection of every kind. The story in the second drama Yeha Mfazi Obulala Indada (1997) , is about a wife who hires assassins to kill her husband. In the past wives were submissive to their husbands. It was unheard of a wife challenging the husband's authority, let alone hiring assassins to kill him. Chapter 1 introduces the aim, the scope, the theories and the methods of the study. Chapter 2 deals with the plot structure of the dramas Amadada la afunani ezintsaneni? (1998) and Yeha Mfazi Obulala Indada (1997) Chapter 3 deals with characterisation in isiXhosa dramas, Amadada la afunani ezintsaneni(1998) and Yeha Mfazi Obulala lndoda (1997) Chapter 4 deals with language and the pattern of stylistic devices Chapter 5 concludes the findings of the study.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Die hoofdoel van hierdie studie is om die karakterisering in twee van Ngewu se dramas te ondersoek. Ngewu se dramas is hedendaagse daarom is daar nog veel navorsing daaroor ezintsaneni (1998) gedoen nie. Die storie in die drama Amadoda la afunani handel hoofsaaklik oor die seksuele molestering van kinders. Seksuele kindemolestering is In relatiewe nuwe versknser want dit is taboe in kultuur veral nou dat die bekend is dat kinders deur hulle vaders gemolesteer word. In vroeer jare was kinders van volwassens afhanklik vir beskermering en welvaart. Die tweede drama Yeha Mfazi Obulala lndoda (1997) handeloor I vrou wat sluipmoordenaars huur om haar man om die lewe te bring. In vroeer jare was vroue aan hul mans onderdaning. Dit was ongewoon dat I vrou haar man se gesag sou ondermyn, en nog meer ondenkbaar die huur van sluipmoordenaars om hom om die lewe te bring. In hoofstuk 1 vind ons die doel van die studie, die omvang ,teoretiese raamwerk en metode van die studie. Hoofstuk 2 handeloor die struktuur van die twee Amadoda la afunani ezintsaneni (1998) en Yeha Mfazi Obulala Indoda ( 1997) Hoofstuk 3 handeloor die karakterisering in die isiXhosa dramas, Amadoda la afunani ezintsaneni (1998) en Yeha Mfazi Obulala Indoda (1997) Hoofstuk 4 handeloor die taal en skryfstyl van die skrywer. Hoofstuk 5 bevat die samevatting van die studie.
5
Van, Zyl Yolande. "Hoekom drama? : ’n ondersoek na enkele persepsies van drama en drama-opleiding aan die Universiteit van Stellenbosch." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2008. http://hdl.handle.net/10019.1/2290.
Full textAbstract:
Thesis (MDram (Drama))--Stellenbosch University, 2008.The general aim of this study was to establish why students at Stellenbosch University embarked on a course in Drama. The initial hypothesis was that students were attracted to the expressive, therapeutic features inherent to this field of study. A questionnaire was designed to test this hypothesis. However, in the early stages of the project, feedback from the Drama students of 2005 and, at a later stage, that of the first-year Drama students of 2006 and 2007 proved the hypothesis to be incorrect. The specific questionnaire that was handed out to students also included questions that would enhance the interest value of the survey, such as: “What question was the most frequently asked by your friends and relatives enquiring about your Drama studies?” Responses to the latter question, amongst others, triggered two other pilot studies. The aforementioned studies were conducted among 110 students from different disciplines on the US (University of Stellenbosch) campus, as well as among 65 respondents in the Stellenbosch area, and focused on perceptions around Drama students and the drama profession as such. The final study contained the following three problem statements: 1. Are there any stereotypical prejudices towards Drama students? If so, who and what is the Drama student in terms of personality type and character traits? 2. Are there any stereotypical prejudices towards this field of study and the professional field? If so, what do the field of study and the professional field constitute within the South African context? 3. Why Drama? or rather, what is the purpose of Drama, and what motivates students at Stellenbosch University (SU) to choose this particular profession, given the current perceptions? The supporting theories and the data, though not wholly significant, indicated that a marked degree of stereotyping existed with regard to Drama students and the profession. These perceptions about the students and the related professions have also been validated by the limited number of existing studies that could be found on this topic. Moreover, feedback from 253 Drama students revealed that they had decided to study Drama for a variety of reasons, and not only because a successful career in this field will inevitably lead to stardom and fame, which is contrary to what people generally tend to believe.
6
Van, Zyl Yolandé. "Hoekom drama? : 'n ondersoek na enkele persepsies van drama en drama-opleiding aan die Universiteit van Stellenbosch /." Link to the Internet, 2008. http://hdl.handle.net/10019/798.
Full text
7
Hofmann, Evelina. "Drama som utvecklingsmetod." Thesis, Estetisk inriktning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9312.
Full text
8
Bryson, Lucy Lynn. "Drama + math = dramath." Master's thesis, University of Central Florida, 2011. http://digital.library.ucf.edu/cdm/ref/collection/ETD/id/4861.
Full textAbstract:
Arts-Across-the-Curriculum is gaining popularity in the field of education as arts programs are being cut from schools and teachers look for ways to incorporate art in their classroom. Most of these teachers have minimal formal arts training, but recognize the importance of introducing their students to various fine arts disciplines. These educators seek opportunities to learn new ways to bring arts to their students and may bring teaching artists into their classrooms to teach students or teachers. The clear connection between drama and the core subjects of history and literature allow teaching artists to easily create units utilizing both curriculum areas. Mathematics does not present clear connections to drama and the prevalence of mathematics anxiety, especially in the arts, prevents connections from being made. As an educator, theatre artist and lover of mathematics, Arts-Across-the-Curriculum provides me a opportunity to meld these together as a way to help young people find excitement in their education. Partnering with a fourth grade teacher, I developed a unit of lesson plans using playwriting as a way to understand word problems that was user-friendly for a teacher with no arts training. The Dramath Unit was integrated into the class as part of regular curriculum taught by the participating classroom teacher. Based on feedback from the participating teacher, I revised the unit for future use.ID: 029809671; System requirements: World Wide Web browser and PDF reader.; Mode of access: World Wide Web.; Thesis (M.F.A.)--University of Central Florida, 2011.; Includes bibliographical references (p. 88-90).
M.F.A.
Masters
Theatre
Arts and Humanities
9
Harvie, Jennifer B. "Liz Lochhead's drama." Thesis, University of Glasgow, 1996. http://theses.gla.ac.uk/5026/.
Full textAbstract:
This thesis is an examination of Liz Lochhead's three published plays: Blood and Ice (1982), Dracula (1989), and Mary Queen of Scots Got Her Head Chopped Off (1989). Each of these three plays deals centrally with a literary or historical pre-text: the life of Mary Shelley and the ideology of English Romanticism in Blood and Ice; Bram Stoker's novel Dracula and late-Victorian British ruling-class culture in Dracula; and sixteenth-century Scottish and English history in Mary Queen of Scots Got Her Head Chopped Off. Given these dramatic emphases, the critical emphasis of this thesis is the plays' reassessment of their pre-texts, and particularly of those pre-texts' power to exercise and selectively to confer cultural authority. The thesis argues that the plays critically re-cast their pre-texts, re-interpreting those texts and compelling audiences to do the same. Altering diegetic emphases, the plays emphasize and interrogate the perhaps dubious function of their pre-texts to narrate and legitimate certain cultural groups' dominance and others' subordination. And using narrative forms which contrast in significant ways with those of the pre-texts, the plays demonstrate alternative, less prescriptive narrative forms. The effect of these textual re-interpretations and alternative narrative forms to intervene in hegemonic operations of power is important not least because each of the pre-texts, in different ways, thematically and/or formally, is ostensibly committed to the "fair" distributed of power. Romanticism claims commitment to the liberation of humanity. The protagonists of Stoker's Dracula fight avowedly to protect the superiority of their "good" Western humanity over Dracula's "bad" Eastern monstrosity. And orthodox histories, including those of Mary Queen of Scots and Elizabeth I of England, frequently function to absolve present communities' responsibility for their "closed" histories, but also for their histories' legacies, and, thus, for responsibility for the present.
10
Silva, Jameson Thiago Farias. "Um drama cibercultural." Universidade Federal de Sergipe, 2015. https://ri.ufs.br/handle/riufs/5965.
Full textAbstract:
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível SuperiorA condição cibercultural pode ser entendida como uma cultura de circunstâncias operadas por tipos específicos de tecnologia; tecnologias que perigam codificar o pensamento, exagerando a polarização das ideias num duplo frenesi ideológico, e tecnologias que possibilitam a mobilização das pessoas em nome de pautas ignoradas pelos espaços legitimados para o fazer político e a discussão de temas deixados de lado, ou adulterados, pelos meios tradicionais de produzir conhecimento e comunicação. Para o internauta, personagem conceitual caracterizado e definido pelas conexões que articula, é neste segundo sentido que se inserem a Mídia NINJA, o Episódio Cablegate, a Primavera Árabe e o Occupy Wall Street. O OWS, mesmo, é coerente em seu manifesto: de fato, formalizar a política da esquerda é endireitar-se, é tornar-se direita, é transformar esse tempo criador em espaço. Mas, sem um espaço formal e estabelecido, como pode o tempo fruir e frutificar? Aí reside o problema do internauta ou, ao menos, o seu fundamento, problema que o internauta tentará encaminhar e, mesmo, recolocar com a noção de parresía. Através dum uso muito particular e peculiar da mesma feito por Michel Foucault, a noção repensa a relação entre verdade, política e sujeito, colocando o problema do discurso verdadeiro não nas famigeradas condições de possibilidade da veridicção, mas na questão do real da filosofia, da sua realidade. O parresiasta é aquele que, fora do estatuto social ou institucional, faz valer sua própria liberdade e coragem ao falar. Levado ao extremo, o parresiasta é o que aceita morrer pela verdade: aceita morrer em nome da verdade, por ter dito a verdade e por ter a verdade no dizer. O que interessa a Foucault e ao internauta, com a parresía, não é um estudo das performances e do sentido dos enunciados neste ou naquele contexto cibercultural, mas um drama, uma dramática dos discursos, um modo de dizer e pensar que revele o contrato do sujeito falante à verdade que enuncia, sua maneira de se vincular à verdade do que diz. Uma leitura cibercultural da parresía; uma leitura de Foucault por um internauta. Este drama cibercultural, aqui presentificado na escritura burocrática de um trabalho de dissertação, é uma tentativa do internauta em resolver o problema que o acomete, o registro institucional dessa tentativa e o próprio internauta.
Cybercultural condition is understood as a culture of circumstances operated by the specific types of technology; technologies which endanger to decode thinking, exaggerating the polarization of ideas on a double ideological frenzy, and technologies which enable the mobilization of people in the name of rulings ignored by legitimated spaces to political doing and the discussion of themes left aside, or adulterate, by traditional means of producing knowledge and communication. For netizen, conceptual personage characterized and defined by connections which articulate, it is in this second meaning that is inserted the NINJA Media, the Cablegate Episode, the Arabic Spring and the Occupy Wall Street. The OWS is coherent in its manifest: indeed, formalizing the left-winged politics turns it into right-winged politics, it is transforming this maker-time into space. However, without a formal space and established, how can the time possess and be fruitful? This is the problem of netizen or, at least, its foundation, problem which netizen will try to route and put back with the notion of parrhesia. Through a very particular and peculiar usage of it done by Michel Foucault, the idea rethink the relation between truth, politics and individual, setting the problem of unfeigned discourse not in infamous conditions of responsibility and veridiction, but in the real matter of philosophy, of its reality. |Parrhesiasta| is someone who even being outside of one´s social or institutional statute enforces one´s own liberty and courage when speaking. Taken to the extreme, |parrhesiasta| is someone who is willing to die in the name of the truth, for having said the truth or for having truth in the said. What comes to Foucault interest and the netizen, along with parrhesia, it is not the studies of the performances and the meanings of the enunciation in different cybercultual contexts, but the dramatic of the discourses themselves, a way of saying and thinking that reveals the relation of the speaker with the truth that one annunciates, one´s way of being bound with the truth. A cybercultural reading of Parrhesia; a Foucault´s reading by the netizen. This cyberculltural drama, presented in this bureaucratic thesis, it is an attempt of the netizen to solve the problem which one is attacked by, the institutional registry of this attempt and the netizen himself.
11
Danbolt, Viktoria, and Rasmus Jinnestrand. "Drama i historieundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34569.
Full textAbstract:
Då skolan ska bidra till att ge eleverna en djupare ämneskunskap och förståelse för samtidenkrävs det fler metoder för att variera och anpassa undervisningen till varje individ. Syftet medföljande examensarbete var att undersöka om dramapedagogiska metoder används iämnesundervisningen samt, om så var fallet, i vilket syfte lärare använder sig avdramapedagogiska metoder. Vidare undersöktes vilka möjligheter till förbättradundervisningskvalitet användandet av dramapedagogik i undervisningen, med särskilt fokuspå historieämnet, skulle kunna erbjuda. Metoden som användes för att besvara frågorna vartriangulering, en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där en enkät medflervalsfrågor och fria formuleringar utgjorde vårt empiriska material. Resultatet haranalyserats genom utvecklingspsykologiska teorier och ämnesdidaktiska teorier med fokus påhistorieämnet. Undersökningens resultat visade att lärare i alla ämnen använder sig avdramapedagogiska metoder främst för att stärka värdegrundsarbetet. Lärare i historiaanvänder sig av dramapedagogiska metoder i undervisningen för att levandegöraundervisningen, utveckla historisk empati och förståelse samt motivera eleverna att ta till sigkunskap.
12
Berglund, Jesper, and Anders Juhlin. "Drama i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32875.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag. Efteråt samlades gruppen som var uppdelad i halvklass för ett samtal, eftersom vi ville ta del av deras åsikter. Vår undersökning avslutades med att vi genomförde fyra stycken kvalitativa intervjuer där vi behandlade pedagogiskt drama, skolans värdegrund och trygghet/otrygghet. Vårt resultat visade på att pedagogiskt drama var en användbar metod i arbete med skolans värdegrund, trots att ett fåtal elever inte deltog av olika anledningar. Eleverna hade lättare att visa på otrygghet än trygghet som de i vidare samtal kopplade till allt som man ser och läser i media.
13
Einarsson, Anneli. "Drama i marginalen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30943.
Full textAbstract:
Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyrauppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmöhögskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenternaformulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i derastexter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig avLindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer omargument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser.I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternastexter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskursoch social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad ärmetod-diskursen och den sociala diskursen.Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inomestetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM. Men hjälp av dennateori har jag gett förslag på hur man skulle kunna applicera detta på dramapedagogik. Jaghar i samband med detta kopplat ihop de diskurser som framträder i studenternas uppsatsermed Lindströms läroformer: OM drama relateras till metod-diskursen, I drama till ämnesdiskursen,MED drama kopplas till kunskaps-diskursen och GENOM drama till den socialadiskursen. Syftet med detta har varit att fortsätta utveckla teoretiska verktyg för att beskriva,problematisera och analysera dramapedagogik och sätta in den i ett större sammanhang.This paper is part of a Masters degree in Education and treats discourse analysis of fouressays written by students who have studied courses Educational Drama 90 hp at MalmöUniversity. The purpose of the study was to describe and analyze how students expressthemselves about Educational Drama and what possible patterns that occur in their textsand the discourses which can therefore be identified. I have also used Lindström's theory(2008) on educational approaches at the Aesthetic learning processes and Marners ideasabout arguments for the arts in schools (2004), to analyze students' essays.In discourse analysis, I have come to the conclusion that four discourses can be identified instudents' texts. These discourses, I have called: Knowledge discourse, subject-discourse,methodological discourse and social discourse. There are traces of all discourses in all fourpapers, but most pronounced is the method of discourse and social discourse.Lindström’s (2008) theory is based on ideas that one can describe four forms of learning inaesthetic learning processes, and these he calls ABOUT, IN, WITH and THROUGH. By usingthis theory I have given suggestions on how to apply them to Educational Drama. I have inconnection with this pairing the discourses that appear in students' essays with Lindström'seducational forms: ABOUT drama is related to methodological discourse, the subjectdiscoursecan be related to IN drama, WITH drama can be linked to the knowledge discourseand THROUGH drama relates to the social discourse. The purpose of using this theory hasbeen continuing to develop theoretical tools to describe, formulate and analyze EducationalDrama and put it in a larger context.
14
Ziegler, Randy, and Malin Åberg. "Drama och Teater." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35983.
Full textAbstract:
Vi ville i detta arbete undersöka olika uppfattningar av begreppen drama och teater, samt om det kan finnas någon praktisk skillnad i praktiken. Det har sedan antiken pågått en debatt kring begreppen, men ändock finns det, vad vi kunnat se, väldigt lite skrivet. Vi har gjort en kort presentation av denna debatt och av vilka försök till definitioner av drama respektive teater man kan finna i litteratur idag. I vår undersökning använde vi metoderna kvalitativ intervju och observationer. Vi valde att intervjua två utbildade dramapedagoger, samt observera några av deras sammankomster. För att fördjupa vår undersökning och få ta del av fler uppfattningar kring drama och teater valde vi att även skicka ut e-postförfrågningar till ett antal personer verksamma inom drama och teater. Uppfattningarna kring begreppen drama och teater skiljde sig vitt åt, denna skillnad blev dock inte lika tydlig i praktiken. Vi kom fram till att definitionerna av drama och teater är diffusa och därigenom även gränserna mellan vad som räknas som drama och teater i praktiken. Vi anser att det för oss är omöjligt att definiera begreppen, möjliga förklaringar är dock att drama främst används i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater främst har siktet inställt på en konstnärlig slutprodukt.
15
Jönsson, Maria. "Drabbad av drama!" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33976.
Full textAbstract:
Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.
16
Magdová, Marcela. "Ruské "nové drama"." Doctoral thesis, Akademie múzických umění v Praze.Divadelní fakulta. Knihovna, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-371621.
Full textAbstract:
The work focuses on the current Russian-language theatre writing, more precisely on its strongest and best-known fraction known as the “New Drama” movement. It questions the usage of the term itself as well as it outlines the historical development of Russian theatre, of drama of last twenty-five years and related events of the collapse of the Soviet Union and reflects the change of social paradigm.
It describes the emergence of the phenomenon of "New Drama". It presents the names, institutions, general tendencies and its typology. In the second part, it puts emphasis on the production of four selected authors of the movement: Olya Mukhina, Ivan Vyrypayeva, Mikhail Durnyenkov and Yaroslava Pulinovich, whose works are analysed in detail. The analysis of the work of the four chosen authors and the context of its creation confirms the initial thesis of the gradual convergence of the original subcultural phenomenon with the mainstream. In conclusion, the thesis attempts to name the circumstances that led to the change of the authors’ strategies and thus generally to the transformation of the mainstream subculture.
17
Andersson, Louise, and Linda Sjöström. "Drama i förskolan : En intervjustudie om hur förskollärare uppfattar begreppet drama." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21094.
Full textAbstract:
Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.
18
Karlsson, Evelina, and Sofia Larsson. ""Drama har tappat lite status. Men jag tycker drama är viktigt." : Pedagogers perspektiv på förutsättningar för arbete med drama." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48521.
Full textAbstract:
Förskolan har en läroplan att utgå ifrån vad gäller innehåll och målsättning i det pedagogiska arbetet. Läroplanen har omarbetats och reviderats och detta har lett till konsekvenser i förskolan som verksamhet. Ett ämne som påverkats är drama som är ett av de estetiska uttrycksformerna där även t.ex. musik, bild och rörelse ingår. Den här studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter pedagogerna i förskolan har att arbeta med drama utifrån läroplanen och andra kringliggande ramfaktorer. Genom att analysera både avverkade och aktuella styrdokument för förskolan, samt intervjua yrkesaktiva pedagoger på olika verksamheter framkom det tydligt att handling påverkar konsekvens. Resultatet visar att pedagoger upplever sig styrda av läroplanen, trots läroplanens utveckling från vad som skulle kunna kallas en handbok till ett dokument öppet för egna tolkningar. Drama som ämne kan anses ha låg status där det bortprioriteras, inte av ointresse men på grund av att andra ämnen prioriteras högre. Ramar som tid, kompetens och den politiska styrningen påverkar också det konkreta pedagogiska arbetet. Vilka ramar som pedagogerna själva upplever påverkar dem är ramarna i verskamhetens direkta närhet. Faktorer utifrån var för pedagogerna inte lika synliga.Swedish preschools have their own curriculum to base their educational content and ambitions on. The curriculum has been revisited and revised resulting in implications for the preschool as an institution. Drama is a subject that has remained an integral part from the beginning regulatory documents began to apply, and is one of the forms of expression where music, picture and movement are other examples of it. The purpose of this study is to look into the likelihoods for educators to work with drama based on the intentions of the curriculum and other affecting factors. By examining both old and current regulatory documents, as well as analysing empirical data, acquired through interviews with professionally active preschool educators. It became clear that actions leads to consequences. The result shows that preschool educators feels controlled by the revised curriculum despite the fact that the document has become more open for interpretation than it was before the revision. As a subject drama may be considered to have low status and is cast aside in favor of other subjects. This is not always by choice but it stems from the prioritizing of other subjects and other factors such as time constraints, competence and the political management which affects the educational work. The framework the educators experience affect them the most are the factors closest to the institution itself. Framework and factors that stem from outside the institution were not as obvious to the educators themselves.
19
Karlsson, Nina. "Pedagogiskt drama : En undersökning om hur drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1466.
Full textAbstract:
In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue.
I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level.
I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group.
Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group
I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.
Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.
Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.
20
Sander, Nina. "Drama : En kvalitativ intervjustudie om drama som arbetssätt inom skolan och fritidshem." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-76326.
Full textAbstract:
Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011). Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien. Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever. Att eleverna blev personligt utvecklade, gav trygghet och engagemang hos eleverna framkom i studien liksom att eleverna lärde sig utifrån en helhetsprocess. Informanterna i studien beskriver sin syn på drama i samverkan med andra ämnen. En informant betonar att drama i ämnesintegration leder till att pedagogerna på skolan lättare kan göra en formativ bedömning av eleverna. Det innebär att pedagogerna på skolan ser till vad eleven lärt sig under hela ämnesintegrationen och inte vid endast ett tillfälle. Några informanter betonar att det är viktigt att alla pedagoger arbetar mot samma mål för att kunna arbeta ämnesövergripande med drama. Som hinder för att kunna utföra drama inom skolan och fritidshem anges tid, resurser, miljö och professionalitet hos pedagogen som skäl. Informanterna menar att möjligheterna med drama är att eleverna får en helhetsupplevelse och att estetiska arbetssätt gynnar alla elever. Möjligheten att arbeta med drama ämnesintegrerat anser några informanter i studien vara att alla pedagoger arbetar mot samma mål. Den här studien omfattar en kvalitativ forskningsmetod som innebär intervjuer av 5 informanter. De som ingår i studien är två grundskollärare, en barnskötare och två dramapedagoger, varav två är män och tre är kvinnor. Fyra arbetar på kommunala skolor och en på friskola. Det gör att studien visar upp en variation av informanternas uppfattningar av drama som arbetssätt, trots att informanterna bara är fem till antalet.
21
Christiansen, Johanna. "Goda grupper genom pedagogiskt drama : Hur kan pedagogiskt drama påverka gruppens sammanhållning?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26210.
Full text
22
Wisten, Christer. "Drama på skolan : En studie i praktiserandet av pedagogiskt drama i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104798.
Full textAbstract:
Forskning har visat på att barns inlärning tillgodoses bäst i integrerad samvaro med andra barn då de får möjlighet att lära av varandra genom att prata, diskutera och skapa. Läroplanen säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Forskning visar på att drama som undervisningsmetod har förmågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får integrera kroppen med sina sinnen. Dagens skola verkar ändå utgå från den traditionella undervisningsformen där eleverna huvudsakligen sitter stilla på sina platser för enskilt arbete. Syftet med denna studie tar en hermeneutiskt kvalitativa ansats att undersöka hur pedagoger praktiserar pedagogiskt drama i de teoretiska ämnena i skolorna. Mina forskningsfrågor är: Vilka erfarenheter har lärarna till drama som metod? Vilka faktorer påverkar lärarens val att använda eller inte använda sig av drama, integrerat i skolundervisningen? Resultatet av studien som utfördes genom intervjuer av sex olika pedagoger visar att alla har en positiv inställning till pedagogiskt drama och drama som undervisningsmetod. Anledningen att de inte praktiserade metoden i den utsträckning som de skulle önska är den ökade arbetsbelastningen som den nya läroplanen, Lgr.11 medfört. Den största delen utgör kunskapsbedömning och dokumentation. Slutsatsen av studien är att pedagogerna behöver mer resurser ifråga om tid, lokaler och personal för att bedriva pedagogiskt drama i undervisningen.
23
Dahlgren, Josefin, and Ida Petersson. "Strukturerad drama i svenskundervisningen : Hur elever uttrycker sin muntliga framställning genom drama." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37463.
Full textAbstract:
Dagens samhälle ställer höga krav på den muntliga kompetensen vilket även speglar kursplanerna i skolan. För att utvecklas till skickliga talare krävs det att eleverna uppmuntras till att använda sitt tal. Historiskt sett har det visat att undervisningen många gånger brister när de kommer till möjligheter för eleverna att träna och uttrycka sin muntliga kompetens, och det finns idag många elever som känner stort obehag för muntlig framställning. Det finns forskare som indikerar att drama är fördelaktigt för att uttrycka muntlig framställning. Däremot har vi inte funnit forskning som mer specifikt belyst vad det är som sker under dramaarbetet som leder till muntlig framställning och hur eleverna kan bli en tillgång för varandra under dramaarbetet. I den här kvalitativa studien har sociokulturella analysbegrepp använts med syfte att undersöka; hur strukturerad drama kan vara en tillgång för den muntliga framställningen i svenskundervisningen. Utifrån analys av videodokumentation indikerar vårt resultat att under dramaarbetet hjälper eleverna varandra i deras muntliga framställningar samt att de använder olika uttryckssätt för att förstärka sitt framträdande. Genom inlevelse använder eleverna även improvisationer för att förmedla känslor och åsikter utifrån karaktären. Slutsatsen för denna studie är att under dramaarbetet laborerar elever mellan tal och skriftspråk, kroppsspråk och röstjustering används för att förtydliga det muntliga framträdandet. Drama skapar även möjlighet till repetition för att förbättra den muntliga framställningen. Elever stöttar varandras muntliga framställningar genom att ge konkreta råd på hur kroppsspråk och röstjustering kan användas för att förtydliga framträdandet. Viktigt att notera är att slutsatserna för den här studien är beroende av ett gott samarbete i gruppen.
24
Südkamp, Holger. "Tom Stoppard's biographical drama /." Trier : WVT, Wiss. Verl, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016558889&line_number=0002&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
25
Südkamp, Holger. "Tom Stoppard's biographical drama." Trier Wiss. Verl. Trier, 2007. http://d-nb.info/989158276/04.
Full text
26
Bohlin, Janni, and Frida Lindh. "Pedagogiskt drama i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31776.
Full textAbstract:
I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger. I analysen av vårt material har vi använt oss av flera teorier inom pedagogiskt drama. Vi utgår bland annat ifrån författarna Erberth och Rasmussons (1991) beskrivning om att pedagogiskt drama utgår från tre steg. Vi har också Sternudds (2000) fyra perspektiv inom pedagogiskt drama som en utgångspunkt. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att majoriteten av pedagogerna är medvetna om den del av pedagogiskt drama som innefattar dramatiskt gestaltning och rollspel. Däremot visar vår studie att flertalet pedagoger inte är lika medvetna om att pedagogiskt drama även innefattar olika grundövningar och lekar samt dramalek. Vår empiri visar dock att det är denna del av pedagogiskt drama som främst förekommer i förskolans verksamhet.
27
Enebrant, Therese. "Pedagogiskt drama på Montessoriskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30975.
Full textAbstract:
Jag, Therese Enebrant, läser pedagogiskt drama 51-60p på Malmö Högskola, 2006. Denna c-uppsats har jag valt att kalla "Pedagogiskt drama på Montessoriskolor". Mitt syfte med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns i att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken. Mina frågeställningar är:• Går det att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken och i så fall hur? • Vad innebär pedagogiskt drama för pedagogerna på Montessoriskolorna? • Vad vill man uppnå med att använda pedagogiskt drama i undervisningen och vilken inställning har kollegerna till ovanstående?• Hur kan jag dra nytta av resultaten i min framtida profession?De metoder som jag har använt mig av är intervju samt observationer. Jag har intervjuat pedagoger som arbetar med barn från 3 års ålder och upp till 12 år. Barnen kommer från två Montessoriskolor. Mitt resultat visar att alla pedagogerna som jag har intervjuat tycker att barnen utvecklas personligt samt i grupp med hjälp av pedagogiskt drama. Det har också kommit fram att det är en oslagbar kombination att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken.Teachers´ Stories About the Combining Pedagogical Drama with the Montessori Educational Method
28
golrang, nasrin. "Folksagor i pedagogiskt drama." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35986.
Full textAbstract:
Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt dramaoch folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sinåterberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälpav gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inreutveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan iförsta stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olikaobjekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtidenlättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jagvar ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst trepersoner för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frånvideoupptagning till observation, intervju och analys. Under dennaundersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar bådesom en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och somett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället.
29
Olsson, Sofie. "Pedagogiskt drama i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35720.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag.Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola. I min undersökning har jag även utgått från litteratur som behandlar pedagogiskt drama och estetik i lärandet. De teoretiska utgångspunkterna har varit empati och trygghet samt barns kompetenser. Resultatet visar att alla pedagoger, utan speciella verktyg eller hjälpmedel, kan använda sig av pedagogiskt drama i det vardagliga arbetet i förskolan. Slutsatsen i arbetet är genom att använda pedagogiskt drama kan barn få ökad självkänsla och självkännedom, samt bli mer medvetna om kroppens och sinnenas möjligheter.
30
Sproat, Ethan McKay. "Dialectic, Perspective, and Drama." Diss., CLICK HERE for online access, 2008. http://contentdm.lib.byu.edu/ETD/image/etd2441.pdf.
Full text
31
Evans, Elizabeth Jane. "Audiences for emergent drama." Thesis, Royal Holloway, University of London, 2008. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.498288.
Full text
32
Grip, Kerstin. "Rikare matematik med drama : En hermeneutisk fenomenologisk studie om drama som matematikdidaktiskt verktyg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14776.
Full textAbstract:
Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå. Nackdelar är att det finns lite samlad erfarenhet av metoden och att det krävs mycket av läraren. För att uppnå lärande i matematik, krävs ett tydligt syfte med lektionen, reflektion med eleverna samt ett öppet och prestigefritt klimat. Slutligen visar studien att drama kan användas både för att arbeta med slutna frågor av uppgiftskaraktär och med öppna frågeställningar som syftar till matematiska samtal, vilket är att föredra.
33
Cody, Tracey-Lynne. "Drama education in New Zealand schools: the practice of six experienced drama teachers." Thesis, University of Canterbury. School of Teacher Education, 2013. http://hdl.handle.net/10092/7545.
Full textAbstract:
This research investigates drama teaching practice in New Zealand primary and secondary schools, through a case-based qualitative inquiry into the practice of six experienced drama teachers. The study reveals that whilst drama education is couched within the Arts learning area of the national curriculum, the educational philosophy enacted by participants encompasses a broad vision for drama education, which extends learning beyond a technical knowledge of theatre and theatre-making towards the domains of social and personal meaning-making and emancipatory knowledge. Explored through the lenses of Artist and Co-artist, the study identifies the socio-cultural nature of the practice of these teachers. Teachers’ artistry is revealed through creative use of drama tools and processes to create aesthetically-rich learning experiences. The significance of relational pedagogy to teaching and learning in these drama classrooms is also examined within the study. Teachers’ accounts reveal the ways they seek to develop interpersonal relationships with and between students, and establish ensemble-based approaches to learning in drama. As co-artists, participants employ pedagogies that empower students to actively participate in a community of drama practice, intentionally developing students’ capacities for collaboration, creativity and critical thinking, while discovering and developing their artistic-aesthetic capabilities. These teachers share power with students through acts of negotiation, creating dialogic learning opportunities in order to develop student agency as artists and citizens. Attempts to navigate tensions that arise due to increased performativity pressures on teachers and to avoid prescriptive and technocratic delivery of drama curriculum are also explored. In-depth interviews were conducted with participants to discover the complexities of their teaching practice, the philosophy of drama education they hold, and the decisions they make in curriculum content and pedagogy. Observations of classroom practice were also undertaken, along with an analysis of planning documents and an interview with their students. The study provides six rich case studies of drama practice in New Zealand schools, contributing to local and international understandings of enacted drama education within school settings. Implications for educational policy, curriculum design, classroom practice and teacher education arise from this investigation.
34
Gonçalves, Charles Dias. "Livro do Desassossego de Fernando Pessoa. O drama em gente no drama editorial." Universidade Federal de Juiz de Fora, 2014. https://repositorio.ufjf.br/jspui/handle/ufjf/526.
Full textAbstract:
Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-01-27T10:25:54Z
No. of bitstreams: 1
charlesdiasgoncalves.pdf: 1933861 bytes, checksum: 6296e5e268651ffadded988997684018 (MD5)Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-01-27T11:08:26Z (GMT) No. of bitstreams: 1 charlesdiasgoncalves.pdf: 1933861 bytes, checksum: 6296e5e268651ffadded988997684018 (MD5)
Made available in DSpace on 2016-01-27T11:08:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 charlesdiasgoncalves.pdf: 1933861 bytes, checksum: 6296e5e268651ffadded988997684018 (MD5) Previous issue date: 2014-12-02
CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Neste trabalho de dissertação, tenciona-se analisar aspectos da obra de Fernando Pessoa na prosa-poética do Livro do Desassossego, de Bernardo Soares. A partir da reflexão sobre o conceito de “livro”, pode-se pensar na teoria da “obra aberta” e nas noções de abertura e infinitude do texto literário. Esse percurso possibilita uma incisiva indagação à própria obra, e ao “livro por vir”, cuja essência está no inconcluso, em fragmentos de um livro nunca concluso ou fechado. Através da análise de algumas de suas edições, tentar-se-á pensar o Livro também através do conceito de work in progress e obra rizomática. A primeira parte deste trabalho tem por objetivo refletir sobre o aporte teórico para confecção da dissertação, através de pensadores, filósofos e críticos como Walter Benjamin (1984), José Guilherme Merquior (1991), Malcolm Bradbury e Frederick r. Karl (1989); Stéphane Mallarmé (1991) e Umberto Eco (1968), Homi Bhabha (2005), Gilles Deleuze e Félix Guattari (2004), Émile Durkheim (1987) e Eduardo Lourenço (1986). A segunda parte é dedicada à metodologia do trabalho, a fim de justificar a escolha do corpus analítico utilizado: edições do Livro do Desassossego realizadas por Leyla Perrone-Moisés (1986), Richard Zenith (2011) e Jerónimo Pizarro (2013). A terceira e a quarta partes são compostas pelo trabalho analítico. Pela análise das edições cotejadas e por meio de uma leitura mais profunda pretende-se a articulação da análise com o aporte teórico e a metodologia. A parte conclusiva do trabalho pretende retomar possíveis achados da análise e sustentar a provocação crítica já iniciada por nomes da literatura, como Eduardo Lourenço e Leyla Perrone-Moisés, segundo os quais o Livro do Desassossego pode ser lido como o símbolo material da certeza de não-fechamento de todos os textos e o possível suicídio da mitologia heteronímica de Fernando Pessoa.
In this dissertation paper, it is an intention to analyze aspects of Fernando Pessoa´s work in the prose-poetic of Livro do Desassossego (Unrest Book) from Bernardo Soares. Starting from the reflection on the concept of “book”, it is possible to think about the theory of the “open work”, and about the literary text´s notions of opening and infinitude. This path enables an incisive quest at the work itself, and at the “book to come”, whose essence is in the inconclusive, in fragments of a book never concluded or closed. Through the analysis of some of its editions, there will be an attempt to think about the book also through the concept of ‘work in progress’ and rhizomatic work. The first part of this work aims at the reflection on the theoretical support for the dissertation confection, through thinkers, philosophers and critics such as Walter Benjamin (1984), José Guilherme Merquior (1991), Malcolm Bradbury e Frederick r. Karl (1989); Stéphane Mallarmé (1991) e Umberto Eco (1968), Homi Bhabha (2005), Gilles Deleuze e Félix Guattari (2004), Émile Durkheim (1987) e Eduardo Lourenço (1986). The second part is dedicated to the paper´s methodology, in order to justify the choice for the utilized analytical corpus: editions of Livro do Desassossego (Unrest Book) accomplished by Leyla Perrone-Moisés (1986), Richard Zenith (2011) e Jerónimo Pizarro (2013). The third and fourth parts are composed by analytical work. Through the collated editions and through a deeper reading, the analysis´ articulation is intended with the theoretical support and the methodology. The paper´s conclusive part intends to recapture possible analysis´ findings and support the critical provocation already initiated by literary names such as Eduardo Lourenço e Leyla Perrone-Moisés, according to whom Livro do Desassossego (Unrest Book) might be read as a material symbol for the certainty of all the texts’ non-closing and the possible suicide of Fernando de Pessoa´s heteronymic mithology.
35
Björnsson, Sara, and Therese Lundberg. "Varför drama? : En studie om betydelsen av drama för elever i F-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100582.
Full textAbstract:
Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och få mer kunskaper omlärare och dramapedagogers uppfattningar om dramats betydelse för elever i F-3.Genom semistrukturerade intervjuer med två lärare och en dramapedagog har datasamlats in för att kunna besvara vilken betydelse de anser att drama kan ha förinlärning av ämnesstoff, för att förebygga och lösa konflikter, för blyga ellerinåtvända elever samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med att arbeta meddrama i skolan. Studien utgår från den hermeneutiska inriktningen och har kopplatstill det personlighetsutvecklande, det kritiskt frigörande samt det holistiskt lärandeperspektivet som är dramapedagogiska teorier. Drama har tydlig koppling tillsvenskämnet och ska enligt läroplanens uppdrag finnas med som ett övergripandeinslag i skolarbetet och estetiska aspekter ska uppmärksammas. Resultatet stämmertill stor del överens med tidigare forskning. Resultatet tyder på att drama kan varavärdefullt för inlärning såväl i svenskämnet som i andra ämnen eftersom elever kanha olika lärstilar. Det framkommer även att drama är en tillgång i konflikthanteringsåväl som för att få elever att våga prata och berätta samt att förbättra självförtroendeoch självkänsla. Resultatet tar upp en rad aspekter som kan påverka möjligheterna attarbeta med drama i skolan såsom läroplanen, lärarnas kunskap i ämnet samtorganisatoriska svårigheter.
36
Halvarson, Annika. "Med muntligt berättande som ingång i drama : Ett lärande i fiktion genom drama." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-173352.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa fallstudie, som främst tagit stöd i sociokulturell teori, undersöktes hur det muntliga berättandet, med temat utanförskap, påverkade ett dramaarbete med statyövningar bland lågstadieelever. Studiens fokus omfattade även hur eleverna förhöll sig i den uppkomna fiktionen samt hur reflektion, i och ur handling, bidrog till nya insikter och erfarenheter. Syftet var att försöka fylla det glapp som tidigare forskning kring muntligt berättande kopplat till dramaverktyget uppvisat samt att utforska det muntliga berättandets inverkan på eleverna i relation till dramaövningarna. Ett annat syfte var att utforska hur eleverna använde sig av fiktionen, i såväl övningar som i reflektionen, i och ur handling samt om reflektionen kunde bidra till nya insikter. Ambitionen var att hitta nya aspekter i arbetet med drama där fiktionen kan ge eleverna möjlighet till ökad förståelse för sig själva och andra i samspel för att på sikt bidra till ett bättre klassrumsklimat. Studien genomfördes med hjälp av deltagande observationer, videofilmning samt gruppintervjuer som transkriberats och prövats i tre olika analysmetoder såsom analys av observationerna, innehållsanalys samt en egenhändigt komponerad baklängesanalys. Resultaten i studien visar att det fria muntliga berättandet fångade elevernas uppmärksamhet och lät dem identifiera sig med berättarkaraktärerna vilket gav eleverna handlingsberedskap inför övningarna. Berättarens engagemang och berättelsens affektiva element påverkade eleverna emotionellt vilket skapade ett engagemang och en motivation att delta i statyövningarna. Berättelsen skapade en fiktion som eleverna utforskade med hjälp av statyskapande där pedagogens meningserbjudanden bidrog till att statyerna levandegjordes och att handlingsutrymme skapades. Fiktionen, och framförallt de förändringar som eleverna skapade, gav avtryck i deras reflektioner såväl i som ur roll och bidrog till ett gemensamt erfarande kring temat utanförskap.
37
Saxon, Belinda Sue. ""Borrowing from the east" a study of types of Western theater adaptations of Chinese opera, Japanese noh, and kabuki /." online access from Digital Dissertation Consortium access full-text, 1992. http://libweb.cityu.edu.hk/cgi-bin/er/db/ddcdiss.pl?1351076.
Full text
38
Ripemo, Maria. "Spelar drama någon roll? : Om betydelsen av drama för de yngsta barnen i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43478.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to examine the intrinsic value (inner value) of drama for the youngest children (age 1-3) in pre-school. Besides that I have also tried to figure out if drama possible causes playing. By using action research as a method I have conducted an examination at one pre-school where I performed what I called ”drama experiences” with the children. Through my research I have found out the answer to and also gained a deeper understanding for my issue about how children act, react, interact and intra-act within drama. In literature I have used both the phenomenological perspective and the socio-cultural perspective and I have also studied contemporary research about the topic. Based on the results and analysis of my research I have established the potential of drama when it comes to the youngest childrens acting, reacting, interacting and intra-acting. This has also contributed to that I have been able to discern and identify the intrinsic value of drama and how it also can causes playing.Syftet med detta examensarbete är att undersöka dramats intrinsikala värde (egenvärde) för de yngsta barnen (1-3 år) i förskolan. Dessutom försökte jag ta reda på om drama möjligen kunde ge upphov till lek. Jag har genom att använda mig av aktionsforskning som metod genomfört en undersökning på en förskola där jag utfört vad jag kallar för ”dramaupplevelser” med barnen. Genom min undersökning har jag fått svar på och en fördjupad förståelse för min frågeställning om barns agerande, reagerande, interagerande och intra-agerande i drama. I litteraturen har jag använt såväl det fenomenologiska perspektivet som det sociokulturella perspektivet samtidigt som jag har studerat nutida forskning om ämnet. Utifrån resultat och analys av min undersökning har jag kunnat konstatera dramats potential när det gäller de yngsta barnens agerande, reagerande, interagerande och intra-agerande. Detta har också bidragit till att jag kunnat urskilja och identifiera dramats intrinsikala värde samt hur drama kan ge upphov till lek.
39
Donley, Maren L. "Merchant drama: Trade, piety, and the paths to salvation in English drama, 1400--1532." Connect to online resource, 2008. http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&res_dat=xri:pqdiss&rft_dat=xri:pqdiss:3337088.
Full text
40
Morton, Sheila A. Ellison Katherine E. "Teaching eighteenth-century drama through classroom and digital performance." Normal, Ill. : Illinois State University, 2006. http://proquest.umi.com/pqdweb?index=0&did=1276391361&SrchMode=1&sid=5&Fmt=2&VInst=PROD&VType=PQD&RQT=309&VName=PQD&TS=1202155512&clientId=43838.
Full textAbstract:
Thesis (Ph. D.)--Illinois State University, 2006.Title from title page screen, viewed on February 4, 2008. Dissertation Committee: Katherine Ellison (chair), James Kalmbach, Claire Lamonica. Includes bibliographical references (leaves 164-177) and abstract. Also available in print.
41
Gustavsson, Jessica, and Charlotte Persson. "Drama som tillgång i klassrummet." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4015.
Full textAbstract:
Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen.
42
Hallberg, Jessica. "Varför just teater och drama?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4206.
Full textAbstract:
Studiens övergripande syfte är att få vetskap om varför elever väljer att gå teater- och dramainriktningen på det estetiska programmet på gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama är ett bra verktyg för att nå personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmåga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama används som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens välmående samt som ett förberedande steg till teater. Studien är en fallstudie där jag intervjuat tio elever som går den teater- och dramapedagogiska inriktningen på det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever väljer att gå denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skäl. En av anledningarna visade sig vara att det var roligt. Teatern i sig själv samt personlig utveckling uppvisade sig vara de andra motiven. Genom att analysera den betydelse eleverna gav ordet ”roligt” gick det att urskilja tre olika innebörder; vilka är erfarenhetsmässigt, intressemässigt samt kombinationsmöjligheten med den teoretiska delen av utbildningen.
43
Olsson, Kristina, and Jill Gustafsson. "Drama - som ämne och metod." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1032.
Full textAbstract:
Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.
Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.
Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.
44
Starck, Jessica. "Drama som metod i språkundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-45301.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska. För att studera processen och elevernas åsikter mera ingående, har jag använt mig av ett undervisningsförsök, där de ”utforskade” deltar. Jag har tillämpat både en kvantitativ och en kvalitativ metod för min undersökning. I resultatet kommer jag fram till att de flesta eleverna anser att drama är en bra metod i språkundervisningen. Däremot är det några som hade gärna arbetat mer med grammatiken. Alla elever ansåg att skriva är den färdighet som de minst har utvecklat genom drama. Dock är tala och lyssna de språkfärdigheter som de mest har utvecklat. Många elever tycker att de har fått ett utökat ordförråd och att uttal och intonation har förbättrats betydligt när de har tränat på replikerna till pjäsen. Sammanfattningsvis har deltagarna i undersökningen förbättrat sig i någon av de fyra färdigheterna och alla kan tänka sig att ha drama på språklektionerna i framtiden.
45
Anderson, Colin. "Teaching Social Studies Through Drama." DigitalCommons@USU, 2017. http://digitalcommons.usu.edu/etd/6836.
Full textAbstract:
Educators and researchers have long discussed methods for improving student achievement in the social studies and history. Research on student attitudes reveals that the social studies suffers from a lack of interest among students. Common complaints among students are that the subject is tedious, does not relate to their lives, is not particularly useful for their future careers, is repetitive, or that it is simply boring (Schug et al., 1982}. Even when students recognize the utilitarian value of skills they learn from social studies/ history, they rarely express an interest in the subject (Chiodo, 2004). After reviewing the body of literature on student attitudes towards the social studies, Shaughnessy and Haladyna (1985} concluded, "most students in the United States, at all grade levels, find social studies to be one of the least interesting, most irrelevant subjects in the school curriculum" (p. 694). Russel and Waters (2010) linked these attitudes to the prevalence of passive learning (lecture, worksheets and other busy work, and rote memorization) within contemporary social studies classrooms. Studies examining social studies/ history education suggest that pedagogical techniques from drama/ theatre may be effective at teaching these subjects by helping students actively engage with and retain material. Drama-based strategies can be particularly effective in improving student reading skills (Rose et al., 2000). By strengthening such basic skills, drama/ theatre helps support student achievement in social studies/ history. Teaching strategies that utilize historical narrative have been shown to get students to effectively engage with and improve their understanding of social studies content (Downey et al, 1991; Brophy et al., 1991). Drama can act as a form of historical narrative and be particularly effective at reaching students (Otten et al., 2004; Jackson et al., 2005). Drama-integration methods also complement the social studies curriculum by being well suited for multicultural education practices,
cross-curricular learning, and the investigation of social justice issues (Gay & Hanley, 1999; Fautely &
Savage, 2011; Lement & Dunakin, 2005}.
46
Mansilla, Juan F. "Voces - Drama in One Act." FIU Digital Commons, 2017. http://digitalcommons.fiu.edu/etd/3274.
Full textAbstract:
This thesis consists of a chamber-staged composition for soprano, baritone, modified Pierrot ensemble (flute, clarinet, piano, violin, viola and cello), Colombian tiple, and fixed media, together with an analytical paper in which I discuss my compositional techniques and their historical antecedents. The composition is an interpretation of an acute schizophrenic episode of a young female patient that is committed to a mental health facility. It was inspired by the need to bring awareness about mental illness and the struggles that these patients experience every day. In this work, I explore the inclusion of a folkloric instrument, the Colombian tiple, within a classical chamber ensemble to expand the color and timbre of the sound world of the composition. In addition, I use different compositional techniques including set theory, unordered pitch collections, and choral-like polyphonic texture. The work is composed in a twenty-first century expressionistic style.
47
Jouve, Émeline. "Susan Glaspell's drama of revolt." Thesis, Toulouse 2, 2011. http://www.theses.fr/2011TOU20116.
Full text
48
Manossa, Geraldine, and University of Lethbridge Faculty of Arts and Science. "The roots of Cree drama." Thesis, Lethbridge, Alta. : University of Lethbridge, Faculty of Arts and Science, 2002, 2002. http://hdl.handle.net/10133/227.
Full textAbstract:
This study examines the foundation of contemporary Cree performance, tracing its existence to traditional Cree narratives. Contained within traditional Cree stories is the trickster, Wasakaychak. These oral stories are shared collectively, providing the community with relevant cultural knowledge. The thesis concludes that contemporary Cree playwrights and performers such as Shirley Cheechoo and Margo Kane maintain the roles of traditional storytellers because their work informs its audience about the history of the land and also comments on the state of the community. This study further demonstrates how the mythological character, Wasakaychak, remains an active part of Cree society by examining his significance within Tomson Highway's plays, The Rez Sisters and Dry Lips Oughta Move to kapuskasing.v, 107 leaves ; 28 cm.
49
Adamcyk, David. "Cheval mémoire (a piano drama)." Thesis, McGill University, 2012. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=107614.
Full textAbstract:
Cheval mémoire (a piano drama) is a thirty-minute musical composition scored for solo piano, electronics, and six antique radios. In the broadest sense, the piece metaphorically dramatizes the processes of memory: how events, experiences, and information either transform into memories or forever vanish. To this end, two narrative elements push the action forward: a poetic text, which features a young woman recollecting the memory of her mother's departure; and a visual metaphor in which the piano, the pianist, the antique radios, and the audience symbolize the inside of a human head. The piece then alternates between sections where the pianist musically reacts to the poetic text heard from speakers surrounding the audience, and sections where the pianist performs various dramatic actions around the piano, including moving the radios from on top of the instrument to the stage floor. The sum of these actions symbolizes the creation and consolidation of memories. The composition's musical materials stem primarily from computer-assisted processes, including spectral analyses and various graphical derivations, applied to a series of recorded interviews on the topic of radio, which contrast with the poetic text. On a technical level, the piece explores the idea of live loudspeaker repositioning (i.e., physically moving speakers during a performance) to modify the perceived dimension of a sound source on stage; and also examines how synthesized piano resonance combined with other synthesized sounds can expand the registral and timbral possibilities of the live piano.Cheval mémoire (a piano drama) est une composition musicale de trente minutes écrite pour piano solo et électronique, intégrant six radios anciennes. La pièce explore métaphoriquement les processus de la mémoire, c'est-à-dire comment des évènements, des expériences, et des informations se transforment en souvenir, ou disparaissent à jamais. Pour ce faire, deux éléments narratifs alimentent l'action : un texte poétique où une jeune femme se rappelle et raconte la disparition de sa mère; et une métaphore visuelle où la pianiste, le piano, les radios anciennes, et le public représentent l'intérieur de la tête de la jeune femme. La pièce alterne alors entre des sections où la pianiste réagit musicalement au texte poétique qu'elle entend grâce à des haut-parleurs placés autour de l'auditoire, et d'autres où elle accomplit diverses actions dramatiques autour du piano, incluant le déplacement des radios à partir du piano vers le plancher. L'ensemble de ces actions symbolise la création et la consolidation de souvenirs. Les éléments musicaux de la composition émergent principalement de processus informatiques, découlant d'analyses spectrales et de diverses dérivations graphiques, appliquées à une série d'entrevues enregistrées au sujet de la radio, dont le contenu se distingue du texte poétique. Sur le plan technique, la pièce explore l'idée du redéploiement des haut-parleurs (c'est-à-dire le déplacement physique des haut-parleurs durant la performance) dans le but de modifier la perception de la dimension de l'image sonore sur scène; de plus, la pièce étudie comment la combinaison d'une simulation de la résonance du piano à d'autres sons synthétisés peut amplifier le potentiel du timbre et du registre du piano durant la performance.
50
Woods, Gillian. "Catholic semiotics in Shakespearean drama." Thesis, University of Oxford, 2007. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.442890.
Full text