Dissertations / Theses on the topic 'DAMPE'

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en bättre insikt i vad DAMP är och vad det kan innebära för elever med denna diagnos. Jag vill även ta reda på vad skolans ansvar är och hur lärare i skolan kan hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter.

Arbetet består av två delar, varav den första är en litteraturgenomgång där olika forskares syn och åsikter om DAMP är presenterade och sammanställda. Den andra delen består av en undersökande del där intervjuer med fyra olika lärare, om deras kunskaper om hur lärare kan underlätta för DAMP-elever, presenteras.

Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP är ett osynligt handikapp som kan bero på många olika faktorer, av vilka forskarna inte är riktigt överens om. För ett stort antal barn innebär DAMP en mängd olika svårigheter som de behöver hjälp och stöd för att kunna hantera. Det finns inte heller några specifika åtgärder som man kan tillämpa på samtliga barn med dessa svårigheter. Man måste hela tiden se till den enskilda individens behov och förutsättningar och utefter det komma fram till vad som passar bäst för den enskilda eleven. Genom kunskap och med hjärta och hjärna i samspel kan man hjälpa barn med särskilda svårigheter. Det gäller bara att vara lyhörd och öppen för deras behov och att anpassa sig efter vad de behöver.

DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver. Samarbete mellan föräldrar, klasslärare, assistent och all övrig personal runt eleven är värdefull.

Detta examensarbete består av en litteraturdel och en praktisk del. Den praktiska delen innefattar en studie av DAMP-elevers skolsituation i två olika skolmiljöer, särskild- och vanlig undervisningsgrupp.

The first of these dampers served primarily as a proof of concept and a means of understanding the dynamics of a disc valve housed inside the main piston. The valve design is presented, along with other information concerning the fabrication of the Initial Prototype damper. Test results are presented and analyzed, and a second iteration of the valve is designed. The Final Prototype damper is a scaled up version of the initial design, with refinements made in piston geometry, internal disc profile, and dynamic seals. This large force range damper is tested and results are compared with existing MR dampers. The Final Prototype damper provides a significantly larger force range when compared with typical MR dampers. Finally, to conclude this research, the vehicle dynamics implications of the Final Prototype damper are discussed and recommendations for further study are made.
Master of Science

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception) är och hur vi kan hjälpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar på mina frågor i ämnet har jag läst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken är oerhört utbredd i Sverige idag. Man räknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i våra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete är att barn som har DAMP är individer liksom alla människor i samhället. Därför kan man aldrig upprätta ett handlingsprogram som generellt skall användas till elever med DAMP, utan man alltid måste utgå ifrån indivdens särskilda behov.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation.

Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen. I min diskussion länkar jag samman teori och verklighet, dvs de utsagor som blev resultaten från intervjuerna. Utifrån denna helhetsbild försöker jag skissa fram olika pedagogiska strategier som kan fungera som redskap för mig som lärare i arbetet med DAMP-barn.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen. Arbetet belyser även familjens situation. Min empiriska del utgår från en fallstudie där jag följer en pojke som har fått hjälp genom alternativ behandling i form av läkepedagogik. Inom läkepedagogiken tar man fasta på att barnet är en individ som har ett friskt jag och arbetar utifrån det.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.

Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet. En diagnos på ett barn, menar dessa, är detsamma som att stämpla denne för resten av livet

Uppsatsen har genomgående två spår, det medicinska/biologiska och det sociokulturella/ sociologiska och syftet är att se hur förespråkare för de olika perspektiven argumenterar för sina ståndpunkter. Utifrån detta vill vi också undersöka om, och i så fall hur, synen på lärande och arbetssättet skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv läraren har på DAMP och dess orsaker. Som ett komplement till detta har vi också valt att se hur debatten speglas i media. Anledningen till detta är att tidningarnas debattsidor är en av de största opinionsbildarna idag och många uppfattningar och åsikter formas genom det som tas in genom media.

En första slutsats är att det finns en stor och väldigt viktig skillnad i synen på lärande utifrån de båda synsätten. Det medicinska perspektivet utgår från att barnet har någon form av brist. Det sociokulturella perspektivet utgår istället från att varje individ är unik och att alla kan lära. Det medicinska perspektivet menar att situationen för ett barn med DAMP kan underlättas, men denne kan aldrig bli fri från sitt ”handikapp”. Det sociokulturella perspektivet menar att det är barnens sociala och kulturella omgivning som formar dem till vad de är. Arbetssättet för oss som lärare i arbetet med barn med DAMP blir utifrån detta väldigt annorlunda beroende på vilket synsätt som gäller. Utgår man från det medicinska perspektivet innebär detta att ansvaret för dessa barn till stor del skjuts över på specialpedagoger och stödpersonal. Eleverna särskiljs från gruppen och placeras i specialklasser och får individuell undervisning. Om det sociokulturella perspektivet anammas blir arbetssättet ett helt annat. Detta innebär då att alla elever skall få plats i samma klassrum och erbjudas undervisning utifrån sina förutsättningar. Den ordinarie läraren har allt ansvar och varje enskild lärare skall kunna hantera denna situation.

När det gäller mediedebatten innehåller inte den någon egentlig sakinformation. Debatten mellan i första hand Christofer Gillberg och Eva Kärfve hamnar mer på personangreppsnivå. Risken är då att läsarna bildar sin uppfattning utan att egentligen vara särskilt insatt i ämnet. Utifrån den typen av debatt vi har sett anser vi att den kan göra mer skada än nytta. Det riskerar att bli väldigt polariserat, antingen håller man på Gillberg eller också håller man på Kärfve, svart eller vitt.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var:

· Hur ser kontroversens utveckling ut?

· Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?

För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning. Resultaten visade dessutom att forskarnas ställningstagande i debatten kan bero på externa faktorer, såsom ideologisk och ekonomisk påverkan, samt inverkan från socialpsykologiska faktorer.

For simplicity, MR dampers are often assumed to have a linear relationship between the current input and the force output at a given relative velocity. Often this assumption is made implicitly and without knowledge of the underlying nonlinearity. This thesis shows that the overall performance of a semi-active Skyhook control system can be improved by explicitly inverting the nonlinear relationship between input current and output force. The proposed modification will work with any semi-active control algorithm, such as Skyhook, to insure that the controller performance is at least as good as the performance without the proposed modification. This technique is demonstrated through simulation on a quarter-vehicle system. Hysteretic damping effects are incorporated into the modification by application of simple open loop force compensation. Laboratory testing of the hysteretic inversion process was performed with the goal of emulating an ideal linear damper without hysteresis. These results are compared with the implicit assumption thus providing a basis for validating the benefits of the improved methodology.
Master of Science

Several types of practical applications can be cited, among which: hearing aids, micro-electro-mechanical systems (transducers, microphones and loud-speakers), absorbing materials made of thin capillary nets or small pores, dissipative silencers, thermo-acoustic heat exchangers, or any kind of device bringing into play small resonant cavities filled with a dissipative fluid (micro-acoustics).

This study focuses on appropriated reductions of the physical equations, in order to enhance the efficiency of the numerical resolution without adversely affecting the accuracy. Moreover, the proposed strategies lead to numerically stable systems as they involve only one scalar partial order differential equation (or equivalent fluid equation). The emphasis is put on the physical aspect of those reductions, their range of applicability, benefits and drawbacks.

Two new reduced models are proposed to estimate the visco-thermal acoustic wave propagation. A first extension deals with waveguide geometries and relax the hypothesis of the fluid at rest. The second original formulation addresses visco-thermal acoustics in 3D arbitrary geometries. This model is based on different considerations coming from existing techniques as well as the estimation of a wall-distance field.

A second part aims at studying the acoustic behaviour of biphasic materials and more specifically poro-elastic materials. This type of acoustic component is widely used in industry because of their good absorbing properties in the medium- and high-frequency

ranges.

A preliminary bibliographic research deals with the derivation of the set of partial order differential equations that account for both fluid/structure interactions and the anisotropy of a given poro-elastic material. It has been shown that transversely orientated capillary materials (for instance catalyst substrates) can be simulated using the proposed reduction technique.

At last, the modelling of the acoustic transmission between two domains separated by perforated or micro-perforated plates or thin plates of poro-elastic materials is discussed. The analogy between the rigid perforated plate models with an equivalent fluid formulation has been presented. As a result, this model has been extended in order to account for flexural effects of the solid part.

Ce travail porte sur l'étude de certains phénomènes d'amortissements intervenant dans l'acoustique des petites cavités. En méchanique des fluides, lorsqu'une petite perturbation se propage au sein d'un fluide newtonien et caloporteur borné par un mur rigide et isotherme, ces mécanismes dissipatifs particuliers se localisent aux abords des parois et jouent un rôle significatif dans certaines situations.

Parmi les exemples d'applications pratiques, il est possible de citer les appareils d'aide auditive, les systèmes microélectromécaniques (transducteurs, microphones et haut-parleurs), les matériaux absorbants constitués de fins réseaux capillaires ou de pores aux dimensions réduites, les systèmes de silencieux, d'échangeurs de chaleur thermo-acoustiques ou tout autre appareil mettant en jeu des cavités résonantes aux dimensions réduites (micro-acoustique).

L'étude proposée ici se focalise sur des stratégies de réduction appropriées des équations physiques, ceci afin d'améliorer l'efficacité du modèle tout en conservant une précision acceptable. Les techniques présentées aboutissent à des systèmes numériquement stables mettant en jeu une seule équation scalaire (ou équation fluide équivalent). Ainsi, l'accent est porté sur l'aspect physique des réductions, leurs domaines d'application, avantages et inconvénients.

Deux modèles originaux sont proposés afin de prédire la propagation acoustique visco-thermique. Une première extension permet d'évaluer la pression acoustique au sein de géométries particulières de type guides d'onde en présence d'un écoulement hydrodynamique. La seconde formulation présentée s'intéresse à l'acoustique dans des domaines 3D arbitraires. Cette méthode se base sur des considérations conjointes de modèles réduits existants ainsi que sur l'estimation d'un champ de distance à la plus proche paroi.

Dans une seconde partie, nous nous proposons d'étudier le comportement acoustique de matériaux biphasique et plus précisément les matériaux poro-élastiques (très utilisés dans l'industrie en raison de leurs caractéristiques absorbantes dans les domaines des moyennes et hautes fréquences).

Une étude bibliographique préliminaire nous a permis d'exprimer l'ensemble des équations aux dérivées

partielles modélisant à la fois les interactions fluide/structure et l'anisotropie générale des matériaux.

Cette réflexion nous a permis d'aboutir à un modèle de matériau isotrope transverse intéressant, combinant le modèle fluide proposé et la formulation acousto-élastique équivalente. Ainsi la modélisation de structures capillaires orientées (comme les matériaux utilisés dans les catalyseurs automobiles) s'en trouve grandement simplifiée.

Enfin, la transmission acoustique intervenant entre deux domaines fluides séparés par une plaque perforée ou micro-perforée ou bien une couche de matériau poreux a été étudiée. L'analogie entre les modèlisations existantes et un modèle générique de fluide équivalent a été mise en évidence. Pour finir, cette formulation a été étendue afin de prendre en compte les effets de flexion de la partie solide.
Doctorat en Sciences de l'ingénieur
info:eu-repo/semantics/nonPublished

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.

För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning. Vi genomförde denna genom kvalitativa intervjuer med pedagoger.

Vår undersökning visade att pedagogerna hade olika uppfattning kring diagnosen betydelse. En del pedagoger ansåg att diagnosen följde individen genom hela livet medan andra ansåg att den kunde förändras med tiden. Vidare menade några pedagoger att det var barnet som var bärare av problematiken, medan andra ansåg att problematiken förmodades ligga i skolmiljön och pedagogens bemötande. Även om pedagogen menade att problematiken låg i skolmiljön, benämnde de ändå barnet som barnet med bekymmer eller med problem. De pedagoger som arbetade i mindre klasser med barn som fått diagnosen DAMP ansåg att det var bra med denna exkludering. Detta på grund av att de kunde hjälpa barnet att på ett bättre sätt tillgodogöra sig skolans undervisning. Hos dessa pedagoger låg ändå strävan att få eleverna med diagnos inkluderade i vanlig klass. Vad pedagogerna visste om utredningen och diagnostiseringen av DAMP varierade. Pedagoger i vanlig klass och fritidspedagoger hade inte särskilt stor insikt i hur utredningen till diagnosen gått till. Däremot hade rektorn, specialpedagogerna och speciallärarna större kunskap om detta. Detta kan bero på att dessa pedagoger är mer delaktiga vid utredning och diagnostisering.