Dissertations / Theses: 'Business Sustainability. Stakeholders Theory'

1

Tantalo, Caterina. "Competing for Stakeholders: Three Essays on Business Sustainability." Doctoral thesis, Luiss Guido Carli, 2011. http://hdl.handle.net/11385/200893.

Full text

Abstract:

Literature Review. Competing for stakeholders toward a better understanding of Business Sustainability. Identifying Stakeholders' Multiple utility source: a first step for value Co-creation. The model in action: a real example of value co-creation in an Italian SME.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bradley-Swanson, Orna Tricia. "Stakeholder Engagement Strategies for Nonprofit Organization Financial Sustainability." ScholarWorks, 2019. https://scholarworks.waldenu.edu/dissertations/7462.

Full text

Abstract:

Stakeholders are important to the financial sustainability of a nonprofit organization; however, heavy reliance on 1 stakeholder over another can place a nonprofit organization at financial risk. The purpose of this single case study was to explore strategies used by 3 senior leaders of a nonprofit organization in New York who have experience with stakeholder engagements efforts. The conceptual framework used for this study comprised general systems theory and transformational leadership theory. Data were collected using semistructured interviews, and review of organizational documents and online databases. Using thematic analysis, the 4 key themes that emerged from process and results strengths were leadership involvement in engaging stakeholders, persistent promotion of the organization's mission and vision, connection with the community, and workforce engagement activities. The implications of this study for positive social change include the potential to increase nonprofit leaders' understanding of practical approaches that may facilitate stakeholder engagement for improving financial sustainability, improve nonprofit leaderâstakeholder relationships, and bolster philanthropic efforts to improve the economic stability of the nonprofit organization and the community.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Westergren, Eric, and Linn Hasselgren. "Does stakeholder pressure have an effect on the quality of the sustainability report?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172187.

Full text

Abstract:

Our planet suffers from severe climate change and environmental issues has never been as important as it is now. Countries and communities come together to get involved in environmental questions and to work against a sustainable future. Companies are also expected to take act on this concern and incorporate sustainability into their business practices. To account for this, company’s disclosure a sustainability report and the numbers of companies that do so has increased rapidly the last years. From 2011 to 2013 there was almost a 50% increase of submitted sustainability reports. Since then, sustainability reporting has gone from optional to mandatory as a new law came into place in 2016. However, as companies start to disclosure sustainability reports more than ever before, new issues have arisen. The lack of regulation means that there is no guarantee for quality in the report and studies has shown that the stakeholders demand higher quality and more transparency of the sustainability report. Thus, it could be of importance for companies to produce reports of better quality in order to meet the demands of their stakeholders. Retaining a good relationship is crucial and it affects the growth of the company as it affects competitive advantage and the possibility to manage risks. Previous literature has found evidence that stakeholder pressure has influence on the transparency, which has similarities to quality, of the sustainability reports globally. With this thesis we aim to contribute with additional information to existing literature with a new geographical area, Sweden. We also aim to contribute to understanding of how quality of the sustainability reports can be determined. The critical assessment of the sustainability reports from each stakeholder becomes more important and previous literature has shown that different stakeholders have different effect on transparency in the sustainability reports. First and foremost, the purpose of this thesis is to investigate if the pressure from different stakeholder groups has an effect on the quality of the sustainability report. We intend to do so with the following research question: Does stakeholder pressure have an effect on the quality of sustainability reports? The companies will be split into four different groups based on the industry the company operates within and the sub-purpose is to see if there is any difference in the impact on the quality of the sustainability reports between the different groups. The quality will be determined by adherence level to the GRI G4 framework, how many other standards and guidelines the report is in compliance with and the existence of external assurance. The population is the 127 companies who has their reports available in the GRI database. We have conducted a quantitative study using a linear regression analysis on those 127 companies. The results led us to the conclusion that the relationship between stakeholder pressure and the quality of the sustainability reports cannot be explained by the model used in this thesis. A two-sample t test was conducted for each group of industry to see if there was any difference of the mean of quality if the companies was represented in the industry or not. The results showed us that the mean of the quality was higher for the companies operating in an environmentally sensitive industry.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kaehu, Catherine. "Stakeholder Collaboration Strategies in the Hawaii Tourism Industry." ScholarWorks, 2018. https://scholarworks.waldenu.edu/dissertations/5207.

Full text

Abstract:

Travel and tourism are concepts that date back to 3000 B.C. with globalization extending possibilities of travel to people across the world. Addressing stakeholder concerns is especially important in promoting the development of sustainable tourism contributing to the protection of Earth's natural resources and long-term sustainability of tourism businesses through collaboration and participation. This qualitative case study incorporated a strategic stakeholder management framework, focusing on exploring strategies that Hawaii tourism industry leaders use for increasing stakeholder participation in sustainable tourism development. The population consisted of individuals across 6 categories of Hawaii tourism industry stakeholders identified as visitors, residents, government or public servants, representatives of academic institutions, tourism business owners, and special interest groups. Data triangulation occurred through semistructured interviews of 10 participants, comprehensive review of archival data and government statistical data, and organizational documents. Data analysis included both manual and multiple systemic coding for each sources of data. Three thematic strategies emerged: establishing relationship management, consistent and effective communication, and partnership programs with a variety of stakeholders. Within establishing relationship management, participants articulated conflict resolution as the most critical and challenging aspect to successful stakeholder collaboration strategies. This research has implications for social change by offering enhancement to relationships necessary to develop sustainable tourism options, ultimately bolstering the local economy while fostering protection of natural and cultural resources.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Al-Halwachi, Jafar, and Maria Eklind. "Sustainability assurance : A qualitative study exploring the assurance process, team and report of sustainability assurance." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172161.

Full text

Abstract:

Sustainability assurance is on the uprising. Nowadays, more and more companies are thinking about sustainability which resulted in a growing market for sustainability assurance. The global reporting initiative (2013, p.6) defines sustainability assurance as “the use of external, independent reviews of sustainability management processes and final disclosures is intended to increase the robustness, accuracy and trustworthiness of disclosed information.”. Unlike financial auditing, sustainability assurance ismostly unregulated and there are various guidelines and frameworks issued to help the assurance provider. The lack of mandatory regulations has resulted in a fragmented assurance environment where different approaches is used by different assurance providers. This in turn has contributed to the sustainability assurance process being unknown. The uncertainty around sustainability assurance affect the usersof the assurance report, for example stakeholders’, which can find it difficult to identify, interpretand compare the results of the sustainability assurance.The purpose of this study is to contribute to the limited knowledge on sustainability assurance, by investigating the sustainability assurance from both auditors’ and non-auditors’ perspectives.To assist in fulfilling the purpose, four main themes were developed; assurance team, assurance process, assurance report and the future of sustainability assurance. To fulfill the purpose of this study, the research questions are;“What is the audit process of sustainability reports?”“What does the sustainability assurance team look like?”“What does the sustainability assurance report look like?”The result in this study suggests that the process of sustainability assurance looks different depending on the assurance provider. The findings also suggest that the assurance team almost looks the same, regardless who is the assurance provider. When it comes to the results regarding the assurance report, it is evident that there are many ways to improve theusefulness and informativeness of the report. Furthermore, the findings of this study contribute to the limited knowledge of sustainability assurance by thoroughly exploring the assurance process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Kao, Monique Sieng, and Vilma Saari. "Board Composition, Sustainability and Fim Performance : A Nordics-Oriented Quantitative Study on a Global Trend." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161284.

Full text

Abstract:

The issues surrounding sustainability continues to be at the forefront of the human agenda and firms are increasingly being held accountable by their stakeholders to assist in bringing about sustainability. Despite this, there is a tension surrounding the role of firms and the benefits implementing sustainability practices and policies has for these actors. On the one hand, being sustainable underpinned by a strong CSR-oriented governance board with the right compositional factors results in superior firm performance. On the other hand, sustainability is suggested to increase costs and reduced competitiveness thereby reducing firm performance. These contrasting results supported by mixed scholarly findings concerning different mediating factors influencing the overarching relationship creates a confusion gap that warrants this current study. As such, the study’s purpose is to investigate the relationship between two distinct yet interrelated relationships, the impact of board of directors’ composition on CSR performance measured by ESG scores and the impact of CSR performance on firm performance so as to contribute to the debate on these notion that continues to plague academia and the pragmatic world. This study is realized through a quantitative archival-longitudinal study design underpinned by metaphysical assumptions. Regression analyses using panel data on a sample of 123 listed companies headquartered in the Nordic Countries for the period 2010-2018 is undertaken to analyze the potential relation between CSR performance and five board composition factors, specially the gender diversity, independence, size, frequency of meetings and the presence of CSR committee. The association between CSR performance and firm performance is investigated in a similar way. Under rigorous statistical testing and analysis, the results indicate that there potentially is a relation between board composition and firms’ ESG performance. The results derived from the relationship between CSR and firm performance is inconsistent and cannot be fully accepted. This study contributes theoretically to CSR, corporate governance and finance literature by expanding upon how these three notions are linked in light of the sustainability trend that is gripping modern society. Socially, this research is useful for providing empirical evidence on the value of strong governance structures so as to foster sustainability and encourage debate on its value. Pragmatically, our study suggests what board composition factors are most conducive for supporting CSR that may assist firms’ corporate governance structuring and focus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Höjlind, Jonatan, and Wael Shehadeh. "Sustainability performance & Ownership structure on the Nordic market : A quantitative study on the relationship between the two." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185316.

