Academic literature on the topic 'Behandling institutioner'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Behandling institutioner.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Behandling institutioner"
Friis Thing, Ida, and Viola Marie Skovgaard. "Tilpasningsstrategier på Sexologisk Klinik – En undersøgelse af transkønnede klienters forhandling af identitet." Dansk Sociologi 28, no. 3 (October 15, 2017): 41–59. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v28i3.5642.
Full textRedaktionen. "At arbejde i det offentlige — velfærdsstat og velfærdsarbejde under forandring." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 4 (December 1, 2012): 5–9. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i4.108921.
Full textKammerer, Kerstin. "Sucht im Alter." Im Alltag bestehen, herausgegeben von Josefine Heusinger und Ines Himmelsbach 15, no. 4 (November 2018): 425–36. http://dx.doi.org/10.30820/8235.07.
Full textVajkoczy, Peter. "In Zukunft werden Spinale Metastasen nur noch in Tumorzentren versorgt: Pro." Die Wirbelsäule 04, no. 01 (February 2020): 16–19. http://dx.doi.org/10.1055/a-0968-7950.
Full textStöver, H. "Drogenabhängige in Haft - Epidemiologie, Prävention und Behandlung in Totalen Institutionen." Suchttherapie 13, no. 02 (May 2012): 74–80. http://dx.doi.org/10.1055/s-0032-1311600.
Full textHartmann, H. P. "Stationär-psychiatrische Mutter-Kind-Behandlung." Nervenheilkunde 24, no. 08 (2005): 696–701. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1630010.
Full textEssler, Markus. "Therapie mit 177Lu-PSMA: Stand der Dinge." Der Nuklearmediziner 43, no. 04 (November 30, 2020): 316–20. http://dx.doi.org/10.1055/a-1109-5278.
Full textEucker, S., and R. Müller-Isberner. "Behandlungskonzepte im psychiatrischen Maßregelvollzug (§ 63 StGB)." Die Psychiatrie 10, no. 03 (July 2013): 165–69. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1670879.
Full textZinnow, Toivo, Tobias Banaschewski, Andreas J. Fallgatter, Carolin Jenkner, Sabina Millenet, Alexandra Philipsen, Wolfgang Retz, Esther Sobanski, Johannes Thome, and Michael Rösler. "ESCAlate – Ein adaptiver Behandlungsansatz für Jugendliche und Erwachsene mit ADHS." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 66, no. 4 (September 2018): 219–31. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000360.
Full textGehrig, Martin, and Michael Kaess. "AT_HOME – Aufsuchende Therapie zu Hause, Originell, Mobil, Effektiv." Psychiatrische Pflege 5, no. 4 (August 1, 2020): 21–27. http://dx.doi.org/10.1024/2297-6965/a000308.
Full textDissertations / Theses on the topic "Behandling institutioner"
Persdotter, Linn, and Dalia Mahdi. "Ung och tanklös. En litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöverträdare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25894.
Full textPersdotter, Linn, and Dalia Mahdi. "Ung och tanklös - en litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöveträdare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27112.
Full textYoung and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.
Sandqvist, Sandra, and Emmelie Bengtsson. "Behandling och bemötande av barn och ungdomar diagnostiserade med ADHD : Med placering på HVB-hem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104613.
Full textHögild, Anna, and Johanna Olsson. "Eftervårdens implikationer : En kvalitativ studie om terapeuters arbete med utsluss och eftervård i en integrerad behandlingsprocess." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15807.
Full textSammanfattning Begreppeteftervård förklaras i hög grad via de kontextuella och behandlingsideologiskavillkor som råder på de ungdomsvårdande institutionerna. Institutionsplaceradeungdomars livsutveckling är beroende av terapeutiska relationer, professionellaseparationer, återkommande uppföljningar och en jämn övergång från kontrolltill autonomi. Denna studie syftar till att undersöka styrande drivkrafter iutförandet och planerandet av arbetet med eftervård vid ett hem för vård ochboende för ungdomar. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: 1. Hurdefinieras och avgränsas begreppen utsluss och eftervård? 2. Vilka kriterier,ställningstaganden och bevekelsegrunder utgör grunden för utformandet av utslussoch eftervård? 3. Vad kännetecknar personalens arbete underbehandlingsprocessen? 4. Vilka implikationer och specifika behov uppmärksammasi arbetet med utsluss och eftervård? Studien bygger på en kvalitativmetodansats där fem halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes. Resultatetvisar att verksamheten definierar begreppen utsluss och eftervård genom enintegrerad behandlingsprocess. Processens kärna består av ett relations- ochstrukturnära terapeutiskt arbete som blir utgångspunkten för en förändringsprocessdär ungdomen utvecklas mot ett självständigt liv. Det framgår emellertid attterapeuterna upplever separationen mellan terapeut och ungdom somproblematiska. Vidare efterfrågas tydligare tidsramar för avslut, jämnareövergångar mellan behandlingen och eftervårdens strukturer och krav samt attett fortsatt utvecklingsarbete med den unges nätverk och socialiseringfortskrider. I slutdiskussionen föreslås ett integrerat och utredande synsättav eftervårdsprocessens implikationer. Nyckelord: eftervård, ungdomar,behandling, institutioner, separation, terapeutisk relation
Mörner, Joel. "Förvaring eller behandling? : En kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse av behandling på särskilda ungdomshem." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-657.
Full textMoberg, Sanna, Max Axelsson, and Hjalmarsson Michael E. ""Sista stoppet" : Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103478.
Full textEnmark, Linn, and Malin Eriksson. "Ungdomar på institution : en studie om ungdomars syn på behandlingshemmet och dess vård." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9108.
Full textSyftet med uppsatsen är att utifrån tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda på hur de upplever tiden på behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjälp och vad den enligt ungdomarna själva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade på någon form av institution. Vi har utifrån tidigare forskning i ämnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn på placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De ställde sig dock kritiska till uppföljningen från socialtjänsten och eftervården efter utskrivning. Även det faktum att bli placerad med andra ungdomar som ungdomarna tidigare inte haft en relation till medförde en negativ syn på placeringen och kunde även bidra till en negativ smittoeffekt. Resultatet från behandlingen har varit positivt för två av intervjupersonerna medan två ungdomar återgått till sitt gamla mönster.
Ek, Cecilia, and Katarina Feldtman. "Ungdomars erfarenhet av miljöterapi : ett könsperspektiv." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1181.
Full textSyftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.
Nilsson, Linda. "Könsdifferentierad eller könsblandad ungdomsvård? - En studie av argumenten i Statens institutionsstyrelses publikationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26117.
Full textNordgren, Emma, and Fatima Mulet. "Institutionsplacerade ungdomars uppleverlser av återvändningsprocessen i förhållande till familj, skola och kamratvärld : "det kommer att bli tuffare än du tror"." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77104.
Full textBooks on the topic "Behandling institutioner"
D, Lyman Robert, Prentice-Dunn Steven, and Gabel Stewart 1943-, eds. Residential and inpatient treatment of children and adolescents. New York: Plenum Press, 1989.
Find full textD, Lyman Robert, Prentice-Dunn Steven, and Gabel Stewart 1943-, eds. Residentialand inpatient treatment of children and adolescents. New York: Plenum, 1989.
Find full textBook chapters on the topic "Behandling institutioner"
"5 Umgang mit Krisen in Institutionen und Teams bei der Behandlung von Borderline-Störungen." In Psychotherapie der Borderline-Störungen, edited by Gerhard Dammann and Paul L. Janssen. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2007. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-6026.
Full text