Dissertations / Theses: 'Biblioteket som en mötesplats'

1

Kulju, Marja, and Virpi Ingvarsson. "Biblioteket som mötesplats : vad menas med det?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20058.

Full text

Abstract:

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a "library as a meeting-place" for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The "mental space"The library as a meeting place on a global and universal level;The "conceived space"Librarians and planners' thinking on the specific library as a meeting place;The "living space"How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Carlsson, Helena, and Christina Persson. "Ska vi träffas på biblioteket? En undersökning om folkbibliotekets funktion som mötesplats." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20485.

Full text

Abstract:

The aim of this Master thesis is to study the public libraries' function as a place for people to meet. Four major questions are taken up: + Do the public libraries have the function of a meeting place? + How important do the librarians and the visitors find the libraries possible function as a meeting place? Do they think that this function is important? + What differs the public libraries from other places in society when it comes to the function of a meeting place? + What differences are there between a larger and a smaller library when it comes to the function of a meeting place ? The basis of this study are interviews with employees at a province library in Jönköping and at a smaller library in Sjöbo in Borås municipality. Our study deals with the history of public libraries, its functions as a meeting place, its architecture, culture, and statistics concerning numbers of visitors and loans of books. The conclusions that are drawn are that the public libraries have qualifications to function as a meeting place even if that isn't always the case. Certain factors as the pledge of secrecy makes it harder for the visitors at the library to get in contact with each other. The public libraries have an important social function, especially for senior citizens and unemployed. The smaller public library differs from the larger one in the way that the visitors and the employees at the smaller library get to know each other better and the contact with the visitors becomes more important.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindström, Sigrid, and Michaela Andersson. "Stängt som mötesplats : Folkbibliotekens roll under en pandemi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447421.

Full text

Abstract:

In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark. In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live. This is a two years master's thesis in Library and information science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Grensjö, Nina. "Biblioteken som mötesplats : Beskrivningen av ett integrationsprojekt i inledningsfasen." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39821.

Full text

Abstract:

1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor. 1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Okutan, Denize. "Språkcaféer vid folkbibliotek : Språkcaféer som stöttepelare i folkbibliotekets arbete som mötesplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75354.

Full text

Abstract:

This bachelor thesis aims to examine how library staff experience the impact language cafes has on user integration and personal development, as well to study how language cafes can enable meetings between different individuals. Three different issues were to be answered which were a) how language cafes work on libraries, viewed as a social meeting place, b) how do language work with perceived user integration and c) with perceived personal development? Seven different semi structured interviews were conducted and thus six libraries were studied as two of the interviews were conducted on the same library. The library staff all worked in Skåne län and with language cafes. To analyse the results a theory about low-intensive and high-intensive meeting places was used in combination with four different themes: integration, personal development, disagreement and social contact. The theory that was used were created by Ragnar Audunson and is about how a meeting can be with someone who shares their interests or values, thus making it a high-intensive meeting, or someone who doesn’t share the same interests or values, thus making it a low-intensive meeting. The results of this thesis showed that a language cafe does result in both giving a place and reason for people to meet. There were signs of people developing as people, mainly getting more confidence and in the end seeking internship and thus not needing the language cafe anymore. Another conclusion is that the language cafes can be viewed as a high-intensive meeting place, but also a low-intensive, depending on how people look at and interpret it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Enberg, Jonas, and Anna Fiona Lamb. "Forskningsbiblioteket som mötesplats : En ny sida av forskningsbibliotekets uppdrag?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13262.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to investigate how the research library of Linnæus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the Linnæus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place. The thesis concludes that the research library may aid the creation of social capital and that emphasizing this role would benefit both learning and democracy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Svensson, Camilla, and Jennie Wall. "Språkcafé och integration : Om språkcaféets betydelse för dess deltagares integrationsprocess." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16652.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis was to investigate thephenomenon language café, an activity that is held in public libraries into which anyone is welcome who wants to practice their skills in Swedish, and see how this can be put in relation to integration. To reach the purpose we developed two research-questions; What does the language café fulfill for its participants? and How can the language café contribute to the promotion of integration? The study is based on semi-structured interviews with seven participants from language cafés. The theory used to analyze the results from the interviews is the Swedish sociologist José Alberto Diaz theory about the integration process which can be divided into seven dimensions. The findings of the thesis were that the language café can fill the function as a place to Speak Swedish, for Community-information, a place to meet and a place for trust and self-confidence. This can promote the integration process by being a place where people in need of language training can practice their skills in Swedish. It is also working as a meeting place, where one can integrate with other people and other cultures.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Vedin, Sara. "”Jag tror inte att man lättvindigt lägger ner bibliotek någonstans” : Regionala perspektiv på samverkan, tillgänglighet och biblioteken som mötesplats i ett förändrat landskap." Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165796.

Full text

Abstract:

In Sweden, the libraries are an establishment with high trust. The library constitutes a meeting place where many activities take place, not just reading-promoting activities. Despite this, a development is seen where libraries are closing. This study examines various advantages and challenges for libraries in terms of three perspectives that are often discussed in urban and spatial planning: collaboration, accessibility and meeting places. The purpose of this study is to investigate the libraries’ conditions from a regional perspective and understand how these are developed in a changing society. In the study, representatives from six regional libraries were interviewed. The results show that libraries in both smaller and larger municipalities have challenges and advantages, although they may look different. Closures are not always evil, accessibility can extend beyond the physical sphere and new groups in society seek to libraries, which increases the importance of meeting places. Political changes can also lead to conflicts between political will and legislation.
I Sverige är biblioteken en kulturinstitution med högt förtroende och utgör en mötesplats för läsfrämjande och andra aktiviteter. Trots detta syns en utveckling där många bibliotek lägger ner. I denna uppsats undersöks fördelar och utmaningar hos bibliotek sett till tre perspektiv som ofta diskuteras inom samhällsplanering: samverkan, tillgänglighet och mötesplatser. Syftet är att undersöka bibliotekens förutsättningar och uppdrag ur ett regionalt perspektiv och förstå hur dessa utvecklas i ett föränderligt samhälle. I undersökningen har tjänstepersoner från sex regionbibliotek intervjuats. Resultatet visar att bibliotek i både mindre och större kommuner har utmaningar även om de kan se lite olika ut, att nedläggningar inte alltid är av ondo, att tillgänglighet kan sträcka sig bortom det fysiska och att nya grupper söker sig till biblioteken, vilket ökar betydelsen av mötesplatser. Politiska förändringar kan också leda till att det uppstår konflikter mellan den politiska viljan och lagstiftning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Särg, Anna. "Folkbiblioteket som socialt rum : en undersökning av biblioteken i två mindre kommuner." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19684.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well. When put in relation to the material from the two small town libraries, the following aspects emerge as dominant: the library as a ”third place”, the library as a low-intensive meetingplace, the library as a space for inclusiveness and belongingness – and in a perhaps slightly more indirect way also the library as a space for civic librarianship (in a Swedish sense) and learning aspects. The ways in which the library as social space is described can to a relatively large extent be related to a communicative discourse or civil society, although in some aspects also to the state and market discourses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hazanov, Julia, and Sara Elfström. "Högdalens bibliotek som mötesplats : En studie om trygghet med utgångspunkt i besökares och personals upplevelser." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298535.

Full text

Abstract:

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible.
Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lagerberg, Johanna, and Emelie Sundström. "Bibliotekets som offentlig arena. En analys i ljuset av Jürgen Habermas offentlighetsteori." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20407.

Full text

Abstract:

This bachelor thesis examines the library as a public sphere in the notion of Jürgen Habermas’ theory from 1962. The questions asked concerns how the public sphere is discussed in relation to Swedish public libraries today in our late modern society. The analyzed material consists of the Swedish Cultural Bill of 2009 and five qualitative interviews with librarians. The material is analyzed with two of the four social actions presented by the sociologist Maw Weber: value-rational and instrumental. The Cultural Bill handles the importance of public spheres in society, but does not recognize the possibility of public libraries as functioning as such. The interviewed librarians stress this function, but points out the problems in using it as an economic legitimizer of the institution. The difference between the perceived role of the public libraries in the statements from the librarians and the cultural bill probably explains the ambiguity in the librarians’ statements. There is a problem when the more abstract values of the libraries are not recognized in the cultural policy of today. The solution presented in the thesis accede the ongoing LIS research in the emphasis on the need of a more extensive definition of the library as a public sphere.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lindgren, Ceclilia, and Tea Olsson. "The four spaces model : - Som vision vid undersökning av folkbibliotekets uppdrag gentemot nyanlända." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13889.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to investigate whether there is a correlation between the vision of the public library as expressed in “A new model for the public library” and how public libraries and its services are conveyed to newcomers to Sweden. Our two research questions inquire about the ways the public library and its services are conveyed and the challenges faced by public libraries in communicating public libraries to newcomers? The method used for this study is semi-structured interviews with five public librarians working with multicultural issues at their workplaces. This study is theoretically grounded in the model for the public library proposed by Jochumsen, Rasmussen Hvenegaard and Skot-Hansen. The findings reveal that the model correlates quite well with how librarians describe their work in relation to newcomers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Asu, Lisa, and Helena Rydberg. "En välkomnande, påverkningsbar, inspirerande och opretentiös mötesplats som är öppen för alla : En analys av hur ett modernt folkbibliotek formulerar sig kring sin verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16361.

Full text

Abstract:

The public library´s overall purpose and legitimacy is analways relevant subject for discussion in Library andInformation Science and in public debate on libraries.Libraries are a part of a bigger societal context and are thusinevitably influenced by societal changes. In this thesis wehave studied different roles and functions of the publiclibrary, as seen from documents published by one specificpublic library in Malmö - Garaget. As basis we have usedan analysis model of the library in the knowledge andexperience society made by Jochumsen, HvenegaaardRasmussen och Skot-Hansen (2010). Our purpose has beento examine which ideas and notions on the functions of thepublic library that can be found in Garaget’s documents andin the model – and to discuss them from a discoursive pointof view. In our understanding of discourse and powerstructures within the discourse we were influenced byFoucault. We found that what is said in Garaget’sdocuments, in many ways, can be considered coherent withthe ideas expressed in Jochumsen et al:s model. Among themore central themes we found examples of how the publiclibrary’s functions are becoming broader, and also thatlibrary users are allowed (and expected) to play anincreasingly central part in defining the actitivites of thelibrary.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Beckman, Sara. "Naturen som mötesplats." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30382.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ek, Jenny. "Det magiska biblioteket : Rollspelares uppfattning om bibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19980.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis was to examine how role players experiences libraries and if the libraries are or can be an arena for activities that involves role play. A public library exists for everyone, but could nevertheless be viewed as a female sphere where women both borrow more books and visit the libraries program activities to a larger extent, compared to men. I asked the question whether men’s reason for choosing a different venue for information and culture was related to the libraries not being able to satisfy their needs. The theory of the thesis was Dorte Skot-Hansen, Casper Rasmussen Hvenegaard and Henrik Jochumsens model that states that the libraries can have four different functions and act as a venue for meetings, knowledge, inspiration and experiences. The chosen method was semi-structured interviews. I interviewed six male role players in order to study how they perceive the function of today’s public libraries and aimed to find out how the libraries could improve to meet the needs of the role players. The result shows that the four functions currently do not function particularly well according to the target group. The role players had, however, both needs and desires regarding future activities at libraries. The conclusion is that libraries could change both what literature and cultural activities they offer. If the libraries change this according to the needs of the target group they would be an attractive place for this male target group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Guggenheim, Nathanella. "Svenskläroboken som mötesplats : – för vem?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45407.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Röpcke, Benjamin. "Biblioteket som resurs i geografiundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-196187.

