Academic literature on the topic 'Biologist'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Biologist.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Biologist"
1
Hoiberg, Karen Bush, Janet Sharp, Ted Hodgson, and Jim Colbert. "Geometric Probability and the Areas of Leaves." Mathematics Teaching in the Middle School 10, no. 7 (March 2005): 326–32. http://dx.doi.org/10.5951/mtms.10.7.0326.
Full textAbstract:
Why Do Some Plants Have Larger leaves than other plants? Why do the overall shapes of different kinds of leaves vary? How does one determine the area of a peculiarly shaped leaf? Plant biologists are extremely interested in these questions. A biologist might wonder, for instance, which of two plant species carries out the most photosynthesis. Since the amount of light a plant can absorb for use in photosynthesis is related to its area, the biologist might investigate the photosynthetic capacity of two species by comparing the amount of chlorophyll in leaf pieces of the same area.
2
Flannery, Maura C. "The Biologist/Poet & the Poet/Biologist." American Biology Teacher 62, no. 2 (February 1, 2000): 145–49. http://dx.doi.org/10.2307/4450856.
Full text
3
Nesbit, Rebecca. "Society of Biology launches new professional registers." Biochemist 34, no. 4 (August 1, 2012): 48. http://dx.doi.org/10.1042/bio03404048.
Full textAbstract:
In June, the Society of Biology launched a new professional register to support the development of biologists. This builds on its current provision of Chartered Biologist status, and now there are three levels of recognition suitable for those at different stages of their scientific career.
4
F. Recher, Harry. "Conservation Biology and "Rights" to Resources." Pacific Conservation Biology 4, no. 2 (1998): 93. http://dx.doi.org/10.1071/pc980093.
Full textAbstract:
The paper by Nonie Sharp on the "right to fish" generated some interesting comments among the referees. As is now journal policy, the paper was sent to three referees for review. In the case of Nonie's paper, it went to a biologist who has commented on a range of conservation and cultural issues, and to two social anthropologists. All referees endorsed publication, the two anthropologists did so with enthusiasm, while the biologist, whose opinion I greatly respect, thought the paper was inappropriate for the readership of Pacific Conservation Biology. The biologist's opinion was more or less along the lines that biologists were the primary readers of the journal and that they would not be particularly interested in the issues discussed in Nonie's paper. There were also some concerns about a different writing style and the use of jargon that most biologists might not be comfortable with. These were all points that I agreed with, but I did not think they were grounds for not publishing the paper. The problem of style and jargon was largely corrected by the author's revision, but the issue of interest among readers cannot, of course, be dictated or even easily changed.
5
O'Callaghan, Jonathan. "The Mars biologist." New Scientist 250, no. 3329 (April 2021): 46–49. http://dx.doi.org/10.1016/s0262-4079(21)00616-3.
Full text
6
Kitcher, Philip, Richard Levins, and Richard Lewontin. "The Dialectical Biologist." Philosophical Review 98, no. 2 (April 1989): 262. http://dx.doi.org/10.2307/2185292.
Full text
7
Gilbert, N. E., Richard Levins, and Richard C. Lewontin. "The Dialectical Biologist." Journal of Animal Ecology 56, no. 3 (October 1987): 1087. http://dx.doi.org/10.2307/4973.
Full text
8
Simberloff, Daniel, Richard Levins, and Richard Lewontin. "The Dialectical Biologist." Condor 89, no. 1 (February 1987): 231. http://dx.doi.org/10.2307/1368785.
Full text
9
Heckman, Joseph R. "Wilhelm Reich Biologist." Soil Science 182, no. 8 (August 2018): 302. http://dx.doi.org/10.1097/ss.0000000000000220.
Full text
10
Brand, Chris. "Biologist backs Plato." Heredity 90, no. 2 (February 2003): 118–19. http://dx.doi.org/10.1038/sj.hdy.6800201.
Full textDissertations / Theses on the topic "Biologist"
1
Howell, Donna J. "The Bat, the Blossom and the Biologist." University of Arizona (Tucson, AZ), 1985. http://hdl.handle.net/10150/554206.
Full text
2
Forgetta, Vincenzo. "Closing the gap between genome analysis and the biologist." Thesis, McGill University, 2013. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=114165.
Full textAbstract:
Bioinformatics is a crucial component of genomics research because it enables the analyses of large and complex data sets. Conventionally, these analyses involve the use of sophisticated software, and are largely performed by those with prior experience in bioinformatics using adequate computational resources.Massively parallel DNA sequencing (MPS) platforms have democratized genome sequencing, making it affordable to the biologist. For many biologists this will be their first venture into bioinformatics and genomics. Consequently, they may be unfamiliar with bioinformatics or lack the necessary computer resources. For these biologists, the potential of using MPS platforms for genome analysis is half fulfilled; providing affordable genomic data without the means to easily analyze it. One approach to close this gap is to build software oriented towards those with limited bioinformatics expertise or resources.This dissertation describes a paradigm to close the gap between genome analysis and the biologist. Using this paradigm, I have developed software tools for three bioinformatics tasks in genome analysis: [i] assessment of a genome assembly, [ii] display and integrated analysis of genomic data, and [iii] deriving biological insight using public information. The first tool I developed was cgb, a program that creates custom UCSC Genome Browsers, allowing biologists to use this browser for genome sequences obtained from MPS platforms. Using cgb for a comparative genomics study of Clostridium difficile assisted us to identify diagnostic DNA markers associated with disease severity and to estimate that the pan-genome is larger than previously estimated. Next I developed contiGo, a general purpose tool to inspect genome assemblies via a web browser, thus bypassing the need for the biologist to install software, satisfy hardware requirements, and download large datasets. Along with cgb, this program enabled us to evaluate the performance of the Roche/454 Genome Sequencer-FLX MPS platform across five sequencing core facilities, and to produce a high quality genome sequence of the fungus Ophiostoma novo-ulmi. Lastly, I developed BL!P, a program to automate NCBI BLAST searches and explore the results in a dynamic interface. This program was inspired by my work on characterizing the genome of a multi-drug resistant and pathogenic strain of Escherichia fergusonii, for which cgb and contiGo were also used in data analysis. These applications have been used in other genomics projects by users with a range of bioinformatics expertise and resources. Other data-intensive fields of science could benefit from a similar software development paradigm.La bioinformatique fait maintenant partie intégrante de la recherche en génomique, car elle permet des analyses de bases de données larges et complexes. Conventionnellement, ces analyses impliquent l'utilisation de logiciels sophistiqués et sont généralement faites par des personnes expérimentées en bioinformatique qui utilisent des ressources informatiques adéquates.Les plateformes de séquençage haut débit d'ADN ont démocratisé le séquençage du génome, le rendant ainsi accessible aux biologistes. Pour de nombreux biologistes, ce sera leur première incursion dans les domaines de la bioinformatique et de la génomique. Par conséquent, ils ne sont probablement pas familiers avec la bioinformatique ou n'ont pas les ressources informatiques nécessaires afin d'analyser les résultats. Pour ces biologistes, l'utilisation des plateformes de séquençage haut débit permet l'obtention abordable de données génomiques, mais n'offre pas les outils pour les analyser facilement. Le développement de logiciels ciblant les chercheurs ayant une expertise en bioinformatique limitée ou avec peu de ressources permettrait de combler cet écart.Cette dissertation décrit un paradigme visant à réduire, voire même à fermer, l'écart entre l'analyse du génome et le biologiste. En utilisant ce paradigme, j'ai développé des outils informatiques pour trois tâches facilitant l'analyse génomique : [i] l'évaluation de l'assemblage du génome, [ii] l'affichage et l'analyse intégrée des données génomiques, et [iii] l'obtention de connaissances biologiques utilisant de l'information publique. Le premier outil que j'ai développé était cgb, un programme qui crée des navigateurs personnalisés « UCSC Genome ». Il permet aux biologistes d'utiliser ces navigateurs pour évaluer les séquences obtenues à partir de plateformes de séquençage haut débit. L'utilisation de cgb lors d'une étude génomique comparative de Clostridium difficile nous a permis d'identifier des marqueurs diagnostics d'ADN associés à la gravité de la maladie et de démontrer que son pan-génome est plus grand qu'estimé précédemment. Ensuite, j'ai développé contiGo, un outil d'usage général pour réviser les assemblages de séquences génomiques par l'intermédiaire d'un navigateur web. Cette application permet aux biologistes de contourner la nécessité d'installer un logiciel, de satisfaire les exigences de l'équipement informatique, et de télécharger des larges bases de données. Conjointement avec cgb, ce programme nous a permis d'évaluer la performance de la plateforme de séquençage haut débit Roche/454 Genome Sequencer FLX, à travers cinq installations de séquençage, ainsi qu'à générer une séquence génomique de grande qualité du champignon Ophiostoma novo-ulmi. Finalement, j'ai développé BL!P, un programme pour automatiser les recherches BLAST NCBI et pour explorer les résultats obtenus dans une interface dynamique. Ce programme a été inspiré par mon travail sur la caractérisation du génome d'une souche pathogène et multi résistante d'Escherichia fergusonii, et pour laquelle cgb et contiGo ont également été utilisés dans l'analyse des données. Ces applications ont été utilisées dans d'autres projets de génomique par des utilisateurs possédant un éventail de compétences et de ressources bioinformatiques. D'autres domaines scientifiques générant des multitudes de données pourraient bénéficier d'un paradigme similaire de développement de logiciel informatique.
3
Jakubowska, Joanna. "Genome visualisation and user studies in biologist-computer interaction." Thesis, University of Glasgow, 2009. http://theses.gla.ac.uk/482/.
Full textAbstract:
We surveyed a number of genome visualisation tools used in biomedical research. We recognised that none of the tools shows all the relevant data geneticists who look for candidate disease genes would like to see. The biological researchers we collaborate with would like to view integrated data from a variety of sources and be able to see both data overviews and details. In response to this need, we developed a new visualisation tool, VisGenome, which allows the users to add their own data or data downloaded from other sources, such as Ensembl. VisGenome visualises single and comparative representations of the rat, the mouse, and the human chromosomes, and can easily be used for other genomes. In the context of VisGenome development we made the following research contributions. We developed a new algorithm (CartoonPlus) which allows the users to see different kinds of data in cartoon scaling depending on a selected basis. Also, two user studies were conducted: an initial quantitative user study and a mixed paradigm user study. The first study showed that neither Ensembl nor VisGenome fulfil all user requirements and can be regarded as user-friendly, as the users make a significant number of mistakes during data navigation. To help users navigate their data easily, we improved existing visualisation techniques in VisGenome and added a new technique CartoonPlus. To verify if this solution was useful, we conducted a second user study. We saw that the users became more familiar with the tool, and found new ways to use the application on its own and in connection with other tools. They frequently used CartoonPlus, which allowed them to see small regions of their data in a way that was not possible before.
4
Harman, Oren Solomon. "A life of controversy, or, Darlington's place in history." Thesis, University of Oxford, 2001. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.367777.
Full text
5
Lopes, Lucas Nascimento Ferreira. "Bioética e biologia: visões e questões éticas dos estudantes de graduação." Niterói, 2017. https://app.uff.br/riuff/handle/1/5547.
Full textAbstract:
Submitted by Ana Lúcia Torres (bfmhuap@gmail.com) on 2018-01-18T14:23:41Z
No. of bitstreams: 2
license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)
LUCAS LOPES.pdf: 1226304 bytes, checksum: b21f3a9a409d6f27fb963243955692ce (MD5)Approved for entry into archive by Ana Lúcia Torres (bfmhuap@gmail.com) on 2018-01-18T14:23:51Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) LUCAS LOPES.pdf: 1226304 bytes, checksum: b21f3a9a409d6f27fb963243955692ce (MD5)
Made available in DSpace on 2018-01-18T14:23:51Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) LUCAS LOPES.pdf: 1226304 bytes, checksum: b21f3a9a409d6f27fb963243955692ce (MD5) Previous issue date: 2017
Cruz Vermelha Brasileira
A formação do biólogo comumente não apresenta espaços destinados a reflexão ética da atuação deste e isso pode gerar uma defasagem em relação a sua atuação. O presente trabalho propõe então entrevistas semiestruturadas com alunos de graduação em Ciências Biológicas em último ano para que se possa avaliar que questões éticas são identificadas por eles. Após a análise de suas falas, pode observar a identificação de questões problemáticas pelos estudantes, que versavam principalmente sobre a formação do biólogo e sua atuação. Pensando sobre a formação, as questões sobre uso animal (fins didáticos), espaços para reflexão ética, problemas de relações entre alunos-alunos e alunos-orientadores foram apontados como importantes. Com relação a atuação do profissional biólogo as questões trazidas foram sobre a valorização do biólogo, as possíveis atuações dele, e o foco sobre a pesquisa. Essas variadas questões problemáticas mostram que funcionamentos dos estudantes estão sendo negligenciados ou sendo afetados pela falta de reflexões éticas sobre a natureza da própria atuação do biólogo. Propiciar tais reflexões e encarar tais questões como de cunho ético pode ser o caminho para uma melhor inserção e valorização do biólogo na sociedade
The formation of the biologist usually does not presents spaces designated to the ethical reflection of the performance of this one and this can generate a gap related to its performance. The present work then proposes semi-structured interviews with undergraduate students in Biological Sciences in the last year so they can evaluate what ethical issues are identified by them. After analyzing their speeches, we can observe the identification of problematic issues by the students, which focused mainly on the formation of the biologist and his performance. Thinking about the formations, questions about animal use (didactic purposes), spaces for ethical reflection, and problems of relations between students and students and professors were pointed out as important issues. With regard to the professional biologists work, the questions raised were about the biologist's appreciation, his possible actions, and the focus on the research. These varied issues shows that student’s functioning are being neglected or being affected by the lack of ethical reflections about the nature of the biologist's own performance. To foster such reflections and to address such issues as ethical in nature may be the way to better integrate and value the biologist in society
6
Ferlin, Maria. "Biologisk mångfald i läroböcker i biologi." Doctoral thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-3706.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to analyse offered meaning, that is, what and how subject content is communicated to the recipients. In this case the subject content is biological diversity and the communicative artefacts are biology books for the latter grades in the Swedish compulsory school. The four papers cover aspects of biodiversity in biology books (I), connections between biology books and the world outside school (II), the definition of the species concept and the use of the concept species in textbooks and in pupils' assertions (III), and finally how instances of modes are connected in a multimodal text and how the design of texts may affect the possibilities of meaning making (IV). The biology books used for data collection are multimodal texts with different types of written text and a rich amount of illustrations. The collected data was primarily used for content analysis but also to explore the design of the books. In paper III and IV data was also obtained by two questionnaires to students. Data is analysed and the results are discussed on the basis of a social semiotic theory of communication and meaning making. The books contain many facts about biological diversity, but the concept is not defined explicitly in several of them. In relation to human beings and human activities are beneficial aspects of biological diversity given precedence over ethical, aesthetic and economic aspects. The results also show that the books contain inaccuracies and questionable formulations regarding biodiversity, as well as simplifications and colloquial expressions rather than scientifically accurate terminology. Direct address, anthropomorphism, analogies and connections to life outside school are also found in the books. To recognize themselves in many of the connections to everyday life, pupils need to have visited many habitats in different seasons. The use of concepts is an area where there is a great potential for change. The species concept can be seen as an example of how a concept is introduced early and that understanding is taken for granted in the remaining text. Responses from the questionnaires suggest that more time needs to be given to basic biological concepts and that a big amount of instances of modes may impede meaning making. Textbooks are compromise products created to suit a diverse audience. There is a risk that the offered meaning of the books is not consistent with the perceived meaning of the students. The results of the thesis may contribute to reduce the gap between offered and perceived meaning. If awareness is raised about the problems pupils may face when using textbooks, the teachers' and the authors' ability to support meaning making may increase.Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i Naturvetenskap, inriktning utbildningsvetenskap, som med tillstånd från Naturvetenskapliga fakulteten kommer att offentligt försvaras fredag den 7 november, 2014 kl. 10.00 i Föreläsningssalen, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Medicinaregatan 18, Göteborg.
I. Ferlin, M. (2011). Biologisk mångfald i svenska läroböcker för skolår 6–9. NorDiNa, 7(1), 71–84
II. Ferlin, M. (2013). Vardagsanknytning i biologiböcker. Paideia 5, 52–61
III. Ferlin, M. & Sundberg, P. (Accepterat manuskript). Grundskoleelevers uppfattningar om begreppet art relaterade till formuleringar i läroböcker i biologi. Publiceras i NorDiNa våren 2015.
IV. Ferlin, M. (Manuskript). Connections between instances of modes in multimodal texts.
7
Lindau, Julia. "Kan spridningskorridorer i den urbana miljön gynna den biologiska mångfalden? : En litteraturstudie i Biologi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40711.
Full text
8
Gaudillière, Jean-Paul. "Biologie moléculaire et biologistes dans les années soixante : la naissance d'une discipline, le cas français." Paris 7, 1991. http://www.theses.fr/1991PA070029.
Full textAbstract:
La constitution, dans les annees soixante, d'un nouveau domaine la "biologie moleculaire", est un processus complexe de redefinition des frontieres entre disciplines biologiques et de transformation des pratiques de recherche. En france, il fait intervenir un groupe restreint de chercheurs etudiant les acides nucleiques ou la synthese des proteines ; au premier rang desquels figuraient les biochimistes et geneticiens de l'institut pasteur. Ceux-ci ont recu le soutien d'une nouvelle institution etatique, la dgrst. Pendant dix ans, elle a fourni les moyens du developpement de la discipline. Ce travail decrit la formation de ce groupe dirigeant, sa contribution a l'emergence de la genetique des regulations, la politique qu'il a adopte et mis en oeuvre. Ensuite, a partir d'une histoire parallele d'une vingtaine de laboratoires, il montre les etapes d'emergence des nouvelles cultures et communautes constitutives de la discipline. La comparaison avec les situations americaine americaine et britannique montre l'importance des traditions propres a la biologie francaise. La these revele en quoi ce processus n'est pas une diffusion des connaissances ou le resultat d'une politique de recherche mais la consequence d'une redefinition des objets scientifiques procedant de jugements determines par les cultures de laboratoire --The emergence of "molecular biology" is a complexe process including the reconstruction of disciplinar boundaries and the transformation of research practices. In france, the creation of a new governmental agency - the dgrst - provided the main impulse. During the 60's, it supported the rare groups of biologists already studying the structure of nucelic acids or protein synthesis. Among them, the biochemists and geneticists working at the pasteur institute played the leading part, defining and implementing the dgrst's programs. This work describe the formation of this group, its contribution to the birth of regulatory genetics and the policy it set up. With the history of twenty french laboratories, it reveals the steps leading to the formation of new research communities. The comparison with the american and british contexts shows the part influnce of french traditions in biology. The thesis emphasizes the fact that the creation of molecular biology didn't proceed from simple knoweldge transfer but that it was rooted in the reshaping of scientific objects, based on judgements determined by laboratory cultures, experimental practices, collaboration networks and institutional constraints
9
SROUSSI, ALBERT. "Medecins biologistes et exercice de la biologie medicale extra-hospitaliere en france : aspects juridiques actuels et perspectives." Aix-Marseille 2, 1989. http://www.theses.fr/1989AIX20370.
Full text
10
Gabrielsson, Patrick. "Evolvering av Biologiskt Inspirerade Handelsalgoritmer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16886.
Full textAbstract:
One group of information systems that have attracted a lot of attention during the past decade are financial information systems, especially systems pertaining to financial markets and electronic trading. Delivering accurate and timely information to traders substantially increases their chances of making better trading decisions.Since the dawn of electronic exchanges the trading community has seen a proliferation of computer-based intelligence within the field, enabled by an exponential growth of processing power and storage capacity due to advancements in computer technology. The financial benefits associated with outperforming the market and gaining leverage over the competition has fueled the research of computational intelligence in financial information systems. This has resulted in a plethora of different techniques.The most prevalent techniques used within algorithmic trading today consist of various machine learning technologies, borrowed from the field of data mining. Neural networks have shown exceptional predictive capabilities time and time again.One recent machine learning technology that has shown great potential is Hierarchical Temporal Memory (HTM). It borrows concepts from neural networks, Bayesian networks and makes use of spatiotemporal clustering techniques to handle noisy inputs and to create invariant representations of patterns discovered in its input stream. In a previous paper [1], an initial study was carried-out where the predictive performance of the HTM technology was investigated within algorithmic trading of financial markets. The study showed promising results, in which the HTM-based algorithm was profitable across bullish-, bearish and horizontal market trends, yielding comparable results to its neural network benchmark. Although, the previous work lacked any attempt to produce near optimal trading models.Evolutionary optimization methods are commonly regarded as superior to alternative methods. The simplest evolutionary optimization technique is the genetic algorithm, which is based on Charles Darwin's evolutionary theory of natural selection and survival of the fittest. The genetic algorithm combines exploration and exploitation in the search for optimal models in the solution space.This paper extends the HTM-based trading algorithm, developed in the previous work, by employing the genetic algorithm as an optimization method. Once again, neural networks are used as the benchmark technology since they are by far the most prevalent modeling technique used for predicting financial markets. Predictive models were trained, validated and tested using feature vectors consisting of technical indicators, derived from the E-mini S&P 500 index futures market.The results show that the genetic algorithm succeeded in finding predictive models with good performance and generalization ability. The HTM models outperformed the neural network models, but both technologies yielded profitable results with above average accuracy.Program: Magisterutbildning i informatik
Books on the topic "Biologist"
1
Thomas, William David. Marine biologist. Pleasantville, NY: Gareth Stevens Pub., 2010.
Find full text
2
1929-, Lewontin Richard C., ed. The dialectical biologist. Cambridge, Mass: Harvard University Press, 1985.
Find full text
3
Shawn, Carlson, ed. The amateur biologist. New York: Wiley, 2002.
Find full text
4
S, Parkes A. Biologist at large: The background to Off-beat biologist. Cambridge: Alan S. Parkes, 1988.
Find full text
5
Alan, Parkes. Biologist at large: The background to off-beat biologist. Cambridge: A. S. Parkes, 1988.
Find full text
6
Janovy, John. On becoming a biologist. New York: Harper & Row, 1985.
Find full text
7
Janovy, John. On becoming a biologist. New York: Harper & Row, 1985.
Find full text
8
Janovy, John. On becoming a biologist. Lincoln: University of Nebraska Press, 1996.
Find full text
9
Janovy, John. On becoming a biologist. Lincoln: University of Nebraska Press, 1996.
Find full text
10
Mancuso, Tracy. Assistant shellfish biologist - internship. Bellingham, Wash: Huxley College of Environmental Studies, Western Washington University, 1999.
Find full textBook chapters on the topic "Biologist"
1
Mason, Robert. "Biologist." In Real-Life Science Mysteries, 34–38. New York: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003237648-7.
Full text
2
Dyer, Laura. "Developmental Biologist." In Real-Life Science Mysteries, 93–98. New York: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003237648-18.
Full text
3
Numbers, Ronald L. "An Unregimented Biologist." In Early Creationist Journals, 465–66. London: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003005902-36.
Full text
4
Marsh, Frank Lewis. "Indoctrination and the Biologist." In The Early Writings of Harold W. Clark and Frank Lewis Marsh, 405–8. London: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003005438-17.
Full text
5
Stachelberger, Herbert. "How to find a biologist." In What is the Architect Doing in the Jungle? Biornametics, 64–65. Vienna: Springer Vienna, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-1529-9_12.
Full text
6
Graves, Paul R., and Timothy A. J. Haystead. "Proteomics and the Molecular Biologist." In Handbook of Proteomic Methods, 3–16. Totowa, NJ: Humana Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-59259-414-6_1.
Full text
7
Baxevanis, Andreas D. "The Internet and the Biologist." In Methods of Biochemical Analysis, 1–15. Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc., 2006. http://dx.doi.org/10.1002/9780470110607.ch1.
Full text
8
Christenson, Hannah Elizabeth, and Stephan Ramon Garcia. "G. H. Hardy: Mathematical Biologist." In The Best Writing on Mathematics 2016, edited by Mircea Pitici, 27–31. Princeton: Princeton University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1515/9781400885602-004.
Full text
9
Singer, Michael C. "The Education of the Field Biologist." In The Lives of Lepidopterists, 187–202. Cham: Springer International Publishing, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-20457-4_16.
Full text
10
Chevreux, Laurent, Wim Plaizier, Christian Schuh, Wayne Brown, and Alenka Triplat. "The Conservation Biologist Facing Synthetic Biology." In Corporate Plasticity, 95–97. Berkeley, CA: Apress, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4302-6748-5_22.
Full textConference papers on the topic "Biologist"
1
Palumbo, Giuseppe, Anna R. Sasso, Vittoria Criniti, Elvira Crescenzi, Bruno Mazziotti, Michele Grieco, and Mario F. Tecce. "Laser-assisted biotechnology: the biologist point of view." In BiOS Europe '97, edited by Francesco Baldini, Nathan I. Croitoru, Mark R. Dickinson, Martin Frenz, Mitsunobu Miyagi, Riccardo Pratesi, and Stefan Seeger. SPIE, 1998. http://dx.doi.org/10.1117/12.301122.
Full text
2
Goldstein, Jason M., and Rebecca F. Goldstein. "BioMonitoring: A Key to Successful Environmental Compliance for Pipeline Construction—Cypress Pipeline Project: A Case Study." In 2008 7th International Pipeline Conference. ASMEDC, 2008. http://dx.doi.org/10.1115/ipc2008-64095.
Full textAbstract:
Southern Natural Gas Company (Southern), an El Paso Company, used BioMonitors to ensure full environmental compliance with the regulatory conditions associated with the construction of the Cypress Pipeline Project. The 167-mile Cypress Pipeline originates near Savannah, Georgia, and terminates west of Jacksonville, Florida. In preparation for construction of this project, Southern engaged in extensive consultation and negotiation with numerous federal, state, and local regulatory agencies. It became apparent during the consultation process that Southern would need a highly skilled biologist on-site during construction to fulfill the onerous conditions required by these agencies. Furthermore, specific state water quality permit conditions contained frequent sampling and reporting requirements that required specially-certified personnel. For these reasons, Southern used two BioMonitors (qualified on-site biologists with construction expertise) during construction who were dedicated to uphold the specialized environmental compliance program for the project. Herein, we illustrate this creative method for successfully negotiating contentious environmental issues and fully complying with the specialized environmental compliance conditions that frequently stem from sensitive agency consultation and intricate permit stipulations.
3
Scott, Jill. "Jellyeyes – Symbiosis, Evolution and Vision." In 28th International Symposium on Electronic Art. Paris: Ecole des arts decoratifs - PSL, 2024. http://dx.doi.org/10.69564/isea2023-27-short-scott-jellyeyes.
Full textAbstract:
SHORT PAPER. Jellyeyes is an augmented reality installation especially created for the viewer based on symbiosis, touch, and biomimicry. Jellyeyes is inspired by narratives from the theories of evolution, and these stories involve the characters of a hunter-diver-tourist and a marine biologist. These narratives are inspired by the personal diving experiences of the writer and residencies in three different science research centers that focus on evolution in relation to symbiosis, marine biology, and neuro-visual systems.
4
Siuzdak, Gary. "Abstract ED04-02: XCMS cloud-based metabolomics: A platform for the cancer biologist." In Abstracts: Twelfth Annual AACR International Conference on Frontiers in Cancer Prevention Research; Oct 27-30, 2013; National Harbor, MD. American Association for Cancer Research, 2013. http://dx.doi.org/10.1158/1940-6215.prev-13-ed04-02.
Full text
5
Spence, Heather Ruth, and Mark Ballora. "Layers of Meaning: The Ocean’s Natural Acoustics and the Music of Its Datasets." In ICAD 2021: The 26th International Conference on Auditory Display. icad.org: International Community for Auditory Display, 2021. http://dx.doi.org/10.21785/icad2021.017.
Full textAbstract:
The transdisciplinary National Academies Keck Futures Initiative (NAKFI) conference on the Deep Blue Sea sparked a collaboration between sonification expert Mark Ballora and marine biologist and sound artist Heather Spence. Research involving long-term Marine Passive Acoustic Monitoring (MPAM) of the MesoAmerican Reef system forms the basis for a gradient of audio products: 1) layering a tour guide acoustic instrument over raw and manipulated soundscape recordings; 2) layering of multiple acoustic instruments over duty cycle interpretation sampling; and 3) layering of data sonification over the original data, with additional acoustic instrument layers. The audio products are designed to promote data exploration and understanding by researchers and students, as well as an emotional impact musically with conservation themes. Presentations have included live and virtual performances and workshops. Next steps include sonification of other correlated environmental data with the original sound data in raw, manipulated, and sonified forms.
