Dissertations / Theses on the topic 'Bostadskö'

Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen. Tänk då om byggbranschen skulle kunna påverka kunder, som väljer att investera i nyproducerade bostäder, till miljövänligare alternativ. Detta menar vi har potential att bidra till en markant effekt på hållbarhetsutvecklingen. Vi ställer oss dock frågande till om kunder i samband med nyproducerade bostäder erhåller möjligheten att göra medvetna konsumtionsval. Med denna bakgrund syftar vi i denna studie att undersöka om och hur byggnadsindustrin arbetar med miljö i sin bostadsmarknadsföring ut mot kund. Studien baseras på en undersökning bland fyra av Sveriges största byggföretag; Skanska, NCC, Peab samt det nyetablerade norska företaget Veidekke.

Samtliga byggföretag har tagit steg i rätt riktning och poängterar vikten av att integrera hållbarhetsarbetet och den gröna aspekten i samtliga verksamhetsgrenar genom ambitiösa miljöpolicys och målsättningar. Dock är det endast fåtalet bostadsprojekt som framhålls miljövänligare. Vi kan konstatera att kunder inte erhåller tillräckliga möjligheter för att göra aktiva konsumtionsval ur miljösynpunkt på bostadsmarknaden. I samband med bostadsmarknadsföringen har brister identifierats vid tillämpandet av Internet och mäklare/säljare som kommunikationskanaler. Samtliga företag fallerar på ett eller annat sätt att upplysa bostadskonsumenten om byggbolagets gröna initiativ, samt vilka miljövänligare byggnations- och inredningsval kunderna erbjuds. Endast fåtalet byggbolag tillvaratar möjligheten att genom marknadsföring vid interaktion med kunder påverka dess konsumtionsval. De synliggör heller inte möjligheten att göra ett aktivt bostadsval till fördel för samhällsutvecklingen, stort ansvar läggs istället på kunden att söka denna information. Vi kan dra slutsatsen att byggbranschen tillsammans med dess kunder kan bidra till förändring. Byggbranschen bör dock, med hänsyn till konsumenters befarade okunskap kring miljöaspekter i relation till bostadsbyggnationer, ta första steget mot en hållbarare bostadskonsumtion.

I förgrunden till studiens genomförande ligger Kotlers (2005) modell, "The Marketing Triangle Model". För att skapa djup i studien omfattar den därmed en skildring av vad som kommuniceras ut mot kund gällande miljöaspekten och bostadsbyggnationer genom olika nivåer; koncern, svensk marknad, bostadsmarknad samt via interaktion med mäklare/säljare. De tre första leden omfattas av en studie baserad på information vilken förmedlas via respektive företags webbsidor på Internet, medan mäklar/säljarstudien stöds på intervjuer. Studien täcker således några av de vanligaste informationskällorna kunder nyttjar vid beslut, varför en verklighetstrogen skildring av respektive byggföretags kommunikation genereras. I fallstudierna av respektive företag tillämpade vi med denna bakgrund olika infallsvinklar och metoder med bas i den teoretiska referensramen.

It is now clear that the environment must be protected to ensure good quality of life for future generations. In connection with these issues the construction industry plays an extremely essential role, which can be attributed to the significant environmental impact industry has on society today. The construction sector, also called "40-percent-sector" in the environmental context, accounts for 40 percent of the total energy and material resource use in Europe and the Nordic market. Thus, it is obvious that the construction industry has a significant impact on individuals' quality of life and the environment, therefore it is crucial that the sector takes an active responsibility for sustainable development of society. Customers have been identified as being one of the most important stakeholder groups and the main influencing factor to the green revolution. What if the construction industry could influence customers, who choose too invest in newly produced housing, toward environmentally friendly alternatives. We believe that this has potential to distinct contribute to the sustainable development.  Tough we are questioning whether customers, in relation to newly produced housing, receive the opportunity to make informed choices. In relation to this background, we aim in this study to examine whether and how the construction industry works with environmental aspects in their residence marketing to the customer. The study is based on the four leading construction companies in the Swedish market, Skanska, NCC, Peab and Veidekke.

All construction companies have taken steps in the right direction and stress the importance of integrating sustainability efforts and the green aspect throughout the business. However, only few are communicated as more environmentally friendly. We can conclude that customers do not receive sufficient opportunities to make active, environmentally friendly choices on current housing market. In the housing marketing, shortcomings have been identified regarding their use of Internet and broker/salesperson as communication channels. All companies fail in one way or another to inform the customer about the company's green initiatives and about available more sustainable construction- and interior choices. Only few building companies take charge of the potential of influencing customer choices through interactive marketing. They do not either visualize the possibility to make an active sustainable choice of residence, rather heavy responsibility is enforced on the customer to find this information. We want to emphasize that the construction industry together with its customers can contribute to a significant change. However, with respect to anticipated consumer lack of knowledge about environmental issues in relation to housing construction, the construction industry need to take the first step toward a more sustainable housing consumption.

Kotler's (2005) model, "The Marketing Triangle Model" constitutes the foreground to the study's implementation. In order to create depth in the study it therefore embrace a depiction of what is communicated to the customer regarding environmental aspects and residence construction through various levels; Corporate Group, Swedish market, housing market and through interaction with the broker/salesperson. The initial three levels of the study are based on information which is made available through each company's websites on the Internet, while the broker/salesperson study is supported in interviews. The study therefore covers some of the most common information sources customers' use in the decision-making-process, hence generating a realistic depiction of the construction companies' communication. In the case studies of the respective companies, within this context, we used different approaches and methodologies based in the theoretical frame of reference.

I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde. Hur en beräkning, gällande uppskov med kapitalvinstbeskattning, går till återfinns i bilaga A och B

Service Recovery har vuxit till att bli en betydande del av det större begreppet Service. Att säljare ständigt erbjuder sina kunder möjligheten till en dialog, positiv eller negativ, är idag viktigare än någonsin. Men hur ser denna teori ut i verkligheten på en marknad där kunder direkt hamnar i förhandlingsunderläge? Hur arbetar företagen med att utveckla möjligheterna för sina kunder att framföra klagomål och föra en dialog, på en marknad där byteskostnaderna ses som höga och kunderna inte ges några enkla alternativ till substitut? Vi har således destämt för att oss för att undersöka begreppet Srvice Recovery (Klagomålshantering) inom ett bostads företag. Det slutgiltiga valet föll på allmännyttan i Karlstad - Karlstads Bostads AB (KBAB). Klagomålshantering blir på KBAB’s marknad än mer intressant då de marknadsspecifika faktorerna tas i beaktning. Flertalet teorier som behandlar begreppet Service Recovery visar på betydelsen av byteskostnader (switching costs). Låga byteskostnader innebär att kunden enkelt och smidigt kan byta ut en produkt/tjänst till något liknande, utan att det kommer kosta denne någon större summa tid, ansträngning eller pengar. Omvänt betyder höga byteskostnader att kunden hamnar i underläge gentemot företaget, vilket kan resultera i en sämre relation mellan företag och kund, där ingen av dem anstränger sig för att förbättra denna, eftersom kunden ändå inte har någon enkel utväg att ”fly”. Kunden på KBAB’s marknad är hyresgästen och det som framförallt gjort att vi valt denna fokus på vår uppsats är det faktum som beskrivs ovan; att hyresgäster är så oerhört bundna till hyresvärden.

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB.

Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.

Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.

Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade.

Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden.

En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.

Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år.

Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.