Dissertations / Theses on the topic 'Dewey's teori'

Submitted by Liliane Ferreira (ljuvencia30@gmail.com) on 2018-06-05T11:45:32Z No. of bitstreams: 2 Tese - Flávio Silva de Oliveira - 2018.pdf: 2740383 bytes, checksum: 8a997f37c0467aa1bd937b5af9a265e5 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)<br>Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-06-05T14:45:38Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Tese - Flávio Silva de Oliveira - 2018.pdf: 2740383 bytes, checksum: 8a997f37c0467aa1bd937b5af9a265e5 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)<br>Made available in DSpace on 2018-06-05T14:45:38Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Tese - Flávio Silva de Oliveira - 2018.pdf: 2740383 bytes, checksum: 8a997f37c0467aa1bd937b5af9a265e5 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-04-06<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES<br>My goal in this work is to understand how John Dewey constructed his concept of experience and its implications for the issues of the theory of history. Dewey's pragmatism, whose core is the concept of experience rooted in the principle of continuity, performed a profound and radical reconstruction of dualistic metaphysics. Dewey did so putting up a naturalistic metaphysics. In opposition to the modern (subjectivist/dualistic) way of conceiving experience, Dewey sought to emphasize its fundamentally relational character. In Dewey’s pragmatism experience means the complex process of interaction between organism and environment (natural/social). In this way, his metaphysics of experience became the basis of all his thinking, especially his theory of inquiry. The main hypothesis of this work is that we can find in deweyan pragmatism a theory of history whose foundation lies in its metaphysics of experience whose core is the principle of continuity and that it guarantees us, on the one hand, the methodological rigor of empirical research and, on the other hand, it endorses the role that the subjectivity of the historian exerts in the act of selection and interpretation of the evidence – with it we can accept fallibilism and be at the same time anti-skeptical in order to avoid relativism.<br>Meu objetivo neste trabalho é compreender a arquitetura de ideias que John Dewey erigiu no processo de construção de seu conceito de experiência e algumas implicações para as questões próprias da teoria da história. O pragmatismo deweyano, cujo núcleo é o conceito de experiência radicado no princípio de continuidade, tinha por meta elaborar uma profunda e radical reconstrução da metafísica dualista. Dewey assim o fez a partir da assunção de sua metafísica naturalista. Em franca oposição ao modo moderno (subjetivista/dualista) de conceber a experiência, Dewey buscou destacar seu caráter fundamentalmente relacional. Experiência para Dewey é sempre o processo complexo de interação entre organismo e meio (natural/social). Nesse sentido, Dewey elaborou uma metafísica da experiência que se converteu na base de todo seu pensamento, especialmente sua teoria da investigação. A hipótese deste trabalho é que podemos vislumbrar no pragmatismo deweyano uma teoria da história cujo fundamento radica-se em sua metafísica da experiência cujo cerne é o princípio de continuidade e que esse nos garante, por um lado, o rigor metodológico da pesquisa empírica e, por outro, avaliza o papel que a subjetividade do historiador exerce no ato de seleção e interpretação das evidências – como ele podemos aceitar o falibilismo e sermos, ao mesmo tempo, anticéticos de modo a evitar o relativismo.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren. Studien innehåller sex intervjuer med elever från samma skola. Utgångspunkten kommer från den humanistiska teorin där anställda uppmanas få inflytande över verksamheten då det leder till högre tillfredsställelse och motivation. Även John Deweys tankar om erfarenheter och utbildning tas upp som teori. Han vill att elever ska vara med att påverka i skolan för att förberedas inför framtiden. Resultatet visar att eleverna är delade i meningen om hur mycket och vad man kan påverka som elev. De känner sig dock trygga med att ta upp eventuella problem till lärare eller rektor. De tror även att ökat inflytande ger högre motivation om det sköts på rätt sätt. Slutsatsen är att graden av inflytande för eleverna beror på vilken lärare som håller i undervisningen. De kanaler eleverna använder för att ta upp problem i skolan är främst handledare och rektor. Elevrådet hamnar i skymundan. I och med ökat elevinflytande tror eleverna att deras motivation ökar inför skolarbetet. Men det vilar ett ansvar på både elever och lärare för att det ska fungera.

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg.The use of visual feedback as a pedagogical tool.Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman. Detta kan i sin tur ge eleverna möjligheten att värdera sitt eget utförande genom att diskutera med läraren.Eleverna kan granska sig själva, se kritiskt på sitt eget agerande och yrkesutförande. Detta har resulterat i spontana reaktioner från eleverna då de ser sig själva agera

A presente pesquisa, de natureza teórico-filosófica, argumenta descritivamente a teoria estética do filósofo americano John Dewey, em função do seu chamado \"princípio de continuidade\", próprio do sistema filosófico deweyano como um todo. Nessa empreitada, privilegiou-se o recorte da continuidade entre o estético e o científico, ou entre valor e investigação enquanto característica essencial de tal teoria estética. Na observação dos pressupostos filosóficos gerais do filósofo, verificou-se que sua estética se estabelece, necessariamente, em continuidade ao método experimental das ciências naturais, consolidando proposições características essenciais de sua teoria da arte: Dewey crê na supremacia da contingência do processo que é a própria natureza, contínua, cumulativa, em sentido amplo, o que justifica que o ideal deva deixar de ser contemplativo para se converter num instrumental operativo, ou seja, um método experimental em virtude do meio; assim sendo, a estética deweyana deve ser compreendida, principalmente, em seu caráter investigativo, ou seja, em continuidade à ciência; Dewey rejeita os dualismos filosóficos, a metafísica e a epistemologia tradicionais; logo, sua estética desconsidera igualmente qualquer \"transcendental\" ou \"transcendente\" em termos clássicos; portanto, a arte ou estética, seja ela ato expressivo ou cultura, se daria entre diversos ritmos contínuos, nunca dualistas ou hierárquicos, no sentido da busca de um ideal Absoluto. Segundo a estética de Dewey, o valor reside precisamente no ritmo próprio do processo por exemplo: entre tensão e harmonia, comum e extraordinário, real e ideal etc. Dessa articulação ativa entre os vários aspectos em continuidade é que surgiria o ato expressivo, pela experiência singular imaginativa, e a cultura como um todo, mediante a comunicação.<br>The present theoretical-philosophical research argues descriptively about the aesthetic theory of the american philosopher John Dewey, in regards to the principle of continuity\" within Dewey\'s philosophical system as a whole. Bearing that in mind, the continuity of the aesthetic and the scientific were focused, as well as value broadly conceived and knowledge viewed as a scientific approach, and as the essential feature of Dewey\'s aesthetic theory. Thus, through the observation of the philosophers general assumptions, it has been verified that his aesthetics is necessarily established in continuity with experimental methods of natural sciences, which consolidates a few of the essential features propositions of his art theory: Dewey\'s supreme belief in the contingent of the process, which is continuous, cumulative, and broadly conceived as nature itself, implies that the ideal must cease to be contemplative and thus become instrumental and operative, which means it should become an experimental method in virtue of the environment. Therefore: Dewey\'s aesthetics must be primarily understood within its investigative character, that is, in its continuity to science; Deweys rejection of traditional metaphysics, epistemology, and philosophical dualisms prevents any classical interpretation of \"transcendental\" or \"transcendent\". Therefore art or aesthetics, as acts of expression or culture, should be continuous to a diversity of rhythms, but never dualistic or hierarchical in the sense of any ideal in pursuit of the Absolute. According to Dewey\'s aesthetics, value resides precisely in the pace of the process itself, such as between tension and harmony, ordinary and extraordinary, real and ideal and so on. From this active articulation between all the aspects of continuity an expressive act would emerge, as the realm of a singular imaginative experience, and of culture as a whole, through communication.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar. Den teoretiska ansatsen som valts för arbetet är det sociokulturella perspektivet och det pragmatiska synsättet. Detta för att musik är socialt och kan utövas med hjälp av praktiska aktiviteter.

Orientador: Carlos Cândido de Almeida<br>Banca: Luciana de Souza Gracioso<br>Banca: Rodrigo de Sales<br>Banca: Flávia Maria Bastos<br>Banca: Daniel Martínez-Ávila<br>Resumo: As narrativas e, precisamente, as representações sobre os grupos sociais distanciaram-se da realidade da cultura local. O discurso e as escolhas que representavam a memória e suas histórias tiveram como ponto de partida uma visão distante de conteúdos que refletiam, sobretudo, os aspectos identitários desses grupos. Denominamos esse tipo de interpretação de representação "sobre". A presente pesquisa problematizou o modo como estão representados o negro e os assuntos correlatos à comunidade negra nos sistemas de organização do conhecimento ensinados nos cursos de Biblioteconomia no Brasil. Nessa acepção, enquanto ponto de partida, ergueu-se a proposta de hipótese de que representar o conhecimento de comunidades ou grupos tradicionais em favor do acesso ao conhecimento, deve pautar-se por uma leitura plural da realidade, o que nem sempre foi o caso para a situação do negro no Brasil. Nesse sentido, buscou em seu objetivo geral compreender a estrutura de representação das temáticas associadas aos negros nos sistemas de organização do conhecimento utilizados no Brasil. Especificamente, a Classificação Decimal de Dewey com ênfase à análise da religião Umbanda. Os sistemas ensinados nas escolas de Biblioteconomia no Brasil não se sustentam suficientemente para cobrir os aspectos culturais e, singularmente, as religiões de matriz africana na Classificação Decimal de Dewey. Nas representações sociais, a Umbanda é vista como "religião de feitiço", catimbó". A repetição desses termos t... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo)<br>Abstract: Narratives and more specifically representations of social groups have distanced themselves from the reality of the local culture. Discourse and choices that represent memory and its stories had as a starting point a distant view of contents that reflect, above all, about the identity aspects of these groups. We call this type of interpretation "about". The present paper investigated the way in which black people and the topics related to the black community are represented in the knowledge organization systems that are taught in the academic programs in Librarianship in Brazil. In this sense, our hypothesis is that representing the knowledge of traditional communities or groups in favor of access to knowledge should be guided by a plural reading of reality, which was not always the case for the situation of the black people in Brazil. In this sense, we sought to understand the structure of representation of the topics related to black people in the knowledge organization systems used in Brazil. More epecifically, we analyzed the Dewey Decimal Classification in relation to the Umbanda religion. The systems that are taught in the Brazilian programs in Librarianship do not cover the cultural aspects religions related to Africa, such as in the Dewey Decimal Classification. In the social representations, Umbanda is seen as a "religion of spell", catimbó ". The repetition of these terms has assigned individuals attributes that are incompatible with their practices. These represent... (Complete abstract click electronic access below)<br>Doutor

Submitted by Vasti Diniz (vastijpa@hotmail.com) on 2017-09-18T11:29:37Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1956067 bytes, checksum: 845c3d0cd5113c8498d955af9cdcd907 (MD5)<br>Made available in DSpace on 2017-09-18T11:29:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1956067 bytes, checksum: 845c3d0cd5113c8498d955af9cdcd907 (MD5) Previous issue date: 2016-09-27<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES<br>In this thesis, we deal with a particular geometric scalar tensor theory, which is a version of the Brans-Dicke gravitation, formulated in aWeyl integrable space-time. This formulation is done using the Palatini's variation procedure. The main point of our work is to perform two particular applications of the geometrical Brans-Dicke theory. The rst one is the study of geometric fase transition phenomena, that's related to a continuous change in the space-time structure of the universe from a Riemann's geometry to a Weyl's geometry, or in the inverse sense, from Weyl's geometry to Riemann's geometry. This phenomena seems to take place when the universe starts to expand in a accelerated rate. The second one is the investigation of classical and quantum behaviour of a anisotropic n-dimensional universe . To nd solutions that display the dynamical compacti cation of non observed extra dimensions is the main motivation to study such universe.<br>Nesta tese, reapresentamos uma teoria escalar tensorial geométrica, que é uma versão da gravitação de Brans-Dicke formulada em um espaço-tempo de Weyl integrável. Com esta teoria fazemos duas aplicações especí cas. Uma delas para o estudo de um fenômeno, que chamamos de transição de fase geométrica, uma mudança contínua na estrutura geom étrica do espaço-tempo. Este fenômeno parece ocorrer quando o universo se expande aceleradamente. A segunda aplicação reside no estudo clássico e quântico do comportamento de um modelo de universo n-dimensional anisotrópico. A motivação para esta investigação é a busca de soluções que exibem o compactação dinâmica das dimensões extras, que não são observadas.

<p><strong>Bakgrund:     </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte:              </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:            </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat:         </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p>

The purpose of this essay is to investigate how the Swedish Society for Nature Concervation’s teaching materials contribute to successfull teaching in sustainable development. This investigation is made through a text analysis and strives to answer the following questions: How is sustainable development conveyed in the teaching material ”Energy Case” which is aimed för grades kindergarten throuh grade 3 in primary school? In what way has the teaching material taken into account the democratic values of teaching based on Dewey’s theory of education and democracy? Results have been linked to previous research and the Deweyan theory and show that the teaching material is created according to the Swedish school laws and learning standards. The lesson-plans offered aim to mediate knowledge and experience that meet the learning goals for climate, environment and sustainability and they are designed to be used according to the democratic values in structured learning environments.