Academic literature on the topic 'Behandling institutioner'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Behandling institutioner.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Behandling institutioner"

1

Friis Thing, Ida, and Viola Marie Skovgaard. "Tilpasningsstrategier på Sexologisk Klinik – En undersøgelse af transkønnede klienters forhandling af identitet." Dansk Sociologi 28, no. 3 (October 15, 2017): 41–59. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v28i3.5642.

Full text
Abstract:
Denne artikel præsenterer resultaterne fra 9 kvalitative interviews med transpersoner, der enten er eller har været i behandling på den offentlige institution Sexologisk Klinik på Rigshospitalet i København. I Danmark har de to offentlige institutioner Sexologisk Klinik og Sexologisk Center Aalborg monopol på behandling af transpersoner. Klienter der ønsker hormonel eller kropsmodificerende behandling må således gennemgå et udredningsforløb på en af disse institutioner. Artiklen viser, hvordan identiteten transseksuel kan siges at udgøre en institutionel identitet på Sexologisk Klinik, som klienterne aktivt udfordrer, følger eller indretter sig strategisk efter. I artiklen analyserer vi, ved hjælp af Goffmans teoriapparat fra hans analyse om den totale institution, hvordan klienterne gør brug af tilpasningsstrategier i et forsøg på at håndtere de institutionelle identiteter, de tilbydes. Vi viser, at klienterne i udpræget grad anvender, hvad Goffman betegner som en koloniserende tilpasningsstrategi på klinikken og således bestræber sig på at få mest ud af institutionens muligheder ved at omstrukturere deres livshistorier, så de passer til institutionens kriterier for godkendelse til behandling. I analysen benyttes en kombination af symbolsk interaktionisme og socialkonstruktivisme til at undersøge den relationelle karakter af reproduktionen af den institutionelle identitet transseksuel. ENGELSK ABSTRACT: Ida Friis Thing and Viola Marie Skovgaard: Strategies ofadaptation at a sexology clinic: a study of transgenderclients’ negotiation of identity This article presents the results from nine qualitative interviews with transgender clients concerning their experiences with a public healthcare sexology clinic. At this institution transgender clients apply for approval to receive hormonal treatment and body modifying surgery. The article analyses the social process of clientisation in encounters between clients and mental health professionals, which involve the construction of the institutional identity transsexual, that is, some conditions for how the clients might perceive and present themselves. We employ Goffman’s theoretical concepts from his analysis of the total institution to describe how clients adapt to this process of clientisation by making use of a variety of strategies. Some clients are continuingly resisting the institution and the mental health professionals, while other clients adapt fully to the institutional ideology of therapy. However most clients take advantage of possibilities within the institution by creating narratives that correspond with the institutional criteria for the diagnosis transsexual. We employ a combination of the symbolic interactionist and the social constructivist approaches to emphasize the relational character of the reproduction of the institutional identity transsexual. Keywords: Clientisation, Adaptation Strategies, Goffman, Institutional Identities, transgender
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Redaktionen. "At arbejde i det offentlige — velfærdsstat og velfærdsarbejde under forandring." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 4 (December 1, 2012): 5–9. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i4.108921.

Full text
Abstract:
At arbejde i det offentlige — velfærdsstat og velfærdsarbejde under forandring A t arbejde i det offentlige var for årtier siden forbundet med høj status; offentligt ansatte var betroede medarbejdere, de havde via deres virke et væsentligt ansvar for velfærdsstaten og dens borgere. At give tryghed i ansættelsen-blandt andet via tjenestemandsansættelse af dele af de offentligt ansatte-var et led i at sikre stabilitet i staten (kerstrøm 2001). Og vi så sammen med fremvæksten af nye velfærdsprofessioner og-fag etableringen af det, man kan kalde et offentligt etos, altså en særlig moral, der er rettet mod at tjene borgernes/statens behov (Hoggett 2005). Dette kan i dag lyde som en historie fra en meget fjern fortid. Den offentlige sektor har igennem de seneste mange år gennemgået voldsomme forandringer som led i en neoliberal forvandling af velfærdsstaten. Med New Public Management bølgen fra 1980erne og frem udvikledes bestræbelser på at markedsgøre den offentlige sektor; restrukturere offentlige institutioner og indføre markedslignende relationer imellem dem, udlicitere og privatisere, omforme borgere til kunder på et markedetc. Kontraktstyring blev en vigtig mekanisme til at sikre central styring (Klausen mfl. 2005). New Public Management (NPM) bygger på en bestemt diagnose af problemerne i den offentlige sektor: Den offentlige sektor svulmer, den er bureaukratisk og ineffektiv, og de professionelle ses som en del af problemet. Med udgangspunkt i en 'economic man tænkning' ses de professionelle som nyttemaximerende. De søger blot at sikre egne interesser som stand og individer, så de skal styres for at sikre, at den offentlige sektor og dens budgetter ikke løber løbsk, er devisen. NPM er således-blandt andet-et forsøg på at afvikle professionernes monopol på at vurdere, hvad der er god behandling, god service, god undervisning mv. (Hood 1991). Men NPM kom ikke alene. Den offentlige sektor har været ramt af en sand reformbølge. Oveni NPM har vi fået Strukturreformen i 2007-med kommunesammenlægning og oprettelsen af de fem regioner-og dermed omstruktureringen af mange kommunale og (dengang) amtslige institutioner og arbejdspladser. Kort tid efter, i 2008, kom Kvalitetsreformen, som ikke kun skærper kontraktstyringen af offentlige institutioners ydelser, men også stiller dem til regnskab for ydelsernes kvalitet. Her er det ministerierne, der definerer velfærdsydelsernes 'kvalitet'. Der er altså ikke tale om, at styringen decentraliseres, snarere styrkes den centrale kontrol. Til dette kunne man lægge de senere års LEAN bølge i den offentlige sektor, og det konsekvente fokus på nedskæring og besparelser siden finanskrisen. Man kan derfor med John Clarke-en fremtrædende engelsk forsker på feltet-stille spørgsmålet: Hvad er egentlig offentligt ved den offentlige sektor? Han argumente-
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kammerer, Kerstin. "Sucht im Alter." Im Alltag bestehen, herausgegeben von Josefine Heusinger und Ines Himmelsbach 15, no. 4 (November 2018): 425–36. http://dx.doi.org/10.30820/8235.07.

Full text
Abstract:
Sucht im Alter ist ein facettenreiches Thema. Der Konsum von Suchtmitteln wird, wie jede gesellschaftliche Realität, in Interaktionen gestaltet; dies gilt ebenso für das Verständnis von Sucht, den Zugang zu einer Behandlung oder ein Leben ohne Suchtmittel. Am Beispiel des Interviews eines ehemals alkoholabhängigen 67-jährigen Mannes werden Auslöser für zunehmenden Alkoholkonsum, der Weg in die Behandlung und die Aufrechterhaltung der Abstinenz nachgezeichnet. Dabei wird insbesondere die Bedeutung von Interaktionen und Institutionen für den Zugang zur Behandlung berücksichtigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Vajkoczy, Peter. "In Zukunft werden Spinale Metastasen nur noch in Tumorzentren versorgt: Pro." Die Wirbelsäule 04, no. 01 (February 2020): 16–19. http://dx.doi.org/10.1055/a-0968-7950.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungIn den vergangenen Jahren beobachten wir einen zunehmenden Anstieg in der Inzidenz metastatischer Absiedlungen in die Wirbelsäule. Dies liegt an der zunehmenden Kontrolle der Primärtumoren durch fortgeschrittene operative und effektivere, adjuvante Therapiemaßnahmen. Mit zunehmendem Erfolg und zunehmender Komplexität der Behandlung onkologischer Primärfälle innerhalb von zertifizierten Tumorzentren erfolgt die Behandlung dieser Patienten zunehmend regionalisiert/zentralisiert. Im Falle von sekundären Absiedlungen in die Wirbelsäule/spinaler Metastasierung steht damit das flächendeckende Angebot wirbelsäulenchirurgischer Institutionen und die zentralisierte Behandlung onkologischer Fälle in Tumorzentren in zunehmendem Widerspruch. Hier werden die Argumente für eine Zentralisierung der chirurgischen Versorgung spinaler Metastasen in Zentren der spinalen Maximalversorung mit Anschluss an onkologische Spitzenzentren zusammengefasst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Stöver, H. "Drogenabhängige in Haft - Epidemiologie, Prävention und Behandlung in Totalen Institutionen." Suchttherapie 13, no. 02 (May 2012): 74–80. http://dx.doi.org/10.1055/s-0032-1311600.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hartmann, H. P. "Stationär-psychiatrische Mutter-Kind-Behandlung." Nervenheilkunde 24, no. 08 (2005): 696–701. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1630010.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungAusgehend von der postpartal deutlich erhöhten Inzidenz psychiatrischer Erkrankungen werden zunächst die Risikofaktoren von Wochenbettdepression und Wochenbettpsychose einschließlich kultureller Mitbedingungen beschrieben. Die Gründe für eine gemeinsame Aufnahme von Mutter und Kind werden unter präventivmedizinischen Gesichtspunkten dargestellt. Danach werden die psychotherapeutisch und pädagogisch orientierten Vorgehensweisen im Rahmen der Durchführung der Behandlung unter Bezugnahme unter anderem auf bindungstheoretische Überlegungen genauer ausgeführt. Die Interventionen beziehen sich auf die Verbesserung der mütterlichen Feinfühligkeit (Verhaltensebene), die Arbeit an den inneren Repräsentanzen der Mutter/des Vaters und Klärung und Hilfestellung im Rahmen weiterer sozialer Unterstützung. Abschließend wird auf die Bedeutung der Frühintervention sowie auf den Austausch und die Abstimmungsnotwendigkeit der verschiedenen beteiligten Institutionen und Berufsgruppen in der Behandlung postpartaler psychiatrischer Störungen hingewiesen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Essler, Markus. "Therapie mit 177Lu-PSMA: Stand der Dinge." Der Nuklearmediziner 43, no. 04 (November 30, 2020): 316–20. http://dx.doi.org/10.1055/a-1109-5278.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung 177Lu-PSMA Radiopharmaka wurden in den letzten Jahren als fester Bestandteil der Behandlung des kastraktionsresistenten, metastasierten, progredienten Prostatakarzinoms etabliert. Zahlreiche deutsche Institutionen hatten hieran maßgeblichen Anteil. Eine retrospektive deutsche Multicenter Studie zeigte, dass die 177Lu-PSMA-Therapie effektiv und sicher ist. Zwar fand die 177Lu-PSMA-Therapie Eingang in die S3 Leitlinie zur Behandlung des Prostatakarzinoms, soll jedoch in der letzten Linie nach Ausschöpfen der empfohlenen Therapieoptionen erfolgen. Da keine zugelassenen 177Lu-PSMA Radiopharmaka verfügbar sind, ist die Behandlung nur in Ausübung der ärztlichen Heilkunde gemäß § 13 2b des Arzneimittelgesetztes möglich. Derzeit laufen mehrere teils globale prospektive, randomisierte Studien, die bei positivem Ergebnis eine Zulassung ermöglichen werden. Es wird 177Lu-PSMA Monotherapie im Vergleich zu „best supportive care“ (Vision Studie) und im Vergleich zu Carbazitaxel (TheraP Studie) getestet. Zudem werden Kombinationstherapien mit Pembrolizumab (PRINCE Studie) oder Olaparib (LuPARP Studie) in Phase I/II Studien geprüft. Vom Ausgang dieser Studien wird die zukünftige Rolle des 177Lu-PSMA abhängen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eucker, S., and R. Müller-Isberner. "Behandlungskonzepte im psychiatrischen Maßregelvollzug (§ 63 StGB)." Die Psychiatrie 10, no. 03 (July 2013): 165–69. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1670879.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungAls Risikomanagement konzeptionalisiert, fußt Kriminaltherapie zwingend auf einer sorgfältigen Risikobeurteilung und dem Wissen über die spezifischen Charakteristika psychisch gestörter Straftäter, die Ursachen von Kriminalität, die kriminalpräventive Wirksamkeit einzelner Methoden und adäquate rechtliche, materielle und institutionelle Rahmenbedingungen. Für die Reduzierung des individuellen Risikos stehen im Risikomanagement vier Gruppen von möglichen Interventionen zur Verfügung: die kontinuierliche Überwachung des Risikos, die im klinischen Bereich übliche Strategie „Behandlung“, die Einschränkung des Handlungs- und Bewegungsspielraums des Patienten im Rahmen der juristischen Möglichkeiten und Maßnahmen zum Opferschutz. Institutionen, die multimodale, kognitiv-behaviorale Ansätze unter Nutzung der Techniken des sozialen Lernens verfolgen, Methoden verwenden, die dem Lernstil der Klienten entsprechen, auf Klientenmerkmale zielen, die nach dem empirischen Kenntnisstand kriminogene Faktoren sind, erzielen deutliche kriminalpräventive Effekte. Nach Entlassung aus der stationären Behandlung bedarf es regelhaft einer langjährigen aufsuchenden Nachsorge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zinnow, Toivo, Tobias Banaschewski, Andreas J. Fallgatter, Carolin Jenkner, Sabina Millenet, Alexandra Philipsen, Wolfgang Retz, Esther Sobanski, Johannes Thome, and Michael Rösler. "ESCAlate – Ein adaptiver Behandlungsansatz für Jugendliche und Erwachsene mit ADHS." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 66, no. 4 (September 2018): 219–31. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000360.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. In der Behandlung der adulten ADHS haben sich sowohl pharmakologische Interventionen als auch psychosoziale Behandlungen als wirksam erwiesen. In der täglichen klinischen Routine wird die Behandlung jedoch weniger von den Ergebnissen klinischer Studien als von Behandlungsrichtlinien und Anforderungen nationaler Institutionen (Gemeinsamer Bundesausschuss) beeinflusst. Der Hauptaspekt dieser Vorschriften ist die Anforderung, dass ein stufenweiser Behandlungsansatz, beginnend mit niederschwelligen Interventionen, am sinnvollsten für die Behandlung bei adulten ADHS-Patienten ist. Leider gibt es bis heute fast ausschließlich klinische Studien, welche die Auswirkungen einzelner Therapiestrategien erforschen. Das gestufte Versorgungsmodell scheint noch nicht ausreichend validiert. Genau hier möchte die im Folgenden beschriebene ESCAlate-Studie ansetzen. Bei ESCAlate handelt es sich um eine randomisierte, kontrollierte Studie. Es sollen 279 Patienten im Alter zwischen 16.00 und 45.11 Jahren in das Behandlungsprogramm, welches sich in mehrere Abschnitte gliedert, aufgenommen werden. In einem ersten Behandlungsabschnitt werden die Patienten nach dem Zufallsverfahren in drei Gruppen eingeteilt: Psychoedukation im Einzelsetting (PE), Telefonassistierte Selbsthilfe (TASH) oder Wartekontrollgruppe. Alle Patienten der Wartegruppe erhalten nach dreimonatiger Wartezeit eine Behandlung mit TASH. Im zweiten Behandlungsabschnitt werden die Patienten entsprechend der Schwere ihrer persistierenden Symptome in die drei Gruppen Full-Responder, Partial-Responder und Non-Responder eingeteilt. Patienten, welche als Full-Responder eingestuft wurden erhalten ein verhaltenstherapeutisch orientiertes Coaching. Partial-Responder erhalten ebenfalls dieses Coaching, wobei in dieser Gruppe der Zufall entscheidet, ob die Patienten zusätzlich ein Neurofeedbacktraining (NF) erhalten. Non-Responder erhalten eine pharmakologische Behandlung mit Methylphenidat. Hier entscheidet ebenfalls der Zufall, ob die Patienten zusätzlich ein Neurofeedbacktraining erhalten. ESCAlate zeichnet sich durch eine relativ naturalistische Stichprobenzusammensetzung aus, da auf hochspezifische Ein- und Ausschlusskriterien verzichtet wurde, um eine Patientenstichprobe zu erhalten, die die Patienten der alltäglichen klinischen Routine in den Praxen widerspiegelt. Die Wirksamkeit einer evidenzbasierten Intervention mit gestufter Behandlung wird durch primäre (Verringerung des Schweregrads der ADHS-Symptome) und sekundäre Ergebnisse (funktionelle Ergebnisse; z.B. Lebensqualität, Ärger-Management, Steigerung des psychosozialen Wohlbefindens) untersucht. Prädiktoren für therapeutisches Ansprechen bzw. Nicht-Ansprechen werden bei jedem Schritt der Intervention evaluiert. Darüber hinaus können eventuelle geschlechtsspezifische Unterschiede untersucht werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gehrig, Martin, and Michael Kaess. "AT_HOME – Aufsuchende Therapie zu Hause, Originell, Mobil, Effektiv." Psychiatrische Pflege 5, no. 4 (August 1, 2020): 21–27. http://dx.doi.org/10.1024/2297-6965/a000308.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Die aufsuchende Behandlung durch mobile Equipen respektive durch „Home Treatment“ wird in fachlichen und politischen Kreisen vielseitig diskutiert, ist jedoch bisher nur in wenigen psychiatrischen Institutionen ein etabliertes Behandlungsangebot. Die Universitätsklinik für Kinder- und Jugendpsychiatrie und Psychotherapie der Universitären Psychiatrischen Dienste (UPD) Bern macht einen nächsten Schritt. Dort wird ein Modellversuch für eine stationsersetzende aufsuchende Akutbehandlung zu Hause entwickelt, implementiert und evaluiert. Dieses neue Angebot für die Versorgungsregion Bern (Schweiz) und das damit entstandene „neue“ Praxisfeld für die Pflege und Sozialpädagogik werden hier vorgestellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Behandling institutioner"

1

Persdotter, Linn, and Dalia Mahdi. "Ung och tanklös. En litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöverträdare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25894.

Full text
Abstract:
Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Persdotter, Linn, and Dalia Mahdi. "Ung och tanklös - en litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöveträdare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27112.

Full text
Abstract:
Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats.
Young and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sandqvist, Sandra, and Emmelie Bengtsson. "Behandling och bemötande av barn och ungdomar diagnostiserade med ADHD : Med placering på HVB-hem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104613.

Full text
Abstract:
Title: Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD: In residential care. This bachelor thesis studies the tension between an institution focused on a form of residential care of children and adolescents, which is called HVB- home and the opportunity to individualize the treatment and behaviour towards the child or adolescent. The study has especially targeted children and adolescents with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) living in HVB- homes in Sweden. The thesis has a qualitative study design and uses semi structured interviews. Six employees from HVB- homes working directly with the children answered questions and spoke freely to the authors of the study. Five themes were used to analyse the results. The authors explain the results with Michel Foucault power theories and Erving Goffman's "On the Characteristics of Total Institutions". It was found that the education level of the employees affected the care, treatment and behaviour towards children with ADHD. A majority of the interviewees lack a college degree. Employees with lower formal education expressed those colleagues with informal competence were prone to easier fit in the HVB- home environment. Most of the interviewees expressed frustration over Swedish laws, guidelines and rules which only allow treatment of socially unacceptable behaviour and prohibit care and treatment of diagnoses like ADHD. The majority of the interviewees favoured what's best for the group instead of adapting treatment and behaviour towards the individual.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Högild, Anna, and Johanna Olsson. "Eftervårdens implikationer : En kvalitativ studie om terapeuters arbete med utsluss och eftervård i en integrerad behandlingsprocess." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15807.

Full text
Abstract:
Abstract The term aftercare is largelyexplained by means of the contextual and ideological conditions for treatmentwhich are to be found in juvenile care facilities. The development of the livesof young people who have been placed in care facilities is dependent ontherapeutic relationships, professional separations, continuing follow-ups andan even transition from control to autonomy. The aim of this study was toexamine the steering mechanisms behind the execution and planning of aftercareat a youth facility for care or residence. The aim was further defined throughthe specification of the following questions: 1. How are the concepts ofresocialisation and aftercare define and delimit? 2. What criteria, standpointsand underlying reasons form the basis for the development of resocialisationand aftercare? 3. What characterises the work of the staff during the treatmentprocess? 4. What implications and specific needs are highlighted in the work ofresocialisation and aftercare?  The studyis based on a qualitative methodology where five semi-structured in-depthinterviews were carried out. The result shows that the organisation itselfdefines the concepts of resocialisation and aftercare through an integratedtreatment process. The core of the process consists of relational andstructurally close therapeutic work which forms the basis of a developmentalprocess in which the young person moves towards an independent life. It ishowever clear that the therapists experience the separation between therapistand young person as being problematic. Further, there is an expressed demandfor clearer time frames for finishing the process, more even transitionsbetween the treatment and structures and demands of the aftercare, and fordevelopmental work with the young persons’ networks and socialisation tocontinue. In the final discussion an integrated and investigatory clarificationof the implications of the aftercare process is suggested.    Key words: aftercare, youth, treatment,facilities, separation, therapeutic relationships
Sammanfattning Begreppeteftervård förklaras i hög grad via de kontextuella och behandlingsideologiskavillkor som råder på de ungdomsvårdande institutionerna. Institutionsplaceradeungdomars livsutveckling är beroende av terapeutiska relationer, professionellaseparationer, återkommande uppföljningar och en jämn övergång från kontrolltill autonomi. Denna studie syftar till att undersöka styrande drivkrafter iutförandet och planerandet av arbetet med eftervård vid ett hem för vård ochboende för ungdomar. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: 1. Hurdefinieras och avgränsas begreppen utsluss och eftervård? 2. Vilka kriterier,ställningstaganden och bevekelsegrunder utgör grunden för utformandet av utslussoch eftervård? 3. Vad kännetecknar personalens arbete underbehandlingsprocessen? 4. Vilka implikationer och specifika behov uppmärksammasi arbetet med utsluss och eftervård? Studien bygger på en kvalitativmetodansats där fem halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes. Resultatetvisar att verksamheten definierar begreppen utsluss och eftervård genom enintegrerad behandlingsprocess. Processens kärna består av ett relations- ochstrukturnära terapeutiskt arbete som blir utgångspunkten för en förändringsprocessdär ungdomen utvecklas mot ett självständigt liv. Det framgår emellertid attterapeuterna upplever separationen mellan terapeut och ungdom somproblematiska. Vidare efterfrågas tydligare tidsramar för avslut, jämnareövergångar mellan behandlingen och eftervårdens strukturer och krav samt attett fortsatt utvecklingsarbete med den unges nätverk och socialiseringfortskrider. I slutdiskussionen föreslås ett integrerat och utredande synsättav eftervårdsprocessens implikationer.   Nyckelord: eftervård, ungdomar,behandling, institutioner, separation, terapeutisk relation
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mörner, Joel. "Förvaring eller behandling? : En kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse av behandling på särskilda ungdomshem." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-657.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Moberg, Sanna, Max Axelsson, and Hjalmarsson Michael E. ""Sista stoppet" : Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103478.

Full text
Abstract:
”Sista stoppet” – Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem är en kvalitativ studie med syfte att belysa de olika möjligheter och utmaningar som personal möter i förändringsarbetet med ungdomar på SiS särskilda ungdomshem. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på SiS särskilda ungdomshem. Studien bygger på Foucaults perspektiv om makt samt Vygotskijs teori om utveckling. Det finns stora utmaningar att möta den blandade problematik som infinner sig på SiS särskilda ungdomshem, samt att skapa relationer och motivation i den komplexa miljö som ungdomar och personal befinner sig i. De möjligheter som till synes finns på SiS särskilda ungdomshem är att skapa en trygg grund, i form av relationer, rutiner, struktur och skola. Förutsättningarna för ett lyckat behandlingsresultat bygger på också på insatser efter utskrivning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Enmark, Linn, and Malin Eriksson. "Ungdomar på institution : en studie om ungdomars syn på behandlingshemmet och dess vård." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9108.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen är att utifrån tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda på hur de upplever tiden på behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjälp och vad den enligt ungdomarna själva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade på någon form av institution. Vi har utifrån tidigare forskning i ämnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn på placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De ställde sig dock kritiska till uppföljningen från socialtjänsten och eftervården efter utskrivning. Även det faktum att bli placerad med andra ungdomar som ungdomarna tidigare inte haft en relation till medförde en negativ syn på placeringen och kunde även bidra till en negativ smittoeffekt. Resultatet från behandlingen har varit positivt för två av intervjupersonerna medan två ungdomar återgått till sitt gamla mönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ek, Cecilia, and Katarina Feldtman. "Ungdomars erfarenhet av miljöterapi : ett könsperspektiv." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1181.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nilsson, Linda. "Könsdifferentierad eller könsblandad ungdomsvård? - En studie av argumenten i Statens institutionsstyrelses publikationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26117.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att öka förståelsen av argumentationen kring könsdifferentierad respektive könsblandad vård, samt att få ökad förståelse av vad argumenten grundas i och vad som kommer till uttryck i SiS:s (Statens institutionsstyrelse) publikationer. Studien genomfördes som en innehållsanalys, av ett urval av SiS:s publikationer. En central teoretisk anknytning i studien är poststrukturalism. Det kunde konstateras att det finns en övervägande stor del argument som motiverar enkönade avdelningar samt få argument som talar för könsblandade avdelningar. Det fanns även yttrande och resonemang som tyder på ett utpräglat tänkande om heteronormativitet, manlig normativitet och könsstereotypa tankegångar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nordgren, Emma, and Fatima Mulet. "Institutionsplacerade ungdomars uppleverlser av återvändningsprocessen i förhållande till familj, skola och kamratvärld : "det kommer att bli tuffare än du tror"." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77104.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to describe young people’s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful. It is also clear that the separationand return are part of a long process. Another finding is that this return process is perceived aslonely for the adolescents and makes great demands on both them and their families to havedeveloped during the time at the institution. The adolescents receive almost no support fromthe community in their struggle to adapt to their new life at home. Secondary school appearedfor the majority of the adolescents unmanageable when they simultaneously struggled to findtheir way into their families and in peer world.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Behandling institutioner"

1

D, Lyman Robert, Prentice-Dunn Steven, and Gabel Stewart 1943-, eds. Residential and inpatient treatment of children and adolescents. New York: Plenum Press, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

D, Lyman Robert, Prentice-Dunn Steven, and Gabel Stewart 1943-, eds. Residentialand inpatient treatment of children and adolescents. New York: Plenum, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Behandling institutioner"

1

"5 Umgang mit Krisen in Institutionen und Teams bei der Behandlung von Borderline-Störungen." In Psychotherapie der Borderline-Störungen, edited by Gerhard Dammann and Paul L. Janssen. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2007. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-6026.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography