Dissertations / Theses: 'Covid-19, communication'

1

Johansson, Sophia. "Communicating information during Covid-19 : Analysing strategic communication in a Swedish institution." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448139.

Full text

Abstract:

On 11 March 2020 the World Health Organization (WHO) proclaimed the corona outbreak to be a pandemic, and on the same day, the first Swede, a person in his upper 70s, died of Covid-19. The Covid-19 pandemic had a significant impact on school settings and affected higher education globally. Students faced sudden changes to their lives and relied upon written messages for directives. This study investigated Uppsala University in Sweden as a case study. The purpose of this study was twofold: to examine strategic communication by Uppsala University aimed at students during the Covid-19 crisis, and to investigate the way the students at the university perceived and made sense of this crisis communication. The study was conducted when the pandemic was still ongoing and specifically focused on communication and perceptions during the time of November 2020 until the end of April 2021. The study relies on the concept of sticky crises. It has further used Coomb’s Situational Crisis Communication Theory based on Attribution Theory in order to analyze crisis communication. This has been used in combination with Reception Theory in order to evaluate how students have decoded messages. This study claims Uppsala University has been using a varied crisis communication strategy. However, there has been a gap between certain messages (adjusting information) and students. This gap is due to three different reasons: the nature of the complex crisis, the decentralized institution, and because not enough messages have combined different message strategies when communicating and mostly just focused on instructing information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Dagergren, Max, and Fredrika Eriksson. "Covid-19 effekt på revisionskvalitéten." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20075.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Revisorers arbete går ut på att granska företag, detta sker delvis på plats hos företaget för att kunna samla in information för att sedan kunna genomföra en bra revision. Granskningen av företag i krissituation ställer högre krav på revisorn menar FAR. År 2020 drabbades världen av en pandemi vilket faller inom ramen för krissituation. Under pandemin rekommenderade folkhälsomyndigheten att alla företag som kan arbeta på distans bör göra det. Problemformulering: Hur har revisorers revisionskvalitet påverkats av distansarbete? Syfte: Studiens syfte är att få kunskap om hur kommunikationskanaler påverkar olika dimensioner av revisionskvaliteten när dessa kommunikationskanaler används. Studien önskar att bidra med kunskap om revisionskvaliteten ändras och i så fall hur den ändras när kommunikationen sker på distans. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det är fem revisorer som har intervjuats genom varsitt Zoom-samtal. Intervjupersonerna har valts genom ett strategiskt urval. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att revisionskvaliteten har delvis påverkats under pandemin. Dels har revisionskvaliteten försämrats när revisorer valt att föra distanskommunikation med nya klienter. I de fall revisorer haft en längre relation med klienten påverkas inte användningen av distanskommunikation på samma sätt. Kompetensen på revisionsbyrån har även påverkats då kommunikationen mellan medarbetare har minskat på grund av distanskommunikation. Studien redovisar även hur dimensionerna möjligheten att kontrollera processer och storleken på revisionsbyrån har blivit påverkad av distanskommunikation.
Background: Auditor’s work involves auditing companies, this is partly done on site at the company in order to be able to collect information and then be able to do a good audit. The audit of companies in crisis situations places higher demands on the auditor, according to FAR. In 2020, the world was hit by a pandemic, which falls within the framework of a crisis situation. During the pandemic, the public health agency recommended that all companies that can work remotely should do so. Question: How has the auditors audit quality been affected by distance work? Purpose: The purpose of the study is to gain knowledge about how communications channels affect different dimensions of audit quality when these communications channels are used. The study wish to contribute with knowledge about if the audit quality changes and if so how it changes when communication happens through distance. Method: The study was conducted using a qualitative method. There are five auditors who have been interviewed through Zoom. The interviewees were chosen through a strategic selection. Results and conclusions: The results of the study showed that the audit quality was partly affected during the pandemic. Partially the audit quality has deteriorated when the auditor has chosen to conduct distance communication with new customers. In cases where the auditor has had a longer relationship with the customer, the use of distance communication has not affected audit quality in the same way. The competence of the audit firm has also been affected as communication between employees has decreased due to distance communication. The study also reports how the ability to control processes and the size of the auditing firm has been affected by distance communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Berzleja, Zane, and Fanni Kertész. "Donald Trump’s Communication During COVID-19 Pandemic On Twitter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21450.

Full text

Abstract:

The year 2020 started with the outbreak of the COVID-19 pandemic. This socio-economic crisis has led to changes in our society as several restrictions were demanded, such as self-quarantining, wearing face masks and social distancing to limit the spread of the Coronavirus. This resulted in a high need for online communication. The United States of America has reached and maintained a high death rate in comparison to other countries. Therefore, this paper researches what are the characteristics of the U.S. President’s, Donald Trump, communication in relation to COVID-19. The paper reviews literature on Trump’s language and communication style, his political incorrectness, and his habits on Twitter communication during the election in 2016. Moreover, it describes theoretical key terms, such as political mediatization, networked society, and further uses Castells’ concept of mass self-communication as a framework for the content analysis. The resource for this analysis is Trump’s official Twitter account, where 4018 tweets were retrieved from March, April, February and June in 2020. Out of those tweets, 638 are COVID-19 related tweets. Key findings show that Trump is using a simple (casual) and offensive tone of voice in his tweets. His Twitter communication demonstrates attacking his opponents and others in a politically incorrect manner while praising himself. Along with negative partisanship and idealization of pressing issues with no coherent and factual arguments. Furthermore, he is using the pandemic as a tool for reaching his political goals, thus politicizing the COVID-19 pandemic on his Twitter account.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Svensson, Julia, and Wilma Vigren. "Klimatkommunikation under covid-19-pandemin." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23361.

Full text

Abstract:

Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens störstautmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera tillallmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox haruppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempelpå var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är denpågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen påolika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19-pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys ochresultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiskabarriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar attklimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men attkommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan ökaförståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemangoch kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning.
Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges.Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public aboutclimate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen whichmeans that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where andhow it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to linkthe covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climatecommunication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climatecommunication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latentcontent analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes modelon the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. Theresults show that climate communication was expressed in different ways through bothbarriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase theunderstanding of how climate change can be communicated to create climate commitmentand can thus serve as a springboard for further research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Erlandsson, Kasper, and Eric Seing. "Kommunikationskanaler inom produktutvecklingsprocessen : före och under covid-19 pandemin." Thesis, KTH, Integrerad produktutveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297933.

Full text

Abstract:

Välfungerande kommunikation är något otroligt viktigt för företag och särskilt inom produktutvecklingsprojekt. Historiskt sett har mycket av kommunikationen varit uppbyggd kring fysisk närhet, även om det förändrats något på senaste tiden i samband med globalisering och digitalisering där företag använt sig mer av kommunikation på distans. Utbrottet av covid-19 pandemin har kraftigt ändrat förutsättningarna för företag att kommunicera, vilket tvingat många företag till snabba anpassningar i hur de kommunicerar. Syftet med denna rapport äratt studera vilka kommunikationskanaler som använts under produktutvecklingsprocessenföre och under covid-19 pandemin. Fokuset ligger på om det skett förändring i hur kommunikationskanalerna används, om nya tillkommit och i så fall konsekvenserna av detta. Rapporten är en litteraturstudie i samband med egna intervjuer för att samla in information kring kommunikationen inom produktutvecklingsprocessen. Litteraturstudien har gett en grund för hur kommunikation fungerat inom företag innan pandemin. Intervjuerna har fokuserat mer på hur kommunikationen ser ut nu, under pandemin och hur kommunikationen förändrats på grund av denna och vilka effekter dessa förändringar haft på arbetet. Tre organisationer av olika storlek har studerats. Två av dessa nämnde hur pandemin kraftigt ändrat hur de kommunicerar med varandra vilket haft effekter som att den kreativa delen av arbetet blivit svårare och att mycket av den informella kommunikationen har minskat drastiskt. Trots stora omställningar nämner dock båda organisationerna att mycket har fungerat ändå och båda beskriver att delar av kommunikationen blivit bättre. Exempelvis att ha möjligheten att hoppa in och ut ur möten samt att personalen har fått en högre mognad till digitala kommunikationskanaler. Den tredje organisationen har fortsatt med arbete på plats och därmed inte haft några större förändringar i kommunikationen.
Well-functioning communication is very important for companies, and especially in product development projects. Historically, communication has been built around physical contact, even if it has changed recently in conjunction with globalization and digitalization where companies have used more communication at a distance. The outbreak of the COVID-19 pandemic has drastically changed the conditions for companies to communicate, which have forced many companies to make quick changes to adapt how they communicate. The purpose of this report is to study which communication channels have been used in the product development process before and during the COVID-19 pandemic. Focus on changes in how channels are used, if new channels have been added and the consequences. The report is a literature study in conjunction with our own interviews to gather information about communication within the product development process. The literature study has given a ground for how communication works inside of companies before the pandemic. The interviews have been focused on how the communication is presently, during the pandemic and how the communication has changed because of it, and what effects the changes have done to the work itself. Three organizations of different sizes have been studied. Two organizations experienced a big change because of the pandemic, in how they communicate and what effects it has done to their work, where the creative segment has been a challenge and the informal communication drastically diminished. Despite large readjustments, both have managed the situation well. Even some improvements with the communication are mentioned. For example, the opportunity to jump in and out of a meeting and the digital growth for employees of communication channels. The third organization has continued working in place and has not experienced any drastic changes correlated to the communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Strandqvist, Isabelle, and Amanda Blom. "Stanna hemma! : En kvantitativ analys om flygbolagens kriskommunikation isociala medier under COVID-19." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39277.

Full text

Abstract:

This essay examines the aviation companies SAS,Norwegian and Finnair and their crisis communicationon social media before and after the beginning of the COVID-19 crisis. The theories used are Situational Crisis Communication Theory and Corporate Apologiatogether with the general study of crisis communication. The study was done with a quantitative analysis with a coding scheme. The results show us that the aviation companies have a similar approach on social media but with very distinct differences. Everyone used the SCCTs rebuild strategy eventhough the theory recommends the diminish strategy. Every aviation company used Apologias bolstering reaction through accepting responsibility and put themself in positive perspective. Interesting discoveries were that the companies did not act as the SCCT recommends. Norwegian stops publishing content on their social media in the middle of march. Finnair have a primary focus on Twitter where they also have the least amount of followers. The aviation companies drastically changes their communication when the crisis present it self.
I den här rapporten undersöks flygbolagen SAS, Norwegian och Finnairs kriskommunikation på sociala medier under COVID-19 krisens början. Teorierna som används är Situational Crisis Communications Theory och Corporate Apologia tillsammans med den allmänna kriskommunikationsforskningen. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys med kodschema. Resultatet visar på att flygbolagen har en liknande strategi på sociala medier men med tydliga skillnader. Alla använde sig av SCCTs återskapandestrategi medan teorin rekommenderar den förminskande strategin. Alla flygbolag gick också efter Apologias bolsteringsstrategi genom att ta ansvar i krisen men sätta sig själva i gott ljus. Intressanta fynd var att flygbolagen inte agerar enligt SCCTs teori. Norwegian slutar att uppdatera sina sociala medier mitt under tidsperioden. Finnair fokuserar starkast på Twitter där de har minst antal följare. Flygbolagen förändrar sin kommunikation totalt när krisen inträffar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Obrovac, Sandqvist Stina, and Linda Åberg. "A Study of How the COVID-19 Pandemic Impacts Swedish SMEs’ Internal Communication." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45751.

Full text

Abstract:

A popular area that has increased in interest within the literature of International Business has lately been devoted to the field of international small and medium-sized enterprises (SMEs). Parallelly, the literature concerning uncertainties and crises has also grown, particularly regarding coronavirus disease 2019 (COVID-19). In todays’ highly volatile and fast- changing business environment, managing a crisis is a task many organizations are used to. However, the subsequent consequences that certain crises entail are crucial for an organization to overcome as well as adapt to and handle for it to survive as an operating mechanism in the world market. The COVID-19 pandemic entails consequences never experienced before, therefore, the importance of researching the phenomenon becomes vital to develop ways for organizations, particularly international SMEs, to cope with the situation. For this reason, this study began by investigating Swedish SMEs, with international connections, with the purpose to discover how internal communication in SMEs occurs as well as how it is impacted by leadership and organizational climate during the COVID-19 pandemic. This study conducted six semi-structured interviews with managers and executives from six Swedish organizations within the industry and manufacturing sector. This thesis generated several interesting findings generating an enriched understanding of how and why internal communication during the COVID- 19 pandemic is important to manage for SMEs. The findings inform that internal communication is perceived as highly important by managers and executives to mitigate uncertainties, create a feeling of trust, and create or keep engagement within the firm. Further uncoverings indicate how leadership and organizational climate impact how internal communication occurs, is perceived, and practiced. In other words, leadership and organizational climate can be assumed to influence internal communication in various levels and are important to be aware of. In conclusion, the study has showcased that during the COVID-19 pandemic, the way that internal communication occurs and how it is impacted by both leadership and organizational climate are, within SMEs, intertwined. Moreover, it seems evident that internal communication, leadership, and organizational climate are, independently and interdependently, affected by the COVID-19 pandemic which, in turn, impact how they interact.
Ett sedan tidigare populärt område som den senaste tiden fått ett ökat intresse och som har uppmärksammats i litteratur inom internationellt företagande är små och medelstora företag (SMF). Parallellt med detta har även mängden litteratur avseende osäkerheter och kriser ökat, speciellt gällande pandemin av Coronavirussjukdom 2019 (COVID-19). I dagens flyktiga företagsmiljöer är krishantering en uppgift som många verksamheter har erfarenhet av. Trots detta är det avgörande för företag att ta sig igenom, anpassa sig till och hantera de konsekvenser som särskilda kriser kan leda till, för att kunna säkerställa sin överlevnad som fungerande mekanismer i en världsmarknad. Eftersom COVID-19 pandemin medför konsekvenser som tidigare aldrig upplevts blir det extra avgörande att undersöka detta för att ta fram och utveckla verktyg för hur företag, och specifikt SMFs, kan hantera dessa. Med detta som grund påbörjades arbetet med denna forskning genom att undersöka svenska SMF av internationell karaktär med ett syfte att utreda hur intern kommunikation inom SMF uppstår, så väl som hur den påverkas av ledarskap och företagsklimat under COVID-19 pandemin. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med chefer och managers från sex olika svenska företag inom industri - och tillverkningssektorn. Studien genererade ett flertal intressanta resultat som bidrog till en fördjupad förståelse av hur och varför intern kommunikation är viktigt att hantera för SMF under COVID-19 pandemin. Resultaten påvisar att intern kommunikation uppfattas som högst relevant av chefer och managers för att minimera osäkerhet, skapa en känsla av tillit och för att skapa eller bibehålla engagemang inom företaget. Dessutom indikerar dessa rön på hur ledarskap och det interna klimatet påverkar hur intern kommunikation uppstår, uppfattas och praktiseras. Med andra ord kan det antas att ledarskap och företagsklimatet påverkar den interna kommunikationen på flera nivåer vilka är viktiga att vara medvetna om. Sammanfattningsvis har studien visat att hur intern kommunikation under COVID-19 pandemin uppstår och hur den påverkas av ledarskap och företagsklimat inom dessa SMF är sammanflätat. Det blev också påtagligt att ledarskap, företagsklimat och intern kommunikation är påverkade av COVID-19 pandemin, både var för sig och beroende av varandra, vilket i sin tur påverkar deras inflytande över varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kangöz, Sara-Gül, and Irma Hellman. "Litet fokus på risker med covid-19 : Studenters upplevelse av lokal riskkommunikation." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51825.

Full text

Abstract:

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer. Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior. Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende
The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators. The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior. The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Rutgersson, Filippa, and Sayna Oveisikian. "Har covid-19 påverkat Sveriges nation branding? : En kvalitativ studie om mottagarens upplevelse av Sveriges sammanlagda krishantering av covid-19 och dess påverkan på Sveriges nation branding." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82792.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om forskningsfälten kriskommunikation och nation branding. Vi intresserar oss för att undersöka mottagarens upplevelse av Sveriges hantering av covid-19 och om det kan komma att förändra människors uppfattningar om Sverige som nation och varumärke. Frågeställningar: För att uppnå studiens syfte kommer vi arbeta utifrån följande frågeställningar: ● Hur uppfattar norrmännen som urvalet består av, att Sveriges krishantering vid covid-19 skötts? ● Vilka mediekanaler har varit viktiga för att forma bilden av Sveriges krishantering? ● Har urvalets bild av krishanteringen förändrat hur de uppfattar Sverige som nation och varumärke? I sådana fall, på vilket sätt? ● Går det att hitta skillnader hos dessa personer som gör att det går att urskilja idealtyper? Vilka egenskaper kännetecknas de i sådana fall av? Teori: De teorier uppsatsen grundar sig i är: nation branding, public diplomacy, kriskommunikation, the situational crisis communication theory, tvåstegshypotesen, det hybrida mediesystemet och receptionsanalys. Metod: Undersökningen är baserad på kvalitativ metod då dess tillvägagångssätt för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi ville nå respondenternas livsvärld för att få en djupare inblick i deras resonemang, erfarenheter och upplevelser kring Sveriges krishantering vid covid-19. Vi var även intresserade att få veta mer om deras generella uppfattningar om Sverige som nation och varumärke, och om den bilden av Sverige har förändrats med anledning av Sveriges krishantering av covid-19. Urval: Undersökningen har avgränsats till att urvalet består av norrmän, som tillhör generation Y och Z. Då vi ville åt utomståendes uppfattningar om Sveriges krishantering av covid-19, valdes norrmän ut utifrån dess tillgänglighet sett till språk och närhet, men även eftersom Norge hanterat denna pandemi annorlunda jämfört med Sverige. Resultat: Undersökningens resultat och analys resulterade i att två idealtyper identifierades i urvalet. Vi kallar dem för Sverige-skeptiker och Sverige-optimister. Sverige-skeptikerna präglas av en kritisk inställning till Sveriges hantering av covid-19 och Sverige-optimisterna är i många fall Sverige-skeptikernas motsats. Sverige- optimisterna präglas av en positiv inställning till Sveriges hantering av covid-19. Gemensamt för de två idealtyperna är att deras uppfattningar om Sverige inte har förändrats med anledning av covid-19, deras tidigare uppfattningar har därmed förstärkts.
Purpose: The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the research field crisis communication and nation branding. We are interested in studying the recipients' experience of Sweden ́s management of covid-19 and whether it may change people's perceptions of Sweden as a nation and brand. Research issues: To achieve the purpose of the study, we will work on the basis of the following issues: ● How does the norwegians that the selection consist of, perceive that Sweden ́s crisis management of covid-19 has been handled? ● Which media channels have been important in shaping the image of Sweden's crisis management? ● Has the selections image of crisis management changed how they perceive Sweden as a nation and a brand? If so, in what way? ● Is it possible to find differences in these people that makes it possible to pick out ideal types, which attributes are they characterized by? Theory: The theories that the study will be based on is: nation branding, public diplomacy, crisis communication, the situational crisis communication theory, the two-step hypothesis, the hybrid media system and reception analysis Method: The survey is based on a qualitative method as its data collection approach is qualitative semi- structured interviews. We wanted to reach the respondent ́s reality to get a deeper insight into their reasoning, experiences and events around Sweden's crisis management at covid-19. We were also interested in learning more about their general perceptions of Sweden as a nation and brand, and whether that image of Sweden has changed due to Sweden's crisis management of covid-19. Selection: We have limited the selection to consist of norwegians who belong to generation Y and Z. We wanted to obtain outsiders' perceptions of Sweden ́s crisis management of covid-19, norwegians were selected based on their accessibility in terms of language and closeness, but also because Norway has handled this pandemic differently compared to Sweden. Results: The results and analysis of the survey resulted in two ideal types being identified in the sample. We call them Sweden skeptics and Sweden optimists. The Sweden skeptics are characterized by a critical attitude to Sweden's handling of covid-19 and the Sweden optimists are in many cases the opposite of the Sweden skeptics. The Sweden optimists are characterized by a positive attitude towards Sweden's handling of covid- 19. Common to the two ideal types is that their perceptions of Sweden have not changed due to covid-19, however, their existing perceptions have therefore been strengthened.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Mamlekar, Chitrali R. "Using Human-Centered Designs to Support PPC During the COVID-19 Crisis." University of Cincinnati / OhioLINK, 2021. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1627660534806228.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Simonetto, Sofia <1997&gt. "Italian Food & Beverage industry: changes in Business Models and Communication strategies during Covid-19." Master's Degree Thesis, Università Ca' Foscari Venezia, 2021. http://hdl.handle.net/10579/19848.

Full text

Abstract:

In a world completely overwhelmed by Coronavirus emergency, it is crucial to understand how the various industries and companies have reacted and managed the situation. This Master Thesis aims at analysing how Italian companies of Food and Beverage industry cope with rearrangements in business models and in communication caused by Coronavirus effects. Food industry-wide changes will be introduced first by deeply explaining the structure, the composition of the sector and then the analysis evolution of eating habits, food trends and consumption patterns. Studying the changing determinants of industry and consumption is important to understanding both how companies have cope with the crisis and how they approached the change. Secondly, the focus will be moved on Italian food companies by describing how they deal with the pandemic situation. A particular attention will be paid to crisis management procedures and the implementation of strategies. In this context an analysis will be conducted on the Italian food companies’ business models by deeply explaining how they have been rearranged to the situation. The approach of Business Models Canvas will be taken as a reference, also bringing concrete examples of how the various building blocks have been adjusted. Thirdly an examination on how Italian food companies reposition their communication efforts will be carried out by focusing on the changes in the communication process, in the content of the message, in the communications goals, in the budget considerations and in the media mix. The various communication activities and initiatives of food companies will be also introduced, focusing also on the main emerging food communication trends for the future. Finally, in the last chapter, some real case studies through a series of one-to-one semi-structured interviews will be reported with the aim of identifying concretely how these companies have coped with the crisis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Vadenbo, Jonatan, and Wali Mirza. "Revisionskvalitet vid distansarbete : En kvalitativ studie om effekterna av Covid-19." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84614.

Full text

Abstract:

Den pågående Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk mot människors hälsa och världsekonomisk nedgång. Detta ledde till att flera organisationer runt om världen tog hänsyn till hälsomyndigheternas restriktioner och implementerade distansarbete för organisationers fortsatta överlevnad. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag när det gäller implementering av distansarbete. Den snabba globaliseringen har möjliggjort stor utveckling inom digitalisering, vilket många revisionsbyråer anammat. Revisionsbranschen under skrivandets stund, är mer utrustad med digitala verktyg än för några år sen. Det har lett till att revisionsbranschen har varit omedvetet förbereda att implementera distansarbete till följd av Covid-19. Distansarbetes påverkan på revisionskvalitet är ett outforskat område vid skrivandets stund, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur det ökade distansarbetet under Covid-19 har påverkat revisionskvalitet. I vår studie korsas två olika områden, revisionskvalitet och distansarbete. Studien presenterar faktorer som påverkar revisionskvalitet när distansarbete implementeras. Samtliga faktorer har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som har varierande erfarenhet. Majoriteten av respondenterna i studien hör till Big-4 byråer och två respondenter i studien hör till en medelstor revisionsbyrå. Studien bidrar med kunskap om hur distansarbete påverkar revisionskvalitet. Studien gör detta genom att undersöka distansarbetets påverkan på två olika dimensioner som revisionskvalitet består av, input och process. Resultatet påvisar att distansarbete har lett till begränsad kommunikation och mänsklig interaktion, förändringar i revisionsgranskningsmetoder och sämre effektivitet. Vilket leder till en lägre sannolikhet att fel upptäcks och därmed påverkar revisionskvalitet negativt. Studien ger även bidrag till forskningen om distansarbete inom revisionsbranschen.
The ongoing Covid-19 pandemic has caused deaths, risks to human health, and a global economic downturn. The pandemic led several organizations worldwide to consider the public health authorities' restrictions and implementing teleworking for organizations' continued survival. The auditing industry has not been an exception when it comes to implementing teleworking. Rapid globalization has enabled significant developments in digitalization, which many auditing firms have embraced. As a result, today's auditing industry is more equipped with digital tools than a few years ago. As a result, the auditing industry has been unknowingly preparing to implement teleworking due to Covid-19. However, the impact of teleworking on audit quality is an unexplored area at the time of writing. Therefore, the purpose of the study is to contribute knowledge about how the increased teleworking during Covid-19 has affected auditing quality. In our study, two different areas are crossed, audit quality and telework. Many factors that can affect audit quality are indirect due to the increasing telework in auditing. All factors were explored through ten qualitative interviews with auditors who have varying experiences. The majority of the respondents in the study belong to Big-4 agencies, and two respondents in the study belong to a medium-sized auditing firm. The study contributes knowledge of how teleworking affects audit quality. The study does this by examining the impact of teleworking on two different dimensions that make up audit quality, input, and process. The results show that teleworking has led to limited communication and human interaction, changes in audit methods, and lower efficiency, leading to a lower probability that errors are detected and negatively affects audit quality. Thus, the study also contributes to research on teleworking in the auditing industry.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Alvarado, Ferruzo Daniel. "Percepción del Home Office durante la pandemia del COVID-19." Bachelor's thesis, Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas (UPC), 2020. http://hdl.handle.net/10757/653885.

Full text

Abstract:

A inicios del mes de marzo, en el año 2020, el gobierno peruano decretó el estado de emergencia sanitaria debido a la pandemia del COVID-19. Entre las medidas de prevención indicadas, se obligó que las empresas deberían adaptarse y enviar a sus colaboradores a trabajar desde casa; en otras palabras, hacer uso del Home Office, para evitar el contagio masivo por el virus. Este estudio explora la digitalización como un facilitador del manejo de equipos virtuales. El objetivo de esta investigación es identificar la percepción de los colaboradores de la empresa Belcorp respecto al Home Office y su aplicación durante la coyuntura de la pandemia del virus COVID-19. El presente trabajo basa su análisis en un paradigma interpretativo, pues estudia el punto de vista de los participantes. El enfoque de este proyecto es cualitativo, ya que busca entender un fenómeno, en este caso, la percepción de los colaboradores. En esta línea, la estrategia de recojo de información consiste en agrupar a individuos que hayan experimentado el mismo fenómeno. Para ello, el estudio plantea una serie de entrevistas que permitan entender la percepción de los colaboradores de la empresa Belcorp sobre el Home Office.
At the beginning of march, 2020, the Peruvian government decreed a state of sanitary emergency due to the COVID-19 pandemic. Among the prevention measures, in order to prevent a massive outbreak, it was indicated that the companies must adapt and send their employees to work from home, in other words, to make use of the Home Office. This study explores the digitalization as a facilitator for managing virtual teams. The objective of this investigation is to identify the perception of the workers at the Belcorp Company regarding the Home Office and its application during the conjuncture of the pandemic of the virus COVID-19. The present work bases its analysis on an interpretative paradigm, since it studies the participant´s point of view. This project´s focus is qualitative, because it seeks to understand a phenomenon: the perception of the workers. Therefore, the information gathering strategy consists of grouping individuals that have experimented the same phenomenon. That´s why this study proposes a series of interviews that allows the understanding the perception of the workers at Belcorp Company about the Home Office.
Trabajo de investigación

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Muzek, Dina. "News dissemination on leading media organisations in Croatia: Covid-19 vaccination affair." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45692.

Full text

Abstract:

During the Covid-19 vaccination in Croatia, there were inconsistencies and irregularities with the surplus vaccine and its recipients. Media coverage of the affair was extensive. The details were broadcasted in traditional media and social media. Like many other spheres of social life, the media system has progressed under the baton of technological and communication changes. The destabilisation of traditionally conducted communication required the adaptation and reshaping of all its actors. This study argues that we live in a hybrid media system, where traditional media and social media are in symbiosis (Chadwick, 2013) and are interconnected. The study aims to investigate what makes online content viral and discuss findings in a hybrid media context. The study conducts a content analysis, examining articles posted on media organisation web pages and their Facebook pages covering the vaccination affair. The variables in the analysis are based on the virality concept (taken from the field of marketing).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kajrup, Gabriella, and Louise Nilsson. "Delningsekonomi: En analys på Airbnbs strategier och digitala plattform under Covid-19." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44356.

Full text

Abstract:

Delningsekonomin och specifikt delningsföretag med tjänster inom resor och turism har påverkats starkt av Covid-19. I samband med detta har därför digitaliseringen påskyndats. Studien syftar till att undersöka hur den digitala delningsplattformen Airbnb fått ställa om och utveckla nya strategier. Syftet är även att undersöka hur digitaliseringen kan påverka Airbnbs framtida koncept gällande boenden och upplevelser. Empiriskt material har samlats in genom 14 kvalitativa mejlintervjuer med företagets värdar som arrangerar digitala upplevelser från olika platser runt om i världen. Materialet kompletteras med två sekundära källor i form av podcastintervjuer med Airbnbs grundare Brian Chesky. Resultatet visade att Airbnb har utvecklat olika strategier för att anpassa sig efter pandemin såsom interna nedskärningar, långtidsboenden och konceptet kring digitala upplevelser. Majoriteten av värdarna är nöjda med det nya konceptet och tror att digitala upplevelser kommer att finnas kvar även efter pandemin. Gällande digitaliseringens framtida effekt på Airbnbs koncept, kan digitaliseringen ha stora effekter på så sätt att fler människor reser fysiskt på grund av att de nu ser möjligheten med att arbeta på distans och ta arbetet med sig på resor. Samtidigt kommer sociala beteenden såsom distansering finnas kvar efter pandemin och alternativ såsom VR och AR kan bli mer aktuellt hos företaget i samband med fortsatta digitala upplevelser.
The sharing economy (SE) and specifically sharing companies with services in travel and tourism have been greatly affected by Covid-19. In connection with this, digitalization has been accelerated. The study aims to examine how the digital platform Airbnb has changed and developed new strategies during the pandemic. The aim is also to investigate how digitalization can affect Airbnb's future concepts regarding accommodation and experiences. Empirical material has been collected through 14 qualitative email interviews with the company's hosts, all of whom arrange digital experiences from different locations around the world. The material is complemented by two secondary sources in the form of podcast interviews with Airbnb founder Brian Chesky. The results showed that Airbnb has developed various strategies to be able to adapt to the pandemic, such as internal cuts, long-term stays and the concept of digital experiences. The majority of the hosts are pleased with the new concept and believe that digital experiences will remain even after the pandemic. Regarding the future effect of digitalization on Airbnb's concepts, digitalization can have major effects in such a way that more people travel physically because they now see the opportunity to work remotely and take the work with them on trips. At the same time, social behaviors such as distancing will remain after the pandemic and alternatives such as VR and AR may become more relevant in the company in connection with continued digital experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Dabor, Abdalrhman. "Big Data Models and Artificial Intelligence in COVID-19 : A Systematic Literature Review." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105036.

Full text

Abstract:

The study aims to identify the role of artificial intelligence and big data that can help us to confront the COVID-19. The study adopted the literature review methodology by reading and analyzing academic studies. This study was divided into two parts: a theoretical part that deals with the basic concepts of artificial intelligence and big data, and an analytical section that deals with reviewing and analyzing artificial intelligence and big data applications to confront COVID-19, including Contact Tracing Apps, then find the weaknesses and develop a recommendation list. The paper concludes that artificial intelligence and big data applications and apps could help to confrontCOVID-19 to some extent. However, artificial intelligence and big data are in the first steps. Moreover, they have not yet had a significant impact on controlling the COVID-19 since some issues and challenges hamper the use of these technologies like accuracy and public trust, etc. Hard work from governments is required in order to overcome these challenges in the first place. It is doubtful that these challenges will be addressed during the COVID-19. However, it is a great learning experience and an opportunity to develop our technologies to overcome future pandemics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ahlberg, Victoria, and Sofia Andersson. "Kriskommunikation på sociala medier : Småföretag i Sverige inom modeinriktad detaljhandel under Covid-19." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19740.

Full text

Abstract:

Småföretag är just nu en av de branscher som kämpar mest med sin överlevnad i den pågående krisen. Med hjälp av sociala medier som kan vara de mest effektiva plattformarna i en kris kan småföretag sprida information och skapa ett mer personligt förhållande med sina kunder (Alves et al., 2020). Under en kris är det otroligt viktigt att kommunikationen sker löpande då nya kunder behövs till butiken för att den skall överleva under kommande period. Pandemin har bidragit till att många småföretag förväntas läggas ner, men det är för tidigt att se några tydliga effekter av detta (Fairlie, 2020). Medvetenheten om vikten av kriskommunikation skapar mer gemenskap och delaktighet hos medarbetarna i organisationen (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Kriskommunikation har blivit mer viktigt än någonsin och även en nödvändighet för småföretag, och därför anser författarna att en studie om småföretags tillvägagångssätt i hur de arbetar med kriskommunikation på sina sociala medier ligger rätt i tiden med tanke på pandemin.Syftet med studien är att undersöka hur småföretag arbetar med kriskommunikation på sociala medier. Författarna har valt att undersöka respondenter som arbetar i modeinriktade småföretag för att få fram tydliga faktorer som Covid-19 bidragit med. Den teoretiska referensramen grundar sig i Covid-19 och sociala medier. Tidigare forskning kring småföretag och kriskommunikation påvisar ett kunskapsgap, vilket studien till viss del skall fylla. Studien genomförs med intervjuer genom den kvalitativa undersökningsmetoden. För insamlad empiri har det utförts semistrukturerade intervjuer med fem butikschefer. Respondenterna valdes ut genom tre kriterier, att de måste vara ett småföretag, vara påverkade av Covid-19 och slutligen använda sig av sociala medier. Genom en analys har ett resultat kommit fram, med hjälp av insamlad data och den teoretiska referensramen. Studiens resultat visar att alla intervjuade småföretag är påverkade av krisen, men att de inte besitter tillräckligt med kompetens för arbetet med kriskommunikation på sociala medier, vilket tidigare forskning betonar som avgörande.
Small businesses are currently one of the industries struggling most with their survival in the current crisis. With the help of social media that can be the most effective platforms in a crisis, small businesses can spread information and create a more personal relationship with their customers (Alves et al., 2020). During a crisis, it is incredibly important that communication takes place on an ongoing basis as new customers are needed for the store to survive in the coming period. The pandemic has contributed to the fact that many small businesses are expected to close, but it is too early to see any clear effects of this (Fairlie, 2020). Awareness of the importance of crisis communication creates more community and participation among employees in the organization (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Crisis communication has become more important than ever and a necessity for small businesses, and therefore the authors believe that a study of small business approaches in how they work with crisis communication on their social media is timely given the pandemic.The purpose of the study is to investigate how small businesses work with crisis communication on social media. The authors have chosen to examine respondents who work in fashion-oriented small companies to obtain clear factors that Covid-19 has contributed. The theoretical frame of reference is based on Covid-19 and social media. Previous research on small businesses and crisis communication shows a knowledge gap, which the study must some extent fill. The study is conducted with interviews through the qualitative survey method. For collected empirical data, semi-structured interviews have been conducted with five store managers. The respondents were selected by three criteria, that they must be a small business, be influenced by Covid-19 and finally use social media. Through an analysis, a result has emerged, with the help of collected data and the theoretical frame of reference. The results of the study show that all interviewed small businesses are affected by the crisis, but that they do not possess sufficient competence for the work with crisis communication on social media, which previous research emphasizes as crucial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Jacobs, Fabian, and Alexander Levinson. "Mycket (risk)retorik : En kvantitativ retorikanalys av Folkhälsomyndighetens kommunikation om Covid-19 och Ebola." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51942.

Full text

Abstract:

Hur myndigheter kommunicerar under kristider spelar en avgörande roll för hur både samhälle och näringsliv hanterar en kris. Denna deskriptiva studie undersöker hur Folkhälsomyndigheten kommunicerat under två pandemier, Covid-19 och Ebola, för att beskriva hur en svensk myndighet kommunikativt hanterat allvarliga kriser. Studien har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys för att granska en större mängd publikationer och mäta teoretiskt intressanta egenskaper i Folkhälsomyndighetens kommunikation. För att fylla vad vi menar är en forskningslucka, den kvantitativa retorikanalysen, har operationaliseringar av centrala retoriska begrepp gjorts. Två urval har gjorts från Folkhälsomyndighetens nyhetsarkiv; ett totalurval av Ebola-publikationer (N=12) och ett slumpmässigt urval av Covid-19-publikationer (n=83), vilket sammantaget resulterade i 95 analysenheter. Dataanalys av publikationerna genomfördes i dataanalysprogrammet SPSS. Vår studie fann att Folkhälsomyndighetens riskkommunikation var dynamisk och anpassades utefter hur allvarlig en kris var och hur den utvecklades. Exempelvis manifesterade myndigheten risker när utvecklingen av Covid-19 var oroväckande och tvärtom, när pandemin var mindre allvarlig under sommarmånaderna. Myndigheten axlar huvudsakligen en rådgivande roll i kristider, i närmare 9 av 10 fall framkommer en eller flera uppmaningar om hur samhället bör förhålla sig till Covid-19. Vidare visar analysen att myndigheten vilade sin argumentation på sakliga eller statistiska bevis (ex. dokument eller forskningsrapporter) i mer än 70 procent av fallen, vilket tyder på ett rationellt övertygande. Studien visar prov på hur en kvantitativ retorikanalys kan genomföras och fyller därmed en forskningslucka. Vidare diskuteras vilka för- och nackdelar som uppstår när teoretiska begrepp omvandlas (operationaliseras) till mätbara variabler.
How authorities communicate during times of crisis plays a crucial part in how society and commerce manages a crisis. This descriptive analysis examines how the Swedish public health authority Folkhälsomyndigheten has communicated during two pandemics, Covid-19 and Ebola, in goal of depicturing how a Swedish government agency has communicated whilst handling a serious risk to public health. The study has applied a quantitative content analysis to examine a large number of publications and measure theoretically interesting properties in Folkhälsomyndigheten’s communication. Central rhetorical concepts have been operationalized and measured in order to fill what we perceive to be a research method gap, the quantitative rhetorical analysis. Two samples have been drawn from Folkhälsomyndigheten’s news archive; a complete sample of Ebola publications (N=12), and a sample of Covid-19 publications (n=83), resulting in a total of 95 units. The data analysis of the publications was performed using the data analysis program SPSS. Our study found that Folkhälsomyndigheten’s risk communication was dynamic and adapted to how severe a crisis was and how it developed. For example, the agency manifested the risks when Covid-19’s development was alarming, and the other way around when the development was less alarming during summer months. The agency primarily holds an advisory role in times of crisis; in almost 9 out of 10 cases one or more appeals or guidelines to the general public is apparent, on how society should adapt to Covid-19. Furthermore, our analysis shows that the agency bases their arguments on facts and statistics evidence (e.g. documentation or research reports) in more than 70 percent of the cases. Which suggests a rational persuasion tactic. The study exemplifies how a quantitative rhetorical analysis can be executed, and thus fills a research gap. In addition, the study discusses the pros and cons of converting (operationalizing) theoretical concepts to measurable variables.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Claesson, Ida, and Emma Good. "Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta säkert under en pandemi. : En intervjustudie." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52901.

Full text

Abstract:

Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning.
Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Gustavsson, Fredrik, and Anton Rinaldo. ""Get a better attitude!" : An analysis of media use and support/hesitancy attitudes towards the COVID-19 vaccine." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85224.

Full text

Abstract:

This study examines the relationship between media use and support/hesitancy towards the COVID-19 vaccine. The purpose of this study is to analyze the relationship between social media and traditional media use and support/hesitancy attitudes towards the COVID-19 vaccine. We want to analyse how social and traditional media use as a news source is related to support and hesitancy attitudes. Furthermore, we want to see if media use as a news source has any relation to the trade-off attitude towards the COVID-19 vaccine. We have found a research gap in the COVID-19 pandemic and connection between social and traditional media use as a news source and support, hesitancy, and trade-off attitudes towards the COVID-19 vaccine. RQ 1: What is the relationship between social media use as a news source and support/hesitancy towards the COVID-19 vaccine? RQ 2: What is the relationship between traditional media use as a news source and support/hesitancy towards the COVID-19 vaccine? The method of this study is a quantitative survey regarding media use before and during the COVID-19 pandemic and support, hesitancy, and trade-off attitudes towards the COVID-19 vaccine. The population size is 201 Swedish citizens between the ages of 18-65. The sample was collected through a snowball sample. The study provides a theoretical framework consisting of crisis communication, misinformation, echo chambers, public opinion, and social amplification of risk. Furthermore, the study presents previous research which is similar to the study. The previous research presents some key findings such as social media use tends to increase during crises, how echo chambers can be increased by the feeling of fear, and research on attitudes towards vaccines. Previous research also presents how misinformation is being spread on social media and how the anti-vaccination movement takes advantage of the postmodern health paradigm which makes people turn to the internet with their medical problems. The study concludes that in some instances traditional media can have a positive relation to supportive attitudes and social media connects to some of the hesitant opinions towards COVID-19.
Denna studie undersöker förhållandet mellan medieanvändning och förespråkande/tveksamhet mot COVID-19-vaccinet. Syftet med denna studie är att analysera förhållandet mellan sociala medier och traditionell medieanvändning och attityder till förespråkande/tveksamhet gentemot COVID-19-vaccinet. Vi vill analysera hur de sociala och traditionella medierna som nyhetskälla är relaterade till förespråkande och tveksamhet. Vidare vill vi se om medieanvändning som nyhetskälla har något samband med avvägningsinställningen till COVID-19. Vi har hittat ett forsknings hål i COVID-19-pandemin och sambandet mellan social och traditionell medieanvändning som nyhetskälla och förespråkande, tveksamhet och avvägningsattityder till COVID-19-vaccinet. RQ 1: Vad är förhållandet mellan användning av sociala medier som nyhetskälla och förespråkande/tveksamhet mot COVID-19-vaccinet? RQ 2: Vad är förhållandet mellan traditionell medieanvändning som nyhetskälla och förespråkande/tveksamhet mot COVID-19-vaccinet? Metoden för denna studie är en kvantitativ undersökning om medieanvändning före och under COVID-19-pandemin och förespråkande, tveksamhet och avvägning av attityder till COVID-19-vaccinet. Befolkningsstorleken är 201 svenska medborgare i åldrarna 18-65. Urvalet samlades in genom ett snowball sample. Studien har ett teoretiskt ramverk som består av kriskommunikation, misinformation, ekokammare, attityder och social förstärkning av risk. Dessutom presenterar studien tidigare forskning som liknar studien. Den tidigare forskningen presenterar några viktiga resultat, såsom användningen av sociala medier tenderar att öka under kriser, hur ekokammare kan ökas av känslan av rädsla och forskning om attityder till vacciner. Tidigare forskning presenterar också hur misinformation sprids på sociala medier och hur antivaccinationsrörelsen utnyttjar det postmodern health paradigm som får människor att vända sig till internet med sina medicinska problem. Studien drar slutsatsen att traditionella medier i vissa fall kan ha en positiv relation till stödjande attityder och att sociala medier ansluter till några av de tveksamma åsikterna mot COVID-19.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Zoltek, Gabriela Anna. "Team members` perspectives on communication after the transition to virtual teams due to the COVID-19 outbreak." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83378.

Full text

Abstract:

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations.
Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Vikström, Mats, and Simon Olofsson. "Kommunernas kommunikation : En undersökning av hur kommunerna kommunicerar till samhället under Covid-19." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79579.

Full text

Abstract:

The purpose of this report is to investigate Sweden's municipalities on their strategies with digital communication and tools to reach society via social media associated with Covid-19. This subject also applies in the area of the workplace and between municipalities. In order to answer the questions, a survey was sent via Google form to all the municipalities in the country. 152 of 290 municipalities participated in the survey within the time frame of our work. It turns out that a large part of the municipalities are now focusing on new strategies where only a few of them stick to ordinary procedures as when a crisis situation arises. Reaching out information via social media is especially important in a situation like this during Covid-19. Facebook has by far been the most popular and effective platform for disseminating information to citizens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Mörkdal, Vendela. "Hur kommunicerar en myndighetsföreträdare? : En konversationsanalys av en statsepidemiologs kommunikation på pressträffar under Covid-19 pandemin." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176293.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur en myndighetsföreträdare kommunicerar. Studien undersöker därmed Anders Tegnell i sin roll som statsepidemiolog för Folkhälsomyndigheterna och hur han har kommunicerat på pressträffar under Covid-19. Materialet som studiens analyser utgår från är tre pressträffar från Folkhälsomyndigheterna. Allt material har grovtranskriberats och utmärkande sekvenser som presenteras under analysen har detaljtranskriberats. Genom metoderna samtalsanalys och interaktionsanalys så har studiens analyser visat att Anders Tegnells kommunikation på pressträffar i mångt och mycket följer en viss typ av standard. Detta genom att utförligt besvara de frågor han får och genom att tydligt kommunicera utifrån den roll han har som myndighetsföreträdare för Folkhälsomyndigheten. Analyserna visade också att det finns en del utmärkande fenomen för hur kommunikationen ibland kan skilja sig från det som betraktas som standarden. De kommunikativa resurser som utmärkt sig är främst hur journalisternas form på frågor kan påverka hur Anders Tegnell sedan svarar. Även att Anders Tegnells kommunikation i en del situationer kan upplevas som mer osäker och otydlig. Med utgångspunkten att förutsättningslöst undersöka hur Anders Tegnells kommunikation ser ut så är dessa analyser huvudresultatet för studien. En övergripande slutsats från studiens analyser är att en typ av standard för hur Anders Tegnell har kommunicerat har identifierats, likaså att det finns några utmärkande kommunikativa resurser i hans kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Albertsson, Maja, and Frida Lindfors. "Det digitala arbetslaget : En studie om mellanchefers upplevelser kring att leda på distans under covid-19-pandemin, utifrån en organisation i försäkringsbranschen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446361.

Full text

Abstract:

When the covid-19 pandemic started, managers were only able to lead their employees through digital communication. During the subsequent telework a completely new research area, in need of new knowledge, was created. The purpose of this study is to gain an understanding of opportunities and challenges of remote leadership, experienced by managers. This at a time of only digital communication with employees, with no physical meetings or interactions. The study will answer the following two issues, “What factors are important for managers to take into account when applying a leadership style to teleworking employees?” and “Which internal communication functions in the organization have worked better or not according to managers, when remotely managing employees?”. This exploratory study has its theoretical starting point in situational theory, as well as in Richmond, McCroskey and Powell’s six functions in organizational communication. Through semi-structured interviews, empirical data has been collected and then analyzed through coding, thematization and summation. The result of this study indicates that future managers, conducting digital leadership, will need to take each employee's needs and personal situation into account. Managers need to adopt a functioning leadership style, while keeping important factors regarding employees in mind. This in order to successfully lead each teleworking employee through digital communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Holmberg, Simon. "Intern kommunikation inom Svenska Handelsbanken AB, utifrån ett kontorschefsperspektiv : Vikten av organisatorisk strategi och kultur för den interna kommunikationsprocessen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166735.

Full text

Abstract:

Bakgrund och Problem: Banker spelar en viktigt roll i det finansiella systemet. Tidigare finansiella kriser och skandaler har ofta relaterats till bristfällig hantering av strategi och intern kontroll inom banker. Vikten av en väl fungerande intern kontroll inkluderande intern kommunikation inom banker har därmed blivit allt större. Det är genom den interna kommunikationsprocessen som organisationers strategiska mål och värderingar tydliggörs för anställda, vilket utgör grunden för dess företagskultur. Att uppnå en effektiv intern kommunikation som både engagerar och inkluderar anställda blir idag allt viktigare i och med den höga förändringstakt och osäkerhet som präglar samhället. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom ett kontorschefsperspektiv undersöka hur Svenska Handelsbanken AB:s interna kommunikationsprocess beskrivs, samt hur den relaterar till bankens företagskultur och dess övergripande strategi. Metod: För att besvara studiens frågeställning har författaren utfört semi-strukturerade intervjuer med sex (6) kontorschefer inom Svenska Handelsbanken AB. En kompletterande dokumentstudie av utvalda dokument utgivna av banken har därtill undersökts för att öka studiens trovärdighet. Empirin har analyserats utifrån teori inom ämnen såsom strategi, företagskultur och organisatorisk kommunikation. Slutsats: Studien visar att intern kommunikation är ett komplext område att hantera inom Svenska Handelsbanken AB. Organisationens decentraliserade struktur tillför ett stort egenansvar för respektive kontor att utveckla dess interna kommunikation. Studien visar att de intervjuade kontorscheferna har god förståelse och kunskap angående bankens strategi, mål och värderingar. Detta uppnås genom en flexibel två- samt tre-vägs kommunikation inom banken. Resultaten indikerar även att daglig praxis inom kontoren i vissa fall går före mer formella policys.
Background and Problem: Banks play an important role in the financial system. Previous financial crises and scandals have often been related to inadequate management of strategy and internal control within banks. The importance of an effective internal control and thus internal communication within banks has therefore become ever greater. It is through the internal communication process that organizations’ strategic goals and values are made clear to employees, which forms the basis of their corporate culture. Achieving effective internal communication that both engages and includes employees is becoming increasingly important, considering the high rate of change and uncertainty that characterize the society. Aim: The purpose with this study is through a perspective of office managers to investigate how Svenska Handelsbanken AB’s internal communication process is described, as well as how it is related to the banks corporate culture and its strategic goals and values. Method/Empirics: To answer the aim of the study the author has performed semi-structured interviews with six (6) office managers working for Svenska Handelsbanken AB. Additionally a document study of selected documents was done to reinforce the credibility of the study. The empirical data has been analyzed through theoretical subjects such as strategy, corporate culture, and organizational communication. Conclusion: The study shows that internal communication is a complex area to handle within Svenska Handelsbanken AB. The decentralized structure of the organization adds responsibility for each office to develop its internal communication. The study shows that the interviewed office managers have a good understanding and knowledge of the bank’s strategy, goals, and values. This is achieved through a flexible two- and three-way communication process. The results also indicate that, in some cases, daily practice within the offices precedes more formal policies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Fatima, Syeda Shehreen. "Understanding the Construction of Journalistic Frames during Crisis Communication : Editorial Coverage of COVID-19 in New York Times." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41254.

Full text

Abstract:

The COVID-19 pandemic is a global crisis with every country being affected. It is one of the widely reported crisis over the past few months. Crisis of such degree and range of influence demands a well-informed reporting with an understanding of the possible impact. As the media coverage is largely influenced by journalistic frames and their interpretations, it is highly important and relevant to study this crisis from a framing perspective. Therefore, this research aims to explore the construction of frames, to what extent they exist in the text in comparison to each other, and how they appear across different time periods by studying the online editorial coverage of the COVID-19 crisis published by New York Times. Eight constructive and seven negative frames have been deductively coded to conduct the research through qualitative content analysis with quantitative elements of the editorials published during three specific periods in January, February, and March of 2020. Constructive frames have been coded with the help of constructive journalism which is used as an analytical concept in this research, while negative frames have been retrieved from literature on the framing of previous crises. The analysis suggests that the editorial coverage of the COVID-19 crisis by New York Times is overall constructive but with focus on few dominant constructive and negative frames. Among constructive frames the most dominant frames are ‘solution-oriented’ and ‘mathematical’. Among negative frames the most dominant frames are ‘blame attribution’, frame of ‘consequences’ and ‘conflict’. Findings revealed that blame attribution is dominant as compared to the frame of solidarity and denial is dominant as compared to the frame of concern. Furthermore, the analysis reveals that the construction and appearance of frames change over different time periods with changed intensity level of crisis. This change requires versatile coverage and shift in attention towards newly emerging challenges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Johansson, Sanna, and Sakina Wretfors. "Kollegor genom en skärm : En kvalitativ studie om att gå från fysisk till digital kommunikation på ett IT-företag under pandemin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104290.

Full text

Abstract:

Because of covid-19, everyone has to follow the public health authority's recommendations to work from home. It's not only people's daily routines that have changed, it's also the workplaces. This has led to companies having to work more digitally than they did before. For some people this has been a big difference and for others it has not, depending on how digital the company worked before the start of the pandemic. People's way of communicating has changed due to the pandemic. With this background, this essay will examine how people at an IT company have experienced the change from physical communication to digital communication at their workplace due to covid-19. We are also interested in seeing whether the relationship and communication with colleagues has changed or not. We have used a qualitative method and conducted interviews with ten people at an IT company. The communication at the IT company has changed in some areas while it has not changed in others. To summarize the internal and external communication, the internal has changed a lot because the employees only communicate digitally with each other. External communication, on the other hand, has not changed much as the employees communicated largely digitally with their customers even before the pandemic, as they have customers all over Sweden and in the world. The biggest change that can be identified is that the employees themselves have had to take great personal responsibility in the work and meeting process. The pandemic has affected the communication between employees in a way that many feel more alone when they cannot have the same contact with their colleagues as they previously had. There has been a big difference in digital communication as it is much more difficult to see body language through a screen than it is when employees can meet physically.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Carlbom, Jockum, and Axel Sköld. "”Att arbeta hemifrån” : En studie om medieföretags påverkan av Zoom och Teams under Covid-19." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44532.

Full text

Abstract:

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Siikavaara, Linnea. "Distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85806.

Full text

Abstract:

Covid-19-pandemin har resulterat i en påskyndad och plötslig implementering av digitala verktyg och distansarbete, något som för många verksamheter inneburit stora förändringar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har utförts på sju gruppchefer inom en svensk myndighet. Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess. För att uppfylla syftet formulerades forskningsfrågorna; ”hur beskriver intervjupersonerna omställningen till distansarbete?”, ”hur kan intervjupersonernas upplevelser förstås i enlighet med begreppen kommunikation, information och delaktighet?” och ”vilka möjligheter respektive utmaningar kan identifieras i den genomförda omställningen?”. Vidare analyserades det insamlade materialet med grund i tidigare forskning och teorier inom ämnena organisationsförändring, kommunikation, information och delaktighet. Resultatet visar att den plötsliga omställningen till distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin har inneburit stora förändringar för många av verksamhetens funktioner. Det påvisasatt kommunikation, information och delaktighet är faktorer som anses vara av stor vikt under tider som denna, präglade av kriser och förändring. Det implementerade distansarbetet tycks även ha resulterat i en närmare relation mellan chefer och medarbetare, då dessa fått mer sändningstid tillsammans. Slutligen framkommer det att distansarbetet uppskattas av intervjupersonerna och är något som kan komma att bli en fråga i huruvida verksamheten anses vara en attraktiv arbetsplats eller inte i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bäckström, Sanna, and Amanda Ohlsson. "Er legitimitet ligger i vårt intresse : En kvalitativ fallstudie om unga vuxnas uppfattning av Folkhälsomyndighetens legitimitet i covid-19-pandemin." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414017.

Full text

Abstract:

The covid-19 pandemic in Sweden is characterized by high uncertainty and risk. Health experts and authorities play a central part in informing and guiding the public’s responses to a pandemic. But to have the right to operate, an organization’s legitimacy is important. How does a health expert authority get people to follow the guidelines to ensure public health efforts success in the covid-19 pandemic? This case study focused on Folkhälsomyndigheten’s perceived legitimacy by young adults in Sweden during the covid-19 pandemic, by understanding if Folkhälsomyndigheten was perceived as a legitimate expert and how their legitimacy was constituted through their conveying of risk. Hence, we aimed to contribute to health and crisis communication by adopting a public-centered approach to the constitution of legitimacy. The empirical data was collected through three online focus group interviews with 20-24-year-olds. Suchman’s legitimacy theory and Giddens’s notion of the postindustrial risk society was used the analyze the results. Through a thematic analysis, we discovered a total of 12 themes distributed over 3 dimensions, showing that Folkhälsomyndigheten’s legitimacy was constituted on the premises of pragmatic legitimacy, based on the self-interest of the public. We could conclude that Folkhälsomyndigheten was viewed as a legitimate expert because of their status as an institutionalized health authority, and that the legitimacy of their expert position role was grounded in a democratic mindset. Folkhälsomyndigheten’s legitimacy was, through procedures, representatives, and human attributes, constituted by organizing the unstable situation for the young adults to gain a feeling of stability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hackworth, Franchesca R. "The Role of Journalists During the COVID-19 Pandemic: The Relationship Between Journalism Roles and Media Trust." University of Dayton / OhioLINK, 2021. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=dayton1619618453512626.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Kada, Amine. "Une exploration des messages Twitter émis par les gouvernements en temps de COVID-19." Master's thesis, Université Laval, 2021. http://hdl.handle.net/20.500.11794/70311.

Full text

Abstract:

Les gouvernements se tournent de plus en plus vers les plateformes de médias sociaux telles que Twitter pour diffuser des informations liées à la santé publique au grand public, comme en témoigne la pandémie de la COVID-19. Le but de cet article est de mieux comprendre l’utilisation de Twitter par le gouvernement et les responsables de la santé publique Canadiens comme plate-forme de diffusion de messages pendant la pandémie, et d’explorer l’engagement et le sentiment du public à l’égard de ces messages diffusés. Nous avons examiné les données de 93 comptes Twitter de responsables de la santé publique et du gouvernement au Canada pendant la première vague de la pandémie (du 31 décembre 2019 au 31 août 2020). Nos objectifs étaient les suivants: 1) déterminer les taux d'engagement du public auprès des publications Twitter des gouvernements fédéral et provinciaux/territoriaux du Canada et des responsables de la santé publique, 2) illustrer l'évolution du discours public Canadien pendant la première vague de la pandémie par des tendances d’hashtag et 3) fournir un aperçu de la réaction du public aux tweets des autorités Canadiennes grâce à une analyse des sentiments. Pour atteindre ces objectifs, nous avons extrait des publications Twitter, ainsi que les réponses et les métadonnées qui leurs sont associées, en langue anglaise et française, pendant toute la période de l’étude. Nos résultats suggèrent que les membres du public ont démontré un engagement accru envers les comptes Twitter des officiels fédéraux par rapport aux comptes Twitter des officiels provinciaux et territoriaux. Les analyses des tendances des hashtag ont illustré le changement de sujet dans le discours public Canadien, qui était initialement axé sur les stratégies d'atténuation de la COVID-19 et qui a évolué pour aborder des problèmes émergents tels que les effets de la COVID-19 sur la santé mentale. De plus, nous avons identifié 11 sentiments en réponse aux publications des officiels relatifs à la COVID-19. Cette étude illustre le potentiel de tirer parti des médias sociaux pour comprendre le discours public pendant une pandémie. Nous suggérons que des analyses routinières de telles données peuvent fournir des recommandations en temps réel aux gouvernements et aux responsables de la santé publique sur les sentiments du public lors d'une urgence de santé publique et peuvent aussi fournir des informations utiles sur les comptes/acteurs avec lesquels les membres du public sont le plus engagés, ce qui peut être mis à profit pour diffuser des messages clés.
Governments are increasingly turning to social media platforms such as Twitter to disseminate public health information to the public, as evidenced during the COVID-19 pandemic. The purpose of this paper is to gain a better understanding of Canadian government and public health officials' use of Twitter as a dissemination platform during the pandemic, and to explore the public's engagement with and sentiment towards these messages. We examined the account data of 93 Canadian public health and government officials during the first wave of the pandemic (December 31, 2019 – August 31, 2020). Our objectives were to: 1) determine the engagement rates of the public with Canadian federal and provincial/territorial governments and public health officials' Twitter posts, 2) illustrate the evolution of the Canadian public discourse during the pandemic's first wave by a hashtag trends and 3) provide insights on the public's reaction to the Canadian authorities' tweets through sentiment analysis. To address these objectives, we extracted Twitter posts, replies and associated metadata available during the study period in both English and French. Our results suggest members of the public demonstrated increased engagement with federal officials' Twitter accounts as compared to provincial/territorial Twitter accounts. Hashtag trends analyses illustrated the topic shift in the Canadian public discourse, which initially focused on COVID-19 mitigation strategies and evolved to address emerging issues such as COVID-19 mental health effects. Additionally, we identified 11 sentiments in response to officials' COVID-19 related posts. This study illustrates the potential to leverage social media to understand public discourse during a pandemic. We suggest that routine analyses of such data can provide real-time recommendations to government and public health officials on public sentiments during a public health emergency and can provide useful insights on the accounts/actors with which members of the public are most engaged, which can be leveraged to disseminate key messages.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Grozman, Elizaveta. "Churchdemic : A digital ethnographic study of religious online practices in Hillsong church Sweden during Covid-19." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44686.

Full text

Abstract:

This thesis analyses the negative and positive effects of the COVID-19 pandemic on the religious practices of the pentecostal Hillsong church in Malmö, Sweden. To do so it draws on theoretical concepts of affordance, mediatization of religion, and media effects, in order to explore what emerged through digital ethnographic research that included church event observations, interviews, and qualitative surveys. It is argued that the digital form of communication among believers during the pandemic constrained religious practices in terms of service, congregational worship and connection with fellow worshippers. However, this kind of communication has also made it possible to maintain church fellowship in a creative and simultaneously safe and feasible way. The virtual space created through video streams, Zoom meetings and other online activity impacted the way people worship and engage with the preaching and the congregation as a whole. Thus the purpose of this study is to explore the influence of the COVID-19 pandemic requirement for online worship on religious practices in a Nordic location of the Hillsong church, examining ways in which online and offline religious practices were isolated from, integrated into and influenced by one another to accomplish individual and corporate needs and goals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Alfelt, Sebastian, and Linnea Bodare. "Röntgensjuksköterskors upplevelser av sin roll i covid-vården : - En intervjustudie." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53051.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Covid-19 bröt ut som en pandemi i början av år 2020. Detta har gjort att hälso och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen, akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar och infektionsavdelningar med inriktning mot vård av covid-patienter tvingats arbeta under hög arbetsbelastning, vilket har belysts av olika medier. Trots att röntgen är en stor del i vårdkedjan av covid-patienter har röntgensjuksköterskans roll inte blivit lika uppmärksammad. Syfte: Att belysa röntgensjuksköterskors upplevelser av sin roll i covid-vården med att utföra datortomografiundersökningar av patienter som är misstänkta eller bekräftat sjuka i covid-19. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem röntgensjuksköterskor från två röntgenkliniker i Sverige. Resultat: Covid-19 har medfört en förändrad arbetssituation för röntgensjuksköterskor där en ny patientgrupp kräver nya rutiner. Dessa rutiner kräver mer planering och en större tidsåtgång. Röntgensjuksköterskans roll i covid-vården upplevs vara osynlig för andra avdelningar. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av stress, osäkerhet och tidsåtgång som covid-rutiner medfört påverkar det dagliga arbetet men har förändrats genom pandemins fortgång i och med att dessa rutiner blivit en vardag. Röntgensjuksköterskan har i uppgift att tillgodose patienten god omvårdnad i samband med undersökning vilket har varit och är en utmaning pga. skyddsutrustningen som upplevs hämmande.
Background: Covid-19 was classified as a pandemic in the beginning of 2020. This forced health care professionals within elderly care, emergency departments, intensive care units, and infection wards with focus on care of patients with covid-19 to work under high pressure, which has been highlighted by various media. Despite playing an important role within covid-healthcare, radiographers have not been acknowledged to the same extent. Aim: To highlight radiographers’ experiences of their role in the covid-healthcare when performing computed tomography examinations of patients who are suspected or confirmed to have covid-19. Material and method: This study has a qualitative design and is based on semi-structured interviews with five radiographers from two radiology departments in Sweden. Results: Covid-19 has led to a change in the work situation for radiographers where a new patient group requires new routines, including more planning and time. The radiographers’ role in covid-healthcare is perceived to be unseen by other departments. Conclusion: The participants' experiences of stress, uncertainty and time spent due to covid-routines affect their work, but have changed during the pandemic as these routines have become part of their daily work. Radiographers are providing patients with good care in connection to the examination, which has been and still is a challenge due to protective equipment feeling obstructive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Rekestad, Emil, and Hilda Danielsson. "”För dina medmänniskor, för vårt samhälle och för Sverige” : En retorisk analys av statsministerns tal till nationen under Covid-19." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33243.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på Stefan Löfvens ‘Tal till nationen’ som sändes 22 mars 2020 21:15, med anledning av Covid-19 och den medföljande samhällskrisen. Analysen baserar sig på en retorisk situationsanalys och en retorisk analys av talet i ett transkriberat format. Syftet med studien är att analysera de retoriska verktyg som Stefan Löfven har använt i sitt tal till nationen. De retoriska begrepp som analyseras är retorikens tre pisteis ethos, pathos och logos, samt de dygder och plikter som förväntas uppfyllas av en talare. I analysen studeras även hur Löfven har anpassat talet efter den retoriska situationen och den föreliggande doxa. Resultatet av studien visar att retorikens ovannämnda verktyg återfinns genomgående i talet och retorikens tre pisteis är tydligt märkbara i de argument som genomsyrar talet. Talet bevisar dessutom en anpassning i ordval och argument efter den retoriska situationen och doxa.
This study analyses Stefan Löfven’s speech ’Tal till nationen’ which was broadcasted on March 22 2020 9.15pm because of the Covid-19 pandemic and its caused crisis. The study is based on a rhetorical situation analysis and a rhetorical analysis of the transcribed version of the speech. The purpose of the study is to analyse the rhetorical tools Stefan Löfven has used in his speech to the nation. The study analyses mainly how Löfven uses the three rhetorical pisteis, ethos, pathos and logos, and how the four essential components, correctness, clearness, appropriateness and ornament, takes form in the speech. In addition, the analysis covers how Löfven adapts his speech to the rhetorical situation and doxa. The results show that rhetorical concepts can be found consistently throughout the speech and the three pisteis are particularly noticeable in the argumentation. Finally, the speech have clear signs of adapting the language and argumentation to the rhetorical situation and doxa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Möll, Theodor, and Joakim Arnberg. "Communication Over Virus-Induced Distance : A Qualitative Study on the Implications of English Language Teaching During the COVID-19 Pandemic." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44593.

Full text

Abstract:

As a result of the COVID-19 pandemic, educators across the world saw a sudden shifttowards conducting their teaching online. As research has revealed that interpersonalcommunication is among the most impacted areas of education, this study aims to investigatehow English language teachers in Sweden have adapted their methods and utilized thetechnologies they have been reliant on to conduct their teaching remotely to facilitate interstudent and student-teacher communication. Data was gathered by interviewing practicingteachers and observing English language lessons, and subsequently analyzed to describe theteacher experience as well as to identify how their methods had been adapted as a result ofthe shift to synchronous online teaching. As for the latter, the PICRAT model was utilized toidentify the types of technology implementation. The findings of this study suggest that theinterviewed teachers were not given sufficient organizational support, leading to theirimplementation of technology being inadequate for facilitating interpersonal communication.These findings support those of contemporary research on the topic of the shift tosynchronous online teaching. Finally, this study suggests that increased organizationalsupport in terms of adjustment time, long-term planning, training in technologyimplementation, and continuous evaluation of the same are required to maintain a highquality of English language education when moved online.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ljutovic, Melika. "Connecting from a distance : Enhancing social connectedness among young adults experiencing loneliness in the COVID-19 pandemic." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43280.

Full text

Abstract:

This thesis understands loneliness as a challenge to the ongoing COVID-19 pandemic. The aim is to foster remote social connectedness among young adults experiencing loneliness in the context of a pandemic. The exploration is approached through literature review on loneliness, belonging, social connectedness, including remote communication as a disconnect. The Double Diamond model guided the design process, and design research resulted in insights into loneliness, remote communication challenges for interpersonal settings, and which forms of affection are valued for connectedness. Research findings suggest that openness, attentiveness, and listening are deemed essential for interpersonal connections. Therefore, the concluding design idea targets the dimension of closeness, contact quality, and knowing each other’s experiences to enrich existing social connections. The thesis contributes with insights into what is desired and valued in social connections. Moreover, it proposes a communication tool that could foster social connectedness among young adults experiencing loneliness in the COVID-19 pandemic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Fanny, and Andrésen Isabella Tigerstedt. "Att räkna med det oväntade : En kvalitativ studie om hur ett fastighetsbolag hanterat krisen Covid-19." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447911.

Full text

Abstract:

Denna studie syftade till att analysera hur krisen med pandemin Covid-19 har hanterats inom fastighetsbolaget AMF Fastigheter samt att utvärdera hur väl krishanteringsplanen har implementerats under krisens gång. Studien var av kvalitativ form där intervjuer genomfördes med personer som är i ledande positioner på AMF Fastigheter. Resultaten visade på att AMF Fastigheter har gynnats av att ha följt en förutbestämd krishanteringsplan som innehåller information om vad som ska göras och kommuniceras under krisen. Däremot har viss improvisation skett under tidens gång på grund av att de ibland ställdes inför nya främmande situationer, varför det går att argumentera för att företag bör vara öppna för viss improvisation. Vidare visade även resultaten på att personliga karaktärsdrag och tidigare erfarenhet från kriser hos medarbetarna har varit värdefullt. Dock visade resultaten på att det ibland har varit för många medarbetare inblandade i beslutprocesser, samt att det ibland togs förhastade beslut som i vissa fall även behövde förtydligas.
This study aimed to analyze how the crisis with the pandemic Covid-19 has been handled within the real estate company AMF Fastigheter and to evaluate how well the crisis management plan has been implemented during the crisis. The study was of a qualitative form where interviews were conducted with people who are in leading positions at AMF Fastigheter. The results showed that AMF Fastigheter has benefited from following a predetermined crisis management plan that contains information on what is to be done and communicated during the crisis. On the other hand, some improvisation has taken place over time since they were sometimes faced with new foreign situations, which is why it can be argued that companies should be open to certain improvisation. Furthermore, the results also showed that personal characteristics and previous experience from crises among employees have been valuable. However, the results showed that there have sometimes been too many employees involved in decision-making processes, and that hasty decisions were sometimes made, which in some cases also needed to be clarified.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Garcia, Cuaquira Geraldyne Andrea. "Análisis de la imagen de una institución universitaria durante la crisis sanitaria del Covid-19." Bachelor's thesis, Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas (UPC), 2020. http://hdl.handle.net/10757/653880.

Full text

Abstract:

La imagen corporativa es un concepto que se ha venido desarrollando a través del tiempo, y actualizándose de forma perceptual en los públicos interesados, es importante reconocer que está entrelazada con las imágenes corporativas, las identidades atribuidas, y las reputaciones según las partes interesadas, por ende la percepción organizativa de los públicos permite sacar conclusiones y diseñar estrategias competitivas. Por ello, el presente trabajo tiene como objetivo explicar las percepciones sobre la imagen de una institución universitaria durante la crisis sanitaria de Covid-19 mediante entrevistas a profundidad a los alumnos de pregrado de la Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas que estudian Ciencia de la Comunicación, Ingeniería y Administración, y cursan entre el 7mo y 8vo ciclo de la carrera, usando la metodología de enfoque cualitativo.
The corporate image is a concept that has been developed over time, and updated perceptually in interested audiences, it is important to recognize that it is intertwined with corporate images, attributed identities, and stakeholder reputations, hence the organisational perception of the public allows conclusions to be drawn and competitive strategies to be devised. Therefore, this paper aims to explain perceptions about the image of a university institution during the health crisis in Covid19 through in-depth interviews with undergraduate students of the Peruvian University of Applied Sciences who study Communication Science, Engineering and Administration, and study between the 7th and 8th cycle of the career, using the methodology of qualitative approach.
Trabajo de investigación

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Engelbrektsson, Denise, and Emelie Magnusson. "En sjukhusmottagnings hantering av ledarskap under Covid-19 : Med fokus på chefer och medarbetares uppfattning." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20027.

Full text

Abstract:

Att vara ledare inom den offentliga sektorn vid en mottagning på ett akutsjukhus mitt under en rådande pandemi skapar svårigheter. Då arbetet måste fortsätta fungera som vanligt i organisationen, trots den stora globala spridningen av Covid-19-viruset. I fokus ligger mottagningens två enhetschefer och deras arbete att leda sin arbetsgrupp för en trygg och säker arbetsplats som också ska vara patientsäkert. Störst fokus i uppsatsen ligger på hur enhetscheferna och medarbetarna arbetade under våren år 2020. Uppsatsen utgår från genomförda intervjuer två enhetscheferna och deras syn på hur det har varit att leda sin arbetsgrupp under en pandemi. Det har även gjorts en enkätundersökning, som syftade till att integrera medarbetarnas syner på ledarskapet då bredden av tillfrågade bidrar till en intressant aspekt i uppsatsen. Studiens syfte är att få en förståelse kring om ledarskapet förändras under en kris och hur ledarna tillsammans med medarbetarna tar sig an en sådan uppgift. Studien är baserad på kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Resultatet av studien visar att enhetscheferna ansåg att kommunikationen var den största svårigheten och förändringen på mottagningen. Genom att alltid ha öppna kontorsdörrar ville de visa sina medarbetare att de var välkomna in, exempelvis om de kände sig oroliga eller hade ett ämne att diskutera. Enhetschefernas tanke med detta var att de bidrar till en gemenskap då alla fysiska möten varit inställda och mycket social kontakt fått stå tillbaka under pandemin. Detta på grund av de restriktioner som funnits angående hur många personer som får samlas i grupp.
Being a leader in the public sector at a ward in an emergency hospital in the midst of a prevailing pandemic creates difficulties. The work must continue to function as usual in the organization, despite the large global spread of the Covid-19 virus. The focus is on the ward's two unit managers and their work to lead their working group for a safe and secure workplace that must also be patient-safe. The biggest focus in the essay is on how the unit managers and employees worked during the spring of 2020. The essay is based on conducted interviews with the two unit managers and their views on what it has been like to lead their working group during a pandemic. A survey was also conducted, which aimed to integrate employees' views on leadership as the width contributes to an interesting aspect of the essay. The purpose of the study is to gain an understanding of whether leadership changes during a crisis and how leaders, together with employees, take on such a task. The study is based on qualitative and quantitative research methods. The results of the study show that the unit managers considered that communication was the biggest difficulty and change in the ward. By always having open office doors, they wanted to show their employees that they were welcome, for example if they felt worried or had a topic to discuss. The unit managers' idea with this was that they contribute to a community when all physical meetings have been canceled and a lot of social contact has been left behind during the pandemic. This is due to the restrictions that have existed regarding how many people can gather in a group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Aronsson, Nina, and THi Lindgren. "Bara döda fiskar följer strömmen : En retorisk analys av den nationella pandemigruppens legitimering av sin strategi under covid-19-pressträffarna." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51955.

Full text

Abstract:

Ämnet för denna uppsats är retorik under en pågående kris. Studien syftar till att undersöka de retoriska elementen i den nationella pandemigruppens budskap under de samordnade pressträffarna till följd av covid-19-pandemin. Detta med avseende att ta reda på hur Sveriges ovanliga val av strategi för att hantera krisen legitimerades av talarna under pressträffarna. Genom en retorisk analys, av 35 pressträffar under perioden mars till och med november 2020, kommer studiens frågeställningar att besvaras. Frågorna är kopplade till de tre appellformer (ethos, logos och pathos) som återfinns i retorikvetenskapen, då studien ämnar ta reda på hur dessa används under pressträffarna för att nå fram med ett visst budskap, samt genom vilka argument detta görs. Studiens teoretiska utgångspunkter är myndigheters kriskommunikation och retorik. För att analysera materialet används en retorisk analys med en hermeneutisk ansats, där talet analyseras utifrån ethos, logos och pathos och den argumentation som ligger till grund för dessa. I analysen framgår det att precis som i den klassiska myndighetskommunikationen består talen under pressträffarna till stor del av att stärka myndigheternas logos. Det vill säga, talarna använder sig av argument baserade på fakta för att nå fram med budskapet. Talarna använder sig av upprepningar och spelar sällan på publikens känslor. I analysen framgår det dessutom att talarna bygger upp ett starkt ethos genom att visa på egen kunskap och föregå med gott exempel. Sveriges valda strategi under pandemin, som under perioden för studien är att ge medborgarna frihet under ansvar, legitimeras av talarna genom att upprepa de framtagna rekommendationerna och att skapa en gemenskap genom uttryck som “tillsammans kan vi stoppa smittspridningen”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Diviu, Miñarro Clàudia. "Anàlisi de la comunicació i el periodisme biomèdics: Estudi dels processos divulgatius, els dèficits formatius i l'impacte de la Covid-19." Doctoral thesis, Universitat Pompeu Fabra, 2021. http://hdl.handle.net/10803/673104.

Full text

Abstract:

La comunicació científica ha evolucionat molt durant els darrers anys. L’interès dels científics i periodistes per divulgar ha augmentat, i el de la societat de rebre informació científica també. Tot i això, hi continuen havent problemes per fer arribar la ciència a la població general correctament. En aquesta tesi s’analitza la situació actual de la divulgació científica, concretament la biomèdica, i es busquen formes de millorar-la. En veure’s completament immersa en la pandèmia de la Covid-19, s’ha enfocat la investigació en la comunicació biomèdica de crisi i com aquesta ha canviat arran del sorgiment de la malaltia. A través d’entrevistes i enquestes a professionals de la comunicació biomèdica i a estudiants de biomedicina es desvetllen diversos resultats interessants: la necessitat d’invertir més fons públics en divulgació científica, el desig dels futurs investigadors biomèdics de rebre més formació en comunicació i la importància de la bidireccionalitat de la informació científica.
Scientific communication has evolved a lot in recent years. The interest of scientists and journalists in disseminating information has increased, as has the interest of the society in receiving scientific information. However, there are still problems in getting science to the general population correctly. This thesis analyzes the current situation of scientific dissemination,specifically the biomedical one, and seeks waysto improve it. Seeing itself completely immersed in the Covid-19 pandemic, research has focused on crisis biomedical communication and how it has changed as a result of the onset of the disease. Through interviews and surveys of biomedical communication professionals and biomedical students, several interesting results are revealed: the need to invest more public funds in scientific dissemination, the desire of future biomedical researchers to receive more training in communication and the importance of the bidirectionality of scientific information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Gustafsson, Rebecca, and Anneli Wuotila. "Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid användning av skyddsmask 90 i vården av patienter med covid-19." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85819.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bristande kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten negativt inom hälso- och sjukvården. Personlig skyddsutrustning som till exempel skyddsmask 90, används av intensivvårdssjuksköterskor under covid-19 pandemin. Personlig skyddsutrustning såsom skyddsmask 90 har visat sig dämpa ljudnivån på verbal kommunikation, samtidigt som kommunikation genom ansiktsuttryck försvinner helt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid användning av skyddsmask 90 i vården av patienter med covid-19. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie, där rekrytering av deltagare genomförts med ett ändamålsenligt urval. Analysen utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna: Att kommunikationen försvåras, att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation, att upprätthålla patientsäkerheten, att anpassa sig till arbete i skyddsmask 90. Faktorer som försvårar kommunikationen är att ljudnivån vid samtal blir lägre än normalt. För intensivvårdssjuksköterskorna blir det svårare att lugna och trösta patienterna, då de har svårare att höra och förstå vad som sägs när personalen använder skyddsmask 90. Det som främjar kommunikationen är närhet till patienten, samt en tydlig och strukturerad kommunikation. Patientsäkerheten kan upprätthållas genom att använda vedertagna kommunikationsmodeller vid samtal såsom closed-loop och SBAR, men även genom att fråga för att vara säker på att rätt saker uppfattades. Efter en tillvänjningstid i skyddsmask 90 är det möjligt att upprätthålla en adekvat kommunikation. Slutsatser: För att säkerställa en god kommunikation kan användare av skyddsmask 90 använda sig av kommunikationsverktyg, prata nära, tydligt och endast om relevanta saker. Genom att säkerställa en god kommunikation upprätthålls även en god patientsäkerhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Badiale, Maria Eugenia. "The dynamics of communication in global virtual software development teams : A case study in the agile context during the Covid-19 pandemic." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413832.

Full text

Abstract:

The increase of globalization of business led to the creation of global virtual software development teams in which communication plays an important role. The lack of recent studies raises the need to investigate communication in the context of agile and the current Covid-19 pandemic. This study identifies in literature three factors present in global virtual software development teams: technology, culture, and trust. It aims to explore how they influence internal communication. A qualitative method is conducted on a case study by combining data collected from semi-structured interviews and observations. The case study is a global virtual software development team which implemented the agile Scrum methodology. The findings provide a deep understanding of the positive and negative influences of the factors on communication, including their interrelations and context. Some of the main findings are: (I) the best set up for collaboration among global team members is the combination of synchronous and asynchronous communication through technological tools, (II) cultural diversity leads to differences in the ways members communicate, (III) trust is the precondition of working collaboratively and communicating effectively, (IV) global team members need to occasionally have in-person interactions to nurture their interpersonal relations, (V) the agile Scrum methodology influences internal communication positively, (VI) each communication factor is influenced by time; thus, the theoretical framework developed for this study is updated with this addition, (VII) the Covid- 19 pandemic affects communication to a certain extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hansius, Agnes, and Emelina Sjösten. "PÅVERKAS ORGANISATIONSKULTUREN AV ARBETSPLATSFÖRÄNDRINGAR? : En kvalitativ studie av en organisation och ett urval av dess medarbetare." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187843.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur arbetsplatsförändringar till följd av covid-19 pandemin påverkar en organisations kultur. De arbetsplatsförändringar som står i fokus är när vissa medarbetare fortsätter arbeta på plats och andra börjar arbeta hemifrån. Tillvägagångssättet var sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare i organisationen. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys där vi skapade två huvudteman med tre underteman till respektive huvudtema. Det insamlade materialet och tillhörande analys har i huvudsak diskuterats med bland annat strukturperspektivet, symbolperspektivet och Scheins kulturteori. Vi har dragit slutsatserna att organisationskulturen påverkas av förändrade arbetsplatsförhållanden, detta i form av infört distansarbete. Vi kunde exempelvis se förändringar som sociala band, stressnivåer och effektivitet. Att införa distansarbete kan ge många goda effekter på organisationskulturen, detta bland annat genom minskad stress och större produktivitet och vi kunde även se negativa effekter som mer uppdelad kultur och försämrad kommunikation. Organisationens ledning har däremot upprätthållit delar av organisationskulturen genom att arbeta med spridning av kommunikation, information och värdeord. Därmed blev riskerna som kan införas på grund av distansarbetet inte lika påtagliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Essén, Alexandra, and Isa Ekblad. "Kriskommunikation på sociala medier under pandemier som Covid-19 : En kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kommunikatörer." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51883.

Full text

Abstract:

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19. Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser.
In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19. The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject. The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Otoya, Nieto Antonio Gaspar. "The ethics of it all: Mastercard’s public relations strategies in Peru during the COVID-19 pandemic." Bachelor's thesis, Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas (UPC), 2020. http://hdl.handle.net/10757/654949.

Full text

Abstract:

La pandemia de COVID-19 significó una serie de desafíos y cambios para las personas; a los que debimos adaptarnos. Muchos países se vieron afectados por la crisis y esto chocó no solo a sus sistemas de salud pública, sino a sus economías, mercados, etc. El Perú, particularmente, fue afectado por el virus a principios de marzo de 2020, pero solo tardó un par de días más en crecer tanto que el Gobierno tuvo que instalar medidas como una cuarentena nacional y políticas de distanciamiento social, mientras que también se declaró al país en estado de emergencia. Esta situación perjudicó al mercado peruano y a sus muchos jugadores. No obstante, algunos sectores evolucionaron gracias al auge del comercio electrónico, como el financiero y bancario, liderados por instituciones como Visa, Mastercard y varios bancos. Sin embargo, mientras crecían online, las personas aún necesitaban consumir información en el mundo físico. Por lo tanto, empresas y Estado tuvieron que encontrar una manera de compartir mensajes manteniendo la calma y tranquilidad necesarias. En esta línea, este documento analizará a profundidad a uno de estos jugadores, Mastercard; sus respuestas comunicacionales, y su uso de las relaciones públicas como una herramienta para lograr sus objetivos.
The COVID-19 pandemic meant a new set of challenges and changes for individuals that we just needed to adapt to. Many countries were hit with the crisis and this affected not only their public health systems but their economies, markets, jobs, income, etcetera. Peru, particularly, was hit with the virus in early March of 2020, but it only took a couple more days for it to grow so much that the government had to install measures such as a nationwide quarantine and social distancing policies, while also declaring the country in State of Emergency. This situation hurt the Peruvian market and its many players. Nonetheless, some sectors managed to evolved thanks to the rise of ecommerce, specially the financial and banking sectors, led by institutions such as Visa, Mastercard, and many banks. However, while growing online, people still needed to consume information from the physical world. Thus, companies and the State had to find a way to share messages while maintaining the calm and tranquility necessary. In this line, this paper will further intrude into one of these players, Mastercard, communicational responses and it’s use of public relations as an adequate tool to accomplish said goals.
Trabajo de investigación

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bergstedt, Sophie, and Neijnes Cajsalisa Bäcklin. "Donald Trumps definition av COVID-19 via Twitter : En studie som undersöker hur Donald Trump definierar en pandemi på Twitter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433065.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine Donald Trump's political communication regarding COVID-19 on Twitter during the time period 01-01-2020 to 30-09-2020. This study is motivated by the importance of analyzing Trump's power of definition regarding the situation surrounding the national crisis caused by COVID-19. The research questions include aspects of identifying frequent problem definitions, who is responsible for various crisis and whether Trump is motivating it, all provided through Trump’s tweets during the time period of the study. The theoretical framework is constructed based on Entman (1993) as well as Matthes and Kohring (2008) to fulfill the purpose of the study and answer the research questions. The method is based on quantitative content analysis with qualitative elements. The method provided the ability to focus on the most frequent themes and topics. The analytical categories that have been used are: problem identification, problem definition, treatment recommendation, distribution of responsibility and whether it is motivated or not. Findings of the most frequent societal crises were: Health crisis, Invisible Enemy-crisis and Information-crisis. Based on these three frames were identified: China is responsible for causing a Health crisis in the USA, China is responsible for causing the Invisible enemy-crisis in the USA and The spreading of disinformation by certain actors is harmful for the USA. With support of previous research of Donald Trump's political communication and usage of Twitter, this study highlights the importance of critically analyzing Trump, belonging to the political elite, how he uses his power to define COVID-19.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Berglund, Jacob, and Filip Hiller. "Information Disorder och COVID-19 Pandemin: En komparativ fallstudie över datorspel som utbildningsverktyg mot mis-/desinformation i samhället." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21991.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på Research through Design (Frayling, 1993), d.v.s att undersökningen syftar till att generera ny kunskap genom analys av datorspel och design av en gestaltning. För att uppnå detta används ett annoterat portfolio och dess underliggande principer (Gaver, 2012; Bowers, 2012). Det annoterade portfoliot består av fyra utvalda datorspel och en egenutvecklad gestaltning. Detta portfolio analyseras för att definiera vilka gemensamma och icke-gemensamma designegenskaper som kan observeras. Efter detta presenteras argument för varför utvalda egenskaper kan göra pedagogiskt inriktade datorspel mer effektiva i syftet att utbilda kring-eller minska påverkan av mis-/desinformation i det specifika inlärningssammanhanget. Faran med mis-/desinformation i samhället illustreras genom kontexten av arbetet med den utvecklade gestaltningen, som bygger på COVID-19 mis-/desinformation och dess konsekvenser. Resultat uppnås efter analysering av samtliga designexempel har genomförts och data har genererats för att utveckla vår egna gestaltning baserat på denna information.
This case study is based on Research through Design (Frayling, 1993), i.e. the purpose of the study is to generate new knowledge through analysis and design of computer games. To achieve this an annotated portfolio and its underlying principles are used (Gaver, 2012; Bowers, 2012). The annotated portfolio consists of four selected computer games and one designed by the authors. This portfolio is analysed to define what design features are shared or not shared between the games. After this, arguments are presented as to why the specified features can make educational computer games more effective in the purpose of educating about or to reduce susceptibility to mis-/disinformation in the specific learning context. The danger of mis-/disinformation is illustrated through the context of the work with the designed computer game, which is based on COVID-19 mis-/disinformation and its consequences. Results are achieved after analysis of the four selected computer games has been carried out and data has been generated to enable the development of the authors own game.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Dackeby, Johan, and Johanna Hagbom. "Att leda på distans : En kvalitativ studie om styrning inom kunskapsorganisationer vid omställning till distansarbete." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-179474.

Full text

Abstract:

Introduction At the start of 2020 Sweden gets their first documented case of Covid -19. On March 16th the Public Health Agency of Sweden recommended that schools and universities should conduct their education on distance mode. These recommendations would also apply to businesses all around Sweden where it is possible to work remotely. Previous studies have shown that working remotely requires that leadership must take more responsibility. Additionally, the need for clear management control and communication. Purpose The purpose of this study is to research how management control and communication works and have changed within knowledge intensive organizations where daily operations has gone on distance mode due to the corona pandemic. Method The research has been conducted using a qualitative method where both managers and employees have been interviewed. The interviewed people represent three different organizations, a management company, the industrial unit within the Swedish Environmental Protection Agency and a legal unit within Swedish Public Employment Service. Result and contribution According to our research, remote work during the Covid-19 pandemic has led to informal meetings on the workplace has been heavily reduced or completely seized. This change has affected managers ability to retain a healthy relationship to their employees. The study show that a management control based on trust and a leadership based on trust has been an advantage, especially within knowledge intensive organizations. The underlying challenge for the managers has been missing communication and knowledge sharing.
Inledning Den 31 januari 2020 får Sverige sitt första konstaterade fall av Covid-19. Den 16 Mars presenterar Folkhälsomyndigheten rekommendationerna om att svenska gymnasieskolor, universitet, högskolor och övrig utbildning att ske på distans. Dessa rekommendationer kommer även att gälla för samtliga verksamheter i Sverige som har möjlighet att arbeta på distans. Under distansarbete visar tidigare forskningen på ett ökat behov av en medveten och välutvecklad arbetsledning, samt behovet av en tydligare styrning och kommunikation. Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur styrningen och kommunikationen fungerar samt förändrats inom kunskapsorganisationer där verksamheten har gått över till distansarbete, som en följd av pandemin. Metod Undersökningen är utförd med en kvalitativ metod där vi har intervjuat chefer och medarbetare. De olika kunskapsorganisationer vi undersökt är ett managementbolag, Industrienheten inom Naturvårdsverket och rättsavdelningen på Arbetsförmedlingen. Resultat och bidrag Distansarbetet har enligt samtliga respondenter, lett till att informella möten på arbetsplatsen minskat eller helt upphört. Det har påverkat chefernas förmåga att upprätthålla en viktig relation till medarbetarna, men även inverkat på informationsflödet. Denna studie visar att en tillitsbaserad styrning och ett tillitsbaserat ledarskap är fördelaktigt under distansarbetet, speciellt inom kunskapsorganisationer. De stora utmaningarna för de chefer som intervjuats kan härledas till bortfall av kommunikation och kunskapsdelning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Covid-19, communication'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles