Academic literature on the topic 'Digital skrift'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Digital skrift.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Digital skrift"
1
Jørgensen, Maria. "Samtalegrammatik i skriftlig online interaktion." Scandinavian Studies in Language 9, no. 1 (September 24, 2018): 24–51. http://dx.doi.org/10.7146/sss.v9i1.109462.
Full textAbstract:
Denne artikel præsenterer en analyse af tre samtale grammatiske fænomener, nemlig partiklerne altså, øhm og hm, som de bruges i to Facebookgrupper, og er motiveret af et ønske om at forstå, hvordan sådanne fænomener, der ellers har været mest for bun det med talesproget, kan forekomme på skrift på nettet. Efter en introduktion til undersøgelsens metodisk-teoretiske fundament, nemlig samtaleanalyse, digital samtaleanalyse og samtalegrammatikken, samt en introduktion til undersøgelsens data, analyseres partiklerne. Altså bruges til at retfærdiggøre afvigelser fra interaktionens progression og vise den som nødvendig, mens øhm og hm bruges til at markere, at noget i interaktionen ses som problematisk. Øhm indleder kommentarer, der ikke samarbejder med resten af interaktionen på et strukturelt plan (er ikke-samordnende eller disalligning), og bruges til at vise, at noget i interaktionen udgør et alvorligt problem for ytreren. Hm indleder kommentarer, der samarbejder på et strukturelt plan, men indeholder et aff ektivt problem (er frasluttende eller disaffi liating), og bruges til at vise, at ytreren har visse forbehold over for noget i interaktionen. Undersøgelsen illustrerer partiklernes interaktionelle funktioner og viser derigennem, at samtalegrammatik fi ndes på Facebook, og at samtaleanalyse og samtalegrammatik er meningsfulde rammeværktøjer i studiet af skrift lig online interaktion. Facebookkommunikationens interaktionelle natur gives som forklaring på samtalegrammatikkens forekomst på skrift.
2
Roued-Cunliffe, Henriette, and Volkmar Engerer. "Medansvar og fagligt engagement gennem digitale skriveøvelser." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 11, no. 21 (October 3, 2016): 206–18. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v11i21.23206.
Full textAbstract:
Vi rapporterer om vores forsøg på at promovere medansvar og fagligt engagement blandt vores studerende gennem digitale skriveøvelser. Disse kombinerer skriftlighed i læring (som en refleksionsfremmende og forpligtende øvelse) med de kollaborative muligheder, der ligger i at benytte digitale platforme. Dybde i læring og reflekteret/reflekterende feedback er aspekter, som bliver centrale, når fagligt indhold på skrift indlejres i en digital læringskontekst. I artiklen tages udgangspunkt i TEACHs universitetspædagogiske initiativer inden for skriftlig læring og erfaringerne fra universitetspædagogikum. Forfatterne afprøvede nogle af disse idéer i form af kollaborative skriveøvelser på et bachelorkursus på Det Informationsvidenskabelige Akademi (Københavns Universitet). Forfatternes praktiske fremgangsmåde dokumenteres, og der gøres rede for de erfaringer, de har gjort sig. I den forbindelse diskuteres aspekter som tekstnære vs. åbne spørgsmål, de studerendes motivation for skrivning, deres vurdering af egen arbejdsindsats, en vurdering af de studerendes tidsforbrug og de studerendes holdning over for den foretrukne feedback - underviserens eller peer-to-peer. Der afsluttes med anbefalinger, som baserer sig på dette forsøg.
This article reports on our attempts to promote accountability and commitment among our students through digital writing exercises. These combine writing as a reflective and required learning process with the collaborative possibilities that exist in using a digital platform. When using this kind of platform the depth of understanding and the quality of the feedback are important aspects of the learning experience. The study is based on the university’s TEACH programme, which focuses on writing in higher education, and it also draws on our experience from the university’s pedagogy course. Some of the ideas were tested on students from the Bachelor programme at the Royal School of Library and Information Science (University of Copenhagen) who took part in a series of collaborative writing exercises. This article documents the practical set-up of the exercises and discusses some of the outcomes, such as the benefits of text related vs. open questions, the students’ motivation for writing, their assessment of their own work, assessment of the how the students spent their time and whether the students preferred peer or instructor feedback. It concludes with recommendations based on the study.
3
Jakobsen, Ingrid Karoline. "Inspired by image: A multimodal analysis of 10th grade English school-leaving written examinations set in Norway (2014-2018)." Acta Didactica Norge 13, no. 1 (March 15, 2019): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6248.
Full textAbstract:
AbstractWhat role does multimodality play in assessment in the English subject in Norway? This article focuses on final written examinations from 2014 to 2018 and investigates the multimodal literacy skills that examinations invite lower secondary school students to demonstrate. Examinations in the English subject are digital and technically open to a rich multimodal practice. Analysis in this article finds that the texts to be read in examinations are carefully designed multimodal texts, with plentiful use of visual aspects of writing and with images that add significantly to the creation of complex cohesive ensembles. When it comes to the examination tasks, however, the opportunity for the students’ multimodal output is limited and ambiguous. In sum, there is an imbalance between input and output.Keywords: multimodal literacy, multimodal texts, English, assessment, lower secondary schoolInspirert av bilder: En multimodal analyse av sentralt gitt skriftlig eksamen for 10. trinn i engelsk i Norge fra 2014 til 2018SammendragHvilken rolle spiller multimodalitet i engelskfagets vurderingspraksis i Norge? Denne artikkelen fokuserer på avsluttende skriftlig eksamen fra 2014 til 2018, og undersøker hvilken multimodal literacy (tekstkyndighet) eksamen legger opp til at ungdomsskoleelever får vise fram. Eksamen i faget er digital og teknisk sett åpner den for en rik multimodal praksis. Analysen i artikkelen viser at eksamenstekstene elevene leser er nøye designede multimodale tekster, med rikelig bruk av visuelle aspekter ved skrift, og med bilder som bidrar til komplekse, helhetlige, sammensatte tekster. Når det gjelder eksamensoppgavene derimot, er elevens mulighet til å uttrykke seg multimodalt både begrenset og tvetydig. Alt i alt er det en ubalanse mellom det som skal leses og det som skal skrives til eksamen. Nøkkelord: multimodal literacy, sammensatte tekster, engelsk, vurdering, ungdomstrinn
4
Iversen, Emil Ejersbo, Dan Brun Petersen, Marie-Laure Jacobsson, and Anne Grethe Mølbak. "Digital dagsplan giver øget personaleoverblik og bedre supervision." Dansk Tidsskrift for Akutmedicin 1, no. 2 (June 13, 2018): 3–4. http://dx.doi.org/10.7146/akut.v1i2.104844.
Full textAbstract:
Afdelingen har med uddannelsesansvarlige overlæge i front og i samarbejde med IT-firma iterativt udviklet en digital dagsplan, som løbende er blevet testet og evalueret af afdelingens personale.Første version af systemet er gennemtestet og implementeret i afdelingen. Næste skridt er autoplanlægning af skema ud fra ønsker der indgives direkte i systemet af den enkelte medarbejder, således at ønskede funktioner dækkes og medarbejderen ikke blot får fri som ønsket, men sættes på de mest relevante funktioner og tjenester samt skemalægges sammen med vejleder så vidt muligt.
5
Sørensen, Mette-Marie Zacher. "Kan man arkivere noget levende? Den digitale poesis komplekse materialitet." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 1, no. 1-2 (March 22, 2012): 31–41. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v1i1-2.25699.
Full textAbstract:
Gennem æstetisk analyse af digital poesi optegner jeg karakteristikker for genren. Der spørges til værkbegrebet i det digitale: Kan man tale om værkets afgrænsning i en linkstrukturel sammenhæng? Kan værkerne overhovedet fastfryses? Mange digitale værker udnytter det digitales muligheder for interaktion, performans og ’liveness’ – Er værket så noget, der kun sker én gang for den enkelte bruger, eller er der en form for struktur, der kan arkiveres? Det digitales materialitet italesættes, både som en ekstremt kompleks størrelse, men også som en sensibilitet over for noget så enkelt som typografi, farver og opsætning; i de fleste digitale digte kan skriften umuligt adskilles fra sin sammenblanding med billeder, lyd og bevægelse. De selvbevidste og eksperimenterende værker jeg præsenterer, sætter arkiveringsmæssige problemstillinger på spidsen, og jeg foreslår at man fx kan udstille nogle af de værker, der ikke lader sig gemme
6
Brox, Hilde. "Troublesome tools: How can Wikipedia editing enhance student teachers’ digital skills?" Acta Didactica Norge 10, no. 2 (April 5, 2016): 329–46. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2493.
Full textAbstract:
Digitale ferdigheter i skole og høyere utdanning tolkes ofte som evnen til å utnytte digitale verktøy i læringsarbeid. Artikkelen argumenterer for at lærerutdanningen også bør fokusere på digital teknologi som tema i tillegg til å betrakte teknologi som hjelpemiddel for å oppnå læring i de ulike fagene. I det følgende beskrives et undervisningsopplegg i samfunnsfag hvor første års lærerstudenter settes til å skrive en fagrelatert artikkel på Wikipedia. Gjennom ulike typer data analyseres hvilke innsikter som åpner seg for studentene når de selv skaper innhold de hittil bare har forholdt seg til som konsumenter. Artikkelen peker på at studentene gjør en rekke vesentlige oppdagelser underveis, men at det fortsatt er sider ved denne type kunnskapsproduksjon de ikke helt forstår. Artikkelen argumenterer for at opplegget likevel har sin berettigelse fordi det gir studentene en sjelden anledning til å tematisere viktige sider av digital teknologi på en måte som er både relevant og gjennomførbar innenfor de faglige rammene i lærerutdanningen.Nøkkelord: digital kompetanse, lærerutdanning, lærerstudenter, Wikipedia, wiki, digitale verktøy, digitale ferdigheterAbstractIn schools and in higher education, we often understand digital skills as the ability to use various digital tools for learning. The article argues that in addition to viewing technology as means to acquire subject-related learning, teacher education also needs to include an explicit focus on technology as a topic in itself. This article presents a Wikipedia editing assignment in Social Science for a group of first-year student teachers. A range of data are used to analyze some of the self-reported insights that open up to the students when they themselves become contributors of content they normally deal with exclusively as consumers. The study shows that although the students make a series of discoveries after becoming editors, they do not fully comprehend all the complexities of a massively collaborative tool like Wikipedia. The article argues that the assignment nevertheless provides the students with a significant and rare opportunity to address the use of digital technology, in a way that is both relevant and feasible within the frames of subject teaching and of teacher education.Keywords: professional digital competence, teacher education, student teachers, Wikipedia, wikis, digital tools, digital skills
7
Mathiasen, Helle. "Digitale teknologier i dansk universitetsundervisning – et didaktisk perspektiv." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 15, no. 28 (March 31, 2020): 1–5. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v15i28.116582.
Full textAbstract:
Inviteret replik. Redaktionen har inviteret Helle Mathiasen til at skrive denne replik på baggrund af åbningsoplægget ved Dansk Universitetspædagogisk Netværks Konference 2019 med temaet Undervisningens teknologier og teknikker.
8
Hussain, Hashiroh, and Norshuhada Shiratuddin. "PERSEPSI PEREKA BENTUK (GURU) TERHADAP KUALITI GARIS PANDUAN PEMBANGUNAN MEDIA PENGAJARAN BERKONSEPKAN PENCERITAAN DIGITAL UNTUK TABLET SKRIN SENTUH." Malaysian Journal of Learning and Instruction 14, no. 2 (December 2018): 271–92. http://dx.doi.org/10.32890/mjli2017.14.2.10.
Full text
9
Klemp, Torunn, and Vivi Nilssen. "Skriving i et digitalt triadisk refleksjonsfellesskap i lærerutdanninga." Acta Didactica Norge 10, no. 2 (April 15, 2016): 347–65. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2484.
Full textAbstract:
Artikkelen tar utgangspunkt i et intervensjonsprosjekt i grunnskolelærerutdanninga. SKRIVUT-prosjektet svarer på en nasjonal og internasjonal etterspørsel etter gode møteplasser for samarbeidet i lærerutdanninga. Møteplassen er et diskusjonsforum i It’s learning knyttet til praksisopplæringa der andreårsstudentene daglig skriver og får respons av medstudenter, praksislærer og faglærere i norsk og i pedagogikk og elevkunnskap. Studien som presenteres i artikkelen, bygger på kvalitativ analyse av loggdiskusjoner og intervjuer fra prosjektets andre år. Studien viser en faglig orientering i studentenes loggskriving og at det er mulig å etablere en samspillsarena. Den skriftlige dialogen i det digitale rommet viste seg å være drivende både for teoristudier og utvikling av fagspråk. Samtidig løftes praksislærers lokale og erfaringsbaserte kunnskap fram og settes i dialog med den teoribaserte kunnskapen. I diskusjonen tolkes karakteristiske trekk ved dialogen i det triadiske refleksjonsfellesskapet i lys av tenkning om behovet for situasjonsavgrensende og situasjonsoverskridende prosesser i læringskontekster. Funnene diskuteres opp mot studier som peker på at lærerstudenter og lærere har et mangelfullt fagspråk og er lite orientert mot etablert kunnskap.Nøkkelord: lærerutdanning, lærerstudenter, det digitale rom, samspillsarena, fagspråkAbstractThe background for this article is an intervention project in teacher education for primary school. The project addresses a worldwide call for meeting places for the triadic collaboration in teacher education. The meeting place is an asynchronous LMS-based discussion forum where second year student teachers write and receive daily response from fellow student teachers, mentors and professors in Norwegian (Mother Tongue) and in Pedagogy and Pupil-related Skills during field practice. The study presented in this article is based on a qualitative analysis of written log discussions and interviews from the second year of the project. The study shows that the student teachers have a subject-oriented focus in their writing. It also shows that it is possible to establish an arena for interplay. The written dialog in the digital room turned out to be a driving force regarding theoretical studies and the development of a professional language. At the same time, the mentor’s experience based knowledge is highlighted and put into dialog with the theory based knowledge. In the discussion, the characteristics of the triad’s dialog are interpreted in the light of theory on learning as a double process, focusing both on the particular situation and contextualizing the situation. The findings are discussed in the light of previous research on the lack of a sufficient professional language and lack of orientation towards established knowledge amongst student teachers and teachers.Keywords: teacher education, student teachers, the digital room, arena for interplay, professional language
10
Ade, Larissa, Sanna Pohlmann-Rother, and Sarah Désirée Lange. "Kooperative Gestaltungsaufgaben am Tablet." MedienPädagogik: Zeitschrift für Theorie und Praxis der Medienbildung 42 (April 6, 2021): 85–107. http://dx.doi.org/10.21240/mpaed/42/2021.04.06.x.
Full textAbstract:
Dem Einsatz digitaler Medien im Unterricht wird für kooperative Arbeitsformen ein Potenzial zur ‹Optimierung› der Lehr-Lernprozesse zugeschrieben. Aus der Perspektive der Unterrichtsforschung ist für grundschulbezogene Lehr-Lernprozesse zu klären, wie kooperatives Arbeiten mit digitalen Medien auf der Tiefenstruktur des Unterrichts durch lernprozessanregende Aufgaben sowie durch individuelle Lernunterstützung mithilfe von Kooperationsskripts unterstützt werden kann. Im vorliegenden Beitrag wird der Frage nachgegangen, wie kooperative Gestaltungsaufgaben am Tablet entwickelt werden können, um Schülerinnen und Schülern im Grundschulalter die kreative und reflektierte Gestaltung eines eigenen Medienbeitrags zu ermöglichen. Es wird ein iterativer, am Design-Based-Research-Ansatz angelehnter Entwicklungsprozess eines digital gestützten Unterrichtsprojekts für Kinder der dritten Klasse vorgestellt: Ausgehend von medienpädagogischen Überlegungen wurde eine Gestaltungsaufgabe am Tablet entwickelt und hinsichtlich des Grads der Lernunterstützung in zwei Varianten (V1, V2) mithilfe eines Kooperationsskripts erprobt. Die Ergebnisse der formativen Evaluation mittels halb-standardisierter Beobachtungen in fünf Grundschulklassen verweisen auf die grosse Bedeutsamkeit der Vorstrukturierung der Aufgabenstellung, die je nach Variation des Skripts eine stärkere Fokussierung der Kinder auf die sozialen Aushandlungsprozesse (V1) bzw. die inhaltliche Auseinandersetzung (V2) zeigt. Ausgehend von der Evaluation des Unterrichtsprojekts werden Chancen und Herausforderungen in Bezug auf die Merkmale der digital gestützten Gestaltungsaufgabe sowie hinsichtlich der Potenziale der Kooperationsskripts diskutiert.
Dissertations / Theses on the topic "Digital skrift"
1
Gunnarsson, Andreas, and Erik Åhman. "Handskrift i jämförelse med digital skrift : En undersökning om handskrift och digital skrifts påverkan på elevers skrivinlärning i grundskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43849.
Full textAbstract:
Denna kunskapsöversikt är skapad för att belysa om syftet som är att jämföra skrivandet pådigitala verktyg och att skriva för hand. Vad finns det för positiva samt negativa effekter när man väljer att implementera dessa resurser i klassrumsundervisningen? Forskningsöversikten grundar sig i 13 artiklar som hittats med hjälp av söksträngar från databaserna ERIC och SwePub samt genom manuella sökningar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och berör frågeställningarna från ett flertal perspektiv. Genom att se forskningsfrågan från flera synvinklar har information enklare kunnat bearbetas för att skapa explicita resultat. Resultatet av studien visade att digitala verktyg kan ha positiva effekter på skrivinlärning, beroende på elev och kunskapsutveckling, där svagare elever gynnas mest. Digitala verktyg bidrar med motivation till fortsatt skrivande för elever, och de elever som finner stavning allra svårast kan se positiva effekter av att använda digitala hjälpmedel. Däremot finns det studier som visar att skrivandet på dator inte alltid ger den positiva effekt man som lärare hoppas på. Forskning visar att elever kan ha svårt att manövrera sig genom programmen, och att en stor vikt läggs på lärarens förkunskaper för att verktygen ska fungera effektivt. Studier visar att kunskapsmässigt är effekten störst hos elever med svagare läs- och skrivförmåga. Skrivande för hand visade sig ge bättre grammatisk förståelse, bättre meningsuppbyggnad och tydligare handstil. Sammanfattningsvis visar forskningen att skrivandet på dator har både sina styrkor och svagheter, men även om utvecklingen går mot en mer digitaliserad undervisning bör inte handskriften lämnas bakom oss.
2
Winsa, Åsa. "Handskrift respektive digital skrift vid skrivinlärning : en studie om lärares förhållningssätt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85479.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka hur lärare relativt deras utbildningsbakgrund och erfarenhet av skolpraktik beskriver balansen mellan handskrift respektive datorskrift i tidig skrivundervisning, och med detta bidra till befintlig forskning inom området. Tre forskningsfrågor har formulerats och för att besvara dem har jag i datainsamlingen använt mig av semistrukturerade individuella intervjuer med utbildade yrkesverksamma lärare. Vid databearbetningen har jag använt en fenomenografisk analysmodell inom ett handlingsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärare med stöd av sin utbildning men än mer genom beprövad erfarenhet balanserar användandet av handskrift respektive datorskrift i sina klassrum mycket olika men att de motiverar sina val av metoder på samma grunder. Lärare tar stöd i forskning när de designar sin undervisning och uppger att eleverna har god måluppfyllelse för skrivning i slutet av årskurs tre, både gällande handskrift och datorskrift. Lärares egna beskrivningar av deras skrivundervisning är att eleverna genom valda metoder uppmuntras att känna skrivglädje och även om lärandet sker på olika sätt leder processen till att varje enskild elev får lyckas och känna tilltro till sin språkförmåga. Resultatet visar också att lärare anser att samtliga metoder egentligen är bra, att förutsättningen för elever att lyckas nå kursplanens uttalade mål är att läraren är engagerad, tror på sin metod samt lyckas entusiasmera eleverna.Abstract The purpose of the study is through a qualitative method to investigate how teachers, relative to their educational background and experience of school practice, describe the balance between handwriting and computer writing in early writing instruction, and thereby contribute to existing research in the field. Three research questions have been formulated and to answer them, I have used semi-structured individual interviews with trained professional teachers in the data collection. In the data processing, I have used a phenomenographic analysis model within an action theoretical framework. The results show that teachers, with the support of their education but even more through proven experience, balance the use of handwriting and computer writing in their classrooms very differently, but that they justify their choice of methods on the same grounds. Teachers plan their teaching with support in research and state that the pupils have good goal fulfillment for writing at the end of year three, both in terms of handwriting and computer writing. The teachers' own descriptions of their writing instruction are that the pupils are encouraged to feel the joy of writing through chosen methods, and even if the learning takes place in different ways, the process leads to each individual pupil succeeding and feeling confident in their language ability. The results also show that teachers believe that all methods are really good, that the prerequisite for pupils to succeed in achieving the stated curriculum goals is that the teacher is committed, believes in his method and succeeds in enthusing the pupils.
3
Gunnarsson, Andreas, and Erik Åhman. "Hur lärares didaktiska val påverkar eleversmotivation och skrivutveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44949.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg.
4
Larsson, Nils. "Ett möte mellan två skrivkulturer : Några högstadieungdomars syn på och bruk av skrift vid skol- respektive privatskrivande." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65417.
Full textAbstract:
The aim of this study is to shed light on and describe a number of secondary school students’ writing practices and their attitudes towards these practices. The material used in the study comes from a secondary school in a suburb of Stockholm where most of the students are bilingual. The entire study comprises five different smaller studies: a questionnaire, a number of interviews, classroom observations, observations of one particular boy’s writing practices and studies of the same boy’s texts. The results of these smaller studies show that a form of encounter between two different writing cultures probably takes place in school. These two writing cultures are, on the one hand, one that is concerned with the students’ school work and, on the other, one that constitutes the private writing culture in which young people indulge when they are not occupied with school work. The study shows that there are obvious differences between these two cultures when it comes to students’ attitudes to writing. Their attitudes to private writing are far more positive than to school writing. A further finding of the study is that there are evident differences between the attitudes of girls and boys to writing, although these are most obvious in the students’ school writing. In private writing the differences are smaller, although some boys claim not to write at all in private, even though they send a great many text messages. One possible implication of the study is that school writing would probably benefit from a widening of the concept of writing to become amore communicative form of writing.
5
Abbo, Maryam. "Digitala medier : Användning av surfplattor för att skriva berättelser i svensk språkundervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33473.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine the use of tablet computers in a Swedish language, classroom. This study aims to investigate student and teacher attitudes when using tablet computers for story writing. One fifth grade classroom was observed on three occasions and a total of six students and three teachers were subsequently interviewed. This study addresses the following questions: - How are tablet computers used for writing stories in a Swedish classroom? What opportunities and obstacles do teachers experience when using the tablet computers when it comes to writing stories? Which method was preferred by the students? Writing stories on tablet computers or writing by hand? This qualitative study was based on observations and interviews. Analysis of observations and interviews show that the tablet computers appear to help the students with language, organisation and structure in the writing of stories. However, teachers still need to incorporate both writing by hand and using the tablet computers to ensure competence for real-life situations which still use a mixture of both skills. The results also showed that tablet computers are a useful tool for communication when students help each other in their writing. Classroom observations suggest that tablet computers can act as a mediator tool in the Swedish elementary school classroom primarily as it makes the writing process easier for the students. Analysis of teacher interviews suggest that teachers prefer to have students use tablets as it makes the student’s texts clearer, facilitating assessment.
6
Nordin, Lisa. "Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel : en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70261.
Full textAbstract:
Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker. En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser. Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre. Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.
7
Krigholm, Ann-Christin. "”Hur länge får vi skriva” : En studie om att skriva sig till läsning med fokus på elever med lässvårigheter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43577.
Full text
8
Skogman, Sofia. "Att skriva med hjälp av digitala verktyg : En studie om attityder till och användning av digitala verktyg i skrivundervisningen i grundskolans årskurs 4-6." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72455.
Full textAbstract:
The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way.Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.
9
Haarstad, Öberg Anne. "Skrift, bild och ljud : en studie av elevers digitala texter producerade i appen Book Creator." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13291.
Full textAbstract:
Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala
10
Dybvik, Arne Rasmus. "Att läsa och skriva digitalt : En kvalitativ undersökning om fem lärares upplevelser av digitala verktyg i undervisningen av läsförståelse och skrivinlärning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45184.
Full textAbstract:
Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.
Books on the topic "Digital skrift"
1
Edlund, Ann-Catrine. Att läsa och att skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800-2000. Umeå: Umeå universitet, 2012.
Find full textBook chapters on the topic "Digital skrift"
1
Schwichtenberg, Holger. "Digitale Signaturen für PowerShell-Skripte." In Windows PowerShell 5.1 und PowerShell Core 6.1, 475–79. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2018. http://dx.doi.org/10.3139/9783446459236.024.
Full text
2
Schwichtenberg, Holger. "Digitale Signaturen für PowerShell-Skripte." In Windows PowerShell 5 und PowerShell 7, 515–20. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2020. http://dx.doi.org/10.3139/9783446460812.024.
Full text
3
Schwichtenberg, Holger. "Digitale Signaturen für PowerShell-Skripte." In Windows PowerShell 5 und PowerShell Core 6, 441–45. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2017. http://dx.doi.org/10.3139/9783446453975.024.
Full text
4
Beil, Benjamin. "Modding / Leveleditoren / Editor-Games Skripte und Praktiken digitaler Partizipation." In Partizipative Medienkulturen, 207–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01793-4_10.
Full text
5
Unneland, Anne Karin Rudjord. "Kvalitetsfremmende praksis i arbeidet med de grunnleggende ferdighetene." In Fra barnehage til voksenliv, 81–100. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/pncc5558.
Full textAbstract:
Grunnleggende ferdigheter som begrep ble innført i grunnopplæringen i Norge med læreplanreformen Kunnskapsløftet i 2006. De fem grunnleggende ferdighetene å lese, å skrive, å regne, muntlige ferdigheter, og digitale ferdigheter skal utvikles som fellesoppgave for alle fag i skolen. Forskning viser at det er ulike forståelser av begrepet grunnleggende ferdigheter og at mange lærere tenker i kategorien elementære ferdigheter og at det handler om å lære inn en ferdighet. Det kan være grunn til å anta at ferdighetsbegrepet langsomt er blitt utarmet i vår moderne tid. Kanskje er det slik at fordi det praktiske og håndverksmessige er blitt devaluert de siste tiår, mangler lærere en dyp forståelse av hvordan ferdigheter læres og videreutvikles, og hvilke tenkemåter som kan utvide forståelsen av ferdigheter. Formålet med artikkelen er å bidra i en diskusjon om hva som kan forsterke trangen og viljen til å forbedre ferdigheter. Artikkelen reflekterer over hvordan kvaliteten kan fremmes i utvikling av grunnleggende ferdigheter i skolesammenheng. Teksten drøfter dette spørsmålet med utgangspunkt i teori fra mesterlæretradisjonen. Perspektivene utvides ved teoretikere som Richard Sennett, Donald Schön og Aristoteles. Det ble tydelig i litteraturstudien at klasserommet som et lærende fellesskap med lærere som gir innsatsen og resultatene verdi, er av stor betydning. Kvalitet kan fremmes gjennom refleksjon og en systematisk og gjennomtenkt tilbakemeldingskultur, der det å gjøre feil ses på som en hjelp til mer læring og ikke minst at det i klassefellesskapet verdsettes og gis rom for forskjellighet, ulike mål og ulike mestringsnivåer.
Conference papers on the topic "Digital skrift"
1
Urh, Marko, and Alenka baggia. "Spletne strani fakultet Univerze v Mariboru z vidika spletne optimizacije." In Organizations at Innovation and Digital Transformation Roundabout. University of Maribor Press, 2020. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-388-3.68.
Full textAbstract:
Spletna stran je ogledalo sodobne organizacije, tudi izobraževalne ustanove. Dobro narejena spletna stran, ki vključuje moderne tehnike in metode spletne optimizacije je bolj privlačna, vidna ne le za spletne uporabnike temveč avtomatizirane programe oziroma skripte, ki jih imenujemo spletni pajki. V prispevku z vidika spletne optimizacije analiziramo spletne strani fakultet Univerze v Mariboru. Spletne strani fakultet so izrednega pomena, saj njihovi uporabniki kot so študenti, profesorjih, poslovni partnerji in drugi, vsakodnevno iščejo različne informacije. Zavedati se moramo, da imajo fakultete konkurenco zunaj univerze, zato morajo redno skrbeti za svoj ugled na spletu. Namen prispevka je opozoriti na pomanjkljivosti posameznih spletnih strani in s tem ponuditi vpogled v priložnosti za izboljšave. V prispevku je opisan koncept spletne optimizacije, analiza spletnih strani fakultet po 5 osnovnih segmentih optimizacije ter podani zaključki s priporočili za izboljšavo.