To see the other types of publications on this topic, follow the link: Covid-19 och sociala livet.
Dissertations / Theses on the topic 'Covid-19 och sociala livet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Covid-19 och sociala livet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Welamsson, Thea, and Emilia Håkansson. "Människan i Sunne under covid-19 : Hur människans vardagsliv har begränsats i det sociala livet på grund av covid - 19 och hur det ses i de offentliga rummen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84819.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka sätt människans vardagsliv blivit begränsat i det sociala livet på grund av covid- 19 och få kunskap om hur de offentliga rummen i Sunne har påverkats av restriktionerna. Frågeställningarna som besvaras handlar om hur det sociala livet och människors vardagsliv har förändrats på grund av restriktionerna och hur användningen av de offentliga rummen har förändrats i Sunne. Vi har använt oss av kvantitativa metoden för att få svar till våra frågeställningar. För att bygga upp och omfattande statistik. Litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och pålitliga digitala källor använts. Det genomfördes en enkätundersökning för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att respondenterna i Sunne har blivit begränsade av olika restriktioner till följd av covid-19 som resulterat i social distansering och en förändrad vardag. Resultatet pekar också på att det är minskad rörelse i de offentliga rummen och att respondenterna i Sunne använder platserna på ett säkert sätt. Slutsatsen kan dras att alla människor påverkas på något sätt av restriktionerna som vidtagits, vilket också har fått konsekvenser för användningen av de offentliga rummen.The purpose with the essay is to describe and account for how people`s everyday life and social life has been affected by the restrictions as a result of covid-19 in Sunne and also illustrate how the public places in Sunne have been affected by the restrictions. The issues that are answered are about how the use of public places has changed in Sunne. We have used a quantitative method to get answers to our questions. To build up a lot of comprehensive statistics. Literature in form of books, scientific articels and reliable digital sources has been used. A survey was conducted to get answers to the questions. The results show that the respondents in Sunne have been limited by various restrictions as a result of how covid-19 which has also resulted in social distancing and change in everyday life. The results indicate that there is reduced movment in the public places and that the respondents in Sunne use the places in a safe way. It can be concluded that all people are affected in some way by the restrictions that have been taken, which has also had consequences for the use of public places.
2
Lindholm, Ebba. ""Vad är viktigt i livet?" : Hur en pandemi påverkar tre gymnasielärares planering och undervisning i bild." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100145.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur tre bildlärares planering och undervisning påverkats till följd av coronapandemin under 2020, samt att undersöka vilka problem och möjligheter lärarna upplever i arbetet med bildundervisningen. Empiriinsamling har skett genom digitala semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och tolkats i ljuset av studiens teorier. Studiens resultat visar att lärarna upplever stort motstånd i planering och undervisning, främst på grund av bristen på framförhållning och struktur. Avståndet mellan lärare-elev i form av distansundervisning upplever lärarna påverkar hur väl de kommunicerar med sina elever och att undervisningen behöver vara mer konkret för att spänna över det fysiska avståndet. Lärarna upplever att bristen på fysisk närvaro påverkar deras psyke negativt. De menar att det är i mötet, relationen till sina elever som kreativiteten och energin flödar och att utan eleverna på plats är det svårare att hålla motivationen uppe och att undervisningen inte håller samma kvalitet som innan coronapandemin. Studien avslutas med en diskussion där förslag ges på hur motståndet kan lättas och göra planering och undervisning mer strukturerad och greppbar både för lärare och elever.This qualitative study aims to investigate how three art teachers' planning and teaching were affected as a result of the corona pandemic in 2020, and to investigate what problems and opportunities the teachers experience in the work with art teaching. Empirical collection has taken place through digital semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic analysis method and interpreted in the light of the study's theories. The results of the study show that teachers experience great resistance in planning and teaching, mainly due to the lack of foresight and structure. The distance between teacher-student in the form of distance learning, the teachers experience, affects how well they communicate with their students and that the teaching needs to be more concrete to span the physical distance. Teachers feel that the lack of physical presence has a negative effect on their psyche. They believe that it is in the meeting, the relationship with their students that creativity and energy flow and that without the students in place it is more difficult to keep the motivation up and that the teaching is not of the same quality as before the corona pandemic. The study ends with a discussion where suggestions are given on how resistance can be eased and make planning and teaching more structured and tangible for both teachers and students.
3
Karlsson, Daniel, and Sahlin Oscar Wärme. "Gränshandeln och sociala mötesplatser i pandemitid : En studie om sociala mötesplatsers betydelse i Töcksfors under Covid-19." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84429.
Full textAbstract:
This work examines the impact of the pandemic on a smaller society were cross-border shopping is a major player. The chosen location for the work is Töcksfors in Årgäng municipatly, were trade with Norway plays a central role for the location. We also want to investigate whether the shopping places established in Töcksfors function as important meeting places for the locals and whether this function and significance looks different due to the pandemic. As shops close and the access to premises is limited, we see it as interesting to investigate whether other places in the location have a different significance as meeting places than before the pandemic. What is the supply of alternative meeting places and what significance do these have when large facilities and premises that usually accommodate many people become empty? The work is based on previous facts about shopping as a meeting place, as well as collected data consisting of a survey where residents are given the opportunity to give their views on the social value of the shopping places. As a complement to the survey, an interview is also conducted with a business strategist who is active within the municipality, and a deacon within the Church of Sweden who is also one of two who is behind a citizen proposal that calls for meeting places. This is to further provide perspective on the situation.Based on our collected data in the form of literature, questionnaire study and two interviews, the conclusion is that trade is of importance as a meeting place in Töcksfors. But despite the trade's importance as a meeting place for the inhabitants, there is still a demand for new meeting places beyond shopping, which is partly something that could be stated extra muchduring the pandemic.
4
Johnson, Johanna, and Tintin Karlberg. "En influencers överlevnad i covid-19 : En flermetodsforskning om hur influencers har anpassat sitt innehåll och arbetssätt under covid-19." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43806.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to delve into influencers ability to adapt during a financially strained situation. This is investigated by studying influencers during covid-19. To create an understanding and contribute to the purpose of the study, the study examines the way in which influencers adapt their way of working and the extent to which they change the creation of their content on Instagram. In addition, the study examines the way in which influencers actions towards companies in negotiations have changed. The study will fill an unexplored area in influencer marketing, from an influencers perspective, about how influencers should act in similar financially strained situations in the future.
5
Johansson, Frida, and Emelie Söderström. "Det sociala behovet under Covid-19 pandemin : En kvalitativ studie om den sociala distanseringens påverkan på universitetsstudenters psykiska hälsa och sociala kontakter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80051.
Full textAbstract:
The global Covid-19 pandemic has caused changes around the world. For instance the authorities recommendation of social distancing in Sweden. This study aims to examine how social distancing affects students mental health and social contacts during Covid-19 pandemic. The results is based on ten qualitative interviews performed on university students from different areas in the north of Sweden. Findings showed that physical contacts had been reduced and that the students maintained their social contacts through digital tools and social media. Social media-use therefore seems to satisfy the students needs of affinity and belonging. Furthermore it seemed that attitudes and personality traits affects how the students manage the situation regarding social distancing.Den globala Covid-19 pandemin har medfört förändringar runt om i världen, bland annat rekommendationen om social distansering i Sverige. Denna studie undersöker hur den sociala distanseringen påverkar studenters psykiska hälsa och sociala kontakter under Covid-19 pandemin. Studien innefattar tio kvalitativa intervjuer av universitetsstudenter som läste olika program i Norr-och Västerbotten. Resultatet visade att studenterna upplevde oro för anhöriga men även frustration och tristess över situationen. Fysiska kontakter har minskat och studenterna sköter sina sociala kontakter genom digitala verktyg och sociala medier. Sociala medier visade sig fungera som ett verktyg för att upprätthålla känslan av samhörighet men också gemenskap. Vidare verkade attityder och personlighetsdrag påverka hur studenterna hanterar den sociala distanseringen.
6
Bergdahl, Gry, and Asta Karjalainen. "Empowerment vid distansarbete : En studie om Covid-19 pandemins och den sociala distansieringens påverkan på medarbetares psykologiska empowerment." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36863.
Full text
7
Apelman, Jonas, and Konrad Johnson. "Informationsdesign i kristid : Regioner och effektiv kommunikation genom Instagram." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37502.
Full textAbstract:
Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on.Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.
8
Åkesson, Louise, and Hanna Levander. "ATT PRATA MED EN SKÄRM : En kvalitativ studie om upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187849.
Full textAbstract:
Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.
9
Åhlin, Isabell, and Sara Norell. "Upplevelser av distansarbete till följd av COVID-19 : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser av balans mellan arbete och privatliv samt sociala och psykologiska aspekter." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85377.
Full textAbstract:
Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.
10
Essén, Alexandra, and Isa Ekblad. "Kriskommunikation på sociala medier under pandemier som Covid-19 : En kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kommunikatörer." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51883.
Full textAbstract:
Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19. Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser.In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19. The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject. The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.
11
Elm, Fredrik, and Ida Jönsson. "Känslan av ensamhet hos högskolestudenter vårterminen 2021 : En kvantitativ studie gällande studenters ensamhet, sociala stöd och mentala återhämtningsförmåga under Covid-19 pandemin." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för arbetsliv, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21789.
Full textAbstract:
Studien undersöker Högskolan Kristianstad studenters känsla av ensamhet i deras studiesituation i samband med covid-19 pandemin och vilka faktorer som påverkar ensamheten. Studiens syfte är vidare att ringa in den studentgrupp som kan tänkas vara i extra behov av att ta del utav regeringens riktade stöd. Kvantitativ metod tillämpades i form av enkätundersökning som besvarades av Högskolan Kristianstads studenter på samtliga program som i normala fall är campusbaserade. Resultatet visar på att känslan av ensamhet i sin studiesituation kan förebyggas med hjälp av socialt stöd från kurskamrater och studentens mental återhämtningsförmåga.Studien kommer fram till att studenter i årskurs 1 upplever en högre känsla av ensamhet i sin studiesituation då de har en lägre känsla av socialt stöd från sina kurskamrater. Högst sannolikhet för att kunna mentalt återhämta sig i samband med Covid-19 har de studenter som är över 28 år. Studiens slutsats är att gruppen som Högskolan Kristianstads studenthälsa bör fokusera sitt extra stöd på är studenter i årskurs 1 som är yngre än 28 år.
12
Tuori, Frida. "Betydelsen av biologisk mångfald i staden : En naturalistisk studie om hur Botaniska trädgården används för återhämtning och sociala kontakter under Covid-19." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-450203.
Full textAbstract:
Biologisk mångfald har i tidigare studier visat sig ha en positiv effekt på människans psykiska hälsa och återhämtning. Likaså har studier kunnat visa vilken betydelse naturliga miljöer och mer specifikt urbana grönområden har för den psykiska hälsan. Med detta som utgångspunkt genomfördes en naturalistisk observationsstudie och en enkätstudie i syfte att undersöka besökare i Botaniska trädgården: deras motiv för besöket, hur och var de valde att vistas i trädgården och på vilket sätt biologisk mångfald spelade in. Därutöver undersöktes också på vilka sätt besökarna upplevde att deras användning av trädgården hade förändrats sedan pandemins början. Resultaten gav stöd bland annat för hypotesen om att återhämtande aktiviteter sker i högre grad i trädgårdsområden med hög biologisk mångfald, något som gick i linje med tidigare forskning. Vidare visade resultaten att en majoritet av besökarna angav att de besöker trädgården för återhämtning mer idag jämfört med före pandemin samt att äldre besökare tenderade att svara att de använder trädgården för socialt umgänge mer idag jämfört med före pandemin. Resultaten bidrar till en växande förståelse för urbana grönområdens betydelse för utvecklingen av mer psykologiskt hållbara städer.
13
Lidman, Sofia, and Shackter Emilia Henriksson. "Sociala medier - En stressor eller copingstrategi? : En flermetodisk studie om hur studenter använder sociala medier under en pandemi." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183412.
Full textAbstract:
Due to the global pandemic, Covid-19, the whole world has had to rapidly change to decrease the spread of the virus. Universities all over the world have had to move their teaching online due to the students being told to stay at home and avoid social interactions. In this study, we explore how university students' social media usage has changed due to the Covid-19 pandemic. We also investigate how social media has been used as a coping strategy to deal with the changes of everyday life during the pandemic. In total 54 students participated in a survey and a total of six students also participated in a semi-structured interview. Our findings propose that the student's primary reason for social media usage was for communication with others and to seek emotional support from friends and family. The secondary reason was for entertainment. We further discovered that students tend to be more dependent on their social media than what they would like to admit - especially for killing time and to avoid boredom. We also found out that the students have become more lonely during the Covid-19 pandemic and would feel ashamed if they were breaking the restrictions to meet a friend and of their increased social media usage. Social media has therefore become a tool for coping with the emotional distress caused by the pandemic.
14
Wallin, Hanna. "Social arbetsmiljö vid arbete hemifrån : En kvalitativ studie om upplevelser av den sociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån under Covid-19 pandemin." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36302.
Full textAbstract:
I och med rådande covid-19 pandemi har flera restriktioner införts som bland annat social distansering och att arbeta hemifrån om möjlighet finns, som en följd av pandemin och dess restriktioner har våra sociala kontakter minskat både på arbetet och privat. Det har tidigare rapporterats om både för-och nackdelar med att arbeta hemifrån och effekten på den arbetsrelaterade hälsan skiljer sig i tidigare forskning. Många tidigare studier som berör covid-19 och arbetshälsa är utförda i andra länder med hårdare restriktioner och andra förutsättningar, det finns därför en kunskapslucka och det upplevs också finnas behov av mer forskning kring hur förutsättningar i vår arbetsmiljö har förändrats i och med covid-19 pandemin. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod och intervjuerna utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Studien innefattar 10 informanter som arbetar inom en kommunal sektor som i och med pandemin arbetar hemifrån. Resultatet visade att de upplevde sin sociala arbetsmiljö som väldigt annorlunda med endast digital kontakt med kollegor och chef. Upplevelser av den sociala arbetsmiljön innefattade färre sociala och spontana kontakter, dock försökte informanterna att prata kontinuerligt med sina kollegor och det upplevdes viktigt att stötta varandra. De upplevde också fördelar och nackdelar med att kommunicera via digitala verktyg men upplevelsen var att samarbetet med kollegor fungerade bra även om det fanns vissa svårigheter. Informanterna hade olika upplevelser av kontakten med chef och möjligheterna till att få stöd.With the current COVID-19 pandemic, several restrictions have been introduced, including social distancing and working from home if possible, as a result of the pandemic and its restrictions, our social contacts have decreased both at work and in private life. There have been previous reports of both the pros and cons of working from home and the effect on work-related health differs in previous research. Many previous studies concerning COVID-19 and occupational health have been carried out in other countries with tighter restrictions and other conditions, there is therefore a knowledge gap and there is also a need for more research into how conditions in our work environment have changed with the COVID-19 pandemic. The purpose of the study is to investigate how employees experience their social work environment when working from home during the COVID-19 pandemic. This study is a qualitative study with semi-structured interviews as a method and the interviews take place through digital communication tools. The study includes 10 informants who are working from home during the pandemic. The results showed both that the informants perceived their social work environment as very different with only digital contact with colleagues and managers. Experiences of the social work environment included fewer social and spontaneous contacts, however, the informants tried to talk continuously with their colleagues and it felt important to support each other. They also experienced the advantages and disadvantages of communicating through digital tools, but the experience was that the collaboration with colleagues worked well even though there were some difficulties. The informants had different experiences of contact with the manager and the possibilities for receiving support.
15
Anton, Fastmarken, and Khrinde William. "Medievanor från en stängd värld i en pandemi : En kvalitativ studie om studenter på Linnéuniversitetets medievanor under COVID-19." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104428.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine young adults media behaviors during the times of the covid-19 pandemic. Qualitative interviews were conducted with five men and five women studying at Linnaeus University in Kalmar. The theoretical framework used are Uses and Gratification and New media theory. The result shows that the young adults have increased their screen time, which is a direct effect of the fact that they are spending more time at home due to home education through zoom. Another conclusion is that the screen time has increased due to not being able to meet up with friends as they did before covid-19. Therefore their social needs are being filled with the use of social media and communication media such as zoom and facetime. It’s not a change persey, it’s more of an amplified use.
16
Mauvais, Alexandre, and Ebba Samuelsson. "Tyvärr, det blir ingen festival i år : En analys av festivalarrangörers kriskommunikation och dess respons på Facebook under covid-19 pandemin." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51876.
Full textAbstract:
Studien undersöker fall av kriskommunikation på sociala medier och dess respons under covid-19 pandemin. Syftet är att få djupare förståelse för kriskommunikation på sociala medier under en pandemi. Fallen som analyseras är musikfestivalsarrangörer som ställt in sina event på grund av pandemin och använt sig av Facebook för att informera sina kunder om krisen. Responsen som analyseras är kommentarerna till arrangörernas Facebookinlägg om inställt event. Studiens ramverk bygger på Timothy Coombs Situational Crisis Communication Theory (SCCT). Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Den kvalitativa analysen grundar sig i retoriken och undersöker arrangörernas användning av retorikens olika appeller samt hur de ställer sig till krisen i deras Facebookinlägg. Den kvantitativa analysen undersöker hur informationen har bemötts av deras kunder. Både teorin SCCT och retoriken används för att kartlägga arrangörernas val av krisstrategier. Arrangörerna som undersökts är: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) och Tomorrowland (TL). De frågor som besvaras i studien är: 1. Vilken respons får arrangörerna på Facebook? 2. Hur kommunicerar arrangörerna om krisen på Facebook? och 3. På vilket sätt skiljer sig kommunikationen? Resultatet av den kvalitativa studien visar hur arrangörernas kriskommunikation skiljer sig i deras typ av svar och hur de ställer sig till krisen. UMF:s kommunikation uppvisar det Coombs (2015, s.146) klassificerar som en förminskande och förnekande ställning medan RF och TL uppvisar mer en återuppbyggande och stärkande ställning. Informationsrika meddelanden om vilka åtgärder som arrangörerna vidtagit som svar på krisen, särskilt om ekonomisk ersättning, tillsammans med användningen av känslosamma appeller vid återupprepade tillfällen, har bemötts av övervägande positiv respons. Även tidpunkten då festivalerna gått ut med information om de inställda eventen visade sig vara av betydelse för responsen. Resultat från den kvantitativa analysen visar att reaktionerna på RF:s och TL:s inlägg har varit betydligt mer positiva än UMF:s.The purpose of this case study is to gain a deeper understanding of crisis communication on social media during a pandemic. It is achieved by analyzing organizational crisis communication on social media and the response to it during the covid-19 pandemic. A special focus is placed on music festivals which had to cancel their events as a direct effect of the pandemic, and which communicated their crisis measures on their official Facebook sites. Timothy Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provides the study’s theoretical framework. The methodological framework consists of a qualitative as well as a quantitative approach, more precisely a rhetorical and a quantitative analysis. The rhetorical analysis is used to examine the music festivals’ Facebook posts, while the quantitative analysis examines stakeholder’s response to these posts. Both theory and method are used to map out the music festival organizers’ choice of crisis response strategies. Three organizers are being analyzed throughout the course of the study: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) and Tomorrowland (TL). The study aims to answer the following questions: 1. What kind of response do the organizers get on their Facebook posts? 2. How do the organizers communicate about the crisis on Facebook? 3. In what way does the communication differ from one organization to the other? Results show that the three organizers have used different crisis response strategies and confront the crisis in different ways. UMF’s communication shows what Coombs (2015, s.146) defines as diminishing and denying crisis response strategies, while RF’s and TL’s communication manifests more rebuilding and bolstering crisis response strategies. The rhetorical analysis shows that RF and TL used persuasive audience appeals, such as pathos and ethos, to a much greater extent than UMF. The wide use of these appeals together with detailed informative messages about the measures taken by the organizer’s in response to the crisis, especially economic ones regarding reimbursements and ticket-validity, played a significant role in the public's reaction to the messages. The aspect of time in which the organizer’s posted their crisis messages in relation to the development of the covid-19 pandemic has affected the public’s response as well. The quantitative analysis reveals that publics reactions were more positive to the posts made by RF and TL than to the one made by UMF.
17
Persson, Filip, and Daniel Karlsson. "Ett förändrat samarbete mellan kollegor : En fallstudie av Maxkompetens Växjökontor och hur distansarbete påverkat deras samarbete under Covid-19 pandemin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104797.
Full textAbstract:
Detta är en studie som syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur samarbetet mellan medarbetarna på Maxkompetens Växjökontor har förändrats under ett långt distansarbete. Majoriteten av interaktionen mellan medarbetarna har tidigare utgjorts av att träffas fysiskt på kontoret men i samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om distansarbete har den fysiska interaktionen minskat. I en undersökning om vilka utmaningar som upplevs svårast med distansarbete har det framkommit att samarbete med kollegor är den största utmaningen. Tidigare studier som genomförts innan Covid-19 pandemin menar att företag bör arbeta mer på distans i framtiden. Det som dessa studier inte reflekterat över är dock i vilken omfattning distansarbete försvårar medarbetarnas sociala relationer och samarbete med varandra. Denna studie utgörs av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare från Växjökontoret. Studien har sin utgångspunkt i sociala relationer, vilket är en grundförutsättning för samarbete mellan medarbetare. Ett starkt socialt stöd och småpratande ökar möjligheten till goda sociala relationer och samarbete. När den fysiska interaktionen minskar mellan medarbetare finns det risk för att de sociala relationerna och samarbetet påverkas negativt. Slutsatsen visar att samarbetet mellan medarbetarna var sämre under första halvåret av pandemin. Detta då den ovana situationen med ett distanserat arbetssätt gjorde att det förekom lägre kommunikation och samspel mellan medarbetarna. Numera har medarbetarna ett starkt samarbete på distans. De har hittat nya sätt att samarbeta på genom att de är mer aktiva i att kontakta varandra på distans. Medarbetarna har fått ett lärande om både för- och nackdelar med distansarbetet. Det har visat sig vara svårt att finna digitala alternativ för att ersätta spontana småprat och den fysiska interaktionen. Avslutningsvis är det tydligt att öppen-dörr-kommunikation fungerar sämre på distans, detta då det kräver ett initiativ från medarbetare vilket underlättas vid den fysiska interaktionen.
18
Elg, Pernilla, and Linnea Jonasson. "Äldre människor i en pandemi : Den sociala isoleringens inverkan på äldres hälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44123.
Full textAbstract:
Background: In 2019 a new virus by the name Sars-coronavirus-2 that caused a disease named Covid-19 and spread globally creating a pandemic. Due to the pandemic, restrictions were created that limited people's everyday life. There were many variations of the restrictions between countries, but they were all based on distancing. The nursing theorist Katie Eriksson describes the suffering in life and everything it means to be a human among humans which makes the pandemic a part of the humans suffering. Nurses have many ethic codes and core competencies to apply in their work to prevent suffering. Aim: To illustrate the impact of social isolation on the elderly's health during the covid-19 pandemic from a nursing perspective Method: A systematic literature study including 13 scientifically articles that related to the aim. Result: Three themes and five subthemes were identified. These indicate a reduced health among older people, mostly regarding loneliness, worrying, anxiety but also subjective age, ageism and resources and the use of resources among the elderly in order to handle the situation. Conclusion: The health among the elderly have decreased due to the social isolation which, according to Katie Eriksson is part of the human suffering in life. Nurses have, with support from their core competencies and ethics codes a big responsibility to reduce the suffering and encourage health during the pandemicBakgrund: År 2019 upptäcktes de nya viruset Sars-coronavirus-2 som gav upphov till sjukdomen Covid-19 vilket fick global spridning och utvecklades till en pandemi. Till följd av pandemin skapades ett flertal restriktioner som begränsat människor i sin vardag. Det fanns stora variationer mellan olika länders restriktioner men de hade distansering som gemensam nämnare. Omvårdnadsteorietikern Katie Eriksson beskriver att livslidande är allt det innebär att vara människa bland människor, vilket gör pandemin till en del av människans livslidande. Sjuksköterskorna har flera etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till i arbetet mot att lindra lidandet för människor. Syfte: Att belysa den sociala isoleringens inverkan på äldre människors hälsa under covid-19 pandemin ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Resultat: Tre teman och fem underteman identifierades. Dessa påvisar en ökad ohälsa bland äldre människor, främst i form av ökad ensamhet, oro och ångest men även problem som berör subjektiv ålder, åldersdiskriminering samt vilka resurser äldre människorna har och hur de använt dessa för att hantera sin situation. Konklusion: Det finns en ökad ohälsa bland de äldre människorna till följd av den sociala isoleringen vilket enligt Katie Eriksson är en del av människans livslidande. Sjuksköterskan har med stöd i sina kärnkompetenser och etiska koder ett stort ansvar för att lindra lidandet och främja hälsan under pandemin.
19
Harming, Costa Anton, Amanda Isaksson, and Friman Eric Fredriksson. "ATT UMGÅS I AVSKILDHET : En studie om individers upplevelser av sociala interaktioner i spelbaserade röstbundna nätgemenskaper i tider av isolering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183180.
Full textAbstract:
The Swedish national regulations and advice that the Covid-19 pandemic has entailed have resulted in individuals staying at home to a greater extent. This has led to individuals not having physical social interactions to the same extent as before the pandemic. These limitations have meant that digital technology has become an important role in today's society where individuals in virtual groups and virtual communities have had their social needs met online rather than in real life. This is a qualitative survey in which results are based on six semi-structured interviews and 192 questionnaire responses. The respondents consist of adults living in Sweden. Results show that participation in gaming-based voice-mediated online communities helps individuals to fullfil their social needs as well as reduce feelings of loneliness and depression. The availability of such communities enables them to replace social contact when it is otherwise impractical to meet in real life, for example during the Covid-19 pandemic or when the individuals are geographically separated. Individuals in gaming-based voice-mediated online communities have often been attached to other members for a long time, the interactions are not limited to gaming and they can integrate individuals in these communities to their offline-life. They also have greater control over when and for how long they participate along with flexibility which allows the participants to decide how involved in the conversation they wish to be at any given time. Through internet-based communication individuals can selectively and strategically present themselves, which in a positive way distorts the perception between the individuals and result in more intimate and intensive conversations.
20
Carlsson, Nathalie, and Martin Hage. "Tillit, misstro och konspirationer : En kvalitativ studie om produktionen av tillit och misstro i en konspiratorisk facebookgrupp mot strålning." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43871.
Full textAbstract:
Coronapandemin 2020 påverkar hela den civiliserade världen och förändrar inte bara hur vi agerar i den fysiska världen utan också hur vi agerar i cyberspace. Kritik mot telekommunikationsföretag och deras utveckling av 5G-teknik har ökat under denna pandemi på grund av en konspirationsteori som förbinder det med spridningen av coronaviruset.Denna studie av Nathalie Carlsson och Martin Hage syftar till att förstå hur medlemmar i en konspirationsinriktad facebookgrupp visar förtroende för gruppen i fråga och producerar misstro gentemot icke-medlemmar, telekommunikationsföretag samt myndigheter. Denna studie utgår från en netnografisk datainsamling och argumentationsanalys av inlägg i gruppen, i ett försök att hitta mönster som kan kopplas till uttryck och produktion av tillit samt misstro. Studiens resultat visar ett antal roller inom gruppen och aktiviteter som exempelvis mätning av strålning efterliknar grunderna för strukturerad skepticism. Den strukturerade skepticismen visar hur gruppen producerar tillit internt och dess tes samt skapar misstro mot de som gruppen anser vara ”eliten”. Gruppens argumentativa strategi består av att vara selektiv med informationskällor och att betona på personliga erfarenheter av symtom. Administratören och gruppens argument leder till handlingar med mål att främja gruppens tes samt att uttrycka tillit internt och producera misstro externt.The pandemic of 2020 is affecting all of the civilized world and is not only changing how we act in the physical world, but also how we act in cyberspace. Criticism towards the development of 5G technology has grown during this pandemic due to a conspiracy theory connecting it to the spreading of the coronavirus. This study by Nathalie Carlsson and Martin Hage aims to understand how members in a 5G conspiracy-oriented group on Facebook produce and show trust towards its group and creating mistrust towards non-members, telecommunication companies and governing bodies. This study uses a netnographic gathering of data and argumentative analysis of posts in the aforementioned group in an attempt to find patterns that can be connected to the expressions and production of trust and mistrust. The results show how certain roles within the group as well as their content makes it applicable for structured skepticism, a theory about production of trust and mistrust. Through the administrator and their measuring methods the group is able to produce and express trust towards internally, as well as mistrust towards those who the group considers to be the “elite”. Through argumentative strategies such as usage of selective source material and personal experience of symptoms, the group creates and maintains mistrust against authorities and production of trust towards the group. The administrator, the measuring and these arguments contribute to actions with the goal of promoting the groups thesis and expressing both trust and producing mistrust while doing so.
21
Lundvall, Mikaela, and Annica Östman. "You don't have to go to work,but you still need to work. : En kvalitativ studie om vad som händer med den sociala interaktionen och arbetsmiljön vid distansarbete under Covid-19 pandemin." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42830.
Full text
22
Säflund, Malin. "Har du också bunkrat upp med 40pack toalettpapper? : En topikanalys av kommunikationen i kommentarsfältet på SVT Nyheters Facebooksida under kris." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41736.
Full textAbstract:
Social media has changed how we the communicate, especially in the political sphere and in time of crisis. This thesis will explore this change by studying comment sections on Facebook during the spread of the disease covid-19, with the aim to understand how ideologies are spread and to who. The material used are comments on posts with links to news regarding the Swedish government’s handling of the spread of the virus published on SVT Nyheter´s Facebook page. The purpose is to answer what points, grounds and operations of discussion is to be found in the material and whom does the communication target? To do so the thesis uses a theoretical and methodological framework of Edwin Black´s the second persona and Maria Wolrath Söderberg´s topoi as meaning makers as well as her topoi analysis. The conclusion of the analysis of the material is that ideological influence and convincing is used in social media during the time of a crisis with two specific targets: to legitimize the values with and for like-minded and to convince undecided about the correct values by expressing their own and by diminishing others.
23
Rosquist, Oscar. "Adapting to the new remote work era : Improving social well-being among IT remote workers through scheduled digital social interactions." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298027.
Full textAbstract:
In 2020, the world was struck by the Covid-19 pandemic. Recommendations to limit physically meeting with others caused somewhat of a paradigm shift in how office workers perform their work. A massive shift to remote work occurred and exposed the workforce to the remote work’s shortcomings and problems. Based on a literature study, remote workers were found to lack social interactions that happen automatically in an office. Therefore, a proposed solution of scheduling regular, social, and informal interaction sessions was tested in an experiment using Microsoft Teams with full-time, remote IT workers. To facilitate informal social interactions during these experiment sessions, the participants were allowed to play a few different games, participate in social activities or not participate at all. Analysis of the results from the experiment showed a slight improvement in the measured factors over the course of the experiment. However, only a decrease in emotional exhaustion was found to be statistically significant. Therefore, the results are insufficient to argue for or against the implementation of regular informal social interactions with a goal of improving employees’ remote working environment. The experiment had several areas which could be improved, particularly the scale and availability of the experiment. Future research should take into account the suggested areas of improvement for the experiment, specifically scaling up a similar experiment in order to support or refute the implementation of regular social interactions as part of a remote working environment. The increase in remote work is believed to persist in the future. Therefore, the drawbacks of remote work merit additional research to uncover techniques to mitigate them. Moreover, due to the nature of their work, IT workers have ample opportunities to work remotely. A suitable environment in which to work remotely can help them benefit from remote work while experiencing less of its negative effects.Under början av året 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin. Rekommendationer att minimera fysisk kontakt med andra människor förändrade kontorsarbetares arbetsmiljö drastiskt. En omfattande förflytterlse av arbete till distansarbete skedde och syngligjorde dess nackdelar. Denna ökning av distansarbete förväntas fortsätta i framtiden. Nackdelarna hos distansarbete meriterar ytterliggare undersökningar kring tillvägagångsätt för att reducera dem. En av de vanligaste rapporterade nackdelarna är den socialt isolerande effekten. Detta examensarbete kommer fokusera på att undersöka hur man kan reducera den socialt isolerande effekten av distansarbete på heltid hos IT-arbetare. IT-arbetares arbetssätt har stora möjligheter för distansarbete. Därför skulle en bra miljö för distansarbete gynna IT-arbetare och göra det möjligt för fler individer att ta del av fördelarna från distansarbete. Innan pandemin var distansarbetare selektivt utvalda utefter deras personliga möjligheter att lyckas. Under pandemin så har även de individer som passar mindre bra för distansarbete även behövt jobba på distans. Detta gör det möjligt att undersöka möljliga förbättringsätt för fler typer av individer. Baserat på en literaturstudie så har det tydligjorts att distansarbetare saknar den sociala interaktion som sker automatistk i en kontorsmiljö. På grund av detta så föreslogs och testades en möjlig lösning av planerade, regelbundna, sociala och informella tillfällen över Microsoft Teams som ett experiment. För att främja informella och sociala interaktioner under experimenttillfällena så fick deltagarna spela ett par olika spel eller utföra aktiviteter med varandra. Resultaten pekar mot en liten förbättring från experimentet men endast en minsking av känslomässig utmattning var statistiskt significant. Det fanns flera förbättringsområden för experimentet. Sammanfatningsvis var storleken av experimentet och tiden för det, de stora förbättringsområdena. Resultaten är inte starka nog för att kunna tala för eller emot implementerandet av regelbundna, informella, sociala interaktioner med ändamålet att förbättra miljön för distanarbete. Framtida forskning bör ta hänsyn till förbättringsområdena och undersöka en upskalad variant av ett liknande experiment.