Full text

Abstract:

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Kraftling, Petter, and Joakim Åberg. "Lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-4785.

Full text

Abstract:

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;

Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?

Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?

Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.

Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats. Saker som lärarna uppfattade påverkade mötet mellan elever med skilda kulturella bakgrunder var administrativa val, gruppernas storlek och integrationsprojekt. Viktiga delar av mångkulturell undervisning uppfattades vara att skapa möten mellan elever, förhålla sig till elevernas kulturella bakgrunder och försöka hantera brister i det svenska språket hos eleverna. Bilden av den svenska skolan som forskningsfältet beskrev stämde väl överens med resonemangen som lärarna förde under intervjuerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Sofie, and Catarina Filipovic´. "Bibliotekariens yrkesidentitet och biblioteket som upplevelsecentrum." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19957.

Full text

Abstract:

The aim of this Bachelor’s thesis is to investigate the public librarian’s professional identity and its relation to the public library as an experience centre. The development of the library as an experience centre raises questions about how public librarians understand their professional identity, and about their motives for working with activities like workshops and qigong, activities that have no significant connection with the librarian’s traditional tasks. The data was collected via semi-structured interviews exploring the perspectives and points of view of four public librarians. A phenomenological approach was taken. The expressed experiences of the participants were categorized according to the model of Anders Ørom and Trine Schreiber, and they are the foundation for interpretation. The interviews with the public librarians revealed that the librarian’s professional identity consists of many different aspects. The librarians express different missions like mediating culture, mediating information and mediating experiences. The librarians express different motives for working with experiences; one is to attract more users. The way the librarians express their motives shows their professional identity in relation to the library as an experience centre. Arranging activities can be used as a means to mediate not only experiences but also information. The interviews also revealed that marketing can be a librarians’ mission. The model used was not sufficient to describe this mission and we have therefore created a new category that we call the marketing identity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Samuelsson, Linn. "Rum för barn. Biblioteket som bytte skepnad." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101831.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Olsson, Maria, and Emelie Gustavsson. "Samlingen som en språklig mötesplats? : - En studie kring förskollärares syn på samlingen som en språklig mötesplats samt om deras intentioner realiseras." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39319.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan. De menar att språkutveckling kan ske genom exempelvis sång, rim och ramsor, och då är samlingen ett bra tillfälle. Dock ser förskollärarna en problematik med samlingen, de menar att ett språkligt utbyte i form av utvecklande samtal, diskussioner och dialoger blir svåra att möjliggöra med de olika hinder som finns i samlingen. En av slutsatserna i denna studie är att den traditionella samlingen kanske inte är den optimala platsen för ett språkligt utbyte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Broberg, Bro Cecilia, and Sofia Fallby. "”Jag diggar det!” Tolv ungdomars syn på biblioteket : en studie på Stadsbiblioteket Dynamo." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17540.

Full text

Abstract:

This thesis is based on a study conducted at the City Library Dynamo in Gothenburg where data have been collected through qualitative interviews with young people aged 15 - 25 years. Our intention was to examine what young people think about the City Library Dynamo as a venue, and how they perceive its activities and functions.In order to compare two different cultural venues for young people, where Dynamo is one, interviews were also conducted at a location other than the library, at Arena 29, a cultural activity house for young people in Gothenburg. Twelve qualitative and semi-structured interviews were conducted in order to collect data which was then transcribed and structured. As a theoretical framework we have used the new model for the public library, developed by Hvenegaard, Jochumsen and Skot-Hansen 2010.Our result shows a thoroughly positive image of the City Library Dynamo, particularly as a meeting and study place. Young people stated that they felt welcome and that the City Library Dynamo was designed and tailored to match their needs. Through our interviews, we understood that the need to feel recognized and welcomed is primary for this age group, regardless the type of institution.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Gröhn, Therése. "Skolbiblioteket - ett annat rum : Undersökande studie av hur gymnasieelever uppfattar sitt fysiska skolbibliotek." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70798.

Full text

Abstract:

This bachelor thesis explores why students in high school visit their school library and how they perceive the physical environment of the school library as a space. An interview study, including both individual and group interviews, were conducted with students visiting the school library. The results from the interviews where then analysed, organised and presented using the Four Spaces model, a model originally constructed by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen & Dorte Skot-Hansen (2012) that explores user needs and behaviour illustrated by different “spaces” related to public libraries and how they correspond with library purposes. Interpretations of the results were also based on a theoretical perspective based on “situated learning” as perceived by Roger Säljö (2000). The results show that the students use their school library based on two main purposes, leisure activities (hanging out with friends or alone on breaks and free periods), and for studies: both on your own and in smaller groups. The results also show how students perceive the school library as a different space, something different from the classrooms or other more “public” spaces provided within the school building such as study rooms and recess areas, with its own atmosphere/mood, and (unwritten) rules. The thesis emphasizes features in the school library appreciated and used by the students and how these issues might be relevant for further discussions about the school library as a space, both concerning design and content, as a part of the general function of the school library as a pedagogical resource.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Sidevärn, Peter. "Internet som mötesplats : insättning eller uttag på det sociala kapitalkontot?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-545.

Full text

Abstract:

Abstrakt

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.

Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Iburg, Malin. "Det öppna vardagsrummet : Folkbiblioteket som mötesplats i den svenska dagspressen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16760.

Full text

Abstract:

The purpose of my essay is to study the current debate on public library as a meeting place in the Swedish daily press. I have examined how the meeting function is used and how it is perceived and what it might mean to the public library. Through a selection process, I chose 18 relevant newspaper articles from the year 2006 to 2012. By implementing a content analysis, three themes were distinguished; “the meeting place as a place to reside on”, “the meeting place as an inclusion” and “the meeting place as a culture and activity house” I have used Andersson, Scot-Hansen and Rabers theoretical models of the library's roles for my analysis. My study shows that the library's function as a meeting place is appreciated by the majority of the people. The library facilities are used for socialization as well as for the individual to be at peace. Many library users find social interaction through the cultural activities. The results indicate a development towards a library with sofas, cafeterias and scenes. The literature, however, has a secondary role in the modern library. Idea stores and hybrid library occurs in collaboration with other recreational activities to generate local hot spots. Ideologically, the library tends to give the market what it wants; it’s a populist strategy to ensure the library's benefit to the society. But the library´s social centers also remain a strong position among the library users.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Nyström, Sandra, and Matilda Uppling. "Förskolan som kulturell mötesplats : "Andrafiering leder till vi och dem"." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84652.

Full text

Abstract:

Studien fokuserar på förskollärares upplevelser om arbetet med förskolans mångkulturella uppdrag. Tidigare forskning har identifierat otydligheten i läroplanen hur det mångkulturella arbetet ska omsättas i praktiken. Läroplanen har motsägelsefulla mål kring hur det ska ske i verksamheten vilket leder till en osäkerhet hos förskolorna hur de ska hantera det mångkulturella uppdraget. Denna kvalitativa studie utgår utifrån en hermeneutisk metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom telefonintervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för att lyssna på deras upplevelser och syn på arbetet samt vilka utmaningar och möjligheter de anser att dem står inför. Vi har gjort sex telefonintervjuer med verksamma förskollärare, både på förskolor som anses sig vara mångkulturella och icke mångkulturella. Vi har använt oss av olika centrala begrepp som är kopplat till uppdraget och som vi använt oss av i resultat och analysdelen. Begreppen som vi uppmärksammar i vår studie är kultur, etnicitet, mångfald, interkulturellt, monokulturellt och andrafiering. Studiens empiri analyseras med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt och monokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer det en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur och att det kan uppfattas olika hos förskollärarna. Oavsett om förskolorna profilerar sig som mångkulturell eller icke mångkulturell arbetar de med det mångkulturella uppdraget på olika sätt. Det har ingen betydelse om förskolan är mångkulturell eller icke mångkulturell när de arbetar med det mångkulturella uppdraget, utan det beror på förskollärarens individuella inställning hur mycket arbete läggs på det mångkulturella uppdraget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rönnlund, Marie. "Biblioteket som studieplats : En utvärdering av Umeå Universitetsbiblioteks tysta läsesal." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68414.

Full text

Abstract:

I slutet av 2011 påbörjade Umeå universitetsbibliotek arbetet med att undersöka hur många som vistades i deras lokaler. Undersökningen visade att den tysta läsesalen (läsesal 1)1 för det mesta stod tom. Under sommaren 2012 genomgick därför salen en mindre renovering för att göra den mer gästvänlig, öppen och ljus. En arkitektfirma anlitades för att ta fram ett nytt kulör- och inredningsförslag. Salen målades om, antalet studieplatser minskades och möblerades om och flera av dem byttes ut mot fåtöljer.Syftet med denna undersökning var att utvärdera den nyrenoverade tysta läsesalen på Umeå Universitetsbibliotek, med utgångspunkt i studenternas upplevelser av det fysiska rummet och dess betydelse för studiemiljön.Metoden bestod av en kvantitativ enkätundersökning samt två mindre kvalitativa undersökningar i form av en observationsstudie och två intervjuer. Enkätundersökningen gav mig möjligheten att nå ut till ett större antal studenter på en begränsad tid. Observationerna av lokalen och de två intervjuerna med studenterna gav mig samtidigt en djupare inblick i deras upplevelser av lokalen.Undersökningen visade att studenterna var mycket nöjda med den tysta läsesalen och att besöksantalet ökat i och med renoveringen. Allra mest uppskattades den öppna och ljusa miljön och de nya fåtöljerna. När det gäller möblerna var man minst nöjd med stolarna vid skrivbordsplatserna. Dessa beskrevs som hårda och osköna. De flesta ansåg att läsesalen var en bra studieplats, men flertalet av studenterna störde sig på att reglerna som satts upp för lokalen inte efterföljdes. Tydligare regler och en synligare personal efterfrågades

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lundström, Sara. "”Till ett folks uppfostran” : Biblioteket som förmedlare av legitim kultur." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121952.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftade till att påvisa biblioteket som bärare av och uttryck för den legitima kulturen enligt Pierre Bourdieus kulturbegrepp. Folkbibliotekens ideologiska mål och medieurvalspolitik studerades som viktiga dispositioner i bibliotekens habitus. Uppsatsen redogjorde för bibliotekariernas utbildning och sociala tillhörighet med avsikt att utröna dessa faktorers vikt vid inskolning i habitus, vilket författaren ansåg som en viktig faktor i kontinuiteten av vidarebefordring av dessa dispositioner. Slutligen studerades debatten kring GÖK-projektet, vilken i sammanhanget sågs som ett exempel på en situation där en hotad ortodoxi tvingas att formulera sig för att kunna försvara sin existens. Författaren ansåg sig kunna belägga biblioteket som en viktig agent för den legitima kulturen, vilket också lett till uteslutning av avvikande kulturformer. Hon menade att bibliotekariernas minskade ideologiska skolning varit en av de faktorer som möjliggjort de senaste årens förändringsarbete inom folkbiblioteken. Hon såg positioneringen i GÖK-debatten till stor del som försvar för olika generationers syn på bibliotekens mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Christina, Grewell. "Erfara, utmana, utveckla : En forskningscirkel som mötesplats för olika professioner i skolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22703.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Linde, Simon. "Den urbana mötesplatsen : en kvantitativ studie av Bysistorgets funktion som offentlig mötesplats." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148602.

Full text

Abstract:

Gathering places (mötesplatser in Swedish) is an frequent used concept within the discourse about urban and regional planning in Sweden. It is an ambiguous term that is used in a variety of contexts and with a variety of meanings. Present work aims to investigate and describe the function of an urban square in Sweden as a public gathering place based on a number of given aspects. To achieve the aim of this thesis two different research approaches, in addition to an extensive literature study, is being used; a survey with people in a calculated target area and observations following the methodology created by Metha, 2014. Previous studies have shown that there are a number of variab- les that need to be understood to create a comprehensive insight in the social dimensions of urban public space. Among these, different groups and their perception of different factors are crucial to include. Furthermore, the inclusion and the possi- bility to use the public space is of great importance. As is the possibility to feel safe and calm in the space. Hence, there are numerous factors to include when the social dimensions of a public space is to be studied. These factors can be measured as indicators on how good the public space is, as is done in the Public Space Index developed by Metha (2014). Present study’s findings include a suggested definition of the term “Public gathering place” and data that indicates that Bysistorget is an overall good public gathering place. This is, however, proble- matized when the data is divided by different groups and a more variegated understanding arises.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Håkansson, Tatiana. "Idrott som mötesplats : En kvalitativ studie om invandrarungdomars möte med svensk föreningsidrott." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130294.

Full text

Abstract:

Youth with foreign background is a group left out in the Swedish sports associations. The aim of the study is to understand what is often happening in the meeting of the youth with foreign background and the Swedish sports associations. Nine interviews have been carried out with boys and girls participating in the same sports team. The results have shown that there are some gender differences due to how their surrounding sees them. It is also shown that girls with foreign background have much lower representation in their team compared to boys. The conclusion is that it is very important for the youth to participate in the Swedish sports associations, with special emphasis on the significance of the relation between them and their leaders. However, barriers due to the cultural and language differences make the integration complicated. Nevertheless, sports activities themselves are very important for the youth with foreign background and play an important role in their social and cultural life and support their learning skills. Of vital importance is also the possibility of social getting together that sports activities offers youth with foreign background, such as sports camps and team building. Such activities outside the sports arenas have received very positive comments from those interviewed. Vital research in the field of integration through sports activities is rather scarce. The study indicates that additional research on integration through sports activities is called for.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Jadinge, Anna-Lotta. "Det politiska biblioteket. Folkbiblioteket som rum för medborgardeltagande och offentligt samtal." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101648.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Carlsson, Malin. "Biblioteket som integrerande resurs i samhället. En exemplifiering med målgruppen romer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20980.

Full text

Abstract:

This essay is about how the library can make a difference inintegrating the minority Roma people into the Swedish society.Roma people have been subjected to persecution anddiscrimination for a long time. In this essay, I examine theactivities, functions and capabilities of libraries that can have apositive effect for the integration of the Roma people. Myquestions are: How can libraries reach out to the Roma people andwhat function do the library have for the integration of the Romapeople? I have used Marianne Anderssons and Dorte Skot-Hansens theory the four functions of the library – the culutralcenter, the knowledge center, the information center and the socialcenter. Based on this theory, I have interpreted and analyzed thematerial that I have gathered through interviews and literaturestudies such as thesis, dissertations, repors and parliamentdocuments. The results of my studies show a predominance of twoof the four library functions – the cultural center and theknowledge center. It was largely about literature, learning andknowledge. Some informants associated the library only withbooks and silence, which can be a result of how the librarypromote itself. As the four functions overlap, activities can oftenbe interpreted from several angles.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Tellgren, Britt. "Förskolan som mötesplats : Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal." Licentiate thesis, Örebro University, Department of Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1174.

Full text

Abstract:

Pre-school as a Meeting Place – Children’s Access-strategies and Exclusions in Play and Conversation

Abstract

The research reported in this thesis attempts to understand what happens when children interact with each other in the context of activities in a pre-school setting (here called Daggkåpan) when adults are not involved. By using ethnographically inspired methodology, in combination with conversation-analysis, this project has been analysing everyday interaction between children who are three to five years old. The aim of the project was to understand how children at Daggkåpan create relationships and how they defend and protect their interactional spaces. I have studied how children shape, maintain and interrupt relationships and interactions with one another. I have studied and analysed what kinds of access-strategies the children utilize and create and also how these children exclude one another in play activities and everyday conversations. Sociocultural and interactionistic perspectives have been used. Findings suggest that it is very important for these children to maintain interactions with peers and gain access to play groups. The children of Daggkåpan create and use several different strategies for gaining access. The results also indicate that gaining access to play groups is particularly difficult in preschool settings since young children tend to protect shared spaces and ongoing play activities from children outside the realms of these spaces and activities. Children also co-construct a number of strategies for excluding peers from their interactional spaces. Steering clear from the dominating perspective that categorizes children and focuses on the individual child, I have in contrast focused children during their interaction with one another in peer group activities. In other words I have discussed peer-relations, peer-socialization and peer-perspectives from an interactional view. Studying peer-interactions through microanalysis allows for understanding what is meaningful for children in their peer-culture in preschool.

Britt Tellgren

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Eriksson, Kristina. "Biblioteket och läshundar : Läshundar som en metod för bibliotekets arbete inom lässtimulans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46724.

Full text

Abstract:

There is a growing interest among libraries for using assistance of dogs in reading training for children. Many Swedish school libraries and public libraries are already today using this kind of pedagogy. From study results we can see that humans feel relaxed and calm together with kind animals. This affects humans physically and psychologically in different ways for example; lowering the blood pressure and set off calming hormones oxytocin. As we all know that reading out loud can be a very stressful situation so taking assistance of a reading dog or an assisting dog can be very helpful. Designed as a qualitative interview study, by interviewing project leaders, school and children’s librarians working with this kind of reading activity, this study examines the questions: how is reading stimulation using reading dogs depicted in practice? How does the projects and how function and how does the Project’s librarians experience this kind of pedagogy? Finally how do reading dogs affect reading activities in the school libraries and public libraries looking through the sociocultural view and the literacy concept? The interviews made in this study suggest that research in the field is needed and financial help is crucial for them to survive so the ongoing or finished projects with assistance or reading dogs can continue in the future. Though the positive results from trying the method gave a wanting for a continuation but sometimes there is no clear plan how to proceed. The guidance from research and financial help could make a huge difference for the librarians working with this pedagogy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Olsson, Ann-Kristin Flodin. "Biblioteket som en språkplanerande institution : En studie av språkplanering på färöiska bibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16666.

Full text

Abstract:

This thesis is about language planning in Faeroese libraries as seen from the countrys specific situation, with Faeroese as a mothers tongue, but with great dominance of the Danish language within media. The purpose of my thesis is to examine language planning activities within the library, and the consequences this planning has for the system. Different theories about language planning provides a framework for my model of the library as a linguistic eco-system with actors performing status planning, represented by the government with its influence in cultural politics, the librarian with his or her library tasks and the user with his or her needs. The thesis has a qualitative attempt, and the empirical material consists of different documents about the country and materials from interviews made with seven qualified librarians, employed within general libraries in the Faeroe Islands. The analysis shows that the librarian in different ways promotes the Faeroese language within library activities, and because of the attention paid to the user in the public library he/she influences the librarians planning. It also shows that the language planning, described as politics of library and literature, do not correspond to the users need expressed through the librarian. Except for small childrens literature, there is a lack of translated literature especially for older children. The librarian also expresses that the library, from the governments point of view, is not regarded as a valuable institution. This results in that the library with its librarian is not regarded as, and therefore not used as, a language planning institution.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Broman, Marie, and Sara Halvarsson. "Finns det någon här som känner som jag? : En kvalitativ studie om hur sociala medier används som mötesplats för personer med ångest." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143177.

Full text

Abstract:

Den psykiska ohälsan bland Sveriges befolkning har ökat och i takt med den även internetanvändandet. Den ständiga tillgången till internet har öppnat upp för människor att söka hjälp och publicera egna livsberättelser om sitt mående. På internetbaserade mötesplatser har det skapats en gemenskap och öppnats upp för informella stödgrupper, som vem som helst kan ta del av då behovet uppstår. Internet erbjuder snabba svar på användarnas frågor, och den som använder mötesplatserna kan vara anonym när den kommenterar. Detta har skapat en utmaning för dagens socialarbetare, då klienterna väljer det informella stödet på internet istället för det professionella. För att samla in material till denna studie har den svenska influencern Therese Lindgrens YouTube-kanal använts, där kommentarsfälten till två av hennes filmer använts som empiriskt case. Studiens resultat visar på en kravlös gemenskap vid den digitala mötesplatsen, där användarna själva styr innehållet. Mötesplatsen har visat sig användas som ett ställe dit användarna vänder sig för att ge och ta emot råd, stötta andra och berätta om egna erfarenheter av ångest. Genom att studien synliggör den mediala utvecklingen och de informella stödgrupperna som finns på internet, kan den bidra till en förståelse av den utmaning som socialarbetare står inför. Efter att genomförd studie redogjorts, ges förslag om hur socialarbetare kan anpassa sig till den utveckling som skett. Detta förslag grundar sig i ett samarbete mellan influencers och professionella. Syftet med studien är att ge en inblick i digitala forum och hur dessa nyttjas som informell support av dess användare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

El-zein, Faozi, and Besim Jasharaj. "SÄRSKILT BOENDE SOM MÖTESPLATS En studie av vardagliga relationer mellan personal och de boende." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26584.

Full text

Abstract:

AbstractThis essay is about the visibility of everyday life in a nursing home. The thesis is based on the following questions: What characterizes the social life and conversation between staff and residents? What content has the social life and the conversation between these parties? What is the power relationship between the staff and residents?To answer these questions, we used the qualitative approach with open observations, along with interviews. The study is partly based on direct observation by an observer as a participant in a special housing, and on semi-structured interviews with seven respondents, three of them staff and four residents in the same nursing home. For the results and analysis section, we use the Grounded Theory as a method which constructs a parallel between data processing and analysis of the interviews, where we first encode, categorize and create themes. These we use then to tie our results to the symbolic interactionism, and role theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Söderberg, Malin. "Webbflöden som ett medel för hantering av information för biblioteket och dess användare." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101763.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Holmquist, Liz. "Idrottsplatsen som målpunkt och mötesplats : En studie av idrottande ungdomars rörelsemönster och kontaktskapande mellan områden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314227.

Full text

Abstract:

This research aimed to study how athletic adolescents move between different areas; what the nodes are and to which extent sports fields are of importance. Furthermore, the study was constructed to investigate if sports could be a factor in increasing the movement between residential areas and produce social integration. The methodology includes surveys with four football teams in Stockholm, a group interview with three adolescents and a spatial analysis of the two sport clubs’ (to which the teams belong) catchment areas. The findings show that friends are the most significant reason for young people to move between areas, closely followed by leisure activities and school. In addition, new friends from different residential areas are made through football. Girls, in contrast to boys, spend more time at the new friend’s homes in other residential areas. To athletic adolescences the sport field is a major node even outside practices. Though the sample is too narrow to generalise, the results from this study indicate that sport fields and sport both can act as a node and produce social integration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hinic, Biljana, and Aneta Bursic. "En studie om lärmiljöer som mötesplats för språkande och social interaktion mellan barn i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32466.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att studera vad pedagogerna menar är språkutvecklande miljöer och hur de verkar för att utforma sådana? Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genomfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. I studien diskuteras vikten av lärmiljöernas främjande av sociokulturella interaktioner mellan barn på förskolan med fokus på barns språkutveckling. Detta är viktigt då rika, inkluderande och välkomnande lärmiljöer erbjuder stora möjligheter för barns lärande och utveckling oavsett vilka fortsättningar, tidigare erfarenheter eller bakgrund barnen har. Studien ska bidra till att öka förståelsen för språkutvecklande miljöers utformning och betydelse för barnens lärande och det sociala samspelet. Denna kunskap behövs för att lärmiljöernas utformning ska förändras kontinuerligt och anpassas till barngruppens behov och intresse. Resultatet visar att det viktigaste och mest grundläggande för pedagogerna är att bygga en god relation till barnet och barngruppen. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt, arbetssätt och kompetenser har stor påverkan på utformningen av språkutvecklande miljöer. Det visar sig också att både vardagliga rutiner och planerade aktiviteter tillsammans utgör den sociala lärmiljön på förskolan och ökar barns språkliga kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Haeger, Oscar. "En kvalitativ studie som undersöker äldres erfarenheter av att delta i en social mötesplats för seniorer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20001.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Blomqvist, Lovisa, and Maia Nyström. "Äventyr och vänner : En undersökning av Facebookgruppen On Edge - En mötesplats för tjejer som söker äventyr." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158192.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay was to investigate how a functional and committed online community was established. We have analyzed a Facebook group named "On Edge - a community for girls who seeks adventures" to explore how On Edge is communicating to create dedication and identification amongst its members in their online community. The study has combined theories such as social identity theory, prosumption, participatory culture and mediatization theory. We have used a multimodal analysis to analyze the administrators and the members posts on Facebook, an online survey for On Edge’s members to answer and an interview with the founder of the community, Ebba Cronqvist. The result of the multimodal analysis showed that On Edge uses text and images to create a united language within the group that leads to dedication and identification to the community. The survey showed that most of the members felt a need of a place where adventurous women could meet other women who are alike. They help each other because of the friendly atmosphere and by the meaningful exchange of thoughts and minds. We also found that there are some fundamental forces that shapes On Edge to such a well working community: the group is driven by a strong “why”, and by using a language appropriate for the target group together with images, it creates a friendly atmosphere amongst the members in the group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Istenes, Jessica, and Frida Larsson. "Bibliotekscaféet som place : En användarstudie om bibliotkscaféer på folkbibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20564.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to investigate the meaning of the librarycafé for its visitors as a place. By this study we want to see howimportant the library café is as a place. Our theoretical departurepoint is an adaption of the space and place-theory, by Fisher,Saxton, Edwards & Mai. By adapting the theory to a libraryperspective it helps us to understand how library users look uponthe library café as place.Using a qualitative approach the empirical material has beencollected through observations and interviews. We observed andcarried out interviews with six library café visitors at threedifferent library cafés.Our findings are that the library café is used in many differentways and by many different peoples. The library café is seen by itsvisitors as a good place for combining a coffee break or a mealwith reading, studying or being social. Our conclusion is that thelibrary café as a place can be compared to a “living room forsociety”, a third place where both high- and low-intensivemeetings can take place.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Stjärnesund, Josefine. "Torg som mötesplats i stadsrummet : En undersökning om hur ett torg kan göras mer inbjudande och aktivt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36344.

Full text

Abstract:

This is a thesis in Information Design with an emphasis on Spatial Design. The purpose of the study is to create an active square that fullfills modern day expectations and requirements regarding function and aesthetics. The study investigates how Stora torget (English translation: “The Big Square”) in Västerås can be more inviting and how it should be designed to communicate that is is a meeting place for everyone. Through spatial analysis, observations, notation analysis, interviews and theories it has been established that the square does not live up to the requirements of a public space. Accessibility is poor and therefore excludes many people. The square does not communicate that it is a meeting place and people are generally only passing through it. This thesis has made use of theories, previous research and empirical evidence to create a design proposal that aims to encourage more people to chose to stay and spend more time in the square. The square would therefore become a meeting place and be seen as an important urban space within the city.
Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet är att skapa ett aktivt torg som möter dagens förväntningar och behov avseende funktion och estetik. I arbetet undersöks hur Stora torget i Västerås kan bli mer inbjudande och hur torget bör formges för att kommunicera en mötesplats för alla. Genom rumslig analys, observationer, notationsanalys, intervjuer och teorier har det framkommit att Stora torget inte uppfyller de krav som kan ställas på ett offentligt rum. Torget är inte tillgängligt för alla, vilket gör att många människor utesluts. Vidare kommunicerar inte platsen att det är en mötesplats, då människor endast passerar torget. Arbetet har med hjälp av teorier, tidigare forskning och empiri resulterat i ett gestaltningsförslag som ska göra att fler människor ska vilja stanna på torget. Platsen ska bli en mötesplats i staden och upplevas som ett viktigt stadsrum i city.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Eriksson, Lina. "Biblioteket - ett konstverk som brukas. En studie av bibliotekspersonalens inflytande i planeringsarbetet inför byggandet av Almedalsbiblioteket." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101714.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Sandberg, Joy. "”VI ÄR HÄR FÖR ALLA.” : En kvalitativ studie av bibliotekariers vidgade arbetsroll och biblioteket som integrationsverktyg." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149880.

Full text

Abstract:

Det har skett en samhällsförändring eftersom Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket har uttryckt sig i en ny bibliotekslag (2014) som understryker att biblioteken skall ha särskild fokus på prioriterade grupper. Uppsatsen undersöker hur biblioteken arbetar med integrationsfrämjande insatser, om bibliotekarier upplever att sin arbetsroll har förändrats, vilka resultat de anser att man uppnår, samt om det finns skillnader i hur det integrationsfrämjande arbetet upplevs bland olika typer av bibliotekarier, i olika typer av bibliotek och i olika typer av närområde. Den teoretiska ansatsen utgår i majoritet från Vårheims (2011) teori om att skapa socialt kapital i folkbiblioteken, Pilerot & Hultgrens (2017) sammanställning av enkätundersökningar, Ager och Strangs (2008) integrationsmodell samt Skot-Hansen och Anderssons (1994) teori om bibliotekens fyra centrum. Resultatet och analysen är förankrad i studiens empiriska material som består av djupintervjuer med bibliotekarier. Studien ger tecken på en förändring eller förstärkt uppdrag hos biblioteken gällande integrationsfrämjande som i sin tur leder till en förändring av bibliotekariers arbetsroll, samt hur biblioteken utformar sitt arbete baserat på närområdet. Dessutom påvisar den betydelsen av socialiserande aktiviteter för nyanlända i biblioteken. Samtliga respondenter i studien upplever att man når goda resultat trots att det finns stora utvecklingsområden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Jakfors, Anna. "Samtal på bokbussen : en kvalitativ studie om de samtal och möten som sker på en bokbuss." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16775.

Full text

Abstract:

This Bachelor ́s thesis is about the conversations and meetings that take place in the mobile library. The research questions will try to answer: What do the staff talk about with each other, what conversations do the staff engage in with their users and what do the users talk about amongst themselves? The thesis main question is trying to answer of what is characteristic for the mobile library ́s conversations and meetings. Is the mobile library as a meetingplace any different in comparison with the city library? Focus lies on the eveningtours of the mobile library and excludes those tours that service schools and learning-centers. The intent is to capture the users that take advantage of the mobile library ́s services in their leisuretime. Methods used are observations on the eveningtours of the bus and qualitative interviews with the staff of the mobile library. The theoretical framework is Andersson and Skot-Hansens model of the public library ́s four different profiles. The authors have distinguished areas of use in libraries containing of a cultural-center, a knowledge-center, an information-center and a social center. The result of the study shows that the mobile library is an important meetingplace for it ́s users. The conversations and meetings that occur are not merely those of service to their users but also meetings and conversations on a more personal level. The mobile library is a place where users can socialize with the staff but also meet their neighbours and friends.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Mägi, Hurtig Ellen. "Vad ska biblioteket vara? : - En diskursanalytisk studie som jämför nationell ochlokal debatt rörande bibliotekets funktion i samhället." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120145.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Mark, Tove. "Mötesplatser som verktyg för integration : en fallstudie gällande möten inom området Fisksätra-Saltsjöbaden." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-173495.

Full text

Abstract:

Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration.
Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Biblioteket som en mötesplats'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles