Academic literature on the topic 'Digital lärobok'

Idag använder sig många lärare av läroboken vid planering av undervisningen. I den svenska skolan har det blivit  vanligare med digitala läroböcker. Syftet med studien är att besvara frågeställningen vilka för- och nackdelar finns det ur ett lärarperspektiv med att använda digitala läroböcker inom matematik? Detta är en litteraturstudie. Digitala läroböcker kategoriserades i två kategorier, statiska digitala läroböcker och interaktiva digitala läroböcker. I studien identifierades totalt 22 fördelar och 18 nackdelar med digitala läroböcker. Samtliga för- och nackdelar tolkades ur ett lärarperspektiv med hjälp av styrdokument, lärares yrkesetik samt egen erfarenhet. För- och nackdelarna kategoriserades in i sex olika underkategorier: Autenticitet, bedömning &amp; återkoppling, individualisering, planering &amp; genomförande, teknik samt övriga argument. Resultatet visar att underkategorierna autenticitet och bedömning &amp;  återkoppling till övervägande del har fördelar, medan underkategorin teknik till övervägande del har nackdelar. Underkategorierna individualisering, planering &amp; genomförande och övriga argument har ungefär lika många fördelar som nackdelar. Studien drar slutsatsen att lärare måste granska den digitala läroboken med sina funktioner och undersöka om dessa är mer eller mindre gynnsamma för den undervisning som läraren vill bedriva.<br>Today many teachers use textbooks to plan their teaching, and digital textbooks have become more and more common in Swedish schools. The purpose of this study is to answer the research question: What are the advantages and  disadvantages from a teacher’s perspective of digital textbooks in mathematics? This study is a literature review. Digital textbooks were categorized into the two categories, static digital textbooks and interactive digital textbooks. The study identified in total 22 advantages and 18 disadvantages about digital textbooks. The advantages and disadvantages were interpreted from a teacher’s perspective with the help of regulatory documents, teacher’s work ethics as well as personal experience. The advantages and disadvantages were categorized into the six different subcategories: Authenticity, assessment &amp; feedback, individualization, planning &amp;implementation, technology, and other arguments. The result shows that the subcategories authenticity and assessment &amp; feedback mainly have advantages, while subcategory technology mainly have disadvantages. The subcategories individualization, planning &amp; implementation and other arguments have about the same amount of advantages and disadvantages. The study concludes that teachers must examine the digital textbook with its functions and look into if these are more or less favorable for the education that the teacher wants to conduct.

This study investigates the similarities and differences that exist between different types of teaching material for spelling in grades 1–3, in book form and digital form. The study focuses on how the teaching material designs tasks and how it corresponds to theories of spelling. The method is comparative analysis of the four analysed teaching aids. In performing this comparison the study proceeds from a theory of the mental lexicon and theories of writing development. The result shows that when the pupils work in both forms of teaching material they get practice in their phonological, semantic, syntactic and orthographical awareness. The analysis reveals a difference between the design of tasks in the book Stava 3 and the digital application Qnoddarnas värld. Through the app and the book the pupils can practise their phonological awareness in different ways. The app speaks the sounds and the words, whereas in the book the pupils themselves make the sounds. The book contains text and pictures, while the app has voices that speak and things that move. In the book there are more difficult tasks in the chapter, in Qnoddarnas värld one is automatically taken to the next level, and in the Stavningslek app the pupil can practise at the same level without being taken further. The study can make teachers aware of what the teaching materials offer, what the pupil is able to practise, and teachers can thus choose the right material for each pupil.

Det har skett några studier av läroböcker för matematik i Sverige och andra länder. Studierna fokuserar på olika områden i läroböckerna och visar att i vissa områden sker det ingen utveckling alls och i andra verkar det hända mycket. Då det har skett en utveckling i den digitala världen syftar denna studie till att visa hur användningen av digitala verktyg utvecklas över tid i läroböcker. Undersökningen kollar på antalet gånger och i vilka sammanhang digitala verktyg nämns eller används inom taluppfattning/aritmetik och algebra för kurs 1b. För att undersöka detta har två lärobokserier som har böcker publicerade innan och efter 2011 valts ut. Läroböckerna undersöks med hjälp av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det sker en utveckling i hur ofta digitala verktyg nämns och används och att sammanhangen ofta är densamma. Det sker också störst utveckling mellan utgåvorna när det är förändringar i kursplanerna jämfört med om det släpps en nyutgåva baserat på kommentarer från lärare.<br>Through the years there have been some studies on mathematics textbooks in Sweden. The studies have different focus when they study the textbooks. Earlier studies show that depending on what you study they finds that there are none to some change in the textbooks. Because there has been a development in the digital world this study focuses on the development of use of digital tools in the textbooks for mathematic in Sweden. This study uses content analysis to analyse how often digital tools is mentioned or used in number sense/arithmetic and algebra for course 1b in Swedish upper secondary school. The results show that there is a development in how often digital tools are used in the textbooks but that the context often stay the same. The biggest different is also to be found when a new syllabus is introduced compared to when a new edition is based on teacher comments.

Traditionellt sett har den tryckta läroboken varit en stor del i matematikundervisningen. I takt med samhällets digitalisering har även digitala läroböcker blivit en del av matematikundervisningen. Syftet med studien är därför att ta reda på huruvida digitala läroböcker främjar eller hindrar elevers lärande. Syftet är också att ta reda på hur olika varianter av digitala läroböcker kan användas i undervisningen. Studien baseras på en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning om ämnet undersökts. Resultatet visar i huvudsak på att digitala läroböcker främjar elevernas lärande. Digitala läroböcker finns i tre varianter; minimal variant, exklusiv variant och hybridvariant. Resultatet visar också att en exklusiv variant av digitala läroböcker är mest främjande för elevers lärande i matematik. En slutsats är att det behöver forskas mer inom området, framförallt på digitala läroböcker på svenska, eftersom det finns ett begränsat antal studier i ämnet.<br>The printed textbook has traditionally been a big part of the education in mathematics. While the digitalization in society has increased, the digital textbooks has also become a part of the education. The purpose of the study was to find out how digital textbooks could be a support or a holdback in student learning. The purpose of the study was also to find out how different types of digital textbooks can be used in education. The study is a systematic literature review where previous research about the subject has been analyzed. The main results indicate that the digital textbooks could be a support in student learning. There are three different types of digital textbooks; minimal, exclusive and hybrid. The results also indicate that the exclusive type of digital textbooks is the most supportive in student learning in mathematics. One conclusion is that it needs more research about this subject, especially about digital textbooks in the Swedish language because there’s limited number of studies in the subject.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka läromedel yrkesverksamma 1-3 lärare använder i matematikundervisning och hur dessa läromedel väljs ut och används. Elevernas matematikinlärning och utveckling har stor samverkan med undervisningsmetoder och val av läromedel. Begreppet läromedel kommer i studien handla om allt material som används i undervisning för att främja elevers matematiklärande. I studien har jag intervjuat fem 1-3 lärare. Lärarnas svar har tolkats med sociokulturellt perspektiv och kommit till resultaten att: det finns många olika faktorer och förutsättningar som påverkar lärarens val av läromedel i matematikundervisningen. Utifrån lärarnas beskrivningar har jag även sett deras kunskapssyn och likheter i deras val och användning av varierande läromedel vid matematikundervisning.

Det har skett en stor utveckling av användandet av digitala verktyg, både i samhället och i skolan. I matematikundervisningen ska digitala verktyg ta plats och elever ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda dessa. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om hur användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen påverkar deras arbete i matematik. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning Hur upplever elever att deras arbete i matematik påverkas när digitala verktyg används i matematikundervisningen? har undersökningen utgått från den fenomenografiska ansatsen där semistrukturerade intervjuer med 20 elever legat till grund för den insamlade empirin. Studiens resultat visade många olika uppfattningar om att användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen är en effektiv undervisningsmetod. Resultatet visade även att eleverna behöver tydliga mål för varje lektion vilket de upplevde saknades vid användningen av digitala verktyg. Elevernas upplevelser är även att upplägget av matematiklektionerna har stor betydelse för deras arbete i matematik. Eleverna upplever att de blir som mest motiverade och engagerade när de har roligt, får arbeta med svåra uppgifter samt får en direkt återkoppling på deras prestation.

Todays‘ society is digitalized. This has effects on both the society and the educational practice. Therefore, the Swedish government has decided that all students must develop digital skills in school. This study aims to investigate how textbooks in civics can contribute to students developing  digital competence. Three textbooks have been studied using textbook theory and a method called usage-text analysis.   Some main results are that textbooks in civics can contribute to students developing digital competence, as they to a varying extent, convey information and are in line with the curriculum regarding how digitalization affects democracy, politics and the labour market. However, there are shortcomings in the textbooks‘ contribution to the development of digital competence. This consists of that the textbooks in an incomplete way, are conveying and are in line with the curriculum regarding digital sources. Furthermore, the textbooks can only to a small extent contribute to students developing digital competence, as it does not constitute an essential part of the textbooks. Therefore, the teacher has a particularly important role in ensuring an equal development of students‘ digital competence.

Läromedel är en stor del av dagens skola men ofta förbisett inom idrott och hälsa. Att använda sig av läromedel kan innebära flera positiva konsekvenser för undervisningen vilket motiverar användning även i idrott och hälsa. Denna uppsats vill därför undersöka vilken plats läromedel har i undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några faktorer som indikerar på användning av läromedel. En enkätundersökning konstruerades med målet att urskilja specifika grupper och ställa dessa mot användningen av läromedel. Enkäterna skickades sedan ut till verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och högstadiets år 7–9 där frågor ställdes om både användning av och allmänt om läromedel. Resultatet visar att det är hög grad av användning av läromedel med väldigt tydliga indikationer på att vissa moment är i större behov av läromedel än andra. Av de som använder sig av läromedel förekommer det under drygt 1/4 av lektionerna, där lärare med mer erfarenhet i något mindre utsträckning använder sig av läromedel. Det går däremot inte att uttyda några signifikanta indikatorer på läromedelsanvändning vilket kan förklaras av att urvalet var för litet och till viss del ojämnt fördelat på grupperna.

Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.