Academic literature on the topic 'Barnlitteratur'

På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie

En ökande andel barn i Sverige läser i liten grad eller inte alls böcker på sin fritid. Frågan kring vilka praktikgemenskaper kring barnlitteratur som barn faktiskt möter och involveras i under sina uppväxtår, är idag ytterst aktuell. Artikeln utgår från en fallstudie där den läsfrämjande insatsen Kulturakuten, som riktades mot barn inom fritidshemmets verksamhet, studerades i syfte att belysa de epistemologiska antaganden kring läsning som ligger till grund för denna. Utifrån observationer av insatsen samt genom fokusgruppintervjuer med deltagande barn och vuxna, analyserades den iscensatta praktiken med fokus på interaktion och talet om samma praktik. Resultatet visar att insatsen möjliggör upplevelsebaserad läsning kring berättelsens plats, karaktärer och dilemma, där möten med berättelsen, i linje med receptionsteoretisk forskning, ses som väsentligt, och på sätt där barnen aktivt deltar och utövar inflytande. Artikeln argumenterar för att läsförmåga är en sammansatt förmåga och att flera aspekter av läsning, som automatiserad avkodning av skrift, olika nivåer av läsförståelse, engagemang för att vilja läsa samt kritisk och analytisk läsning av visuell och auditiv information som kombineras skrift, behöver integreras när läspraktiker för barn utformas. I detta har den upplevelsebaserade läsningen, där barn aktivt deltar, en viktig roll. Detta då upplevelsebaserad läsning kan bli en brygga över till den reflekterande och kritiska läsningen samtidigt som den kan stödja barn i att fortsatt utveckla läsförmåga i linje med funktionell läsning. I detta arbete har barnlitteraturen en avgörande roll.

Abstract The article explores two aspects of translations of Nordic children’s literature, which is more and more often defined by its authors as aimed at all readerships with no respect to age (allålderslitteratur). This stance may affect the theory of translation in reference to the category of the implied reader, which will have to be reconsidered. The concept of all-age literature is presented in the article as a solution to long academic discussions about the presence of an adult implied reader of children’s literature. The other perspective shows the presence of Scandinavian picturebooks on the Polish book market which have been published within the latest decade (e.g. by Svein Nyhus, Gro Dahle, Pernilla Stalfelt, Pija Lindenbaum, and Ulf Nilsson). These books are brave, taboo-breaking and translated without purifications, which refutes Elżbieta Zarych’s (2016) observations about the rules and mechanisms which are prevalent, i.e. that translators are still expected to mitigate and omit painful moments. The final part combines two aspects - the above-mentioned translations are free of adaptations, but it is difficult to assess whether the translators have taken into account the postulates of Scandinavian authors and their ambition to create all-age literature. Answers to the questions posed at the end (e.g. if the books are created for all, should they be translated for all?) might complete the translation studies with important and future-oriented insights.

Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad

In this survey of the role of f o od in children's literature different attitudes towards food and eating are focused upon, for instance how food can play an important part in the common revolt against parental authority and discipline. T h e major point of departure is the grotesque which is compared to themes of populär carnivals and feasts as well as the theme of "mundus inversus" found in depictions o f nonsense worlds. 1'edagogical and phychological aspects are also discussed in connection with the strong symbolic value of food when illustrating conflicts between patents and children. Especially the conflict between mother and daughter, a frequent theme in children's literature, often centres around situations involving food, something child psychologists connect to the oral phase of a child's development. The fact that food and eating also on a symbolical level create feelings of comfort and security, of togetherness and joie de vivre, is also taken into account. The many huge parties and family reunions in children's literature can be seen as rituals promoting a sense of belonging, o f intimacy between child and adult.