Full text

Abstract:

This thesis investigates the relationship between sustainability performance and ownership structure, measured using the ESG (environmental, social and governance) rating and ownership structure divided into four different ownerships (family/founder, institutional, corporate and governmental). In the pursuit of analysing the relationship between the ESG rating and the ownership structure, this study investigates publicly listed companies within the Nordic countries.This thesis has the aim of examining if a publicly listed company can use sustainability ratings and ownership structure, to understand broader market dynamics and help the manager thru this maximise firm value. Results from this could help them and the public in decision making processes around sustainability initiatives and how these characteristics influence the Nordic market dynamics, by having a better understanding of how the ESG ratings are prioritised among different ownership structures. This knowledge would allow management and the public to better understand how the ESG rating affects firm’s sustainability value as well as how market dynamics of this information is related to the market as a whole and direct competition.Using secondary data collected from Refinitiv database and Nasdaq, this thesis is a deductive and quantitative research that analyses companies for the target year 2020. In addition, this research can be considered to be a historic study.The findings of this research indicate a causal relation between sustainability performance and ownership structure, leading to the conclusion that a different ownership structure might influence and lead to a different score on the scale of sustainability performance. Furthermore, the findings indicate that the governmental ownership structure has the highest positive effect on sustainability performance.Concluding with discussing how this research contributes to the current field of knowledge on the topic through analysing the results using the legitimacy, shareholder, stakeholder and agency theory. The results are aligned with the legitimacy theory on ownership structure and the stakeholder theory. Additionally, the shareholder and the agency theory help with explaining why some structures put less value on sustainability performance than others.From the results one can conclude that sustainability performance is of importance to a varying degree among the different ownership structures. This tells us that there is still a gap in understanding why different ownership structures engage in different sustainability initiatives and future research is needed to examine why different structures engage in it over others.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lindkvist, Lovisa, and Olle Saric. "Sustainability Performance and Capital Structure : An analysis of the relationship between ESG rating and debt ratio." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172993.

Full text

Abstract:

This thesis investigates the relationship between sustainability performance and capital structure, measured using the ESG (environmental, social and governance) rating and the debt ratio. In the pursuit of analysing the relationship between the ESG rating and the debt ratio, this study investigates publicly listed companies within the EU/EEA due to its mutual legislative framework on sustainable finance. This research has the intention of shedding light upon if a company can use sustainability ratings to alter their optimal debt levels, operate at higher efficiency with access to cheaper capital, and help the manager maximize firm value. This could help them in decision making processes of financing their business through receiving a better understanding of how the ESG rating affects the capital structure. This knowledge would allow management to better understand how the investments necessary in acquiring the ESG rating affect firm value as well as how they affect the dynamics of financing the firm. This is a deductive and quantitative research based on secondary data, gathered using Thomson Reuters (Eikon) database. Furthermore, this research is a cross-sectional study analysing companies in year 2019. No clear relationship between the two concepts has been found, arriving at the conclusion that the optimal capital structure is not influenced by sustainability initiatives. However, sustainability initiatives should always be encouraged since these generate other beneficial effects. Finally, this research contributes to the current field of knowledge on the topic through analysing the results using the Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Agency Theory, Legitimacy Theory and Stakeholder Theory. The results are somewhat aligned with the Trade-off Theory of capital structure and the Pecking Order Theory as well as other more traditional financial theories. One can conclude that sustainability performance is not of importance when it comes to the firm's ability to raise capital or the firm’s capital structure. This tells us that there is still a long way to go and that action needs to be taken before sustainability becomes an essential and well-integrated factor considered in investment decisions. The results may be undesirable, but they also give a fair picture of the financial sector’s priorities as of now and highlight the need for sustainable objectives to align with financial profitability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Demircioglu, Edessa, and Karoline Norheim. "Organizational façades and hypocrisy within sustainability reports : A qualitative content analysis of Royal Bank of Scotland’s sustainability reports between 2008-2013." Thesis, Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43791.

Full text

Abstract:

Abstract Background: Sustainability reporting is an important communication channel for corporations to increase legitimacy in the public eye and handle different stakeholder demands (Blanc et al., 2017). In order to manage different stakeholder demands scholars have developed different theories to detect any inconsistencies between a corporation’s communication and actions, namely organizational façades and organizational hypocrisy. Purpose: The purpose of this master thesis is to understand in which way RBS are misleading, in form of communication, their customers in their sustainability reports. This phenomenon is investigated between 2008-2013. It is under this period the FCA (2016) investigation concluded that the bank had misled their customers. Method: This thesis adopts the qualitative content analysis when conducting the research. This method aids to categorize the text data which helps to make a large sample of text more attainable and easier to analyse and find connections within the data. In this thesis the textual data is coded into one of the three following codes: (i.) Rational façades - the organization meet fundamental norms of rationality. (ii.) Progressive façades - the organization do not only show rationality but also progress. (iii.) Reputational façades - statements that are disclosed in order to meet demands of the most critical stakeholders (Abrahamson, & Baumard, 2008) Conclusion: The results show that the most frequently apparent façades in the sustainability reports are progressive façades, followed by reputational façades and lastly rational façades. Moreover, the findings of this thesis uncovered clear sub-categories fitting under each façade. The sub-categories discovered were eight folded. Lastly, the results show that RBS shows signs of organizational hypocrisy, since their sustainability report disclosures and their actions are not in line, during the investigation period.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Werner, Thom, William Johansson, and Rydberg Johan Finn. "Från dåtid till nutid : En studie om förändringar kring hållbarhetsredovisning mellan åren 1998–2019." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48544.

Full text

Abstract:

Titel From then till now - A study of changes in sustainability reports from 1998-2019. Level Bachelor thesis in Business Administration Authors William Johansson, Johan Finn Rydberg, Thom Werner Tutor Esbjörn Segelod Date 2020-06-09 Keywords Sustainability, Sustainability reports, Signalling theory, Stakeholder theory, Business emissions, Equality, Corruption, Donation, Business Research, GRI, CSR, CSR history, Voluntary disclosure and Legitimacy theory. Research Questions How have the sustainability reports changed in different GRI frameworks and how have it affected companies in different branches, depending on pages and line of business between 1998–2019? How have the word in the categories: environment, social and economic responsibility changed in companies sustainability reports between the years 1998–2019? Purpose The purpose with this study is to examine how businesses sustainability reports associated with energy-, automotive- and forest and paperproduct have effected their sustainability reports from an environmental, social and economical perspecitve from year 1998–2019. Method The method of this study is a quantitative method with a content analysis that consists of 75 sustainability reports in total where 62 of these 75 reports was used. These 62 reports are coming from 25 different companies associated to energy-, automotive and forest and paperpoduction. The study was made of sustainability reports from the year 1998 to 2019. The result of the study encoded to a scheme of code. Conclusion The conclusion of this study shows an increase of the sustainability reports in all three branches. The most of the words shows an increase from 1998-2019.
Titel Från dåtid till nutid - En studie om förändringar i hållbarhetsredovisning mellan åren 1998–2019. Nivå Kandidatuppsats Författare William Johansson, Johan Finn Rydberg, Thom Werner Handledare Esbjörn Segelod Datum 2020-06-09 Nyckelord Sustainability, Sustainability reports, Signalling theory, Stakeholder theory, Business emissions, Equality, Corruption, Donation, Business Research, GRI, CSR, CSR history, Voluntary disclosure och Legitimacy theory. Frågeställningar Hur har företags hållbarhetsredovisning påverkats av förändringen i GRI:s ramverk, mätt i antal sidor samt branschtillhörighet mellan åren 1998-2019? Hur har begrepp inom miljö, socialt och ekonomiskt ansvar förändrats i företags hållbarhetsredovisningar mellan åren 1998–2019? Syfte Syftet med studien är att undersöka hur svenska företag i branscherna fordon, energi samt skog- och pappersproduktion har påverkat sin hållbarhetsredovisning utifrån miljö, socialt och ekonomiskt perspektiv, mellan åren 1998–2019. Metod Studiens tillvägagångssätt är kvantitativ metod med innehållsanalys som var tänkt att bestå av totalt 75 stycken hållbarhetsrapporter men endast 62 stycken kunde användas. Dessa 62 rapporter kommer från 25 olika företag som tillhör energi, skogs- och pappersproduktion och bilbranschen. Studien använde sig av hållbarhetsredovisningar från 1998–2019. Resultatet kodades därefter i ett kodningsschema. Slutsats Den slutsats som kan uppsatsen visar är att en ökning av antal hållbarhetsrapporter har ökat i alla tre branscher. Även de flesta orden påvisar en ökning under 1998–2019.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Bowallius, Saga, and Rebecca Samuelsson. "From Old-Fashioned to Trend-Setters : How H&M's CSR Work has Developed over Time." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414754.

Full text

Abstract:

Background: Corporate Social Responsibility has been studied since the 1970s, but was originally controversial and met opposition from e.g. Milton Friedman who viewed a company’s responsibility as being strictly economic. Since then, CSR has grown in scope and importance, especially within the fast fashion industry, and is now a central part of academia and business operations. However, the debate whether companies’ responsibilities are only economic or also include responsibilities such as social, environmental, and transparency- related is still ongoing, and it is therefore interesting to study how companies view their own responsibilities. Purpose: Our research aims to fill the existing research gap regarding how companies view their responsibilities by providing an overview of how the CSR work has changed over time in fast fashion companies. Research Question: How has the focus of the CSR work changed over time in large, international, fast-fashion companies? Methods: A qualitative content analysis inspired by grounded theory was used to answer the research question. The data material consisted of H&M’s sustainability reports from 2002, 2005, 2008, 2011, 2014, 2017 and 2019. The material was categorized into social, environmental or transparency dimensions, along with several under-categories. A simpler analysis of news articles regarding sustainability during the period 2002-2019 was also performed. Results: The results suggest that the fast fashion industry has increased their sense of responsibility as the expectations of stakeholders in the area has grown, and that CSR work increasingly is seen as a possible competitive advantage. The results also show that the most difficult parts to fulfill is the ethical level of the CSR pyramid, due to the difficulty of comprehending and fulfilling the stakeholders’ different expectations and demands, and the social dimension, because of its profound complexity, especially within fast-fashion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ahmad, Sadaf. "Non-profit Organizations : Development of nonprofit organization’s sustainability reports." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26554.

Full text

Abstract:

This study aims to analyze and evaluate three non-profit organizations regarding how their sustainability accounting reports have changed and developed between year 2017 and year 2019. The study analyzes how parameters in the sustainability index have been taken into consideration to perceive which parameters are the three non-profits organization’s focal points. In addition, the study will analyze how sustainability accounting reports meet the stakeholder's information needs. Given the prevailing issues and purpose of the study, a qualitative method is relevant to this study. The selection of organizations is based on organizations' availability of sustainability reports for the assessment period. In this study, non-probability selection was chosen, where the selection was made through a preliminary investigation. The study is based on a secondary data method which is a flexible and appropriate approach. This thesis consists of empirical studies that will help strengthen the quality of the study. The data collected in the empirical data have been analyzed on the basis of the theoretical frame of reference. Frame of reference in this thesis is based on sustainable development, sustainability accounting, Venn diagram of sustainable development, triple bottom line and stakeholder theory. The empirical data in this thesis consists of Red Cross Sweden, Save the Children Sweden and WWF. Based on the result of this thesis, the parameters under dimensions, environmental responsibility, social responsibility and financial responsibility in each organization have similarities. For example, the environmental requirements for purchasing and procurement are seen in both the Red Cross' and Save the Children's sustainability reports. Another example of similarity that can be seen in all three organizations' sustainability reports is gender equality and diversity. The organization's focus for different parameters in sustainability reports depends on the type of business they have. The development of each organization's sustainability reports in 2017 has been remarkable. Prior to 2017, Save the Children was a pioneer in presenting sustainability reports. While the Red Cross and WWF began to present sustainability reports in 2017. According to their stakeholder analysis, all three respective organizations have included all parameters that are important to their stakeholders. Through their dialogues with both internal and external stakeholders, the respective organizations meet the stakeholders' need for information.
Syfte: Denna studie syftar till att analysera och utvärdera tre ideella organisationer och hur deras hållbarhetsredovisning rapporter har förändrats och utvecklats mellan åren 2017 och2019. Studien analyserar hur parametrar i hållbarhetsredovisning rapporter har beaktats. Studien kommer också att analysera hur hållbarhetsredovisning rapporter möter intressenternas informationsbehov. Metod: Med hänsyn till uppsatsens syftet och frågeställningar har studien en kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån en sekundärdata metod som är ett flexibelt och lämpligt tillvägagångssätt. Studien består också av empiriska studier som kommer att bidra till att stärka studiens kvalitet. Den insamlade datan i empirin har analyserats med underlag av den teoretiska referensramen. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensram som uppsatsen bygger på är hållbarutveckling, hållbarhetsredovisning, triple bottom line och intressentteori. Empiri: De tre ideella organisationer som har undersökts i denna uppsats är Röda Korset, Rädda barnen och WWF. Resultat: Parametrarna under dimensioner, miljöansvar, socialt ansvar och ekonomiskt ansvar i respektive organisation har likheter. Till exempel ses miljökraven för inköp och upphandling i både Röda korsets och i Rädda barnens hållbarhetsrapporter. Ett annat exempel på likhet som kan ses i alla de tre organisationernas hållbarhetsrapporter är jämställdhet och mångfald. Organisationens fokus för olika parametrar i hållbarhetsrapporter beror på vilken typ av verksamhet de har. Utvecklingen av respektive organisations hållbarhetsrapporter under 2017har varit anmärkningsvärt. Före 2017 var Rädda barnen en pionjär när det gäller att presenterahållbarhetsrapporter. Medan Röda Korset och WWF började presentera hållbarhetsrapporter först år 2017. Alla de tre respektive organisationerna har enligt sin intressentanalys inkluderat alla parametrar som är viktiga för deras intressenter. De respektive organisationerna försöker genom sina dialoger med både interna och externa intressenter möter intressenternas behov av information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dahlberg, Linnea, and Frida Wiklund. "ESG Investing In Nordic Countries : An analysis of the Shareholder view of creating value." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149988.

Full text

Abstract:

ESG ratings have become a recognised sustainability performance measurement throughout the world. The Nordic countries Sweden, Finland, Denmark, and Norway are ranked top four in the world when it comes to ESG ratings. However, do investors in these countries recognise the sustainability performance of the firms in their investment decisions? The purpose of this study was to see if Nordic investors value ESG factors, by testing for a relationship between high ESG ratings and corporate financial performance. To be able to fulfil this purpose, several multiple regression models were conducted on data for a time-span between 2007-2017 on 108 firm observations and 995 firm-year observations. Corporate financial performance was represented by the dependent variables Tobin’s Q and Return on Assets as measurements for market and accounting performance respectively. The results showed a significant positive relationship between several ESG ratings and market performance, while no significantly positive, nor negative, relationship could be found between accounting performance and ESG ratings. Based on the results from the tests, conclusions were drawn that Nordic investors do value ESG ratings when choosing their investments, indicating that companies can benefit from having good sustainability policies. This thesis challenges the classical view of profit maximisation being the ultimate interest of shareholders, as it shows a positive relationship between ESG and financial market performance. The results indicate that investors take more factors into consideration in their investment decisions than only financial accounting returns. Therefore, conclusions have been made that the Stakeholder theory better explains value creation than the Shareholder theory does. This because the Stakeholder theory emphasises that firms maximise value by taking all stakeholders affected by their business cycle into account, not only the shareholders. Furthermore, based on the results, this thesis concludes that Nordic investors’ interests are in line with the society’s interests as they do value ESG ratings when investing. No previous study on the topic has been conducted on the Nordic market, thus this study fills a research gap on the relationship between financial performance and corporate sustainability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Kindberg, Linda, and Maria Larsson. "Integrerad Rapportering : två sidor av samma mynt." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13338.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to through a conceptual definition, outline the meaning of integrated reporting. The empirical study aims to identify the development of integrated reporting in terms of driving forces and participants. We also intend to identify and explain the effects of integrated reporting and to describe, analyze and create an understanding of what is required of companies and the challenges an application of integrated can bring. To achieve the purpose of this paper, we have formulated a central question; What is integrated reporting and what will this development mean for companies? To answer the central question of this paper we have chosen to apply a qualitative approach with case studies as a research strategy. We have in the case study focused on four separate companies. The theoretical framework of this paper describes the stakeholder theory and legitimacy theory, which describes the relationship between the company and its stakeholders. The empirical study consists of two separate chapters; the perspective of experts and the corporate perspective of integrated reporting. In these chapters, we discuss and analyze the theoretical framework along with both of the empirical chapters. In the analysis we highlight and discuss the concept of integrated reporting, the driving forces of its development, problems and complications regarding the implementation of integrated reporting and the positive effects it can bring. The paper concludes that an integrated report should represent the company’s primary report, which includes all aspects of a company’s business. The company’s financial and non-financial factors are related to each other and therefore the company demonstrates its business in a comprehensible and transparent manner. The development of integrated reporting is driven by stakeholders as it is primarily the company’s stakeholders who require a transparent accounting that include the information about how the company works with sustainability. The main requirement for success with integrated reporting is considered a change in mindset, which has to start in top management.
Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden av begreppet integrerad rapportering. Uppsatsens empiriska undersökning syftar att redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva, analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en tillämpning av integrerad rapportering kan innebära. För att uppnå uppsatsens syfte har vi formulerat huvudfrågan: Vad är integrerad rapportering och vad kan denna utveckling komma att innebära för företag? För att besvara huvudfrågan har vi valt att tillämpa en kvalitativ metod med flerfallsstudier som forskningsstrategi där vi fokuserat på fyra fallföretag. Den teoretiska referensramen redogör för intressentteorin och legitimitetsteorin, vilka beskriver relationen mellan företag och dess intressenter. Den empiriska referensramen består av två empiriska kapitel; normgivarnas perspektiv samt företagens perspektiv av integrerad rapportering. Analyskapitlet sammanför den teoretiska referensramen tillsammans med de två empiriska kapitlen. De områden som diskuteras i analysen är innebörden av begreppet integrerad rapportering, de drivande faktorerna till dess utveckling, problematiken kring införandet av integrerad rapportering samt vilka positiva effekter integrerad rapportering kan medföra. I uppsatsens slutsats konstateras att en integrerad rapport bör utgöra företagets primära rapport där de finansiella och icke finansiella faktorerna sätts i relation till varandra. Företaget demonstrerar därmed verksamhetens helhet på ett tydligt och transparent sätt. Utvecklingen av integrerad rapportering är intressentstyrd då det främst är företagets primära intressenter som efterfrågar en transparent redovisning som inkluderar företagets hållbarhetsfrågor. Det huvudsakliga kravet för lyckas med en integrerad rapportering anses vara ett förändrat synsätt, vilket först och främst krävs i högsta ledningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lam, Daniel, and Amel Hasanovic. "Diskurser som legitimerande verktyg : En diskursanalys av hållbarhetsredovisningar inom kläd- och flygbranschen i Skandinavien." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21610.

Full text

Abstract:

Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara.
increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Gustafsson, Pauline, and Caroline Topolovec. "Ägarstruktur : Hur påverkar det företags hållbarhetsredovisning?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15764.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Svenska företag har visat sig vara bland de bästa i världen på hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har försökt hitta förklaringsfaktorer för att definiera vilka faktorer som ökar den mängd hållbarhetsupplysningar företag rapporterar frivilligt. Ägarstrukturens påverkan på hållbarhetsredovisning är ett relativt outforskat område och ska därför förklaras i den här studien. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ metod förklara hur ägarstrukturer påverkar hållbarhetsredovisning hos Large-Cap- och Mid-Cap företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Metod: Ämnet har testats utifrån skapandet av hypoteser och empiriska observationer. En innehållsanalys har gjorts genom granskning av 173 företags års- och hållbarhetsredovisningar, noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Hållbarhetsredovisningen har studerat dels utifrån det ekonomiska perspektivet och dels utifrån det miljö och samhällsmässiga perspektivet. Resultat/slutsats: Utifrån vår analys av de olika ägarstrukturerna och deras påverkan på hållbarhetsredovisning har slutsatsen blivit att det inte finns något större samband mellan de två. Bidrag/framtida forskning: Ägarstrukturens förklaringsgrad visade sig vara låg då få signifikanta samband fanns mellan ägarstrukturer och hur de redovisar hållbarhet. Framtida forskningsförslag är att genom en kvalitativ och kvantitativ metod jämföra skillnader gällande hållbarhet som företag redovisar och deras faktiska hållbarhetsaktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Tornberg, Oskar, and Svensson Gabriel Gebremariam. "Sustainability Standards Board : En studie om intressenters attityder till ett redovisningsramverk för hållbarhet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25732.

