Dissertations / Theses on the topic 'Competence motivation'

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat. Studien genomfördes som en halvstrukturerad intervjuundersökning med ett allmänkvalitativt perspektiv. Respondenterna utgjordes av tio sjuksköterskor med pågående eller avslutade studier inom vårdvetenskap på grund- eller avancerad nivå. Alla var kvinnor och arbetade inom vitt skilda delar av sluten- och öppenvård inom såväl landsting som kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ord för ord och detta material analyserades efter inspiration från Granheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna drivkrafter, förutsättningar, kompetenser och konsekvenser. Under respektive kategori kom ett flertal underkategorier att ytterligare förstärka bilden av den akademiska kompetensutvecklingens villkor. Bland de avgjort viktigaste resultaten fanns den kulturkrock mellan klinik och akademi som respondenterna upplevt i mötet med studenter och nyutbildade sjuksköterskor. I detta möte fann de en stark drivkraft till egna akademiska studier vars syfte bestod av främst två delar, att skaffa sig kunskaper inom det egna kunskapsområdet omvårdnad, samt att skaffa sig redskap för såväl forskningskonsumtion som – produktion. Att den kliniska verksamheten ännu inte var redo för akademin var en annan tydlig bild som uppstod ur sjuksköterskornas berättelser. De kunskaper som värderades högst fanns inom den praktiska produktiva delen av vården och beskrevs av sjuksköterskorna oftast som förmågor. Den personliga utvecklingen var såväl en drivkraft till som en konsekvens av studierna och denna uppfattades som central för den vidare studiemotivationen. Sjuksköterskorna beskrev sina studier som en process som närmast kunde liknas vid att göra en resa, i detta fall den akademiska resan.

This study investigated the main motives for why some registered nurses choose to continue on the path of higher educational studies. More specific, this study aimed to explore how registered nurses with additional academic marks in nursing science viewed academic competence development. Following questions were used to capture the complexity of the phenomenon of academic competence development; i) What did competence development involve for the registered nurses? ii) What kind of knowledge did they strive to develop and why? iii) What were the main motives for their competence development? and finally iv) What factors did they perceive as facilitators and/or barriers for competence development? Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten female registered nurses, who were either still enrolled or had completed basic or advanced academic studies in Nursing Science. The informants worked in different kind of specialties either in secondary or in primary care. All the interviews were taped and transcribed before being analyzed inspired by the model of content analysis as described by Graneheim and Lundman. Established theories and definitions for the concepts of competence, knowledge and motivation were used to understand, explain and/or to evaluate the findings. The content analysis revealed four categories,‘motivations’, ‘conditions’, ‘competences’ and finally ‘consequences’. Each category was also interpreted to include several sub categories. One of the main findings coming out from this study was the obvious culture clash experienced to occur in meetings between the informants and newly graduated registered nurses or nursing students. Experiencing this culture clash meant that the informants became strongly motivated to pursue further degrees in nursing science. Their studies mainly aimed at increasing their knowledge within their own speciality but also to increase their skills in appraising and performing nursing research. Their own individual and personal developments were interpreted to be both a motive and a consequence of taking on further academic competence development. In the analysis of the nurses stories it became obvious that clinical practice were not yet ready for nurses who departures from a theoretical and academy knowledge base in their everyday practice. Hence, practical and productive nursing knowledge, mainly described by the nurses as abilities, were more highly valued than theoretical academic knowledge. The nurses experienced that the process of continuing to develop their academic competences could be compared by a journey and in this case more specific an academic journey.

Bakgrund: I dagens organisationer kan ökad fokus på kompetensutveckling utskiljas. Anledningen till det kan bland annat vara för att överleva i den ökade konkurrensen. Genom ökade satsningar på kompetensutveckling försäkrar sig organisationen om att de anställda har rätt kompetens och att organisationen kan följa med i utvecklingen. Förutom att medarbetarna är kompetenta krävs även att de arbetar för organisationens bästa. Detta uppnås enklast genom att medarbetarna är engagerade och motiverade för organisationen och sitt arbete.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att problematisera och analysera möjliga samband mellan organisationers kompetensutveckling och medarbetarnas engagemang samt motivation.

Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast individkompetens, varför frågan om organisationer kan vara kompetenta eller hur den kompetensen i så fall utvecklas inte kommer att behandlas. Vidare har studien avgränsats till att endast behandla individers engagemang för en organisation samt motivationsteorier kopplade till ett arbete.

Genomförande: Studien har genomförts på tre olika banker i Linköping. Djupintervjuer har skett med totalt 15 medarbetare, varav tre i ledande ställning.

Resultat: Kompetensutveckling har blivit viktigare för individen och denne förväntar sig att behovet av utveckling skall uppfyllas genom arbetet. Studien visar att det finns samband mellan kompetensutveckling och engagemang samt motivation. Engagemanget visar sig främst genom de positiva effekter som kompetensutvecklingen har på individens benägenhet att identifiera sig med organisationen och olika grupper inom den. Kompetensutveckling medför även förändringar i individens arbetssituation, det leder till ökat självförtroende samt ökad arbetsglädje, vilket påverkar motivationen positivt. Studien har också visat att tid i organisationen påverkar individens engagemang.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske. Det upplevs att Landstinget Halland är generösa vad gäller utbildningsutbud. Det finns även en upplevelse att de själva kan påverka vilka utbildningar de vill gå. Det tre största svagheterna som hindrar kompetensutveckling är tid, brist på resurser, och kraven uppifrån organisationen. Detta tror vi påverkar möjligheten till kompetensutveckling på grund av att tidsbrist hindrar respondenterna från att vara kreativa och reflektera under sitt arbetsplatslärande. När det sparas pengar dras det in på bemanning och detta hämmar lärandet då färre medarbetare ska göra samma arbete på mindre tid och slutligen kraven uppifrån minskar medarbetarnas handlingsutrymme, vilket påverkar dess personliga utveckling och arbetstillfredsställelse. Respondenterna upplever att de har en stor frihet under ansvar då de kan påverka och vara delaktiga i beslut som rör deras vårdenhet. De upplever även att Landstinget Halland är en trygg och stabil organisation, vilket bidrar till högre arbetstillfredsställelse och att medarbetarna vill stanna och utvecklas.

The purpose of this essay is to examine the possibilities to competence development within two different departments at the country council of Halland. This is done to obtain an understanding of the existing preconditions for learning and competence development within the above mentioned organization. The purpose of the study is to get an answer to the following questions: (1) How does the employees of the country council of Halland view their abilities to develop new competence themselves? (2) How are the healthcare units learning within the workplace structured? (3) What are the precondition for learning within the workplace? (4) How are the co-workers within the country council of Halland attracted to staying and at the same time given the opportunity to develop themselves? To get an answer to these questions we have conducted nine individual interviews with respondents in different professions within the country council of Halland. The outcome of these interviews shows that the respondents view their possibility to develop competence as good and that there is a good climate for learning. They also show that there is an adequate infrastructure that enables learning whithin the country council of Halland. It was also found that there is a wide selection of different educations made available to the employees. The employees also find that there is a great deal of freedom when it comes to individual choices and preferences among these educations. The three main weaknesses to be able to develop competence were found to be lack of time and resources for participating in various courses and educations along with the demands from the management. We believe that the lack of time hinders tha respondents being creative and reflective during their workplace learning. When cutbacks are done within the organization they are not seldom done in the number of staff which hampers the learning due to the fact that fewer employees are to conduct the same tasks within a smaller timeframe. At the same time the respondents feel that they have a lot of freedom to act and that they also have the possibility to influence and be a part of the decisions taken that effect their own workunit. In conclusion, tha employees of the country council of Halland view their own organization as stabile and reliant which contributes to a high level of satisfaction and that the employees are willing to stay and develop themseves within the organization.

This thesis reports case studies of students working with context rich problems (CRP) and mini projects (MP) in physics in an upper secondary school class and in a physics teacher education class at university. The students report a big shift from physics in secondary school as fun and easy, to physics in upper secondary school as boring, difficult and with lack of time for reflections and physics talking, but they also found physics as interesting in itself. In order to study how group discussions in physics influence the students learning and to study the phenomena of students’ ownership of learning (SOL) we introduced CRP and MP. We video recorded five groups with 14 teacher students at university in the end of 2002, and five group with 15 students at upper secondary school during the beginning of their second physics course in the spring term in 2003. MP and CRP in physics were used as instructional settings in order to give students possibility to strengthen their holistic understanding and their possibilities to ownership. When students get the opportunity to manage their own learning and studying by open-ended tasks in physics, without the teacher determining all details of the performance, this gives more ownership of learning. The advantage of MPs and CRPs from the student’s point of view is more freedom to act, think and discuss and from the teacher’s view, to get insights of the students’ ability and how they really think in physics. The ownership is found to be crucial for motivation and development of competence.

Students’ ownership of learning (SOL) is the students’ influence/impact to affect tasks and the learning environment in such a way that the students have a real opportunity to achieve learning of physics.

Students’ ownership of learning (SOL) is found at two levels:

Group level: At the start of a task the SOL is determined by the design of the task. The choice of task, the performance (when, how, where), the level of result and presentatio n and report have to be determined by the students themselves.

Individual level: A person’s experiences and anomalies of understanding have created unique questions that can create certain aspects of the task that drive this person to be very active and highly motivated. This gives the person a high individual ownership. We developed hypotheses concerning the relation between ownership, motivation and competence and we see some evidence in the cases reported in this thesis. The importance of exploratory talks to enhance learning, and to see aspects of communication as part of the motivation are discussed in the model of ownership, motivation and competence that is proposed.