6
Severin, Irina, Gabriela Nalbitoru, and Mihai Caramihai. "Health and occupational risks analysis in custom border offices." In Intelligent Human Systems Integration (IHSI 2022) Integrating People and Intelligent Systems. AHFE International, 2022. http://dx.doi.org/10.54941/ahfe1001040.
Full textAbstract:
In line with National and European regulations, containing recommendations on the application of legal safety and health requirements for work and for the use of work equipment, the risk analysis has been conducted for two different positions in custom border offices, such as: the custom officer, acting in the non-destructive control department and the customs laboratory (lab physician, biologist, chemical engineer, biochemist). This article aims to present the risk analysis performed using the national method for assessing the risks of accidents and occupational diseases of workers, in order to facilitate the fulfilment of obligations of employers in the prevention of risks at work. The results are compared with those obtained using questionnaires method, based on Delphi approach. Finally, recommendations are addressed to all interested parties, such as: employers and workers in operational processes. A brief action plan for custom border offices is drafted.
7
Vázquez Álvarez, Ana María, and Gabriela Fernández Saavedra. "THE USE OF SIMULATORS IN THE TEACHING OF PHARMACOLOGY. STUDENTS' OPINION OF THE BACHELOR’S DEGREE IN CHEMISTRY PHARMACEUTICAL-BIOLOGIST." In 12th annual International Conference of Education, Research and Innovation. IATED, 2019. http://dx.doi.org/10.21125/iceri.2019.0421.
Full text
8
Guzowski, Mary. "A Biophilic Approach to Net-Positive Design: Studio Lessons." In 108th Annual Meeting Proceedings. ACSA Press, 2020. http://dx.doi.org/10.35483/acsa.am.108.109.
Full textAbstract:
This paper discusses the curricular objectives, exercises, design tools, methods, and outcomes of a seven-week graduate studio that explored a biophilic approach to net-positive design. We may be well aware of the performance and pragmatic aspects of net-positive energy in architecture, but what are the experiential and aesthetic opportunities and benefits? Could beauty, health, and well-being be as important to net- positive as are reducing waste, energy consumption, and environmental impacts? Biologist and naturalist E.O. Wilson’s “Biophilia Hypothesis” suggests that there is an innate need for human connection with nature. A biophilic approach to net-positive design encourages students to investigate the intersections between regenerative design responses to natural systems, habitat, environmental and bioregional forces, passive strategies, and health and well-being. This paper discusses design objectives, methods, tools, and outcomes of six sequential exercises that developed over the course of the seven-week studio. The iterative exercises used physical and digital study models, envelope details, sketching, photography, time-lapse video, and qualitative and quantitative assessments. Students considered the poetic, pragmatic, and performance-based design issues, trade-offs, and design implications.
9
Ballora, Mark. "Music of Migration and Phenology: Listening to Counterpoints of Musk Ox and Caribou Migrations, and Cycles of Plant Growth." In The 22nd International Conference on Auditory Display. Arlington, Virginia: The International Community for Auditory Display, 2016. http://dx.doi.org/10.21785/icad2016.016.
Full textAbstract:
This extended abstract describes a sonification that was commissioned by a biologist/animal ecologist. The sonification was created with the software synthesis program SuperCollider [1]. The motivation for creating it was to pursue additional levels of engagement and immersion by supplementing the effects of visual plots, as well as to create an informative rendering of a multivariate dataset. The goal is for audiences, in particular students and laypeople, to readily understand (and hopefully find compelling) the phenomena being described. The approach is parameterbased, creating “sonic scatter plots” [2] in the same manner as work described in earlier publications [3], [4]. The work described here is a current experimental project that takes a sonic approach to describing the interactions of plant phenology and animal migrations in Greenland. This area is seen as a predictor of how climate change may affect areas farther south. There is concern about the synchronicity of annual caribou migrations with the appearance of plant food sources, as warmer temperatures may cause plants to bloom earlier and in advance of the caribou arrival at their calving grounds; depleted food availability at calving time can lead to lower populations of caribou. Parts of this sonification will be applied to a multi-year professional development workshop for middle and high school science teachers. It is hoped that sonifications of plant observations made by teachers and students will enhance student engagement, and possibly lead to greater degrees of understanding of phenology patterns.
10
Jasper, Steve, Jason D. Harris, and Raymond Doering. "The SWAT Approach for Pipeline Watercourse Crossings." In 2010 8th International Pipeline Conference. ASMEDC, 2010. http://dx.doi.org/10.1115/ipc2010-31358.
Full textAbstract:
This paper describes a multi-year program to assess pipeline crossings of sensitive watercourses along a major pipeline project. During the Front End Engineering and Design (FEED) phase a sensitive watercourse assessment team (SWAT) was established to provide a biophysical and construction assessment of selected watercourses to be crossed by a proposed pipeline project in western Canada. The SWAT comprised a fisheries biologist, a pipeline watercourse construction specialist and other technical support personnel. The field work included assessing biophysical data, fish habitat values, access to the crossing location, construction issues, site-specific mitigative measures and potential habitat compensation options, as well as providing photo documentation and a conceptual crossing sketch. The advantages of the SWAT assessment at a crossing site were: • It provided an effective and efficient field assessment of the proposed watercourse crossing in the early phase of the project. • It was a multidisciplinary assessment. • It provided a recommendation as to a preferred crossing location at the site. • It provided a recommendation as to preferred crossing method and timing of construction at the site. • The data were site-specific to the preferred crossing location. Three consecutive years of baseline biophysical field data were compiled and site reports generated using a custom designed database. Over 200 sensitive watercourses were identified based on environmental, geotechnical, and constructability factors and were visited by the SWAT team, sometimes more than once, for a total of 271 individual site assessments. Data collected during the FEED phase included site-specific information that can be used for ongoing project discussions, regulatory and community consultations, permitting and Fisheries and Oceans Canada (DFO) authorizations. The SWAT program also provided recommendations for minor or significant shifts in crossing location for 40% of the sites visited, resulting in changes to the pipeline alignment during the route evolution process.
Reports on the topic "Biologist"
1
You Mak, Kayley. From Burke's to Biologist. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), March 2023. http://dx.doi.org/10.2172/1963629.
Full text
2
Samper, Cristián. Cultural Ecology in the Americas. Inter-American Development Bank, December 2003. http://dx.doi.org/10.18235/0007950.
Full text
3
Greppi, Chloe, Marisa Maddox, Vivekanand Vimal, Heather Metallides, and Anique Olivier-Mason. How and Why I Became a Biologist: WHS Science Pizza Talks. Brandeis University, February 2015. http://dx.doi.org/10.26812/scilinkr.reports.1.
Full text
4
Greppi, Chloe, Marisa Maddox, Vivekanand Vimal, Heather Metallides, and Anique Olivier-Mason. How and Why I Became a Biologist: WHS Science Pizza Talks. Waltham, MA: Brandeis University Materials Research Science Engineering Center, 2019. http://dx.doi.org/10.26812/scilinkreports.1.
Full text
5
Berkström, Charlotte, Patrik Kraufvelin, Edmond Sacre, and Ulf Bergström. Konnektivitet och fysisk påverkan i kustvatten : en sammanställning över kunskapsläget och förslag till revidering av bedömningsgrund. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.18qgh1vuac.
Full textAbstract:
Konnektivitet i kustvatten beskrivs som möjligheten för djur, växter, sediment och organiskt material att sprida sig och passera fritt mellan det öppna havet och kusten, längsgående i kustområden och mellan kustområden och inlandsvatten. Då konnektiviteten har en betydande och bred påverkan på det biologiska, fysikalisk-kemiska, och det hydromorfologiska tillståndet i kustoch havsmiljön, ingår den som en kvalitetsfaktor för bedömning av ekologisk status av ytvatten i kustzonen. Beskrivningen av konnektivitet och hur den ska bedömas i kustzonen är knapphändig i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25). Institutionen för akvatiska resurser vid SLU har därför fått i uppdrag att ge förslag på information om biologisk konnektivitet som rör växter och djur som kan ingå i en revidering av dessa föreskrifter, samt ta fram ett kunskapsunderlag om konnektivitet och fysisk störning i kustzonen. I uppdraget har även ingått att analysera hur fysisk störning påverkar konnektivitet för fisk i både Skagerraks, Kattegatts och Östersjöns kustområden. Vid genomgång av föreskrifterna noterade vi att de saknar information om biologiska aspekter av konnektivitet och vilka rumsliga skalor man ska beakta. De nuvarande bedömningsgrunderna tar inte tillräcklig hänsyn till att konnektivitet antingen kan ske genom aktiv migration av organismer, såväl vuxna som juvenila, eller genom passiv spridning via larver, ägg, sporer, frön och fragment (kapitel 2.1.2). Detta är viktigt att ha i åtanke då fysisk störning i form av bryggor, pirar, buller, båttrafik och annat har olika påverkan på organismer som rör sig genom olika habitattyper aktivt genom migration eller passivt med strömmar. De olika spridningstyperna sker även över olika tidsskalor där aktiva migrationer ofta sker på säsongsbasis och mellan olika livsstadier, medan passiv spridning ofta sker över ett antal veckor när larver och sporer utvecklas i den fria vattenmassan innan de slår sig ner vid lämpligt habitat. Det finns även arter som genomför hela sina livscykler i den fria vattenmassan, till exempel växtplankton som också ingår som en biologisk kvalitetsfaktor att bedöma. Dessutom är det viktigt att särskilja typiska hemområden från maximala migrations- och spridningsavstånd, eftersom hemområden är relevanta för populationsdynamiken, medan de maximala migrations- och spridningsavstånden har större betydelse för den genetiska variationen mellan olika populationer. Likaså är det viktigt att ta hänsyn till hur konnektivitet kan påverkas av ett förändrat klimat. Fiskar har en central roll i de marina ekosystemen. Därför blir konnektivitet av fisk – både mellan kust och hav, inom kustområden samt mellan kust och sötvatten – avgörande faktorer för ekologisk status, både i sötvatten och i kustvatten. Eftersom det främst är fiskar som genomför vandringar mellan kust och sötvatten och kust och hav är det svårt att klassificera parametern 8.3 Konnektivitet mellan kustvatten och vatten i övergångszon och kustnära landområden i föreskrifterna (HVMFS 2019:25) utan att inkludera fisk. Fisk borde därför ingå som en biologisk kvalitetsfaktor även i föreskrifterna för kustvatten (kapitel 2.1.3). Fisk ingår vid bedömning av ekologisk status i havsmiljödirektivet, som geografiskt överlappar med vattendirektivet i kustzonen. I havsmiljödirektivet finns i stället inte konnektivitet med som ett kriterium i ekologiska statusbedömningar. Detta gör att konnektivitet, framförallt gällande fisk, inte beaktas tillräckligt i bedömningarna varför en samordning mellan direktiven måste till. Då konnektivitet främst är en biologisk funktion kopplad till fiskar och andra organismer bör det övervägas om konnektivitet ska ingå bland de biologiska kvalitetsfaktorerna istället för de hydromorfologiska. Sverige är ett av de länder inom EU som har kommit längst gällande bedömning av konnektivitet inom vattendirektivet. Övriga EU-länder tycks mer fokusera på de två andra hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna hydrografiskt villkor och morfologiskt tillstånd i sina bedömningar. Detta kan bero på att konnektivitet inte ingår i vattendirektivet men att man i Sverige har valt att lägga in det Sammanfattning som en egen kvalitetsfaktor i föreskrifterna om statusbedömning i svenska kustvatten. Konnektivitet nämns i några sammanhang i andra EU-länder, men är då oftast kopplat till sötvatten med fokus på vandrande fiskar och hinder i form av vattenkraft och andra fysiska strukturer som stoppar vattenflödet. Intresset för att utveckla den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn där konnektivitet ingår har vuxit inom EU och ett antal rapporter och vetenskapliga artiklar finns tillgängliga i ämnet (kapitel 2.1.4). Konnektivitet kan mätas på olika sätt och på olika rumsliga skalor. I kapitel 3 sammanfattar vi denna information i ett kunskapsunderlag för bedömning av konnektivitet i kustzonen. Mätning och analys av arters spridning i kust- och havsområden är en utmanande uppgift, och kunskapen inom detta område är fortfarande begränsad. För att analysera och bedöma aktiv migration i framförallt Östersjön och Skagerrak har rumsliga analyser baserade på habitatkartor och information om arters spridningsavstånd använts, likaså märkningsstudier och kombinationer av metoder. För att undersöka passiv spridning har man främst använt en kombination av empiriska data och hydrodynamiska modeller för att undersöka spridningsvägar och uppväxtmiljöer för olika marina organismer och för att identifiera viktiga områden för konnektivitet som till exempel källor och sänkor. I kapitel 3 sammanfattas även konnektivitetsmönster hos några biologiskt viktiga organismgrupper och information om naturliga barriärer som salthalt, djup och temperatur som påverkar spridning av organismer och organiskt material. Få studier har undersökt effekter av fysisk störning på konnektivitet. I kapitel 4.2 beskriver vi studier som gjorts i svenska vatten gällande effekter av fysisk störning på passiv spridning och aktiv migration och i kapitel 4.3 sammanfattar vi information om fysisk påverkan och konnektivitet på några nyckelhabitat. I kapitel 5 beskrivs resultaten av nya analyser med fokus på fisk längs svenska västkusten som gjorts inom ramen av detta uppdrag. Resultaten från dessa studier visar att fysisk påverkan kan ha en betydande inverkan på konnektivitet, särskilt för de arter som är beroende av grunda och vågskyddade områden för sin reproduktion. Denna typ av habitat är särskilt känslig och uppvisar en påtaglig minskning av konnektiviteten till följd av fysisk påverkan. Just dessa områden drabbas mest av förluster i konnektivitet då de har en hög grad av fysisk exploatering, inkluderande bryggor, bojar och småbåtshamnar. Dessutom visade resultaten från vår modellering att makroalger och fröväxter påverkas starkt av fysiska förändringar. Detta understryker vikten av att noggrant utvärdera och hantera fysisk påverkan på arter och livsmiljöer i kustzonen för att bevara och skydda känsliga marina ekosystem och de tjänster de tillhandahåller. Resultaten är viktiga för beslutsfattare och planerare som arbetar med bevarandeåtgärder och förvaltning av dessa miljöer. Det finns betydande kunskapsluckor inom området konnektivitet i kustvattenmiljöer och även inom området fysisk påverkan på konnektiviteten. I kapitel 6 listas dessa kunskapsluckor där bland annat behovet av högupplösta kartunderlag över förekomsten av både organismer och påverkansfaktorer pekas ut, liksom sambanden mellan dessa. Detta gäller för de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna, makroalger, fröväxter och växtplankton och för fisk, där fisken inte ingår som biologisk kvalitetsfaktor i kustzonen. Även effekter av ett förändrat klimat och av olika typer av restaureringsåtgärder på konnektiviteten är områden där det finns behov av att förbättra kunskapsläget.
6
Röös, Elin, Ylva Ran, and Emma Moberg. Mat, miljö och hållbarhet : hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten? SLU Framtidens mat, Sveriges lantbruksuniversitet, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.4raa57avkq.
Full textAbstract:
Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar individers hälsa och välbefinnande, har en låg miljöpåverkan, är tillgänglig, prisvärd, säker och, rättvis, samt kulturellt acceptabel. Tyngdpunkten i den här rapporten ligger på miljöeffekter kopplade till svensk matkonsumtion. En kosts miljömässiga hållbarhet kan utvärderas på flera sätt. Ett vanligt sätt är att först beräkna eller sammanställa miljöpåverkan per kg från de livsmedel som ingår i kosten och sedan multiplicera dessa med den mängd livsmedel som ingår i kosten under en viss tidsperiod. Man kan studera enskilda individers kost, den genomsnittliga kosten för olika grupper inom befolkningen eller befolkningen i stort. Man kan också studera miljöpåverkan från olika teoretiska eller typiska kostmönster, till exempel en kost som är utformad för att minska miljöpåverkan eller en typisk vegetarisk eller vegansk kost. Vad som är relevant att studera beror på vilken frågeställning man vill ha svar på. Huruvida en viss kost är hälsosam eller inte kan studeras i epidemiologiska studier eller genom att jämföra kosten mot kostrekommendationer per livsmedelsgrupp och/eller innehållet av olika näringsämnen. Sociala aspekter kopplade till olika kostmönster är ofta mer svårstuderade och det finns få studier på detta område. Produktion av livsmedel påverkar miljön på många olika sätt. De flesta studier som utvärderat miljöpåverkan från koster beaktar endast ett fåtal miljöaspekter, vanligtvis klimat, markanvändning och vattenanvändning. För att belysa fler viktiga aspekter kring en kosts miljöpåverkan, samt fånga eventuella målkonflikter, kan det vara bra att använda fler indikatorer och/eller komplettera med ytterligare analyser. I rapporten presenteras en rekommendation från en grupp internationella experter att utöver klimatpåverkan och vattenanvändning, även inkludera påverkan på biologisk mångfald från markanvändning (snarare än bara markanvändning som en indikator för hur mycket mark som används), toxiska effekter från användning av bekämpningsmedel samt exploatering av vilda fiskebestånd. För att resultat från hållbarhetsutvärderingar ska bli användbara i olika beslutssituationer måste förenklingar ofta göras, till exempel genom att välja ut ett fåtal indikatorer, eller genom att slå ihop olika indikatorer till index eller på annat sätt aggregera resultaten. Exempel på hur det kan göras redovisas i rapporten. Det finns flera utmaningar när det gäller att göra en sammanvägd bedömning av vad som är hälsosamma och hållbara livsmedel och kostmönster. Dels är det en utmaning att välja ett begränsat, men tillräckligt, antal relevanta indikatorer. Sedan ska indikatorerna på något sätt räknas samman och viktas, och för bäst resultat även jämföras mot något slags referensvärde för vad som är ”högt” och ”lågt” för olika indikatorer.Oundvikligen så innebar bedömningar av vad som är hållbara livsmedel och koster en rad normativa beslut som kommer att påverka resultaten. Verktyg måste också anpassas till olika användare och sammanhang för att vara användbara och relevanta. På den svenska livsmedelsmarknaden finns det tiotusentals olika livsmedel. Det är ett mycket stort arbete att beräkna miljöpåverkan från alla dessa med stor noggrannhet och sedan hålla dessa beräkningar uppdaterade. Därför får man ofta nöja sig med ungefärliga värden för olika livsmedelsgrupper och råvaror när man ska beräkna miljöpåverkan från olika koster. Ofta räcker det långt för att få en uppfattning om vad som är stort och smått i kostens miljöpåverkan. I denna rapport redovisas miljöberäkningar från SAFAD-verktyget (https://safad.se/), ett webbaserat verktyg för att räkna miljöavtryck för ett stort antal råvaror och livsmedel. Dessa (och andra) beräkningarna visar att majoriteten av växtbaserade råvaror har betydligt lägre klimatavtryck än animaliska livsmedel. För tillfört nytt kväve och fosfor, som används som grova indikatorer för övergödning, ser mönstret liknande ut, det vill säga högre påverkan för animalieråvarorna generellt än för de växtbaserade. Detta beror på den stora mängd foder som används i animalieproduktionen. Foderproduktionen innebär en stor tillförsel av kväve via kvävefixerande växter och mineralgödsel. En betydande del av detta kväve och fosfor läcker ut från jordbrukssystemet och orsakar skada i ekosystem på land och i vatten. För typiska maträtter kommer mellan 50-95 procent av utsläppen av växthusgaser från jordbruksproduktionen, medan resten utgörs av utsläpp från förädling, tillagning, paketering och transport. De flesta frukter, grönsaker och rotfrukter samt mjölk har hög avkastning per ytenhet och får på så sätt en låg åkermarksanvändning per kg produkt. För nötter, men även baljväxter, är det stor variation i hur mycket åkermark som krävs för att producera ett kg och variationen beror på variation i skörd. Kött från idisslare har ofta en hög åkermarksanvändning i jämförelse med övriga råvaror. Det beror på att idisslare äter mycket foder som till stor del odlas på åkermark. I Sverige sker också en stor del av betet på åkermark (i stället för betesmark), speciellt inom mjölkproduktionen. Hög åkermarksanvändning behöver dock inte bara vara negativt. Det beror på var och hur användningen sker. Vissa vilda djur- och växtarter är knutna till jordbrukslandskapet så bevarande av åkermark i vissa regioner kan vara viktigt för den biologiska mångfalden. För blåvattenkonsumtion, bekämpningsmedelsanvändning och biologisk mångfald från markanvändningen är det inte samma generella skillnad i miljöpåverkan mellan kött från idisslare och andra råvaror. Generellt kräver produktion av nötter mycket bevattning och blåvattenkonsumtionen blir hög per kg råvara. Vattenkonsumtionen per kg gröda är också ofta betydligt högre i varma länder. Även bekämpningsmedelsanvändningen är hög för nötter, här är dock data mycket osäkra. Hur stor påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen blir beror dels på hur mycket mark som produktionen kräver, samt var produktionen sker. Högst påverkan av alla råvaror har lammkött från Nya Zealand, Grekland, Spanien och Italien. Lammkött från Nordeuropa (inklusive Sverige) har betydligt lägre negativ påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen och bidrar också med positiva värden om betet sker på naturbetesmark. Andra råvaror som orsakar stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden från markanvändningen är lågavkastande grödor från Sydeuropa (till exempel nötter och baljväxter från Spanien) eller produkter från tropiska regioner (till exempel kaffe från Indonesien, Peru, Indien och Brasilien, och kokosnöt från Filippinerna, Indonesien och Indien, samt bananer från Ecuador och Costa Rica). Den svenska kostens klimatpåverkan har studerats i ett flertal studier och resultaten visar att klimatpåverkan från den svenska medelkosten för den vuxna befolkningen ligger i spannet 1,8 till 2,2 ton CO2-ekvivalenter per person och år, vilket är högt i ett internationellt perspektiv. Även för annan miljöpåverkan har den svenska kosten en relativt hög påverkan. För att minska miljöpåverkan från maten behövs en rad åtgärder. Forskning visar att det är svårt att nå klimat- och miljömål utan en kombination av åtgärder. Det finns ett antal övergripande strategier som är nödvändiga: 1. Förbättra livsmedelsproduktionen genom att öka produktiviteten, införa olika typer av tekniska lösningar och använda bästa möjliga management 2. Värna ekosystemen genom att förhindra ytterligare avskogning i regioner där den biologiska mångfalden påverkats negativt av avskogning, samt värna jordbrukslandskapet diversitet och biologisk mångfald 3. Förändra konsumtionsmönstren genom att minska konsumtionen av animaliska produkter, minska överkonsumtionen, öka konsumtion av ekologiska produkter, minska konsumtion av råvaror från känsliga tropiska regioner, välja fisk från hållbara bestånd och kött från djur som bevarar biologiskt och kulturellt värdefull naturbetesmark 4. Minska svinn och förluster i alla led
7
Sitney, Karen, Rashmi Rawat, Beatrix Metzner, Li Cui, Bindi Desai, Orna Wisniak, Nicole Lundberg, et al. Cumulative Stability for Biologics. BioPhorum, July 2024. http://dx.doi.org/10.46220/2024regx002.
Full text
8
Jaktén Langert, William, Jonathan Sjöholm, and Filip Käll. Biologisk recipientkontroll för Ringhals kärnkraftverk – Årsrapport för 2023. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.70fs8gu2l3.
Full textAbstract:
Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av havsvatten som kyler processen i kraftverket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i ett biologiskt recipientkontrollprogram. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2023. Fokus i årsrapporten ligger på samhället av fisk och skaldjur, förluster av ägg, larver och yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter. I kylvattenintaget utförs varje vår två olika provtagningar för att övervaka förlusterna av olika fiskstadier i kraftverket: En provtagning av fiskägg och fisklarver med en bongohåv samt en provtagning av yngel och juvenil fisk med en modifierad Isaac-Kiddtrål. I ägg- och larvprovtagningen 2023 var de vanligaste förekommande fiskäggen små plattfiskägg (skrubb- och sandskädda) och de vanligaste fisklarverna sandskädda och skrubbskädda. Provtagningen i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla). Fångsterna med Isaac-Kiddtrålen 2023 dominerades av klarbult följd av sillyngel, tobisyngel och glasål. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken med ryssjor på tre lokaler: recipientområdet vid Ringhals som direkt påverkas av kylvattnet, ett område vid Norra Horta som är delvis påverkat av kylvattnet och ett referensområde vid Vendelsö som är opåverkat av kylvatten. Provfisket genomförs två gånger per år, under april och augusti. För 2023 var skärsnultra generellt den överlägset vanligaste fiskarten vid provfisket på samtliga fiskade lokaler, förutom i referensområdet under april där torsk var vanligast. Mest skärsnultra fångades vid Norra Horta. Generellt sett var arter som föredrar varmare vatten vanligare i recipientområdet och arter som föredrar kallare vatten vanligare i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var stor på samtliga lokaler under båda fiskeperioderna, med de största fångsterna i recipientområdet i augusti. Området kring renshusledningens utlopp undersöktes med ROV (Remotely Operated Vehicle) för att visuellt inspektera påverkan på botten. Utsläpp och sedimentation av skaldelar från musslor och krabbor har i år, liksom förra året, minskat till följd av relativt lågt kylvattenflöde. För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter genomfördes en dykkartering i tre områden: recipientområdet vid Ringhals, Norra Horta och Vendelsö. Sammantaget för de tre områdena observerades fem invasiva främmande arter av alger (rödsvansing, japantofs, japanplym, hamndun och brunalgen, japansk sargassotång) samt en främmande djurart (stillahavsostron). Utöver dykkarteringen efter invasiva arter så hittades även den invasiva asiatisk blåskrabban under provfisket i april. Samtliga främmande arter är kända på svenska västkusten sedan tidigare.
9
Franzén, Fredrik, Anna Lingman, and Emma Svahn. Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2023. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.j5a16unsqn.
Full textAbstract:
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipienten Hamnefjärdens vattentemperatur var i medeltal 3,3 °C varmare än det opåverkade närreferensområdet Borholmsfjärden under 2023. Revisionsavställningen under vår- och försommarperioden var något längre än vanligt. Under 2023 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen från mitten av april till början av juni innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna var förekomsten av både svartmunnad smörbult och storspigg hög i år igen. I sommar- och höstfiskena var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. I de med nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var även fångsterna av strömming stora. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades något fler strömmingar än de föregående tre åren, men fångsterna av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna var låga. Störning från säl noterades i 75 procent av fiskeansträngningarna. Kalla vårar och försomrar under både 2022 och 2023 har gett avsaknad av både årsyngel och ett år gamla abborrar i provfisken både i Simpevarp och referensområdena. De varma somrarna 2018 och 2021 har däremot resulterat i att en ovanligt stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var två respektive fem år gamla. Antalet årsyngel av abborre och mört i höstens undersökningar med undervattensdetonationer var obefintligt respektive lågt i Hamnefjärden 2023. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2023 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var något högre 2023 än föregående fyra år, men återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972. Under 2023 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 19 arter i referensområdet Kvädöfjärden när stationer på båda djupen räknas in. Blåmussla följt av östersjömussla var de vanligast förekommande arterna på grunda bottnar både i Simpevarp och Kvädöfjärden. På de djupa bottnarna var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten i Simpevarp medan motsvarande i Kvädöfjärden var Östersjömussla.
10
Franzén, Fredrik, Emma Svahn, Anna Lingman, and Ingrid Bergman. Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2022. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4c0gq2dgmg.
Full textAbstract:
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipientens vattentemperatur var i medeltal 3,4 °C varmare än referensområdet Borholmsfjärden under 2022. Under 2022 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen under våren, innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna slogs däremot nytt fångstrekord av svartmunnad smörbult i år igen och storspigg fångades i ovanligt stort antal. I fisket med biologiska länkar, nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades låga fångster av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna. Störning från säl noterades i nära 90 procent av fiskeansträngningarna. De varma somrarna 2018 och 2021 har resulterat i att en stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var fyra respektive ett år gamla. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2022 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Antalet årsyngel av abborre och mört var lågt i Hamnefjärden 2022. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972. Under 2022 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 21 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Östersjömusslan var den vanligast förekommande arten på grunda bottnar och på djupa bottnar i Kvädöfjärden. På Simpevarps djupa bottnar var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten. Vitmärla, en art som används som indikator för bland annat förändringar i halter av näringsämnen, sjönk ytterligare i antal på Kvädöfjärdens stationer. I år hittades den inte alls på grunda bottnar i Simpevarp. På djupa bottnar i samma område har den inte registrerats sedan 2013.