Academic literature on the topic 'Digitalt arbetssätt'

Syfte: Idag är intresset för digitalisering och effektivisering inom byggbranschen stort.Trots intresset har många aktörer inte helt övergått till digitalt arbetssätt, inte minstbesiktningsmän. Genom studien kan trösklarna för utebliven digitalisering analyseraspå individnivå. Då digitalt arbetssätt implementeras möts förändringen först av de erfarenheter och kompetenser som besiktningsmännen innehar. Vidare filtrerasarbetssättet genom innovationsteorins egenskaper och slutligen beslutar individernaifall förändringen accepteras eller avvisas. Syftet med studien var att öka förståelsenkring hur besiktningsmän upplever digitalt arbetssätt på individnivå med utgångspunktfrån olika arbetslivserfarenheter. Genom studien kunde även ekonomiska konsekvenseri samband med digitalt arbetssätt lyftas fram. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning. Inledningsvis genomfördesen litteraturstudie som låg till grund för undersökt problematik. Studiens kvalitativainriktning baserades på tolv intervjuer och två observationer. Intervjuernaresponderades av tolv besiktningsmän från WSP Sverige AB. Besiktningsmännen hadeolika arbetslivserfarenheter och arbetade på olika orter. De kvalitativa intervjuerna lågtill grund för att kunna besvara studiens tre frågeställningar på djupet. Resultat: Studiens resultat påvisar skillnader i användandet av digitalt arbetssätt medavseende på olika arbetslivserfarenheter, som ligger till grund för hur digitalt arbetssättmottags. Dock varierar skillnaderna mest mellan olika åldrar och kontor i Sverige. Föratt effektivisera besiktningsmäns arbetssätt måste digitaliseringen accepteras ochmottagandet måste förstås på individnivå. Med tydlig kursriktning, struktur ochutbildningsinsatser kan innovationen digitalt arbetssätt spridas. Genom insatser kringdigitaliseringen fördelar kan besiktningsmän som avvisat digitaliseringen kan kommaöver sina trösklar. Att arbeta med surfplattor har stark koppling till effektivarearbetsprocesser. Det är till förtagens fördel att vara digitaliserat för att vara attraktivaoch konkurrenskraftiga på marknaden.Studiens slutsatser landar i ett antal rekommendationer för att utveckla besiktningsmänsarbetssätt. Rekommendationerna omfattar utbildningsinsatser från interna och externaföreläsare, att låta mindre digitalt erfarna besiktningsmän följa med kollegor somarbetar helt digitalt samt att utveckla dagens affärsmodell för optimal ekonomisk vinstvid effektivare besiktningar. Konsekvenser: Digitalt arbetssätt bidrar till effektivare besiktningsprocesser som i sintur leder till snabbare återkoppling till kund. Effektiviseringen bidrar även till flerfrigjorda timmar. Det uppstår dock problematik att debitera per timme och sedan införaen innovation som frigör timmar. För att ta till vara på de frigjorda timmarna och skapastörre intäkter bör företaget utveckla dagens affärsmodell för besiktningar.