The purpose of this study is to find out what preschool teachers think about antisocial children's literature. Based on five qualitative interviews with teachers at a preschool that works with a standard critical approach. In order to fulfill my purpose with this study, I focused on how these teachers felt that it was important to use the standard critical children's literature in preschool. I wanted to find out what the teachers' thoughts were on the concept of standard critical children's literature and how and whether they use it in their daily activities. When I analyzed the results of my interviews I used the queer theories that include standard critical pedagogy and literature in preschool. The interviews of the teachers indicated that they thought it was very important to work with the standard critical children's literature and considered it an important gear that they use. Educators believe that the normalized critical literature is important in the preschool environment because it can reflect all children. The results of my study show that by examining their own norms and perceptions of normality, allowing you to work with a standard critical approach. It also gives you an awareness that will help you as a teacher to understand how you can make use of the standard critical children's literature. The active choice of method and materials in preschool helps preschool teachers to understand how to make use of literature daily. The standard critical literature in preschool educators can introduce different realities for children. It also helps them to develop the vision to analyze the norms and show that there are a lot of different people living in different ways.

Vårt syfte med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex stycken förskollärares förhållningssätt till ett språkfrämjande arbete kring litteratur i förskoleverksamheter. Metoden vi valt är ostrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv där barnen lär i samspel med både förskollärare och andra barn i en språkfrämjande miljö i förskolan. Resultatet av vår studie visar att förskollärare strävar efter ett språkfrämjande förhållningssätt där litteraturen har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna ser många möjligheter kring arbetet med barnlitteratur i samspel med barnen.

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilken syn whole language inspirerade lärare idag har på barnlitteratur och i vilken utsträckning den används. Uppsatsen är grundad på stoff som inhämtats i två olika länder; Sverige och Nya Zeeland. Metoder som används är semi- strukturerade intervjuer av lärare, enkäter med elever och observationer av klassrumssituationer, vilket gör studien till en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärare i Nya Zeeland i högre grad styrs av det material de använder i läsundervisningen, medan barnlitteraturen används i underhållningssyfte genom enskild- och högläsning. Resultatet visar också att materialet skapar lust till läsning. I Sverige däremot framhåller lärare även skönlitteraturens viktiga roll för förmedling av kultur och fostran. Denna skillnad är i sig inte underlig då ländernas olika läroplaner ålägger sina lärare att arbeta mot olika mål. Synen på barnlitteraturens viktiga roll för personlighetsutveckling bibehålles därmed hos de svenska lärarna även om de influerats av material och metoder från ett land med andra tillvägagångssätt. Läroplanerna har här en viktig betydelse för undervisningen i de olika nationerna.

The reading of children’s literature is in the Swedish curriculum thought of to be an important part of the teaching since it can contribute to personal development, cultural understanding and motivation to continuing reading. To learn how to read is a presumption to be able to profit by fiction literature. One way is through the reading program Whole language that with the help of the Kiwi books has had a breakthrough in the Swedish schools. The Kiwi material is made to create reading understanding and reading enjoyment and is based on books from New Zealand. Because both the choosing of reading program and children’s literature are important part of the pupils reading development a curiosity was woken if the reading of children’s literature can be combined with the structured disposition and existing material of the kiwi books. The purpose of the essay is therefore to examine what impression whole language inspired teachers have on children’s literature today and to what extent it is used. The essay is based on information gathered in two different countries; Sweden and New Zealand. The methods used are semi structured interviews with teachers, surveys with pupils and observations of classroom events, which make this study a qualitative examination with quantitative parts. The results show that teachers in New Zeeland are more frequently governed by the material used in the reading programs, while the children’s literature is used for entertainment through private reading and reading in groups. The results also show that the material gives the pupils appreciation of reading. In Sweden however, the teachers emphasize the important part the fiction literature plays for mediation of culture and foster. This difference is in no way peculiar because the curriculum’s in the different countries obligate their teachers to work towards diverse goals. The important role the children’s literature has is therefore kept by the Swedish teachers even though they are influenced by materials and methods from a country with other procedures. The curriculum plays a very important role for the teaching in the different countries.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.

Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ”läser” i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra. Enligt pedagogerna har barnlitteraturen stor betydelse för barns språkutveckling, den stimulerar fantasin och fungerar som ett stöd vid bearbetning av problem. Den har också ett kulturellt värde samt en avkopplande funktion. Pedagogerna anser därmed att arbetet med barnlitteraturen kan kopplas till läroplanen. Respondenternas svar stämmer väl överens med litteraturen.

The purpose of this paper is to investigate what pedagogues think about the importance of children’s literature, how children’s books are used in daily activities and how this correlates to the curriculum. This is done through literature studies and qualitative interviews. The survey group consists of five preschool teachers, whose age and work experience vary.

The result shows that the pedagogues mostly use literature when reading to the children, when they shall rest. The story time is followed up by discussion and different activities. The children also use literature, when they “read” and look in the books, individual or together. According to the pedagogues the children’s literature has great influence on language development, it stimulates imagination and works as a support in problem solving. It has also a cultural value and a relaxing function. With that, the pedagogues consider that the children´s literature correlates to the curriculum. The result corresponds to the literature well.

The purpose of this essay is to gain knowledge about how gender is presented in old and modern children’s literature. In this essay I am going to use text analysis as a method in order to be able to clarify the gender perspective. The method will be useful since it will give me the opportunity to study children’s books from a deeper perspective. In the analysis it will be shown that both boys and girls are allowed to show different emotions in the chosen literature, in all the childern’s books that are used interactions are proceeded between the charechers wherein different power relationships but also how the gender perspective can be expressed. Knowledge about how children when listening to older and modern childern’s literature get affected by the gender perspective and also how the chosen children’s literature brings the opportunity for children to become future citiezens of the society in which they are born in to.

Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barnlitteratur och vilka undervisningsmetoder som detta arbete involverar. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver sitt didaktiska arbete med barnlitteratur i svensk förskola. Den utgår från följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare att de använder undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur? Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer är metoden för att samla in empiri. Empirin analyseras utifrån Eidevald och Engdahls redogörelse om undervisning och utifrån ett socialkonstruktionistiskt vetenskapligt perspektiv. Förskollärarna i studien beskrev hur de på olika sätt använde sig av undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur. Studiens slutsats är att barnlitteraturen används av förskollärare som ett verktyg för att gynna barnens språkutveckling, ge dem möjlighet att samarbeta där barnens intresse utformar undervisningen, vilket tyder på att förskollärarna har tillit till barnlitteraturen och att arbetet med det sker både i den spontana och planerade undervisningen.

Studiens syfte är att ta reda på vilka erfarenheter utbildade förskollärare har av barns läsupplevelse vid högläsning av tryckt respektive digital barnlitteratur, samt vilka möjligheter och begränsningar förskollärarna anser att tryckt och digital barnlitteratur har. Metoden som används vid undersökningen är intervjuer som genomfördes med fem utbildade förskollärare. Resultatet visar att det finns olika former av läsupplevelse och som uppnås på olika sätt. Det framkom även att vilket syfte läsaren har med högläsningen påverkar också läsupplevelsens utfall. Vilken tid på dygnet samt hur förskollärarna planerar högläsningen varierar, men när det gäller vilka möjligheter och begränsningar de två läsverktygen har så var deras erfarenheter i stort sett lika. Avslutningsvis så visade det sig att syftet med högläsningen samt läsarens inlevelse och engagemang påverkar barnens läsupplevelse mer än valet av läsverktyg.
The aim of the study is to find out which experiences preschool teachers have of children´s reading experience when reading aloud in print and digital children´s literature. Also, which opportunities and limitations preschool teachers believe that print and digital children´s literature has. The method I used in the survey was interviews with five preschool teachers.  The result indicate that children can achieve different forms of reading experience in different ways. It was also revealed which purpose the reader has with the reading activity also affects the outcome of the reading experience. What time of the day and how preschool teachers plan the reading aloud activities varies, but when it comes to which opportunities and limitations the two reading tools have than the preschool teachers experience was quite the same. In conclusion, it turned out that the purpose of the reading aloud activities and the reader´s empathy and commitment affect the children´s reading experience more than the selection of reading tool.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt. Lärarna är däremot någorlunda medvetna i sina val av högläsningsböcker och också medvetna om hur elevernas egna val ser ut. På förskolorna får barnen själva välja bland ett antal böcker och de böcker som pedagogerna uppfattar som populära har både flickor och pojkar i huvudrollerna. I skolorna är det ganska stereotypa val många av eleverna gör. Flickorna läser både om flickor och om pojkar medan pojkar läser mest om pojkar, men vi ser också exempel på flera elever som bryter detta mönster. De textanalyser vi har gjort visar att många av de böcker barnen på förskolorna kommer i kontakt med och eleverna i skolorna läser visar upp ganska stereotypa könsroller, men också att det finns böcker där könsrollerna är mer fria.

Our aim with the study was to investigate how teachers work with literature in the classroom, and whether they address gender issues, and if so, to study their approaches and methods. We also wished to investigate which books children in two preschools and children in year two in two primary schools choose to read, and which gender structures these books show. To get our research questions answered we used semi-structured interviews with four teachers, and we made lists of the books that are read in the preschools and the two primary schools. We also did textual analyses from a gender perspective of eight of the most popular children’s books in our material. The results show that all four teachers work with literature to a great extent, but not with a gender perspective to any large degree. Nor do they try to influence the children’s reading choices to any great extent. On the other hand, the teachers proved to be fairly conscious in their choices of which books to read out loud and they were also aware of how the children’s choices were made. In the preschools the children can choose themselves from a number of books, and the books that according to the staff are the most popular ones have both girls and boys as main characters. In the primary schools many of the choices are rather stereotyped. The girls read about both girls and boys while the boys mostly read about boys, but there were also examples of pupils who make other choices. Our textual analyses show that many of the books that primary school pupils come in contact with and pupils in the primary schools read are rather stereotyped when in comes to gender roles, but there are also examples of books that show a freer perspective on gender roles.

The purpose of our master thesis was to investigate how a multicultural society is reflected in childrens books picture books, books for children and young people, published in 2002. We found this issue interesting since children of today experience a change in society, where people of many ethnicities, cultures and religions live together to a greater extent than before. Since children in their everyday life are exposed to these different cultures, we think they also should be exposed to them in the books they read. In order to enhance an understanding of why such books are important to children, especially immigrant children, we have in our thesis included a passage with childrens linguistic development, identification and stereotypes. Other passages concern libraries and their roles in a multicultural society. We also give a brief background to how Sweden has become a multicultural society and how this society looks today. While reading the books we sorted them according to a schedule in order to see what aspects of the books made them multicultural. We found that 60 of the books reflected a multicultural society but there was a large difference between multicultural picture books only two and books for young people as many as 47. Moreover, the multicultural books mostly represented more than one ethnicity. The results of our investigation emphasises the importance, for libraries, to marketing these kinds of books. In general, multicultural childrens books need to be more noticed.
Uppsatsnivå: D

The chapter discusses representations of Christian practices, religious experiences and biblical motifs in recent Scandinavian children’s and young adult literature. It is claimed that after an almost one hundred-year hiatus, during which overt Christian symbols, stories and experiences have been absent from mainstream children’s publishing, we are now witnessing a return of such religious expressions in fictional and aesthetic form. The books under scrutiny are from Denmark, Sweden and Norway, and include critically acclaimed picture books as well as young adult fiction and crossover literature. It is argued that it is once again possible to bring up Christian motifs and stories in our post-secular societies, not because of increased faith in the general population, but because religious issues to a greater degree have become part of contemporary non-confessional discourse.