Full text

Abstract:

I slutet på 2019 sattes en projektgrupp ihop av IFRS Foundation, med målet att undersöka intressenters efterfrågan på redovisning för hållbarhet och ta reda på vad IFRS Foundations kunde göra för att svara på den eventuella efterfrågan. Detta mynnade ut i ett dokument som kallas consultation paper on sustainability reporting, som släpptes i september 2020. Dokumentet behandlar det eventuella behovet av globala redovisningsstandarder för hållbarhet, huruvida IFRS Foundation ska vara delaktiga och i så fall hur mycket. IFRS Foundation presenterar ett förslag om ett Sustainability Standards Board, som innebär att, under styrning av IFRS Foundation, utveckla globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Problemdiskussionen för studien presenterar olika intressenters behov av redovisningsstandarder för hållbarhet samt hur utbudet på redovisningsstandarder för hållbarhet ser ut idag, vilket resulterade i studiens syfte. Studiens första syfte är att undersöka hur olika intressenters attityder skiljer sig åt gällande huruvida det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Det andra syftet är att undersöka hur intressenters attityder skiljer sig åt huruvida IFRS Foundation kan använda sina relationer för att för att främja ett redovisningsramverk för hållbarhet, och ifall ett sådant ramverk bör verka under IFRS Foundation. Studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats som utgångspunkt, vilket implicerar både deduktiva och induktiva inslag. Intentionen med studien har varit att analysera och tolka dokument för att få en djupare förståelse för intressenternas kommentarer, vilket har resulterat i att en kvalitativ innehållsanalys har använts. Den 11 februari hade IFRS Foundation tagit emot 577 kommentarer från intressenter. Urvalsprocessen resulterade i totalt 277 av dessa som är utgångspunkt för studiens empiri och analys. Studiens resultat visar på att en stark majoritet av intressenterna menar att det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet och att de lämpligen kan operera under IFRS Foundations struktur. Resultatet framför även att respondenterna värdesätter IFRS Foundations intressenter och relationer de har utvecklat under arbetet med finansiell redovisning. Däremot att de saknar expertis och erfarenhet från hållbarhetsarbete. Studiens slutsatser är att det inte framkom några skillnader mellan intressentgruppernas attityder i någon av aspekterna, då i princip alla är positiva till IFRS Foundations frågor. Detta ger i sig en signal att IFRS Foundations förslag om att skapa Sustainability Standards Board bör förverkligas, men att de bör göras i samarbete med andra initiativ.
At the end of 2019, a project group was put together by IFRS Foundation, with the goal of examining stakeholders' demand for accounting for sustainability and finding out what IFRS Foundations could do to respond to any demand. This resulted in a document called consultation paper on sustainability reporting, which was released in September 2020. The document addresses the possible need for global accounting standards for sustainability, whether IFRS Foundation should be involved and, if so, how much. IFRS Foundation presents a proposal for a Sustainability Standards Board, which involves, under the direction of the IFRS Foundation, developing global accounting standards for sustainability. The problem discussion for the study presents different stakeholders' needs for accounting standards for sustainability and what the range of accounting standards for sustainability looks like today, which resulted in the purpose of the study. The first purpose of the study is to examine how the attitudes of different stakeholders differ regarding whether there is a need for global accounting standards for sustainability. The second purpose is to examine how stakeholders' attitudes differ as to whether the IFRS Foundation can use its relationships to promote an accounting framework for sustainability, and whether such a framework should operate under the IFRS Foundation. The study has used an abductive research approach as a starting point, which means both deductive and inductive elements. The intention of the study has been to analyse and interpret documents to gain a deeper understanding of the stakeholders' comments, which has resulted in the use of a qualitative content analysis. As of February 11, it had received 577 comments from stakeholders. The selection process resulted in a total of 277 comment letters, which is the foundation of the study's empirical and analytic component. The results of the study show that a strong majority of stakeholders believe that there is a need for global accounting standards for sustainability and that they can appropriately operate under the governance structure of the IFRS Foundation. The result also states that respondents value IFRS Foundation's stakeholders and relationships they have developed during their work with financial accounting. However, they lack expertise and experience from sustainability work. The conclusion is that there were no differences between stakeholder groups in any of the aspects, since virtually everyone is in favour of IFRS Foundation's issues. This sends a signal that the IFRS Foundation's proposal to create the Sustainability Standards Board should be implemented, but that they should be implemented in cooperation with other initiatives.This master's thesis is written in Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Eriksson, Stina, and Olga Khroustova. "Hur ett globalt detaljhandelsföretag framställer sig som ett hållbart företag : Longitudinell diskursanalys av H&M:s hållbarhetsrapporter år 2002 och 2018." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19591.

Full text

Abstract:

Diskurser kan ses som samhälleliga diskussioner där sociala fenomen definieras. I kontexten hållbarhetsrapportering innebär detta att diskurser formar bilden av hur sociala aktörer uppfattar vad som är ett hållbart företag. Därmed blir det betydelsefullt hur ett globalt företag konstruerar bilden av sig själv som ett hållbart företag. Hållbarhetsfrågorna har hamnat alltmer i fokus. Hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till intressenter. Detaljhandelsföretag kännetecknas av att produktionen är främst förlagd till utvecklingsländer och hålls ofta ansvariga för hur deras leverantörer agerar. Syftet med denna studie är att visa vilka diskurser ett globalt detaljhandelsföretag använder i sina hållbarhetsrapporter för att konstruera bilden av sig själv som ett hållbart företag samt hur dessa diskurser förändrats över tid. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsform. Det empiriska materialet består av H&M:s hållbarhetsrapporter för år 2002 och 2018. Diskursanalys är studiens analysmetod. Resultatet av studien visar att H&M:s sätt att framställa sig som ett hållbart företag har förändrats över tid. Ambitionen att leda modebranschen i hållbarhetsarbetet samt att lämna ett positivt bidrag till världens miljö- och socioekonomiska utmaningar kan stå för den tydligaste diskursförändringen. Studiens bidrag är att visa hur H&M framställer sig som ett hållbart företag över tid. Eftersom diskurser i företags hållbarhetsrapporter konstruerar bilden av vad sociala aktörer uppfattar som ett hållbart företag, har det betydelse vilka diskurser detaljhandelsjätten H&M använder.
Discourses are societal discussions where social phenomena are being defined. In the context of sustainability reporting it means that discourses shape the image of what people percieve as a sustainable company. Consequently it is important how a global company constructs the image of a sustainable company. Issues of sustainability get increasingly more attention. Sustainability reporting is a tool for companies to communicate their sustainability performance to their stakeholders. Retail companies with production outsourced to developing countries are often held responsible for the actions of their suppliers. The aim of this study is to show the discourses used by a global retail company in the sustainability reports in order to construct the image of a sustainable company, as well as to show how these discourses change over time. The study has a qualitative approach designed as a case study. The empirical material consists of H&M’s sustainability reports covering 2002 and 2018. The method is discourse analysis. The result of the study shows that H&M’s way to construct the image of a sustainable company has changed over time. The most distinct discourse change is the ambition to lead the fashion industry to sustainability and to give a positive contribution to the environmental and socio-economical challenges the planet faces. The study provides knowledge of how H&M constructs the image of a sustainable company over time. Discourses in sustainability reports shape the image of a sustainable company and thereby influence the way people percieve what a sustainable company is. That is why it is important to analyse the discourses the global retail company H&M uses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Vahlberg, Josefin, and Elin Broman. "Integrerad hållbarhetsredovisning : En kvantitativ studie om vad som påverkar företags val att upprätta sin hållbarhetsredovisning som integrerad eller som från årsredovisningen en avskild rapport." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167526.

Full text

Abstract:

Bakgrund Intresset för hållbarhetsredovisning är något som har ökat under de senaste åren. Enligt Hållbarhetslagen är det krav på att stora företag i Sverige årligen ska upprätta en hållbarhetsrapport antingen integrerat eller som från årsredovisningen en avskild rapport. Idag är det en aktuell diskussion om huruvida hållbarhetsredovisningen ska integrerat eller som en avskild rapport. Syfte Studien syftar till att förklara vilka faktorer som har påverkat svenska börsnoterade bolag att upprätta sin hållbarhetsrapport som integrerad eller som från årsredovisningen en avskildrapport innan och efter kravet om lagstadgad hållbarhetsredovisning. Metod Den kvantitativa tvärsnittsstudien har genomförts med en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom granskning av företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Slutsats Studiens resultat visar att det finns faktorer som påverkar företagens val i att upprätta en integrerad hållbarhetsredovisning. Studien fann positivt signifikanta samband mellan den beroende variabeln Integrerad hållbarhetsredovisning och de oberoende variablerna företagsstorlek, branschtillhörighet samt val av revisionsbyrå.
Introduction The interest in sustainability reporting is something that has increased in recent years. According to the Sustainability Act, large companies in Sweden must annually prepare a sustainability report either integrated or as a separate report from the annual report. There is a current discussion about whether the sustainability report should be integrated or as a separate report. Purpose The study aims to explain what factors have influenced Swedish listed companies to prepare their sustainability report as integrated or as a separate report from the annual report, before and after the requirement for statutory sustainability reporting. Method This quantitative cross-sectional study has been conducted through a deductive approach. Empirical data has been collected through reviews of companies' annual reports and sustainability reports. Conclusion The study's results show that there are factors that influence companies' choices in establishing an integrated sustainability report. The study found a positive significant relationship between the dependent variable Integrated Sustainability Report and the independent variables company size, industry affiliation, and choice of audit firm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Stener, Olivia, and Pernilla Siverot. "Hållbarhetsredovisning i tre branscher : En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48434.

Full text

Abstract:

Datum: 9 juni 2020 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Pernilla Siverot Olivia Stener (97/04/01) (97/11/09) Titel: Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter, Legitimitet Frågeställning: Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte: Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin. Metod: En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats: Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet.
Date: 9th of June 2020 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Pernilla Siverot Olivia Stener (97/04/01) (97/11/09) Title: Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports. Tutor: Esbjörn Segelod Keywords: Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question: How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose: The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method: A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion: The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lindström, Konrad, and Pontus Engdahl. "Global Reporting Initiative-rapportering i två branscher : En komparativ studie om Global Reporting Initiative-rapportering." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85686.

Full text

Abstract:

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Truong, Alex, and Walid Dost. "Hållbarhetsredovisning i bankbranschen : En kvalitativ studie över hur banker kommunicerar sitt hållbarhetsarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23464.

Full text

Abstract:

Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer.
Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Enström, Frida, and Emma Hermanssson. "Utvärdering av hållbarhetsredovisning : En studie som visar viktiga faktorer vid aktieägarnas utvärdering och jämförelser av hållbarhetsredovisningar." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-14152.

Full text

Abstract:

Bakgrund Idag inkluderas arbetet med CSR i företagens verksamheter och de upprättar också hållbarhetsredovisningar vilket är en följd av ökade påtryckningar från samhället och företagets intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier konstaterar att informationen i hållbarhetsredovisningar varierar väldigt mycket vilket försvårar möjligheten att som läsare kunna utvärdera olika hållbarhetsredovisningar och jämföra mellan olika företag. Till exempel måste aktieägarna tolka och värdera CSR-aktiviteterna på rätt sätt för att det ska skapa ett värde för dem. Företagets arbete med CSR kan skapa värde genom att det ökar förtroendet hos intressenterna och vid negativa händelser skyddar det företaget. Syfte Vårt syfte är att bidra med förståelse för hållbarhetsredovisningens användbarhet vid en jämförelse mellan olika företag samt vilken information som är viktig för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Genomförande Vi har genomfört vår studie i linje med den kvalitativa metoden. Vi har samlat in empiri via sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det empiriska resultatet i förhållande till de teorier och de tidigare studierna som presenterats i vår teoretiska referensram har lett till fram till vår slutsats. Resultat Studien visar att transparens, trovärdighet och väsentlighet är viktiga faktorer för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Aktieägare bör dessutom utvärdera risker, samt sannolikheten att dessa kommer inträffa och vad det kommer att få för konsekvenser. Vår studie visar att hållbarhetsredovisningarna är användbara vid en jämförelse mellan olika företag eftersom utvärderingen sker utifrån helhetsperspektiv, vilket gör att aktieägarna kan bortse att hållbarhetsrapporterna redovisar olika slags information.
Background Today companies include CSR in their operations and establish sustainability reports which is a consequence of increased pressure from society and company stakeholders, including shareholders. Previous studies find that the information in sustainability reports varies, which complicates the ability of readers to evaluate different sustainability reports and compare it between companies. For example, to receive value from the CSR-activities, shareholders must in a correct way interpret and value the activities. Companies' work with CSR can create value for shareholders by increasing the trust of stakeholders which leads to protection of the company when negative events occur. Purpose Our purpose is to contribute to understanding the use of sustainability reports when comparing between different companies and what information that is important for shareholders to evaluate in sustainability reports. Methods We conducted our study in line with the qualitative method. The empirical data was gathered through six semi-structured interviews. Analyses of the empirical result in relation to theories and previous studies presented in our theoretical framework led to our conclusions. Results This study shows that transparency, credibility and essential are important factors for shareholders to evaluate in sustainability reports. Shareholders should also evaluate risks, as well as the probability that these will occur and what it will have for consequences. Our study shows that sustainability reports are useful when comparing different companies because the evaluation is based on the comprehensive picture, which allows shareholders to ignore the fact that the companies report different types of information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lindberg, Therese, and Jacob Sennhed. "Omfattningen av hållbarhetsredovisning för svenska företag : Vilka bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen?" Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158009.

Full text

Abstract:

Bakgrund Inför företagens bokslut år 2017 ska större företag även uppföra och presentera en hållbarhetsredovisning som komplement för de finansiella måtten. Företagen behöver dock inte följa regleringen om de förklarar varför. Undersökningar tyder ändå på brister i hållbarhetsredovisningen där informationen inte är komplett trots den nya regleringen. Genom systemorienterade teorier samt positiv redovisningsteori finns det förväntningar om hur företagens bolagsstyrningsmekanismer ska påverka hållbarhetsredovisningen. Syfte Syftet med studien är att förklara huruvida bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning. Metod Denna studie utgår från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Hypoteser har formulerats utifrån systemorienterade teorier och positiv redovisningsteori kopplat till tidigare forskning om bolagsstyrning. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet utgörs av sekundärdata och undersökts genom regressionsanalyser. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisningens omfattning. Till skillnad från tidigare studier finns det även ett svagt negativt samband mellan en kvinnlig VD och omfattningen. Till sist visar studiens resultat att det finns positiva samband mellan kontrollvariablerna revisorns uttalande samt applicering av GRI och omfattningen, där GRI resulterade i starka samband.
Introduction Ahead of company´s annual account for year 2017, larger companies will also construct and present a sustainability report as a complement to the financial measures. However, the companies do not have to follow the regulations if they explain why. Surveys nevertheless indicate shortcomings in the sustainability report where the information is not complete despite the new regulation. Through system-oriented theories and positive accounting theory, there are expectations as to how companies' corporate governance mechanisms will affect the sustainability report. Purpose The purpose of this study is to explain whether corporate governance mechanisms affect the extent of corporate sustainability report. Method This study has a deductive approach with a quantitative method. Hypothesis has been formulated through system-oriented theories and positive accounting theory connect with earlier research about corporate governance. The study has a cross-sectional design where the empirical data consist of secondary data and then examined in regression analyzes. Conclusion The study's results show that there is a significant correlation between foreign ownership and the extent of the sustainability report. Contrary to previous studies, there is also a slight negative correlation between a female CEO and the extent. Finally, the study's results show that there are positive correlations between the control variables auditor's statement and the application of GRI and the extent, where GRI resulted in strong relationships.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hallberg, Angelica, and Sofie Persson. "Kulturens betydelse för hållbarhetsredovisning : jämförelse mellan Nordens länder." Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6845.

Full text

Abstract:

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.

Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).

Resultat: Det finns en svag kulturell förklaring till hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa.

Problem: There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors.

Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture.

Method: The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).

Result: There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Larsson, Josefine, and Sophie Svensson. "Lika men ändå så olika : Intressenters tolkning och jämförelse av företag som använder GRI vid hållbarhetsrapportering." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416774.

Full text

Abstract:

Intressenter är allt mer engagerade kring miljön vilket har bidragit till att det har blivit viktigare för intressenter att göra hållbara beslut. Att företag tar hänsyn till sina intressenter och redovisar sitt arbete gällande hållbara frågor i en hållbarhetsrapport kan bidra till att företaget uppnår legitimitet, vilket kan vara avgörande för deras överlevnad. För att intressenter skall kunna ta beslut eller investera i företag vill de kunna jämföra företag emellan, detta för att kunna fatta dem rätta besluten oavsett vad det gäller. Men då riktlinjerna för hur företag skall eller bör rapportera är många kan det betyda att resultatet kan variera stort och påverka jämförbarheten. Global Reporting Initiative är det mest använda ramverket inom hållbarhetsrapportering, men är endast ett hjälpmedel med riktlinjer för hur rapporteringen bör gå till. Syftet med denna studie var därför att undersöka om hållbarhetsrapporter, med ramverket GRI, påverkar intressenters tolkning och jämförelse mellan företag. För att uppnå syftet med studien och kunna besvara frågan genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Genom att studera två anonyma företags hållbarhetsrapporter fick respondenterna besvara frågor angående jämförbarhet, tolkning och legitimitet. Genom att analysera respondenternas svar utifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och jämförbarhet resulterade studien i att sex av sju respondenter ansåg att rapporterna avvek väldigt mycket från varandra, varav den ena var bristfällig gällande många aspekter. De hade svårt att tolka och förstå den ena rapporten vilket också bidrog till att det i princip var omöjligt att uppnå legitimitet och jämförbarhet för dessa företag. Respondenterna hade önskat att det fanns en standard och standardiserade nyckeltal för att lättare uppnå jämförbarhet. Detta tyder på att behovet av ett tydligt och mer följdriktigt ramverk kan vara betydande för att öka legitimiteten, trovärdigheten och jämförbarheten i rapporterna.
The topic of sustainability is a topic that most people are familiar with. But something that is relatively new and foreign to most is sustainability reporting. companies report how they work on issues related to the environment, social conditions, staff, respect for human rights and countering corruption. Reporting this to its stakeholders can be significant as it displays and create legitimacy and be crucial to the company's existence. Stakeholders also want to be able to compare companies in order to make the right decisions, but this can be problematic as there are several ways to report the same matter. Therefore, the purpose of the study is to investigate how comparability and legitimacy are affected based on how companies prepare their sustainability report. What the study finds is that legitimacy and comparability are negatively affected by the few guidelines that currently prevail.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Harrysson, Ebba, and Enesa Husic. "Intressentengagemang i hållbarhetsredovisningar : en studie av fyra företag i den svenska banksektorn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26032.

Full text

Abstract:

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar. Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer. Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat.
Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Björkefelt, Miranda, H. Ebba-Lotta Granbom, and Johanna Stegborg. "Hållbarhetsarbete på operativ nivå i en livsmedelskoncern - Vad görs och varför?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80941.

Full text

Abstract:

Bakgrund och Problem: Hållbarhetsarbete blir allt viktigare för organisationer att ta hänsyn till för att möta intressenters krav och för att få legitimitet i samhället. Då hållbarhetsarbetet påverkar många delar av organisationen är det viktigt att arbetet integrerar alla dess delar. Idag är många organisationer aktiva med att implementera hållbarhetsarbete i verksamheten vilket ofta leder till att arbetssätten i organisationens olika enheter förändras. Syfte: Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur hållbarhetsarbetet i butikerna förhåller sig till den koncerngemensamma hållbarhetsstrategin. Teoretisk referensram: Studien utgår från intressentteorin, legitimitetsteorin, möjlighet och risker samt informella och formella styrverktyg. Metod: En fallstudie har gjorts på tre dotterbolag tillhörande Axfoodkoncernen. Studien är utformad enligt en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem semistrukturerade intervjuer samt Axfoods hållbarhetsstrategi “Mat 2030” som är koncernens vision för de nästkommande åren. Slutsats: På operativ nivå är det dagliga arbetet påverkat av hållbarhetsarbetet. Ute på enheterna arbetar man med att lyfta fram hållbara produkter, källsortera, informerar kunder och minska matsvinn. Arbetet på operativ nivå i de olika butikskedjorna skiljer sig åt på grund av att de riktar sig till olika kundgrupper. Axfood skapar dock genom utbildningar en enighet kring värderingar vad gäller hållbart arbete genom koncernens enheter. Detta bidrar till en företagskultur som lägger stor vikt i hållbarhetsarbete med grund i samhälleligt ansvar och legitimitet snarare än ekonomisk vinning. Nyckelord: Hållbarhetsarbete, Operativ nivå, Styrverktyg, Intressentteorin, Legitimitetsteorin.
Background and Problem: Sustainability work is becoming increasingly important for organizations to consider meeting stakeholder demands and to gain legitimacy in society. As the sustainability work affects many parts of the organization, it is important that the work is integrated in all its parts. Today, many organizations are active in implementing sustainability work in the business, which often lead to changes in the way the organization's various units work. Purpose: This study aims to gain a deeper understanding of how the sustainability work in the stores relates to the Group-wide sustainability strategy. Theoretical reference frame: The study is based on stakeholder theory, legitimacy theory, opportunity and risks and management tools. Method: A case study has been conducted on three subsidiaries belonging to the Axfood Group. The study is designed according to a qualitative research method and have a deductive research approach. The empirical material has been collected via five semi-structured interviews and Axfood's sustainability strategy “Mat 2030” which is the Group's vision for the next few years. Conclusion: At operational level, the daily work is affected by the sustainability work. Out on the units, work is being done to highlight sustainable products, source sort, inform customers and reduce food waste. Work at the operational level in the various retail chains is different because they target different customer groups. Through training, however, Axfood creates an agreement on values regardingsustainable work through the Group's units. This contributes to a corporate culture that places great emphasis on sustainability work against social responsibility and legitimacy rather than financial gain. Key words: Sustainability work, Operational level, Management tools, Stakeholder theory, Legitimacy theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Anouz, Mohamad, and Aldin Zahirović. "Hållbarhetsredovisning : en studie om vilken påverkan bransch och storlek har på företagens hållbarhetsrapporter mellan tre branscher." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21105.

Full text

Abstract:

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller.
Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Avdic, Adna, and Andreas Brodd. "Hållbarhetsredovisning i kommuner : En studie som jämför kommuner i Västra Götaland." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15318.

Full text

Abstract:

Idag arbetar allt fler företag och organisationer utifrån CSR-aktiviteter eftersom det är någonting allmänheten kräver mer och mer, att företag och organisationer ska ta hänsyn till miljön och samhället. Kommunala verksamheter skiljer sig ifrån företag och har ingen tvingande lag om att upprätta en hållbarhetsrapport. Eftersom att hållbarhetsrapporterna är mer tillämpbara på företag blir det svårt för kommunala verksamheter att införa detta. De kommunala verksamheterna har olika intressentgrupper att beakta där de två viktigaste är politiker och invånare. På grund av att det råder informationsasymmetri mellan kommuner och dess intressenter har de skyldighet att ge ut information för att minska denna. Studien syftar till att göra en undersökning av kommuner i Västra Götaland för att se hur de arbetar med hållbarhetsredovisning och om de enbart redovisar den ekonomiska aspekten eller även den miljömässiga och den sociala utifrån Tripel Bottom Line. Syftet är också att se till vilka intressenter hållbarhetsredovisningen riktar sig till men även att bidra med en större förståelse för hållbarhetsredovisning i kommunal verksamhet. Genomförandet av studien har gjorts genom kvalitativa interjuver där sex kommuner har intervjuats och sammanlagt nio informanter har bidragit med information för att besvara studiens syfte. Det inhämtade empiriska materialet har mynnat ut i en analys som är i relation till den teoretiska referensramen som i sin tur har lett fram till slutsatsen. Studien har kommit fram till att kommuner gör lite olika när de följer upp och analyserar sina resultat men att de alla utgår ifrån de social, miljömässiga och ekonomiska dimensionerna. Det förekommer dock svårigheter när kommuner skall analysera sina nyckeltal för att se vad exempelvis ökad sjukfrånvaro beror på då det inte finns ett generellt tillvägagångsätt för kommuner att använda sig av. Studien har även kommit fram till att en kommun har en mängd olika intressenter men att dessa intressenter värderas olika.
Today, more and more companies and organizations are working on CSR activities because it is something the public demands more and more that companies and organizations should take environmental and community considerations into account. Municipal operations differ from companies and have no compulsory law to establish a sustainability report. Because sustainability reports are more applicable to companies, it will be difficult for municipalities to introduce this. The municipalities have different interest groups to consider where the two most important are politicians and residents. Due to the existence of information asymmetry between municipalities and their stakeholders, they have an obligation to provide information to reduce this. The study aims to investigate municipalities in Västra Götaland to see how they work with sustainability reporting and whether they only report the economic aspect or the environmental and social aspects of Tripel Bottom Line. The aim is also to look at which stakeholders the sustainability report is aimed at, but also to contribute to a greater understanding of sustainability reporting in municipal operations. The implementation of the study has been done through qualitative interviews where six municipalities have been interviewed and a total of nine informants have contributed with information to answer the purpose of the study. The obtained empirical material has come up with an analysis that is in relation to the theoretical frame of reference, which in turn has led to the conclusion.The study has concluded that municipalities act differently when they follow up and analyze their results, but that they are all based on the social, environmental and economic dimensions. However, there are difficulties when municipalities are to analyze their key figures to see, for example, increased sickness absence due to the absence of a general approach for municipalities to use. The study also found that a municipality has a wide range of stakeholders but that these stakeholders are valued differently.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ahmed, Zeineb, and Maja Cecavac. "Hållbarhetsredovisning i banksektorn : En undersökning av motiv till hållbarhetsredovisning och lagkravets påverkan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21601.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget.
Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Blom, Elin, and Alexandra Larsson. "The non- straightforward link between anti-corruption and CSR-reporting : A study assessing the quality of CSR disclosure regarding anti-corruption of four Swedish banks." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172917.

Full text

Abstract:

In 2019, the two Swedish banks Swedbank and SEB was involved in what has been called one of the largest money laundry scandals. Money laundering is a critical sustainability issue for banks since their operations enable money from corrupt activities to be laundered into the financial system, hence diverts resources from education and health services. Corruption is a difficult topic to manage due to its invisible nature, making it hard to detect and measure compared to emissions or compliance with human rights. In the last decades, there has been an increasing demand for organizations to communicate their Corporate Social Responsibility (CSR) considerations. However, the flexibility allowed by standards and regulation in this area regarding what to disclose have been argued to undermine the reliability of CSR information. There have been discussions whether the banks had informed stakeholders about the anticorruption risks sufficiently, information that primarily should be communicated through sustainability and annual reports. Previous studies examining CSR reporting quality have found that companies present information in different ways, complicating a comparison of information. They have also found that such disclosure has been used as a strategy to highlight only the good work of a company and omit negative disclosures. This study examines the quality of CSR information that is communicated in annual and sustainability reports of the four largest banks operating in Sweden; Nordea, Handelsbanken, Swedbank, and SEB. Our focus is limited to disclosure about anti-corruption for which the Global reporting initiative (GRI) provides principles in terms of what they asses to be good content and quality. We will use these principles when structuring our categories in our qualitative content analysis with quantitative elements and when we analyse and make conclusions of our results regarding the quality. We use a content analysis model called the Consolidated Narrative Interrogation Model (CONI) which integrate both qualitative and quantitative measures of CSR reporting quality. Our result show that anti-corruption disclosure differs in terms of presentation structure, which requirements from GRI that are applied and how much information that is disclosed. The overall conclusion regarding its quality is that it does not meet the reporting quality principles stated in GRI 101: foundation. We find indications of strategic legitimacy in terms of how banks disclose anti-corruption activities which is critical for the overall reporting practise since its purpose it to constitute an accurate and reliable source of information to stakeholders.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Arnou, Corentin, and Marcus Hammarstedt. "DOES IT PAY TO BE ESG? : An empirical analysis of sustainability in the Nordic countries from a risk and valuation perspective." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185361.