Purpose: Today, the interest in digitalizing and efficiency in the construction industryis increasing. Despite the interest, many actors have not completely switched to digitalworking methods, not least surveyors. Through the study, these thresholds forinadequate digitalization can be analyzed at an individual level. When implementingdigital work methods, the innovation first meets the experiences and competencies ofthe surveyors. Furthermore, the method is filtered through the characteristics ofinnovation theory and finally, individuals decide if the change is accepted or rejected.The aim of the study was to increase understanding of how surveyors experience digitalworking methods at an individual level based on different work experience. The studyalso highlighted the economic consequences in connection to digital working methods. Method: The study was conducted with a qualitative focus. Initially, a literature studywas conducted which was the base of the investigated issue. The qualitative focus onthe study based on twelve interviews surveyors from WSP Sverige AB and twoobservations. The surveyors had different work experiences and worked in differentlocations in Sweden. The qualitative interviews formed the basis for answering thestudy’s three study questions. Findings: The study’s findings show differences in the use of digital working methodswith regard to different work experience, which underlie the way in which digital workmethods are received. However, the differences vary most between ages and offices inSweden. In order to make the surveyors working methods more efficient, digitalizationmust be accepted and the reception must be understood on an individual level. Withdistinct course orientation, structure and educational efforts, the innovation digital workmethods can be spread. Working with tablets has a strong connection to more efficientwork process. It is for the benefit of being digitized to be more attractive andcompetitive in the market.The conclusions of the study results in a number of recommendations to develop thesurveyor’s working methods. The recommendations includes education about thedigitalization by internal and external lecturers, allowing less digitally experiencedsurveyors to follow colleagues who work in a completely digital wat and to developtoday’s business model for optimal financial gain through more efficient inspections. Implications: Digital working methods contributes to a more efficient workingprocesses for surveyors, which leads to a quicker and more distinct feedback to theirclients. The efficient work also contributes to increased released working hours.However, the released working hours are chargeable. Furthermore, it creates problemswhile charge per hours and introduce an innovation that releases chargeable hours. Thecompanies should develop their business model, to make use of these hours.

Holmqvist, Maria och Sernerup, Linda (2020). Specialpedagogiska perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Vår ambition med studien är att vidga de specialpedagogiska perspektiven på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs och på så sätt bidra till att ge bättre förutsättningar till alla elever. Särskilt elever som av olika anledningar befinner sig i språklig sårbarhet så att de får det stöd de behöver i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med studien är att, genom speciallärares och specialpedagogers erfarenheter, belysa språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs ur specialpedagogiska perspektiv. Vidare är syftet att ta reda på hur några speciallärare och specialpedagoger upplever att deras uppdrag ser ut i grundskolans tidigare årskurser F-3, som arbetar med läs- och skrivinlärning med hjälp av digitala verktyg samt på vilket sätt detta har betydelse för deras arbete med specialpedagogiska insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. ●Vilken syn har speciallärare/specialpedagoger på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs sett ur specialpedagogiska perspektiv?●Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger av sitt uppdrag i klasser som har det digitala skrivandet som resurs i sitt språkutvecklande arbetssätt? ●Hur upplever speciallärare/specialpedagoger att digitalt skrivande vid läs- och skrivinlärning är ett stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter?Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket är vårt viktigaste verktyg för lärande. Elever kan lyckas när de befinner sig i den proximala utvecklingszonen med stöd av scaffolding, språkliga kunskaper genom artefakter och medierande redskap.Det är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenologi, där vi vill ta del av respondenternasupplevelser och erfarenheter. Empirin är insamlad genom sex halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lyssnades noggrant igenom flera gånger. För att analysera resultatet användes innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Vi valde ut meningsbärande enheter, kondenserade innehållet och tematiserade det.Resultatet visar att det inte är datorn som är den bärande faktorn i det språkutvecklande arbetssättet med digitalt skrivande som resurs utan respondenterna menar att det är det specialpedagogiska förhållningssättet. Arbetssättet ska ses som ett förebyggande arbete där den digitala tekniken är en resurs för att kunna genomföra ett språkutvecklande arbetssätt som passar alla elever. Det handlar om att ta ett grepp kring hela undervisningen. Talsyntes och auditiv återkoppling är en stödstruktur för eleverna vilken enligt respondenterna minskar i takt med att behoven minskar. Eleverna får en tydlig fonem- och grafemkoppling med hjälp av talsyntes och knäcker läskoden tidigt. Elever i språklig sårbarhet gynnas av att arbeta i par och att ingå i ett socialt samspel. I dialogen fyller språket en viktig funktion. Speciallärarens och specialpedagogens uppdrag blir att, i nära samarbete med klasslärare, bidra med specialpedagogiska perspektiv. Det är av stor betydelse för alla elever att lärare hittar arbetsformer i klassrummet som möjliggör att det specialpedagogiska förhållningssättet kan omsättas i praktiken. Möjligheter till samarbete mellan lärare och speciallärare behöver därför utökas och medvetenheten om att elever i läs- och skrivsvårigheter är en gemensam angelägenhet måste höjas. Speciallärarens huvuduppdrag i ett sådant sammanhang innebär att omsätta sin kompetens i praktiken så att den når fler elever. Eleverna får därigenom samma förutsättningar gällande struktur, stöd och kompensatoriska hjälpmedel och ingen behöver känna sig utpekad eller exkluderad. Språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs är ett tillvägagångssätt för att arbeta med tidiga insatser samt att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Det är även gynnsamt för elevernas självkänsla och motivation att befinna sig i ett meningsfullt, kommunikativt och inkluderande sammanhang.

Kvaliteten på produkterna som tillverkas av SME företag har hög betydelse för deras konkurrenskraft. Att kunna producera skräddarsydda artiklar med hög kvalitet samt kunna leverera i tid och enligt specifikation är några av de vanligaste krav stora företag ställer som kunder. Tillverkande SME företag differentierar sig gentemot konkurrenter genom att digitalisera sina processer. Behovet av digitala verktyg kan dock också anses vara en överlevandsfaktor ty kundernas krav blir allt högre desto mer automatiserade kundernas fabriker blir. Att övergå till en digitaliserad kvalitetsäkringsprocess för SME:er är inte enkelt. En del av problematiken kopplad till övergången mot en digitaliserad kvalitetssäkringsprocess är saknaden av IT kunskap och de begränsade medlen som SME bolag har. Syftet med arbetet är att analysera användandet av digitala mätverktyg som kan användas i kvalitetssäkringsprocessen hos tillverkande SME företag samt analysera hur denna implementation kan utföras på bästa möjliga sätt. För att nå detta syfte svarade arbetet på följande frågeställningar: 1) Vilka processer för kvalitetssäkring använder tillverkande SME företag i dagsläget? 2) Hur kan digitala verktyg implementeras för att assistera kvalitetsäkringsprocessen hos tillverkande SME företag? 3) Vilka utmaningar finns det vid implementation av digitala stödverktyg för kvalitetssäkring i tillverkande SME företag? Arbetet är baserat på teorier om olika kvalitetssäkringsprocesser. Exempel på dessa är Lean, TQM och Six Sigma. Metoden som användes var en fallstudie på företaget Marcus Komponenter AB i Järna utanför Södertälje. I fallstudien användes det digitala mätsystemet MeasurLink som tillhandahålls av Mitotoyo, för att digitalisera kvalitetssäkringsprocessen av de tillverkade produkterna. Datainsamlingen i arbetet har utförts med hjälp av tre olika kvalitativa datainsamlingsmetoder; dokumentinsamlingsmetodik, intervjuer och observationer. Resultatet av arbetet visar på att företaget bör följa en handlingsplan så att de kan förbereda sig för att kunna implementera ett digitalt mätsystem fullskaligt i hela produktionen. Resultatet är viktigt ty det visar på att företag bör ha uppnått en viss mognadsgrad för att kunna implementera digitala mätsystem. Sammanfattningsvis har slutsatsen dragits att en storskalig implementation av MeasurLink vid närvarande inte är möjlig. Däremot kan implementationen utföras i mindre skala vid en teststation. När företaget byggt upp ett standardiserat arbetssätt kring mätning och dataanalys med hjälp av MeasurLink kan en fullskalig implementation genomföras.
The quality of products manufactured by SME companies is of high importance for their competitiveness. Being able to produce tailor-made items of high quality and being able to deliver on time and according to specification are some of the most common requirements large companies place as customers. Manufacturing SME companies differentiate themselves from competitors by digitalizing their processes. However, the need for digital tools can also be considered as a survival factor, as the demands of customers become higher the more automated customers' factories become. Switching to a digitalized quality assurance process for SMEs is not easy. Part of the problems associated with the transition to a digitalized quality assurance process is the lack of IT knowledge and the limited resources that SME companies have. The purpose of this bachelor’s thesis is to analyze the use of digital measuring tools that can be used in the quality assurance process in manufacturing SME companies. As well as to analyze how this implementation can be carried out in the best possible way. To achieve this goal, this thesis answered the following research questions: 1) What quality assurance processes do SME manufacturing companies currently use? 2) How can digital tools be implemented to assist the quality assurance process of manufacturing SMEs? 3) What are the challenges in implementing digital quality assurance tools in manufacturing SMEs? The thesis is based on theories of different quality assurance processes. Examples of these are Lean, TQM and Six Sigma. The method used was a case study at the company Marcus Komponenter AB in Järna outside Södertälje. In the case study, the digital measurement system MeasurLink provided by Mitotoyo was used to digitalize the quality assurance process of the manufactured products. The data collection has been carried out using three different qualitative data collection methods; document collection, interviews and observations. The result of the thesis shows that the company should follow an action plan so that they can prepare in order to be able to implement a digital measurement system full-scale throughout the production. The result is important because it shows that companies should have achieved a certain degree of maturity in order to be able to implement digital measurement systems. In summary, the conclusion of the case study was that a large-scale implementation of MeasurLink is currently not possible. However, the implementation can be done in a smaller scale, at a test station. Once the company has built up a standardized method of measurement and data analysis using MeasurLink, a full-scale implementation can be performed.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

Covid-19 gick från att vara en lokal epidemi till att bli en förödande pandemi som drabbat företag och privatpersoner världen över. Denna pandemi har satt press på företagens arbetssätt och krävt att de vidtagit åtgärder för att fortsatt kunna bedriva verksamhet. I ett tidigt skede började företagen ställa om sina processer från att vara fysiska till att bli nästintill helt digitala, vilket varit extra evident inom rekryteringsbranschen där rekryteringsprocesserna fått ställas om och i sin tur skapat både för- och nackdelar.  För att undersöka hur svenska små- och medelstora rekryteringsföretag anpassat sin kommunikation och digitalisering till följd av en förändrad omgivning orsakat av pandemin, har sju kvalitativa intervjuer med ledare genomförts. Resultatet av intervjuerna visade att branschen snabbt kunnat anpassa sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt till att bli helt digitala då de besuttit den kunskap och de digitala verktyg som krävts för att arbeta på distans. Däremot har distansarbetet utmanat organisationskulturen och sammanhållningen på arbetsplatsen då kommunikationen digitalt har varit svårare. Vidare har ålderns påverkan på den digitala acceptansen visat sig vara stor, då den äldre generationen i ett tidigt skede var skeptiska till ett digitalt arbetssätt. Under pandemin har en större acceptans vuxit fram. Slutligen visade intervjuerna hur särskilt nykundsbearbetningen blivit förändrad till följd av pandemin.  Den tematiska analysen visade tydliga likheter mellan tidigare forskning och resultatet av de egna intervjuerna. Således har slutsatser kunnat dras kring att den faktiska påverkan pandemin har haft på den svenska rekryteringsbranschen inte varit så stor som andra branscher upplevt. Däremot har organisationskulturen varit lidande vilket litteraturen också betonat som en utmaning i övergången till distansarbete. Vidare har inget samband mellan storlek på företaget och nisch vid rekrytering kunnat fastställas i koppling till anpassningar i kommunikation och digitalisering.  Under studiens gång har ett ökat behov av vidare forskning identifierats och således är förhoppningen att studien ska bidra med ett ökat intresse för området. Särskilt har behovet av ytterligare empiriska studier inom ämnet identifierats.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål.
The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.

Denna kvantitativa surveyundersökning ämnar studera chefers och medarbetares vilja att arbetadigitalt på distans. Är någon av grupperna särskilt drivande till digitalt distansarbete och vadinnebär det för framtiden efter att covid-19-pandemin är över? Vilja operationaliseras genomWicks (2002) samt Shareena och Shahid (2020) och består av prognostiserad prestation,självrapporterade personlighetsdrag samt hemmets förenlighet med distansarbete. Utifråndessa studier skapades ett teoretiskt ramverk vilket mynnade ut i tolv hypoteser. Via enwebbenkät samlades 323 st. respondentsvar in, varav 295 st. användes i dataanalysen sombestod av oberoende t-test (hypotesprövning), envägs-ANOVA (variansanalys) samt multipellinjär regressionsanalys. De övergripande resultaten från studien kan sammanfattas på följandesätt: En person med hög vilja att arbeta digitalt på distans är generellt en medarbetare, äldre än35 år, med hemmavarande barn som arbetar i en digital bransch. En person med låg vilja attarbeta digitalt på distans är generellt en chef, yngre än 35 år, utan hemmavarande barn somarbetar i en icke-digitaliserad bransch. Studien fann även att hög frihet och variation är enviktig faktor för att en anställd ska vilja arbeta digitalt på distans. Resultatet från studienindikerar en kraftig ökning av distansarbete i framtiden för både chefer och medarbetarejämfört med situationen före pandemin. Studien indikerar att covid-19 är en katalysator för ettparadigmskifte gällande distansarbete.
This quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework.

Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten.
In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.

The activity based workplace model is becoming more and more com- mon and the Swedish Insurance Agency is an authority that has em- braced this model. The new way of working means that more employ- ees work from home or another place than the office. The new working model needs IT solutions that can handle communication and secure document management. This has caused two problems at the Swedish Insurance Agency. The first problem is concerning confusion about how employees should connect correctly to the authority’s conference room equipment. The solution proposal should be able to evaluate if the correct equipment has been connected and present connection status information. The second is for connection to the authority’s Private Network (VPN). The problem is that users often lose or not get proper connection to the network devices when they connect through VPN. A technical solution for each problem were developed. The application for connection against conference room equipment evaluates that the user has a USB dock (with more components connected to it) connected, that the user has network connection and that the USB dock driver has installed correctly. Usability test showed that the application works as intended, except some confusion about the navigation, which was corrected. The application for VPN connection visually shows the user through an icon in the taskbar if the user is properly connected to VPN or not. The application also got the option of calling a connection script if the user loses connection. Evaluation based on Requirements Specifi- cation showed that both applications could meet their requirements and the applications were packaged and distributed to employees at the Swedish Insurance Agency.
Aktivitetsbaserad arbetsmodell blir mer och mer vanligt och Försäkringskassan är en myndighet som anammat detta arbetssätt. Det nya sättet att jobba innebär att fler anställda jobbar hemifrån eller annan plats. Arbetssättet medför att det behövs IT-lösningar som kan hantera bland annat kommunikation och säker dokumenthantering. Det har gett upphov till två problem på Försäkringskassan. Det första problemet är förvirring kring hur anställda skall koppla upp sig korrekt mot Försäkringskassans konferensrumsutrustning. Lösningsförslaget skall kunna utvärdera ifall korrekt utrustning har kopplats in och presentera information gällande anslutningsstatus. Det andra gäller uppkoppling mot Försäkringskassans Virtuella Privata Nätverk (VPN). Problemet gäller att användare ofta tappar eller inte får korrekt anslutning till nätverksenheterna då de ansluter sig via VPN. Ett tekniskt lösningsförslag för respektive problem utvecklades. Applikationen gällande uppkoppling mot konferensrumsutrustning utvärderar att användaren har USB-docka (med fler komponenter ansluten till den) ansluten, att användaren har nätverksuppkoppling samt att drivrutin för USB-docka har hunnit installerats. Användbarhetstest visade på att applikationen fungerar som tänkt, förutom lite förvirring kring navigation, vilket korrigerades. Applikationen gällande VPN- uppkoppling visar visuellt för användaren genom en ikon i aktivitetsfältet om användaren är korrekt ansluten till VPN eller inte. Applikationen fick också inbyggt alternativet att ropa på ett uppkopplingsskript om användaren tappar anslutning. Utvärdering utifrån Kravspecifikation visade att båda applikationerna kunde uppnå sina krav och applikationerna har paketerats och distribuerats till anställda på Försäkringskassan.

Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat.
Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.