Dissertations / Theses on the topic 'Byggentreprenader'

Syfte: Lagen om offentlig upphandling tillämpas av alla myndigheter som upphandlar varor, tjänster och byggentreprenader med skattepengar. Syftet med denna studie är att få insikt över hur offentliga beställare tänker när de genomför upphandlingar av byggnader. Målet är att lista de faktorer som påverkar beslutfattandet angående kort och långsiktiga aspekter när en offentlig myndighet skall handla upp byggentreprenader samt att få förståelse för vilka egenskaper krävs av beställare för att kunna utföra enupphandling. Metod: Genom litteraturstudier undersöks hur lagen om offentlig upphandling är utformad, och vilka arbetsuppgifter en beställare har. Vidare studeras hur det kan bli fel och vilka konsekvenser som kan förekomma ifall beställaren upphandlar olagligt. I intervjuerna framkommer praktisk erfarenhet som beställare och fastighetsförvaltare har av LOU, hur de arbetar för att få fram den produkt de vill ha och vad som anses vara besvärligt med lagen. Resultat: Studien visar att beställarens arbete är omfattande och risken är stor att göra fel i upphandlingen. Egenskaper som påverkar beställarens arbete inkluderar erfarenhet, kompetens, branschkunskap. I litteraturstudien framkommer att ett anbud kan vinnas med lägsta pris, eller med ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Det sistnämnda beslutas genom att analysera mjuka parametrar, exempelvis driftkostnader, anbudsgivares organisation, genomförandetider m.m. Faktorer som påverkar beställarens valmöjligheter angående kort- och långsiktiga aspekter beror på branschkunskap, LOU:s utformning, organisationens struktur, politiska policys, miljöcertifieringar, entreprenadformer och byggnadens användningsområde. Mjuka parametrar kan vara svåra att kontrollera och kan leda till överklagan. De som ofta analyseras i dagsläget utöver pris är entreprenörens organisation. Pris är alltid en parameter som beställare analyserar och ofta den enda parameter som granskas. Konsekvenser: LOU finns för att gynna konkurrensen i landet och i EU. Vissa delar av lagen hämmar beställarens valmöjligheter och kan göra deras arbete krångligt att genomföra. Det är bra för alla som arbetar med LOU att förstå hur en beställare resonerar kring kvalitéer för en byggnad och hur de arbetar med anbudsutvärderingen. Begränsningar: Studien är begränsad till offentliga beställare som arbetar i kommuner med ca 100 000 invånare i storlek. Intervjuerna är begränsade till beställare och förvaltare. Studien undersöker beställares resonemang som arbetar med byggentreprenadupphandlingar.
Purpose: The law of public procurement is used by all governments who procure products, services and public works using tax funds. The purpose of this study is to acquire an overview of how public purchasers’ reason regarding procurement of public works. The aim of this study is to list factors that affect decision-making regarding short and long-term aspects when a public government is to purchase public works, and to acquire an understanding of what personal qualities are needed to undergo a procurement. Method: Literature studies examine how the law of public procurement is designed,and what tasks a procurer has. Further studies are made on how things can go wrong and what the consequences can be if the purchaser undergoes an unlawful procurement. The interviews illustrate practical experience that procurers and property managershave on the law of public procurement, how they go about acquiring their wanted product and their views on what is problematic about this law. Findings: This study shows us that the procurers work is comprehensive and that there is a big risk of doing something wrong in the procurement. Qualities that affect aprocurer’s work include experience, competence and knowledge of the industry. The literature studies show that a bid can be won by the lowest cost, or by the most economically advantageous tender. The latter is determined through analysing soft parameters, such as operating costs, the bidders’ organisation, production times and more. Factors that affect the procurers options regarding short and long-term aspects depends on industry knowledge, configuration of the public procurement law, structure of the organisation, political policies, environmental certifications, type of contracting and the usage of the building. Soft parameters can be difficult to control and can lead to a judicial appeal. What is currently analysed other than price is usually is the organisation of the contractor. Price is always a parameter that procurers analyse and often the only one. Implications: The public procurement law exists to favour competition in the nationand in EU. Some parts of law inhibits procures’ options and can make their work difficult to carry out. How procurers’ reason on choice of qualities of buildings and how they work with evaluating bids are good things to know for anyone involved with the public procurement law. Limitations: This study is limited to public procurers working in municipalities of about 100 000 inhabitants. The interviews are restricted to procurers and property managers. The study investigates how buyers working with procurement of public works reason.

Offentlig upphandling av byggentreprenader är en komplex process som involverar både generell kompetens inom upphandling relaterad till upphandlingsförfaranden enligt Lagen om offentlig upphandling och kompetens inom projektledning för att välja entreprenadform, ersättningsform, samverkansform och för att utforma tilldelningskriterier. En utveckling av upphandlingen förutsätter att projektledare, och upphandlare, samarbetar och är involverade i utvecklingsprocessen. För att de två olika kunskapsområden ska integreras med varandra krävs det att socialisation sker mellan rollerna enligt SECI-modellen. Kunskapen behöver vidare överföras på en högre, organisatorisk nivå för att utveckla upphandlingsarbetet. En förutsättning är att kunskapen kodifieras för att, enligt SECI-modellen, kunna internaliseras av andra medarbetare inom en organisation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samarbetet mellan upphandlare och projektledare fungerar när det kommer till utveckling av det offentliga upphandlingsarbetet av byggentreprenader och hur kunskapsöverföring kan se ut i upphandlingsfasen. En fallstudie genomfördes med fyra upphandlande myndigheter med empiri som hämtades in genom semistrukturerade intervjuer med upphandlare och projektledare i de fyra olika fallen. En intervju med en representant från Upphandlingsmyndigheten genomfördes också för att undersöka hur de stödjer utvecklingsarbetet hos de upphandlande myndigheterna. Empirin analyserades med teorier om kunskapsöverföring och kunskapsintegration. Resultatet visade att samarbetet påverkas av hur centraliserad organisationen av upphandlingsfunktionen är. Ju mer centraliserad en organisation av upphandlingsfunktionen var desto färre tillfällen för kontakt verkade ske mellan rollerna. Detta kan leda till att processen socialisation inte sker i tillräckligt hög utsträckning vilket i sin tur kan påverka tillgången till kodifierad kunskap. Arbetet med kunskapsöverföring varierade mellan de fyra olika fallen och kan förklaras med att de har olika förutsättningar och resurser för att åstadkomma kunskapsöverföring på kollektiv nivå. Detta visar sig även i utnyttjandet av Upphandlingsmyndighetens stödfunktioner där interna resurser inom de upphandlande myndigheterna kan täcka detta behov av stöd. Däremot utnyttjades den kodifierade kunskapen i form av exempelvis kriteriedatabaser frekvent av samtliga upphandlande myndigheter i studien.
Public procurement of construction contracts is a complex process that involves both general competence in procurement related to procurement procedures according to the laws of public procurement, and competences in project management to choose contract delivery form, payment form, collaboration form and to design the selection of supplier. A development of the procurement requires that project managers, and procurers, cooperate and are involved in the development process. In order for the two different areas of knowledge to be integrated with each other, it is required that socialization takes place between the roles according to the SECI model. The knowledge also needs to be transferred on a higher, organizational level to develop the procurement work. A prerequisite is that the knowledge is codified so that, according to the SECI model, it can be internalized by other employees within an organization. The purpose of this work is to investigate how the cooperation between procurers and project managers works when it comes to the development of the public procurement of construction contracts and how knowledge transfer can look like in the procurement phase. A case study was conducted with four contracting authorities and empirical data was obtained through semistructured interviews with procurers and project managers in the four different cases. An interview with a representative from The National Agency for Public Procurement was also conducted to investigate how they support the development of the contracting authorities. The data were analyzed with theories of knowledge transfer and knowledge integration. The results showed that the collaboration is affected by how centralized the organization of the procurement function is. The more centralized the organization is, the fewer opportunities of contact are taking place between the roles. This can lead to the socialization process not taking place to a sufficient extent, which in turn can affect the availability of codified knowledge. The work with knowledge transfer varies between the four different cases and can be explained by the fact that they have different prerequisites and resources for achieving knowledge transfer at a collective level. This is also evident in the utilization of the support functions of The National  Agency for Public Procurement, where internal resources within the contracting authorities can cover this need for support. On the other hand, codified knowledge in the form of, for example, criteria databases are used frequently by all contracting authorities in the study.

Två huvudsakliga mål för byggprojekt är att de ska färdigställas inom viss tidsram till en viss kostnad. För att säkerställa att framgångsrika projekt uppnås är det viktigt att projekten styrs så att de uppnår målen där uppföljning och avstämning utgör en huvudsaklig aktivitet.  Planering tillsammans med avstämning har visat sig vara en viktig framgångsnyckel för en strukturerad process. För planering av projekt kan Last planner användas som metod, aktiviteter planeras och kategoriseras enligt kan och bör för att sedan generera en plan. Kostnader styrs och följs upp under projektets gång. Målkostnadsstyrning är en metod för styrning av kostnader som genereras vid både projektering och produktion. Bristfälliga rutiner och komplexitet påverkar arbetet och försvårar styrningen av produktionen för platscheferna. Denna studie fokuserar på att kartlägga hur arbetet med uppföljning av produktionstidplan och produktionskalkyl utförs för att sedan utvärdera tänkbara förbättringsmöjligheter. Studiens syfte har varit att undersöka hur uppföljning och avstämning av produktionskalkyl samt produktionstidplan utförs i produktionsprocessen vid byggprojekt. För att realisera detta har en fallstudie gjorts på ett svenskt byggföretag.  Målet med studien har varit att ta reda på hur arbetet med uppföljning av ett projekts ekonomiska utfall kan förenklas. Detta har lett till att en undersökning för hur tidplanen skulle kunna användas vid ekonomisk styrning. Ytterligare ett mål med studien har varit att bidra till forskningen inom ekonomisk uppföljning i byggbranschen. Den metod som använts för att uppfylla studiens syfte har inneburit ett utforskande angreppssätt. Detta för att öka förståelsen inom problemområdet. Vidare har studien använt sig av abduktiv forskningsansats då den utgår från en teoretisk referensram för att sedan utföra intervjuer och observationer. Studien har vidare utförts med hjälp av kvalitativ strategi då fokus har varit att skapa djupare förståelse för problemområdet och då datainsamling kräver anpassning. Data har samlats in med hjälp av litteraturstudie, intervjuer, observationer samt kvalitativa sekundärdata. Studien visar att rutiner och arbetssätt för uppföljning av produktionskalkyl är bristfällig. I produktionsprocessen är prognoser i dagsläget det vanligaste sättet att använda sig av vid ekonomiska uppföljningar. Prognoser utförs däremot inte med sådant tätt intervall, vanligen fyra gånger per år vilket gör att kontroll på det ekonomiska läget mellan dessa tillfällen är bristfällig. Arbetssätt för uppföljning av produktionstidplan är mer utforskat jämförelsevis. Produktionstidplan och produktionskalkyl utgör underlag för styrning av produktionen och har ett starkt samband. Genom att integrera dessa två underlag med varandra skulle det bidra till att det ekonomiska utfallet kan följas upp med tätare intervall och på så sätt ge produktionsledningen indikation om projektet överskrider budget eller ej.  Den rekommendation som ges till företaget är att i första hand likrikta arbetet hos de anställda genom att se till att det finns rutiner och arbetsbeskrivningar att tillgå för arbete gällande uppföljning av kalkyl och tidplan i genomförandeprocessen. Detta skulle generera i bättre styrning av produktionen så att både tids- och kostnadsmålen kan uppnås.
Two main goals for construction projects are that they should be completed within a certain time frame at a certain cost. To ensure that successful projects are achieved, it is important that the projects are managed so that they achieve the goals where follow-up and reconciliation constitute a main activity. For project planning, Last planner can be used as a method. Activities are planned and categorized according to can and should, which will then generate a plan. Costs are controlled and followed up during the project. Target cost control and target cost design is a method who can be used for control of cost generated in both design- and production process. Planning together with reconciliation has proven to be an important key to success for a structured process. Defective routines and complexity affect the work and make it difficult to control the production for the site managers. The focus of this thesis is to map how the work with following up the schedule and the economic calculation for a project in the production process and evaluate possible improvement opportunities. The aim of this study was to investigate how the work with reconciliation of production costs and time scheduled are performed in the production process for construction projects. To realize this a case study has been done together with a Swedish construction company. Further, the aim of the survey of the working method has been to find out how the work can be simplified. This has led to an investigation into how the schedule could be used for financial management.  Another goal with this study has been to contribute to the research on the follow- up process I construction projects. To achieve the aim an exploratory researched has been used. The reason for this was to increase understanding within the problem area. Furthermore, the study has used an abductive research approach as it is based on a theoretical frame of reference and the conducts interviews and observations. The study has also been carried out with the help of qualitative strategy as the focus has been on creating a deeper understanding of the problem area and as data collection requires variation. Data have been collected using literature study, interviews, observation and qualitative secondary data. The study shows that routines and working methods for following up production calculations are defective. In the production process, forecasts are currently the most common way of using financial follow-ups. Forecasts, on the other hand, are not carried out at such a tight interval, usually four times a year, which means that control of the economic situation between these occasions is defective. Work methods for following up production schedules are more explored comparatively. Production schedule and production calculation form the basis for controlling production and have a close connection. By integrating these two bases with each other, it would contribute to the financial outcome being followed up at more frequent intervals and thus give the production management an indication of whether the project exceeds the budget or not. The recommendation for the company is to primarily align the work of the employees by ensuring that there are routines and job descriptions available for work regarding follow-up of calculations and schedules in the implementation process. This would generate in better control of production so that both time and cost targets can be achieved.

Europe has, since the economic crisis of 2007, gained increasing social segregation. The gap between rich and poor has increased and the large number of hidden statistics regarding people excluded from the labor market is greater than in many years. Social exclusion has thus taken a toll on community groups that already before the crisis had a hard time getting included. Groups such as young, elderly, immigrants and people with mental of physical disabilities. To curb this development, the European Commission have, since the 2004 directives, enabled public sector clients to, through procurement of goods, services and contracts, include measures that promote social consideration. Social consideration is a term that have been a part of Swedish procurement legislation since 2007, and was updated in 2010. This update meant that the meaning of this term was given greater weight and that clients were more clearly encouraged to use the term. The term social consideration have proven to be an unclear term, both in European tutorials and governmental investigations. Investigators describe the possibility as difficult to interpret and legally complex. To enable a smooth implementation, an open dialogue between clients and contractors have been recommended. A dialogue which, according to this study based on personal interviews, is being missing, partly or completely, in many places around central Sweden. The goal and purpose of this study is based on a range of issues surrounding the concept of social consideration and its impact on the public sector in Sweden. What is being done, what is wanted and why. The personal interviews where conducted with municipal housing companies and municipalities in order to reconcile the current state of the new contract term. These interviews clearly show that the term social consideration is known by the majority of public clients in central Sweden. However, only one out of seven interviewees have hitherto pushed through a work contract with predetermined requirements on social considerations. Notable though, is that three out of seven interviewees where in the process of publishing work contracts with the instituted social demands criterion. The justification for why the remaining parties did not, or where not planning to, set social standards in public work contracts was motivated mainly by the absence of knowledge in the subject. Clearer evidence and better guidance was considered a linchpin for future implementation. It was consistently put forth that social responsibility can lead to good future synergies for both society and their own company. But the design of how to set the requirement or requirements and in what stage, is something that every interviewed party had its own opinion about. Despite divided opinions on how and at what stage social considerations should be included in public procurement, there is a unified voice among the interviewed parties saying that the concept of social responsibility and consideration is here to stay.

Purpose: The construction sector has for many years been criticized for being ineffective, non-competitive and being expensive. Swedish construction firms needs to work with their experience feedback systems. But unfortunately it lacks tradition and experiences with this kind of work with experience feedback. Work in the construction sector usually is defined as craftmanship. Which means that errors are corrected as quickly as possible without understanding and analyzing the underlying causes of the errors and thus be able to control their production processes. The purpose of this study is to bring foward a theoretical model over information flows that could increase the efficiency of the experience feedback between construction projects. Method: The study’s approach was through a qualitative case study. Qualitative case study was chosen due to the need of a thorough analysis of the problem. The report’s theoretical framework is produced from a literature study which focused on experience feedback, knowledge management, incentives and motivation. The empirical accumulation consisted of six interviews conducted by the type of semi-structured and a document analysis. Findings: In the current situation oral feedback is the most common experience feedback from the construction site. Systems regarding experience feedback is not used due to lack of knowledge of the systems and information about how the work with experience feedback should be done is non-existent. Work with experience feedback does not take place continuously during the project and does not have any shall batch. There is no structure, responsibilities and guidelines regarding how the work with experience feedback should be done. This leads to uncertainty among service men concerning the definition of experience feedback. Due to that no information has been released to service men about how the systems works or what’s in the systems motivation to work with the experience feedback systems are failing. Implications: The conclusions of this report is that a knowledge bank should be made available to all service men within the company, from the knowledge bank experiences are reported in and out. During the project continuosly work should be done regarding experience feedback through meetings and at each construction site a responsible person should handle the reporting of experiences. There should be clear structures and guidelines of what the work with experience feedback includes. A responsible person should be handling the knowledge bank and ensure that only relevant information stores in the knowledge bank. Limitations: The report concerns incentive and motivation which is applicable in any organization, this promotes a generally valid result for the case study. The report delimitates from all database structures which are considered as positive due to the time it takes to analyze and make these structures. This would have indirectly been taking time from the analysis of the experience feedback systems and would make the study’s result less credible.
Syfte: Byggsektorn har under många år fått utstå kritik för att vara ineffektiv, konkurrensfattig samt ha en hög prissättning. Svenska byggentreprenader behöver därför jobba med sina erfarenhetssystem men tyvärr saknas traditionen och även erfarenheten med att arbeta med detta. Arbetet inom byggbranschen brukar kallas hantverkskunnande. Vilket innebär att fel rättas till så snabbt som möjligt utan att förstå och analysera de bakomliggande orsakerna till felen och på så sätt kunna styra sina produktionsprocesser. Målet med studien är att framställa en teoretisk modell över informationsflöden som skulle kunna effektivisera erfarenhetsåterföringen mellan byggprojekt. Metod: Studiens angreppssätt var genom en kvalitativ fallstudie. Kvalitativ fallstudie valdes på grund av att studien kräver en fördjupad analys av problemet. Rapportens teoretiska ramverk är framtaget från en litteraturstudie där fokus ligger vid erfarenhetsåterföring, knowledge management, incitament och motivation. Empiriinsamlingen bestod av sex stycken intervjuer som genomfördes av typen semistrukturerade och en dokumentanalys. Resultat: I dagsläget används mest muntlig erfarenhetsåterföring från produktionen. Systemen för erfarenhetsåterföring används inte då kännedomen om systemen är bristfällig och information om hur arbetet med erfarenhetsåterföring ska ske är obefintlig. Arbetet med erfarenhetsåterföring sker inte kontinuerligt under projektets gång och har ingen egen skallsats. Det saknas struktur, ansvar och riktlinjer om hur arbetet med erfarenhetsåterföring ska gå till vilket leder till en ovisshet bland tjänstemännen om vad arbetet med erfarenhetsåterföring innebär. Då ingen information har kommit ut till tjänstemännen om hur erfarenhetsåterföringssystemen fungerar eller vad som finns i systemen leder detta till att motivationen med att arbeta med erfarenhetsåterföringssystemen blir sviktande. Konsekvenser: Slutsatserna för denna rapport är att en kunskapsbank ska göras tillgänglig för alla tjänstemän inom företag där erfarenheter rapporteras in och ut. Under projektets gång ska det arbetas kontinuerligt med erfarenhetsåterföring genom möten och det ska finnas en ansvarsfördelning över in- och utrapportering av erfarenheter inom produktionen. Det ska finnas en tydlig struktur och tydliga riktlinjer ute i produktionen om vad som ska ingå i arbetet med erfarenhetsåterföring. En ansvarig person ska finnas för erfarenhetsåterföringen som ansvarar för kunskapsbanken och ser till att relevant information kommer in i systemet. Begränsningar: Rapporten berör incitament och motivation som är applicerbart i alla organisationer vilket främjar ett generellt giltigt resultat. Rapporten avgränsades från eventuella databasstrukturer vilket anses som positivt då mycket tid hade behövts för att skapa mappstrukturer och ordning i modellens kunskapsbank. Detta hade indirekt tagit tid från fördjupandet

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Upphandlingsbestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att invånarna får det bästa och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rätten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars värde underskrider vissa belopp, så kallade tröskelvärden och upphandlingar av B-tjänter, vilket avser upphandlingar av bland annat hälsovård, socialtjänst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestämmelser även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anställningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har ställt krav i upphandlingar på att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal. Sådana krav strider enligt praxis mot de grundläggande EU-rättsliga principerna. De grundläggande principerna för offentliga upphandlingar är principen om likabehandling, icke-diskrimineringsprincipen, principen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen. Dessa principer har sin grund i EU-rätten men har förts in i portalparagrafen i den svenska lagen och gäller därför även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.Trots att det strider mot gällande rätt att i offentliga upphandlingar kräva att leverantörerna ska ha tecknat kollektivavtal kan det vara förenligt med gällande rätt att ställa villkor på att leverantören ska tillämpa vissa specifika arbets- och anställningsvillkor. I direktivet och i LOU finns det bestämmelser som reglerar vilka villkor som kan ställas i upphandlingens olika upphandlingskriterium. Kraven i en upphandling kan delas upp i kvalifikationskriterier, urvalskriterier, tekniska specifikationer, utförandevillkor och tilldelningskriterier. Krav omfattande sociala hänsyn kan ställas i vardera typen av upphandlingskriterium, men utrymmet för att ställa arbets- och anställningsvillkor varierar. I uppsatsen analyserar jag vilka arbets- och anställningsvillkor som kan och borde kunna ställas i offentlig upphandling utifrån de olika typerna av upphandlingskriterium. Även skillnaden avseende vilka arbets- och anställningsvillkor som kan ställas i upphandlingar som omfattas av direktivet respektive upphandlingar som inte omfattas av direktivet analyseras i denna uppsats.

Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar.
In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation

Offentlig upphandling av byggentreprenader har en komplex process som involverar både en generell kompetens inom upphandling relaterad till upphandlingsförfaranden enligt Lagen om offentlig upphandling och även kompetenser inom projektledning för att välja entreprenadform, ersättningsform, samverkansform och för att utforma tilldelningskriterier. För att uppnå en effektivitet med upphandlingen ligger ansvaret på att projektledare, och upphandlare, samarbetar och är involverade för att upphandlingsstrategin ska implementeras och utvecklas. För att de två olika kunskapsområden ska integreras med varandra krävs det att socialisation sker mellan rollerna enligt SECI-modellen. Kunskapen behöver vidare överföras på en högre, organisatorisk nivå för att utveckla upphandlingsarbetet. En förutsättning är att kunskapen kodifieras för att, enligt SECI-modellen, kunna internaliseras av andra medarbetare inom en organisation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samarbetet mellan upphandlare och projektledare fungerar när det kommer till utveckling av det offentliga upphandlingsarbetet av byggentreprenader och hur kunskapsöverföring kan se ut i upphandlingsfasen. En fallstudie genomfördes med fyra upphandlande myndigheter med empiri som hämtades in genom semi-strukturerade intervjuer med upphandlare och projektledare i de fyra olika fallen. En intervju med en representant från Upphandlingsmyndigheten genomfördes också för att undersöka hur de stödjer utvecklingsarbetet hos de upphandlande myndigheterna. Empirin analyserades med teorier om kunskapsöverföring och kunskapsintegration. Resultatet visade att samarbetet påverkas av hur centraliserad organisationen av upphandlingsfunktionen är. Ju mer centraliserad en organisation av upphandlingsfunktionen var desto färre tillfällen för kontakt verkade ske mellan rollerna. Detta kan leda till att processen socialisation inte sker i tillräckligt hög utsträckning vilket i sin tur kan påverka tillgången till kodifierad kunskap. Arbetet med kunskapsöverföring varierade mellan de fyra olika fallen och kan förklaras med att de har olika förutsättningar och resurser för att åstadkomma kunskapsöverföring på kollektiv nivå. Detta visar sig även i utnyttjandet av Upphandlingsmyndighetens stödfunktioner där interna resurser inom de upphandlande myndigheterna kan täcka detta behov av stöd. Däremot utnyttjades den kodifierade kunskapen i form av exempelvis kriteriedatabaser frekvent av samtliga upphandlande myndigheter i studien.
Public procurement of construction contracts is a complex process that involves both general competence in procurement related to procurement procedures according to the laws of public procurement, and competences in project management to choose contract delivery form, payment form, collaboration form and to design the selection of supplier. In order to achieve efficiency with procurement, the responsibility lies with project managers, and procurers, collaborating and being involved in ordering the procurement strategy to be implemented and developed. In order for the two different areas of knowledge to be integrated with each other, it is required that socialization takes place between the roles according to the SECI model. The knowledge also needs to be transferred on a higher, organizational level to develop the procurement work. A prerequisite is that the knowledge is codified so that, according to the SECI model, it can be internalized by other employees within an organization. The purpose of this work is to investigate how the cooperation between procurers and project managers works when it comes to the development of the public procurement of construction contracts and how knowledge transfer can look like in the procurement phase. A case study was conducted with four contracting authorities and empirical data was obtained through semi-structured interviews with procurers and project managers in the four different cases. An interview with a representative from The National Agency for Public Procurement was also conducted to investigate how they support the development of the contracting authorities. The data were analyzed with theories of knowledge transfer and knowledge integration. The results showed that the collaboration is affected by how centralized the organization of the procurement function is. The more centralized the organization is, the fewer opportunities of contact are taking place between the roles. This can lead to the socialization process not taking place to a sufficient extent, which in turn can affect the availability of codified knowledge. The work with knowledge transfer varies between the four different cases and can be explained by the fact that they have different prerequisites and resources for achieving knowledge transfer at a collective level. This is also evident in the utilization of the support functions of The National Agency for Public Procurement, where internal resources within the contracting authorities can cover this need for support. On the other hand, codified knowledge in the form of, for example, criteria databases are used frequently by all contracting authorities in the study.

Sammanfattning Syfte: Utvecklingen inom bygg- och anläggningssektorn går emot att företag måste bidra positivt till samhället där de är verksamma för att få kontrakt på entreprenader inom offentlig upphandling, exempelvis genom att bidra till den sociala hållbarheten. Sverige är ett av flera länder i Europa som sticker ut med initiativet att främja och förbättra det samhällsutvecklande arbetet som företag gör. Social hållbarhet kan defi-nieras med orden; hälsa, utbildning, säkerhet, styrning, samhällsengagemang och lika förutsättningar. Målet med arbetet är att ge insyn och exempel på medelstora kommu-ners syn på social hållbarhet i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader. Metod: Litteraturstudier, dokumentanalyser och intervjuer har genomförts. Tillsam-mans utgör de en fallstudie av tre medelstora kommuner. Litteraturstudierna har ge-nomförts för att skapa ett teoretiskt ramverk för arbetet. Dokumentanalyser av doku-ment från kommunerna har varit del av empiriinsamlingen. Intervjuer med företrädare för organisationer inom kommunerna som upphandlar bygg- och anläggningsentre-prenader har genomförts som en del av empiriinsamlingen. Resultat: Diskrepans rådde mellan intervjurespondenternas uppgifter angående socia-la krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader och kommunala poli-tiska beslut. Respondenterna ansåg i stort att politiska initiativ angående sociala krav i nämnda upphandlingar saknades. Politiska beslut och upprättade dokument påvisade att motsatsen skulle råda; kommunernas arbete med social hållbarhet var högst aktivt enligt politikerna. Konsekvenser: Intresset i frågan angående sociala krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader är påtagligt från såväl politiker som tjänstemän. En utökad kommunikation dem emellan är av stor vikt för arbetets utveckling. Begränsningar: Studien utfördes inom tre medelstora kommuner i före detta Skara-borgs län. Regional utveckling i frågan om social hållbarhet kan ha påverkat kommu-nerna i en gemensam riktning avskild från andra delar av landet.
Abstract Purpose: The current development in the construction sector is trending towards a required positive contribution to the society in which they're active in order to procure construction contracts in the public sector, for example by contributing to social sus-tainability. Sweden is one of several European countries that stand out in the initiative to further and improve the socially developing work done by companies. Social sus-tainability can be defined as follows: health, education, public safety, government, social engagement and equal opportunity. The aim of this work is to provide perspec-tive and examples of midsized municipalities' thoughts on social sustainability in pro-curement of construction contracts. Method: Literary studies, document analysis, and interviews have been conducted. Together, they embody a case study of three midsized municipalities. The literary studies were conducted in order to create a theoretical framework for the essay. Doc-ument analyses of documents from the municipalities have been a part in the empiri-cal acquisition process. Interviews with representatives from municipal organisations which procure construction contracts have been conducted as part of the empirical acquisition process. Findings: There was a discrepancy between the information provided by the inter-viewees regarding the social demands in the procurement of construction contracts and the political decisions made by the municipalities. The interviewees usually posit-ed that political demands in these procurements were thoroughly lacking or nonexist-ent. Political decisions and established documents showed the opposite; municipal work with social sustainability was very active according to the politicians. Implications: The interest in the question of social demands in the procurement of construction contracts is significant, both from politicians and white collar workers. An expanded communication between the two is of grave importance for the devel-opment in the sector. Limitations: This study was conducted in three midsized municipalities in what used to be the fief of Skaraborg. Regional development in the question of social sustaina-bility may have affected the municipalities in a collective direction without regards to the rest of the country.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer. Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11. Definitionen av vem som utgör tredje man och vem som inte gör det är således central för förståelsen av ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör. 5:11 och 5:13 skiljer sig åt vad gäller ansvarsform (presumtionsansvar i 5:13, och culpaansvar eller felansvar i 5:11) och placeringen av bevisbördan. Dessutom innehåller 5:11 ansvarsbegränsningar vad gäller beloppet (15 % av kontraktssumman, eller det belopp som ansvarsförsäkring utgör) och industriell produktion eller annan kommersiell verksamhet. Genom den vida skrivningen i 5:13 och genom att ingen praxis finns i frågan finns osäkerhet kring frågan om ansvarsfördelningen. Med tredje man i den betydelse som åsyftas i 5:13 måste, enligt uppsatsens resultat, förstås alla som inte är part i avtalet, undantaget underentreprenörer, underleverantörer och övriga som står i avtalsförhållande med någon av parterna avseende entreprenaden. Det vill säga såväl sådana skadelidande som är helt frikopplade från avtalsparterna, som skadelidande som står i avtalsförhållande med någon av parterna, men inte rörande entreprenaden. Med detta som grund blir effekten att de skadetyper som räknas in under första stycket i 5:13 är alla skador som kan träffa dessa personer som kan vara tredje man. Det finns inget gehör för begränsningar av vad paragrafen är ”åsyftad” att innebära, likt de Byggandets kontraktskommitté (BKK) ger uttryck för i sina yttranden. En osäkerhet av den typ som finns i AB 04 är olämplig, med tanke på de stora skillnader som finns i 5:11 och 5:13. Genom ett förtydligande av paragraf 5:13 vid exempelvis nästa revidering av AB 04, och en anpassad standardiserad försäkringslösning, skulle problematiken enkelt kunna undvikas.

Idag sitter flera aktörer inom byggbranschen kvar i gamla mönster och arbetssätt på grund av tidsbrist, rädsla och främst kunskapsbrist om ny teknologi. Building Information Modeling (BIM) är ett datoriserat verktyg för byggsektorn som skapar en digital 3D-modell av ett byggnadsverk där all information i byggnadsverkets livscykel kan samlas i modellen. Detta öppnar upp fler möjligheter än vad arbete med traditionella 2D-ritningar gör och BIM kommer spela en stor roll i byggbranschen i framtiden.  Syftet med denna rapporten är att undersöka hur en implementering och eventuell övergång till BIM skulle kunna gå till hos ett byggentreprenadföretag, samt hur BIM påverkar de olika processerna i anbudsskedet hos företaget.  För att samla in relevant kunskap om ämnet har litteraturstudier utförts under hela arbetets gång. För datainsamling har kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförts på byggentreprenadföretaget Wästbygg och mjukvaruåterförsäljaren Cadcraft. Observationer har även verkställts på Wästbygg för att få kännedom om företagets arbetssätt i dagsläget.  Att implementera ett nytt arbetssätt med BIM skulle bevisligen kräva engagemang och tålamod från företagets sida. Nationella standarder finns inte för BIM i dagsläget och detta bedöms som en svårighetsfaktor. Vitalt är därför att företaget beslutar en tydlig strategi och målbild på förhand, samt fördelar ansvarsroller kring BIM-implementeringen till en eller två anställda. Att påbörja implementeringen i anbudsskedet är ett förnuftigt beslut – anbudsskedet befinner sig tidigt i byggprocessen och lyckas man framgångsrikt realisera BIM här är möjligheterna bättre för en vidareutveckling av företagets BIM-arbete. Framgångsrikt nyttjande av BIM innebär en semi-automatiserad mängdavtagning och kalkylering, ett förenklat informationsutbyte i anbudsskedet, samt en enkel och snygg visualisering både för personal och kund. Detta bidrar till en smidig och mer precis anbudprocess som kommer stärka företagets konkurrenskraft på marknaden.
Many construction businesses are stuck in old work patterns and procedures due to lack of time, nervousness and foremost lack of knowledge of new technology. Building Information Modeling (BIM) is a computer-aided instrument for the building sector which creates a digital 3D-model of a construction where all the information in the lifecycle of the construction is stored in the model. This entails additional opportunities compared to traditional 2D-drawings and BIM is due to play a huge part in the construction businesses in the future.  The purpose of this study is to examine how an implementation of BIM would be realized at a construction company, and furthermore how BIM affects the different processes within the tender stage of the company.  To gather appropriate knowledge surrounding the subject a literature study has been ongoing during the entirety of the study. For the purpose of data gathering, qualitative semi-structured interviews has been performed on the construction company Wästbygg and the retail company Cadcraft. Observations has also been performed on Wästbygg to get acquaintance with their current work procedures.  To implement a new work procedure with BIM would prove to require engagement and patience from the company. National standards do not currently exist, and this makes the progression more challenging. It is therefore vital for the company to decide a well-defined strategy and goals, and furthermore hand out responsibility to one or two employees on the BIM-implementation. To commence the implementation in the tender stage is a wise decision, the tender stage acts early in the construction process and if a realization of BIM is successful here, the opportunities for further expansion with BIM in the company is more probable. Successful practise with BIM would contribute to a semi-automated quantity take-off and calculation, a simplified information exchange in the tender stage, and a comfortable and appealing visualization for both staff and customer. This contributes to a straightforward and more precise tender stage which will strengthen the company’s competitiveness.

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar. Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts.

Denna uppsats undersöker Early Contractor Involvement (ECI) som är en ny samverkansmetod vilken är avsedd att hantera komplexiteten i samhället och handskas med problematiken inom den svenska byggindustrin. ECI syftar främst till involvering och användning av entreprenörens expertkunskaper i projekteringen för projektet. Detta för att öka möjligheterna att i förväg kunna säkerställa att ett byggprojekt kan byggas på ett effektivt sätt, både vad gäller tid och pengar.Vi har genomfört en fallstudie av ECI-projektet deletapp Centralen, som är en del av det omfattande infrastrukturprojektet Västlänken i Göteborg. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur konceptet ECI handskas med problematiken inom samhället och byggindustrin. Genom djupgående analys av intervjuer med involverade aktörer i projektet har vi identifierat faktorer som påverkar implementeringen och upprätthållandet av ECI som samverkansmetod.I vår undersökning har ECI presenterat diverse praktiska möjligheter för vårt studieobjekt, såsom innovativa tekniska lösningar och effektivisering inför byggnation. Dock har en hel del utmaningar med ECI framträtt. Resultaten som har framkommit är att den inledande tiden då beställare, entreprenör och konsulter påbörjade arbetet var bristfällig. Både teori och resultat från intervjupersoner pekar på att problematiken kring förtroende, arbetsfördelning och personkemi går att härledas till den allra första inledande tiden för projektet. Dock var involverade aktörer väl medvetna om att problem eller kritiska situationer skulle uppstå men där fanns sällan bra sätt att hantera dessa. Resultat i vår studie visar även på problematik att införa dynamiska processer, såsom ECI, i organisationer som efterfrågar strukturell ordning.
This paper examines Early Contractor Involvement (ECI), which is a new method of collaboration that is designed to handle complexity in society and deal with the problems in the Swedish construction industry. ECI aims primarily at the involvement and use of the entrepreneur's expert knowledge in the early design and planning phase of the project. This in order to increase the opportunities to ensure that a construction project can be built efficiently, both in terms of time and money.We have conducted a case study of the ECI project deletapp Centralen, which is part of the extensive infrastructure project West Link in Gothenburg. The purpose of our study was to investigate how the ECI concept deals with the problems in society and the construction industry. Through in-depth analysis of interviews with involved actors in the project, we have identified factors that affect the implementation and maintenance of ECI as a collaborative method.In our study, ECI has presented various practical possibilities for our study object, such as innovative technical solutions and efficiency for construction. However, a lot of challenges with ECI have emerged. The results that have emerged are that the initial time when the client, contractor and consultants started work was inadequate. Both theory and results from interviewees point out that the problem of trust, division of work and personal chemistry can be deduced to the very first initial time of the project. However, actors involved were well aware that problems or critical situations would arise, but there were seldom good ways to deal with them. Results in our study also show problems in introducing dynamic processes, like ECI, in an organization that seeks structural arrangements.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar.
The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.