Full text

Abstract:

In the field of sustainable finance, Environmental-, Social- and Governance-ratings (ESG) have become an acknowledged measurement of a firm's sustainability performance. The increased awareness of sustainability issues in today's society is undeniable. However, based upon contradicting results from previous research, it was uncertain if investors were rewarding a firm’s sustainability efforts in the form of a lower cost of equity. The purpose of this thesis has therefore been to examine the relationship between sustainability, risk and valuation as well as stock-price behavior in times of crisis regarding large firms publicly listed in the Nordic countries. In order to fulfil the purpose, various multiple regression models have been conducted on quarterly data from the period between 2011 to 2020. The approach chosen to examine if ESG has a relation to the cost of equity has been to calculate the implied cost of equity inferred from consensus forecasts of future financial development and stock price at each point in time, also known as the ex-ante cost of equity. Since the independent variable ESG-score was not likely to be the sole variable to affect the independent variables in our multivariate regression models, we have followed previous studies in the choice of control variables. The empirical results of this study showed a significantly negative relationship between a firm’s ESG-score and the cost of equity. In addition, our results showed a significantly positive relationship between a firm’s ESG-score and both the price-to-earnings ratio as well as the price-to-book ratio while no significant relationship between a firm’s ESG-score and the enterprise value to earnings before interest and taxes ratio could be established. Finally, the results of this thesis showed that firms with a greater ESG-score generated excess returns during the latest market turmoil of 2020 caused by the Covid-19 outbreak. This thesis challenges the value-destruction view of ESG-efforts since our results indicate that investors are pricing sustainability risk with a negative risk premium in line with the value creation approach. No causality test has been performed during this study, however several possible mechanisms by which ESG impacts the valuation and crisis resistance have been discussed based upon previous research and the theoretical framework. We argue for the reduced cost of equity to reflect diminished information asymmetry, a larger investor base, improved growth and cash-flow opportunities as well as reduced risk for litigations as aconsequence of a more sustainable business conduct. To the best of our knowledge, no previous study on the topic has been conducted on the Nordic markets. This study fills thus a research gap on the relation between sustainability, risk andequity market valuation and we sincerely hope to have contributed to academia with new approaches.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Forsberg, Johannes, and Madelene Viberg. "Faktorer som förklarar hållbarhetsrapportering i svenska kommuner." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176652.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå. Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering. Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Norvik, Johan, and Adrian Wagner. "Hållbarhetsredovisning i publika och statliga bolag : En kvalitativ studie om skillnader i publika och statliga bolags hållbarhetsredovisning." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166548.

Full text

Abstract:

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references.
Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Arvidsson, Niclas, and Jonatan Alvarson. "Rapporteringskravets påverkan på hållbarhetsrapporteringen : En jämförelse av innehållet mellan fyra olika branscher." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26529.

Full text

Abstract:

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans.
Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other. Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020. Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made. Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Olausson, Jesper, and Fransson Jessica Brattén. "Hållbarhetsredovisningens utformning och innehåll : En komparativ studie mellan tre branscher." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68465.

Full text

Abstract:

Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhets- redovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedels- branschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort.
Sustainability is an up-to-date issue and it’s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders’ requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies’ sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lazic, Bojan, and Melisa Vranjkovina. "Extern granskning av hållbarhetsrapporter : Vilka är motiven?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14435.

Full text

Abstract:

Hållbarhet har varit föremål för debatt de senaste decennierna. Företag har i olika stor utsträckning hängt med och anpassat sig till utvecklingen, fler och fler väljer att hållbarhetsrapportera. Med tiden kommer alltfler krav från samhället som företagen anpassar sig efter och en relativt ny trend som går att urskilja är den om extern granskning av hållbarhetsrapporter. Plötsligt räcker det inte längre med att enbart hållbarhetsrapportera utan det ska dessutom finnas en tredjepartsgranskning. Det vi kan se är att allt fler börsnoterade bolag låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. Syftet med denna studie är att studera varför börsnoterade bolag på OMX Nasdaq Stockholm, som hållbarhetsrapporterar enligt GRI, låter sina hållbarhetsrapporter bli granskade av en extern part. Studien är av kvalitativ karaktär och består av åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut med utgångspunkt i att de ska vara ansvariga för hållbarhetsrapporteringen i bolagen vilken har utvecklats i enlighet med GRI:s riktlinjer. Studien visar att legitimitetsteorin, intressentteorin och den institutionella teorin kan förklara varför de börsnoterade bolagen i studien låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. De svar som respondenterna har givit har bekräftats av teorierna. I studien kunde vi se att majoriteten av bolagen motiverar den externa granskningen på liknande vis. Trovärdighet, transparens och kvalitet är de faktorer som framstår som de största anledningarna till extern granskning. En annan slutsats som kan dras är att många av de studerade bolagen motiverar den externa granskningen med att intressenter värdesätter detta vilket leder till att många bolag väljer tredjepartsgranskning. Avslutningsvis framkommer det även att den externa granskningen av hållbarhetsrapporten inte enbart bidrar med något externt utan även internt i form av interna förbättringsområden, vilket motiverar börsnoterade bolag i denna studien till att låta hållbarhetsrapporten granskas av en extern part.
Sustainability has been the subject of debate in recent decades. Many companies have more or less been involved in the development, and we have increasingly seen companies begin with sustainability reporting. Companies have more or less adapted to the development. More and more companies choose to report for sustainability. The demands from the society are increasing with time. Companies adapt to these demands and a relatively new trend that can be seen is the external review of sustainability reports. Suddenly, it is no longer sufficient to solely report sustainability, but there is also a need for a third party review. What we can see is that more and more listed companies allow their sustainability report to be reviewed by an external party. The aim of this study is to examine why listed companies on OMX Nasdaq Stockholm, of which report for sustainability in accordance with GRI, let their sustainability reports be externally reviewed by an external party. The study is qualitative in nature and contains eight semi-structured interviews. Respondents were selected on the basis that they should be responsible for sustainability reporting in the companies, of which has been developed in accordance with GRI guidelines. The study shows that legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory can explain why the listed companies in this study let their sustainability report be reviewed by an external party. The answers that the respondents have given have been confirmed by the theories. The study shows that the majority of companies motivate the external review in a similar manner. Credibility, transparency and quality are the factors that appear to be the main reasons for external reviewing. Another conclusion that can be drawn is that many companies motivate the external review with saying that stakeholders value it, which leads to many companies choosing third party review. Finally, it is also found that the external review of the sustainability report not only contributes with something externally but also internally in terms of internal improvement areas, which motivates the listed companies in this study to allow the sustainability report to be reviewed by an external party.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Fejes, Sara, and Aleksandra Nikolova. "Avslöjandet av negativ information i förhållande till företagsspecifika faktorer : En kvantitativ innehållsanalys på statligt ägda bolag i Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45946.

Full text

Abstract:

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information.
Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

El, hajjari Borg Mounia, and Elin Sundberg. "Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448552.

Full text

Abstract:

While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Carlsson, Julia, and Olsson Sofia Bergbom. "ESG-score och styrelsen : Svenska företags hållbarhetsredovisning, könsdiversifiering och styrelsepositioner." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447479.

Full text

Abstract:

The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019. Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG-score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting.
Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande). Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bergman, Niklas, and Darsen Umaganthan. "Hållbarhetsredovisning i kommunala och privata bostadsbolag." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149421.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit en viktigare del för de svenska företagen vilket visas i den signifikanta ökningen av omfattningen och kvaliteten av hållbarhetsredovisningen som har skett den senaste tiden. Ett flertal studier har tidigare studerat sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och faktorer som storlek, branschtillhörighet och synlighet. Det finns däremot en avsaknad på studier av sambandet mellan faktorer som ledningens syn på hållbarhetsredovisning, företagskultur, ägarform och hållbarhetsredovisningens omfattning. Kommunala och privata bostadsbolag är exempel på bolag där ägandeformen skiljer sig åt och en studie med dessa bolag kan därmed bidra till forskningsområdet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och kommunala bostadsbolags omfattning av hållbarhetsredovisning Metod: Denna kvantitativa studie utförs genom en deduktiv ansats där hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier. Genom en innehållsanalys av sekundärdata bestående av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar från 30 kommunala och 30 privata bostadsbolag operationaliseras omfattningen av hållbarhetsrapportering. Datan används sedan som underlag till OLS-regression. Slutsats: Studiens resultat visar att ägandeformen har en påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning i form av ett signifikant positivt samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av hållbarhetsredovisning. Utav måtten storlek, lönsamhet, risk och jämlikhet så visar endast storlek ett signifikant samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. Det går därmed att konstatera ägandeformen är en viktig faktor att ta i beaktande vid undersökningar av hållbarhetsredovisningar
Introduction: Sustainability reporting has become an important aspect for Swedish companies, which has been shown by the significant increase of the magnitude and quality sustainability reports as of late. A considerable amount of previous studies has examined the relationship between variables such as size, industry affiliation and visibility with the extent of sustainability reports. Managerial attitudes, company culture and ownership are however factors which are less researched when related to the extent of reported sustainability. Studies can thereby be made on municipally and privatelyowned housing companies, seeing as the ownership differs between the two organizations, in order to contribute to the field of research. Purpose: The purpose of this study is to compare the extent of reported sustainability in municipally and privately-owned housing companies. Method: This quantitative study is executed through a deductive approach in which hypotheses are formulated through existing theories. The extent of reported sustainability is operationalized through a content analysis on secondary data consisting of annual reports and sustainability reports collected from 30 municipally and 30 privately owned housing companies. The collected data is then analysed with OLS- regression analysis. Conclusion: The results of the study show a correlation between the variable ownership and the extent of reported sustainability in the form of a significant positive correlation between municipally owned housing companies and the extent of reported sustainability. Out of the measures; size, profitability, risk and equality which were tested in the study, only size showed a significant correlation with the extent of reported sustainability. The study thereby concludes that ownership is an important variable to take into consideration when studying sustainability reports.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Brodin, Malin, and Amra Cosic. "Kulturens inflytande på CSR : en undersökning av amerikansk och japansk hållbarhetsrapportering." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14370.

Full text

Abstract:

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala.
Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ahlstrand, Lucas, and Julia Armå. "Redovisningen av FN:s globala miljömål : En kvantitativ studie om samverkan mellan företagens egenskaper och redovisningen av FN:s globala miljömål." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25736.

Full text

Abstract:

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation.
Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lundin, Joakim. "Hållbarhet för investmentbolag : Tar investmentbolag hänsyn till hållbarhet när de investerar och hur bidrar investmentbolagen till att öka sina företags hållbarhetsarbete?" Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36115.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Under de senaste åren har intressent för hållbarhet ökat bland företag men för investerare är intresset för hållbarhet tudelad. Flera källor visar att investerare har ett ökat intresse för hållbarhet medan andra visar det motsatta och inte rekommenderar att flytta gynnsamma investeringar från företag med negativa miljöpåverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur mycket investmentbolagen tar hänsyn till hållbarhet vid investering och hur investmentbolag bidrar till att deras företag ska arbeta mer hållbart.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod med tre semistrukturerade intervjuer över telefon.Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga investmentbolag anser att hållbarhet har en avgörande roll om de vill investera i företag eller inte. Anledningen är för att hållbarhet är en förutsättning för att företag ska överleva på långsikt och samtliga investmentbolag vill hitta företag som kan generera ett långsiktigt värde. Alla tre investmentbolag skrivit under riktlinjer och ramverk som ska hjälpa bolagen att verksamma mot en hållbar miljö och arbetsklimat samt påverka bolagen till ansvarsfull investering. Om något företag som investmentbolagen äger bryter mot de uppsatta riktlinjerna kan investmentbolagen välja att avsluta sitt ägande av företaget.
Background: In recent years, the interest in sustainability has increased among companies, but for investors, the interest in sustainability is divided. Several sources show that investors have an increased interest in sustainability, while others show the opposite and do not recommend moving favorable investments from companies with negative environmental impacts.Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how much investment companies take sustainability into account when investing and how investment companies contribute to increasing sustainable work in their companies.Method: The essay uses a qualitative research method with three semi-structured interviews over the telephone.Conclusion: The results of the study show that all investment companies believe that sustainability plays a decisive role whether they want to invest in companies or not. The reason is that sustainability is a prerequisite for companies to survive in the long term and all investment companies want to find companies that can generate long-term value. All three investment companies have signed guidelines and frameworks that will help the companies to operate towards a sustainable environment and work climate and influence the companies to responsible investment. If any company owned by the investment companies violates the established guidelines, the investment companies may choose to terminate their ownership of the company.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Vibreg, Martin, and Jakob Björk. "Hållbarhetsnyheters påverkan på börsbolag beroende på storlek : en kvantitativ studie om hur ESG-nyheter påverkar avkastningen för svenska bolag listade på Large- och Mid cap." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20781.

Full text

Abstract:

Efter att lagen gällande hur upprättandet av en separat hållbarhetsrapportering infördes år 2016, av den svenska regeringen, har hållbarhet blivit en allt viktigare del ur bolagens verksamhet. Vidare har intresset för hållbarhet fått en bredare samsyn inom finanssektorn, där målet är att nå en hållbar utveckling för landet genom att styra mot investeringar som är hållbara på sikt. Studiens syfte är att analysera hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av hållbarhetsnyheter och om det föreligger en skillnad beroende på bolagets storlek. För att undersöka marknadsreaktionen har en eventstudie genomförts med utgångspunkt ur publicering av hållbarhetsnyheter mellan åren 2010–2020. Vidare har multipla regressioner tillämpats för att kunna urskilja signifikanta skillnader och besvara studiens hypoteser och slutligen forskningsfrågan. Resultatet för studiens hypotesprövningar visar att det inte föreligger några signifikanta skillnader i marknadsreaktion gällande hur svenska bolag, listade på Large- och Mid cap, påverkas vid publicering av hållbarhetsnyheter. Slutsatsen av analysen väcker därmed frågan om hållbarhetsnyheter har en påverkan på ett bolags aktieavkastning, eller om intressenter i stället värderar andra faktorer som exempelvis värdemaximering. Begränsningar för studien grundar sig delvis i de få antal nyheter som har studerats. En annan begränsadande faktor ur ett storleksperspektiv är att studien har bortsett från Small cap. En rekommendation för vidare forskning är därmed att ha ett större urval av nyheter samt inkludera Small Cap för att få ett helhetsperspektiv av den svenska börsmarknaden.
Since the law on how the preparation of a separate sustainability report was introduced by the Swedish government in 2016, sustainability has become an increasingly important part of the companies operations. Furthermore, the interest in sustainability has gained a broader consensus in the financial sector, where the goal is to achieve sustainable development for the country by steering towards investments that are sustainable in the long term. The purpose of the study is to analyze how the market responds when publishing sustainability news and whether there is a difference depending on the size of the company. In order to investigate the market reaction, an event study was conducted based on the publication of sustainability news between the years 2010-2020. Furthermore, multiple regressions have been applied to be able do discern significant differences and answer the study ́s hypotheses and finally the research question. The results of the study ́s hypothesis tests show that there are no significant differences in market reaction regarding how Swedish companies, listed on Large- and Mid cap, are affected when publishing sustainability news. The conclusion of the analysis therefore raises the issue of whether sustainability news has an impact on a company ́s stock return, or whether stakeholders instead value other factors such as value maximization. Limitations of the study are partly based on the few news items that have been studied. Another limiting factor from a size perspective is that the study has excluded Small cap. A recommendation for further research is thus to have a wider selection of news and to include Small cap to get a holistic perspective of the Swedish stock market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Santana, Paula Peste. "Nova School of Business & Economics: Sustainability report." Master's thesis, NSBE - UNL, 2012. http://hdl.handle.net/10362/9547.

Full text

Abstract:

A Work Project, presented as part of the requirements for the Award of a Masters Degree in Management from the NOVA – School of Business and Economics
This work project consists of a sustainability report proposal for NovaSBE, consolidating its strategic goals of preparing students for sustainable development challenges of today’s organizations and communication towards stakeholders. This proposal arouses from the partnership with the Consultancy firm for Sustainable Development Sair da Casca. The first assignment given by the company consisted of building a sustainability observatorium that included the top 25 Portuguese companies’ sustainability practices. However, during the process, the company realized such a benchmarking tool already existed so that it did not make sense to develop it. It was then that from the alignment of interests between the company and the Field Lab purpose emerged the idea of a sustainability report for the school. To conduct a Sustainability Report Proposal for NovaSBE, the previous experience of collecting data on the top 25 companies’ sustainability practices allowed for a deeper knowledge on sustainability reporting.The Global Reporting Initiative sustainability reporting standards were chosen to carry this project out considering that its wider acceptance applies for NovaSBE’s internationalization ambitions. Nonetheless, the standard framework was adjusted to NovaSBE’s specificities in what sustainability is concerned. Overall, the results from this report’s proposal show that although NovaSBE has already taken several sustainability related measures they lack on strategic orientation and coordination, so that their full potential is not being achieved. Taking into consideration the conclusions, several recommendations for future sustainability reports are presented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Clausson, Rasmus, and Linus Sjögren. "Hållbarhetsrapporter och aktievärde : Värderas frivilliga och lagstadgade hållbarhetsrapporter lika?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173419.

Full text

Abstract:

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Zeidan, Mellqvist Oskar, and Elin Sjödin. "ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin : En kvantitativ studie om svenska företags finansiella prestation under pandemin kopplat till ESG-betyg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177609.

Full text

Abstract:

Background: Sustainability is a commonly discussed topic that continues to grow and has become more important in investment decisions. The opinions regarding the relationship between sustainability and financial performance are divided, and research in the field indicates different results. ESG has gained greater focus because of the Covid-19 pandemic, and widespread claims that companies and funds with higher ESG score would have greater resilience have emerged. Purpose: The main purpose of this study is to investigate and analyse a possible relationship between ESG score and financial performance for Swedish listed companies during the Covid-19 pandemic. The sub-purpose of the study is to investigate whether sector divisions affect the ESG's significance for financial performance. Method: In this study, a quantitative method with a deductive approach was used. The data material was obtained from Refinitiv Eikon and comprised data from 306 companies. The examined period of the study refers to the year 2020. The statistical models applied were univariate analysis, bivariate analysis, and multiple regression analysis. Conclusion: The results indicate a negative relationship between ESG and financial performance during the Covid-19 pandemic. There is a spread regarding financial performance between the sectors, but it is not possible to draw concrete conclusions about the sectors' impact. This study contributes to the literature in the field of sustainability and financial performance by analyzing empirical data during the Covid-19 pandemic.
Bakgrund: Hållbarhet är ett aktuellt ämne som fortsätter att växa och får allt mer betydelse vid investeringsbeslut. Det råder delade meningar kring sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation och forskning inom ämnet visar på olika resultat. ESG har fått större fokus till följd av covid-19-pandemin, och utbredda påståenden om att bolag och fonder med högre ESG-betyg skulle ha större motståndskraft har växt fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera eventuella samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation för svenska noterade bolag under covid-19-pandemin. Studiens delsyfte är att undersöka om sektorindelning påverkar ESG:s betydelse för finansiell prestation. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet inhämtades från Refinitiv Eikon och omfattade data från 306 bolag. Studiens undersökningsperiod avser år 2020. De statistiska modellerna som tillämpats är univariat analys, bivariat analys och multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat tyder på ett negativt samband mellan ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin. Det förekommer spridning avseende finansiell prestation mellan sektorerna, men det går däremot inte att dra konkreta slutsatser kring sektorernas påverkan. Denna studie bidrar till litteraturen inom området för hållbarhet och finansiell prestation genom analys av empiriska data under covid-19-pandemin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Kvarnström, Lovisa. "Sustainable business conduct as business model or business identity : a stakeholder review of a potential trend towards a new normal." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-281943.

Full text

Abstract:

The objective of the thesis is to analyse how stakeholder influence has transformed sustainability work from being primarily risk management into becoming an integral part of business conduct and even business identities of today. To detect this trend I gather theoretical information that elaborate on the meaning and drivers of sustainable business conduct, sustainability as corporate identity, relevant stakeholders and ways of communicating to stakeholders. A case study of Ben & Jerry’s ice cream company is conducted, as an example of a market leader on sustainable business conduct. By demonstrating the extensive sustainability work that Ben & Jerry’s do, I argue that it has had a clear bottom-up influence on the trend for sustainable business conduct. Together with recent regulatory demands as a top-down influence in markets, I argue that there is evidence of a trend where sustainable business conduct and/or sustainability as business identity is becoming the new norm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Business Sustainability. Stakeholders Theory'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles