Dissertations / Theses on the topic 'Bankverksamhet'

During the last two decades, technological development and digitalization have had a major impact on societies worldwide. Industries have been forced to adapt to the technological development and implement new technology in order to remain competitive. The banking sector has undergone a transformation, in which traditional banking operations have become digital. Digital banking and the distance between bank and customers which follows, brings new challenges to the sector, such as elevated risks and new conditions to interact and build customer relationships. Majority of existing literature in the area of digital banking have focused on the adoption and acceptance of digital banking, while research of how trust among customers are affected by the digitalization remains limited. Therefore, our study aims to fill this gap. Trust is essential in any kind of relationship, and crucial in digital banking. The purpose of this paper is to investigate if digitalization affects customer trust in the context of digital banking. Further, the paper investigates whether perception of risk and perception of relationship affect customer trust in digital banking. Three hypotheses were developed based on existing research, predicting that digital banking usage, perception of risk and perception of relationship with the bank have an effect on customer trust. This study adopts a quantitative method, where data were collected through an online survey questionnaire. In total, a sample of 171 were obtained. Proposed hypotheses were tested using a multiple regression analysis, where our three independent variables were analyzed against the study’s dependent variable, and the two controlling variables age and gender. The empirical findings revealed that digital banking usage do not have an effect on customer trust in digital banking, while the perception of risk in digital banking has a significant influence on customer trust. Moreover, the perception of relationship with the bank has a significant influence on trust. Finally, age was shown not to moderate the relationship between independent and dependent variables, while gender was shown to have a relationship with independent and dependent variables. Empirical results aim to help the banks understand which factors are affecting customers’ trust and focus their attention to develop safer security systems and develop stronger relationships with their customers to build and maintain trust.
Under de två senaste decennierna har digitaliseringens framfart bidragit till stora förändringar i samhället. Flertalet branscher har tvingats anpassa sig efter den teknologiska utvecklingen och implementera ny teknologi för att fortsatt vara konkurrenskraftiga på marknaden. Inom banksektorn har digitaliseringen inneburit en transformation, där traditionell bankverksamhet till större del övergått till att bli digital. Digitaliseringen och distansen som uppkommit mellan bank och kund har medfört nya förutsättningar, bland annat i form av risker kopplade till digital bankverksamhet samt förändrade förutsättningar vad gäller interaktion och relationsskapande. Mycket av den tidigare forskning som gjorts inom området digital bankverksamhet har fokuserat på acceptans och adoption av digital bankverksamhet, medan studier som undersöker hur de nya förutsättningarna påverkar kundernas förtroende för banken är bristfälliga. Därför strävar denna studie efter att fylla detta gap. Förtroende är av stor vikt i alla relationer, och är av särskilt stor betydelse inom digital bankverksamhet. Syftet med studien är att belysa om digitalisering påverkar kundförtroende på basis av banksektorn. Vidare är syftet att belysa om upplevd risk samt upplevd relation vid digital bankverksamhet påverkar kundernas förtroende. Tre hypoteser har formulerats utifrån existerande litteratur, som förutsäger att användning av digitala banktjänster, upplevd risk och upplevd relation med banken vid digital bankverksamhet har en påverkan på kundförtroende. Studien antar en kvantitativ metod där data samlats genom en webbenkätundersökning. Totalt besvarades 171 enkäter. Föreslagna hypoteser prövades genom en multipel regressionsanalys, där studiens tre oberoende variabler analyserades mot studiens beroende variabel, inklusive de två kontrollvariablerna ålder och kön. Resultatet visade att användning av digitala banktjänster inte har någon effekt på kundförtroende, medan upplevd risk har en signifikant påverkan på kundförtroende. Slutligen visade det sig att upplevd relation också har inverkan på kundförtroende. Ålder visade sig sakna signifikant påverkan på variablerna, medan kön visade sig ha ett samband. Studiens resultat avser fungera som hjälp för bankerna, som genom att veta att dessa faktorer påverkar kundernas förtroende kan fokusera på att utveckla säkrare system och utveckla sina relationer för att upprätthålla kundernas förtroende för banken.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet. Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s. att man tar ett socialt ansvar som man inte tjänar något på. Somliga företag använder begreppet “hållbarhet” hellre än CSR. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara fenomenet CSR inom bankerna och få större insyn vad det innebär fören bankverksamhet samt hur viktigt det är för bankerna att ha CSR i sin verksamhet. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi dels samlat in data i form av intervjuer med CSR ansvariga i Handelsbanken och Swedbank samt den fackliga organisationen Finansförbundet. Vi har även hämtat data från litteratur och vetenskapliga artiklar. Bankerna försöker göra egna tolkningar av begreppet CSR. Trots att Swedbank och Handelsbanken väljer att använda två olika begrepp så går det att se att grundtanken är den samma. Det som skiljer sig mellan dessa två banker när det gäller CSR är vilka projekt man väljer att involvera sig i när det kommer till de olika ansvarsområdena. Allmänheten kan även se mer av Swedbanks CSR arbete, som sticker ut lite mer än Handelsbankens.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om faktorn pris påverkar konsumenter vid användning av bankens digitala tjänster. Metod: Vår studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod, som genomfördes medwebbaserade enkäter. Av de 164 påbörjade enkäterna, fick vi ut 162 representativa svar.Av insamlad empirisk data gjorde vi sedan en korrelationsanalys med hjälp avprogrammet SPSS. Analys: Studien visar att variabeln pris har en påverkan på kunder i valet av att användabankernas digitala tjänster. Pris tenderar att bli mindre framträdande då kunden uppleverett högt PU (upplevd användbarhet) eller PEOU (upplevd användarvänlighet). Förslag på vidare forskning: En replikation av denna studie hade varit intressant att semed ett annat urval. Vid genomförandet av denna studie har vi använt oss av ettbekvämlighetsurval, där större delen av respondenterna haft tidigare erfarenhet avinternetbanken. Teoretiskt och Praktiskt bidrag: Studien tydliggör att priset har en betydelse föracceptansen av ny teknologi, i detta fall internetbanken. Prisets betydelse är större hosde respondenter som inte tidigare haft någon erfarenhet av teknologin. Nyckelord: Internetbank, Technology acceptance model, TAM, Pris, Icke-monetärakostnader

SAMMANFATTNING Titel                     Det kontantlösa samhället - Bankernas och deras kunders syn på av-              vecklingen av den manuella kontanthanteringen Författare           Lisa Karlsson & Elin Torgnysson Program             Ekonomprogrammet Handledare        Thomas Karlsson Institution           Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar     Bakgrund: De senaste åren har fler och fler banker runt om i Sverige minskat och i vissa fall helt tagit bort den manuella hanteringen av kontanter på sina kontor. Det finns uppgifter om att den manuella kontanthanteringen har avvecklats på cirka 500 bankkontor mellan åren 2010 och 2012 och denna siffra ökar ständigt. Detta kan ses som en stor förändring som påverkar hela samhället vilket bankerna och deras kunder reagerar olika på.   Syfte: Att undersöka varför fler och fler banker i Kalmar tar bort hanteringen av kontanter på sina kontor, vad som är positivt respektive negativt med detta för bankerna och hur det påverkar bankernas kunder.   Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Empirin har samlats in genom fyra semi-strukturerade intervjuer med banker i Kalmar samt en enkätundersökning med privatpersoner i olika åldrar för att få båda parters perspektiv på förändringen i samhället.   Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att bankerna främst har beslutat att minska eller ta bort den manuella kontanthanteringen med orsak av att efterfrågan på kontanterna har minskat, de vill ha ökad säkerhet och minska den svarta sektorn. Kunder kan nu få mer hjälp med mer komplexa frågor, dock har förändringen medfört att ett fåtal kunder har fått minskat förtroende för sin bank och därför beslutat att byta. Kunderna anser att förändringen kunde genomförts på ett bättre sätt, eftersom det framkommer att bankerna och deras kunder har upplevt det positiva med förändringen på olika sätt.

Banksektorn har en betydande inverkan i vårt vardagsliv, då den uppfyller viktiga funktioner för oss individer. Teknik- samt marknadsföringsutveckling har bidragit till en situation med ökad konkurrens mellan banker där kundens val av bank baseras på tillfredsställelse. Kundlojalitet är ett välkänt nyckelbegrepp med flera definitioner. Uppsatsen kommer att ge läsaren en övergripande bild av vad banker gör för att optimalt uppnå kundlojalitet. Även om ambitionen för alla analyser är att ha en stor inklusionsbas har utformning av denna studie ställt krav på stoleken av analysen, vilket medfört att studien begränsats till två banker; Svenska Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) i Malmö, som är etablerade och bedöms vara representativa banker för sektorn. Syftet med uppsatsen är att via modellen "Customer Relationship Management" identifiera på vilket sätt effekterna av bankens fokus och nerlagda vikt på kundrelationer leder till kundlojalitet. Undersökningen genomförs via den kvalitativa metoden och har avsikt att öka kunskapen inom gränserna för ovannämnda ämne. Rapporten består av två modeller som utformats av tidigare forskning. Analys har genererat ett förslag av en ny modell som speglar empirin. I korthet visar resultatet att en stark kundrelation skapar förtroende för banken och därmed genererar kundlojalitet.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling. Fyra intervjuer med anställda och två informativa samtal med chefer genomfördes på två bankkontor. Resultatet analyserades i teman formade ur det empiriska materialet. Prestationsjakt, kundnöjdhet och tekniska problem är faktorer som påverkar motivation och arbetsutförande. Individanpassade och sporrande mål, tydliga system och återkoppling visade sig i den här studien vara förutsättningar för en väl fungerande mål- och resultatstyrning. Studiens bidrag till ett relativt outforskat område, är att synliggöra och öka förståelsen för attityder till mål- och resultatstyrning ur ett medarbetarperspektiv.

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter. Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Utifrån problematiken som nämns ovan, har vi följande frågeställningar: 1: Hur går personer inom bankverksamhet och revisorer till väga vid en värdering av ett tillväxtföretag? 2: Vilka likheter och skillnader uppstår de båda institutionerna sinsemellan vid en sådan värdering? 3: Hur motiveras dessa eventuella likheter samt skillnader? Teoretisk referensram: Studien är inspirerad av Giddenss sociologisk teori och begreppet strukturer. Begreppet struktur har tillämpats för att genomföra tolkningar och analysera de institutionella faktorerna kring företagsvärdering. Vidare tillät Giddens struktureringsteori oss att undersöka relationerna mellan subjekt (de som tillämpar värderingsmodeller), objekt (vad som värderades) och institutioner (regler och normer som omger processen för värdering). Giddens struktureringsteori gör att vi kan förstå hur handlingsstrukturer och mer omfattande generella strukturer påverkar subjektets utvärderingsprocess. Berger och Luckmanns socialkonstruktivism ingår också i den teoretiska ramen för att betona hur värderingsprocessen är socialt konstruerad enligt överenskommelser. Dessutom innehåller vår teoretiska ram några värderingsmodeller som har praktisk betydelse. Studiens bidrag: Vår studie visade att: 1: Vi kunde expandera Modell 1, vilket gjorde att vi ytterligare kunde förklara sambanden mellan subjekt, objekt och modell. 2: Syftet styr värderingen. 3: Subjektet påverkas av institutioner som omger den. Dels genom andra individer inom institutionen och dels genom socialt upparbetade system. 4: Modeller väljs av subjektet. Valet i sin tur påverkas av olika strukturer, i detta fallet handlingsstrukturer och generella strukturer. Strukturer kan leda till begränsningar och således medföra att vissa modeller inte tillämpas. 5: Objektets karaktär har stor påverkan på hur värderingen går till. Tillväxtföretag är svårare att värdera med ett större riskmoment. Det leder till att skillnaderna i värderingen av företag de två institutionerna sinsemellan växer.
Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med denna studie är att beskriva hur digitaliseringen av bankverksamheten har påverkat företagskundernas kundlojalitet och förtroende. Syftet är också att analysera och skapa förståelse kring hur bankerna arbetar för att upprätthålla företagskundernas kundlojalitet och förtroende till följd av bankernas digitalisering. Målet är att utveckla en modell över bankernas förtroendearbete kopplat till digitaliseringen. Metod: Arbetet har sin grund i den deduktiva ansatsen då utgångspunkten ligger i den tidigare forskning som finns inom det valda området. Arbetet är en fallstudie och det valdes en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet, som sedan resulterade i en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Det genomfördes sex stycken intervjuer med representanter för olika banker, som sedan användes för att skapa empirikapitlet. Därefter gjordes en empirisk analys av det insamlade materialet och till sist gjordes en teoretisk analys som testades mot referensramen för att se huruvida bankernas arbete med kundlojalitet och förtroende har påverkats av digitaliseringen. Slutsats: Genom arbetet kunde flertalet slutsatser dras; några som stärkte det som förväntades innan och några som överraskade. En av två de viktigaste slutsatserna som drogs var att digitaliseringen av bankverksamheten inte har påverkat företagskundernas kundlojalitet och förtroende på ett märkbart sätt. Den andra slutsatsen som kunde dras var hur viktigt det är för bankerna att träffa och överträffa företagskundernas förväntningar samt att vårda relationerna för att skapa ett varaktigt förtroende mellan företagskund och bank.

Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland.

Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank.

Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder. Det främsta motivet för bankernas etablering i Ryssland var kunder som redan hade etablerat sig i landet och som efterfrågade bankernas internationella tjänster. För att kunna bedriva fullständig bankverksamhet var bankerna tvungna att öppna dotterbolag med tanke på den rådande lagstiftningen.

Författare: Annika Hagner, Hedvig AnnerstenSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur bankverksamheter har struktureratsinainformationssäkerhetsarbete. Datainsamlingen har skett genom intervjuer hos tvåstorbanker och det har resulterat i kvalitativ data som belyser riskbedömning, hur arbetet efteren säkerhetspolicy sker samt hur de strukturerat informationssäkerhetsarbetet gällande rutinersom storbankerna arbetar utefter samt hur organisationsstrukturen ser ut. Utifrån ett ramverkav paradigmen kommer det ske en analys som syftar till att ta reda på vilket sätt storbankernaarbetar med informationssäkerheten på.Metod: Metoden som användes var två semistrukturerade intervjuer med två storbanker ochforskningsstrategin som användes hade inslag av en fallstudie.Resultat: Studien resulterar i att storbankerna präglar sina verksamheter utifrån ettfunktionalistiskt paradigm interpretivistiska inslag.

Customer experience has become more difficult for companies to control with the expanding number of touch points that the companies must be aware off. One of the major reasons behind the expanding number of touch points has been digitalization. The financial sector is not excluded from this change. With the digitalization continuously improving and new financial technology (fintech) being developed, things might have changed. For example, bank offices and employees have been viewed as important in earlier studies, but has this changed? What is important and affects the customer experience in the Swedish financial sector today? The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of which factors of banking services are considered important by customers today and whether there has been a shift since earlier studies. Thereby, we seek to establish what impacts the customer experience in financial institutions today. To find the answer to the purpose, a qualitative and quantitative study were conducted. The results of the full study show that employees are, as earlier studies have shown, still considered important when conducting a bank errand. However, in what context the employees are important seems to have changed. The results show that the quality that is delivered by the staff is important, while in earlier studies the relational aspect has been more important. Furthermore, the results show that bank offices are no longer considered important for the customer experience. Therefore, a shift can be identified. The study also show that it is important for the customer experience that the banks offer different channels for the customers to reach the bank. Furthermore, having the option to choose whether to resolve the bank errand on your own or obtain help from the bank is important for the customer experience. These two aspects are connected to the digital development of the industry. The results of the earlier research, referred to in this study, has not found these two aspects important. Our study therefore shows a significant shift, compared to earlier studies, in what customers consider important in contact with financial institutions.

Background Digitalization have been affecting the world industries the past years. With this, Banks have been digitizing their products and services for their customers to be competitive in the sector. The investment advisement has been a part of this digitization. Banks nowadays compete with robo-advising, which originates from the USA. In Sweden this is relatively new for both the banks and the customers, and therefore has some challenges to face, before it can replace the traditional investment advising. Purpose The purpose of the study is to investigate and compare the robo-advisement to the traditional investment advising, but also to explore if the users of the robo-advice thinks if it is enough developed to replace the traditional investment advising.  Method To achieve the results for our study, we have chosen a qualitative method with the use of semi-structured interviews with ten respondents which meets the requirements to participate in the interview for the study’s purpose. To give a brief overview of the respondents answers we will conclude them into tables, and to attain the purpose of the study we will analyze the results with the theories used in our study and previous research in the subject. Conclusion After analyzing the results we have come to a conclusion that the robo-advice need to be more developed due to its incompatible function to process the information from the users to offer them a complete investment advisement. Therefore the robo-advisory is not yet ready to replace the traditional investment advising but could still be used as a good complement together with the physical interaction of the users and investing advisors. This because of the time efficiency of the robo-advisement and the traditional investment advisors capability to build a relationship and create trust in between them.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka faktorer som påverkar en bankkund till att lämna sin bank. Syftet är också att utifrån de faktorer som tas upp ta reda på vilken som väger tyngst och få en uppfattning om en kunds övervägande i val av bank. Anledningen till det syfte som studien valt är på grund av den konkurrenssituation som bankerna befinner sig i.I den teoretiska referensramen diskuteras det först hur en organisation jobbar med sina kunder. Därefter följer information om kundrelationer och kundtillfredsställelse. Härefter presenteras de faktorer som kan påverka en kund: lojalitet, kundnöjdhet, varumärke, förtroende och åtagande. Studien valde i undersökningsmodellen att föra samman förtroende och åtagande till ett begrepp för att sedan gå djupare in på detta. Förtroende/åtagande påverkas av olika indikatorer som kommunikation, gemensamma värderingar, opportunistiskt beteende, relationsfördelar och kostnad för avslut av en relation. Förtroende/åtagande vägdes sedan mot begreppet benägenhet att lämna för att se vilket samband de har till varandra.Undersökningen använder sig av en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt. Denna studie baseras på en kvantitativ metod då det görs en enkätundersökning för att kunna besvara studiens hypoteser utifrån problemformuleringen. Sedan presenteras resultaten med hjälp av SPSS med bland annat en regressionsanalys och korrelationstest.Undersökningen görs i två steg för att besvara hypoterserna. I det första steget testas de olika indikatorerna till förtroende/åtagande för att se vilka av dessa som har störst påverkan på förtroende/åtagande och även för att se vilka andra samband som finns. Det visade sig att opportunistiskt beteende inte hade något samband och saknade tillförlitlighet till förtroende/åtagande. I det andra steget testas förtroende/åtagande till benägenhet att lämna sin bank för att se om det finns en koppling mellan dessa variabler. Resultatet visade att en kunds benägenhet att lämna sin bank påverkas av förtroende/åtagande som därigenom påverkas av de olika indikatorerna förutom genom opportunistiskt beteende. Studien har fem hypoteser som accepterades och en som förkastades. Detta resultat kan vara användbart för banker för att veta hur de ska agera mot sina kunder. Bankerna bör lägga fokus på hantering av ett kundmöte och även få kunden att känna tillit till sin bank.

Denna studie undersöker hur intäktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter påverkar aktiemarknadens värdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten på 1980-talet expanderat mot tjänster som genererar provisionsintäkter eftersom den historiska uppfattningen har varit att intäktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt öka marknadsvärderingen. Effekten av intäktsdiversifiering studeras utifrån OLS-regressioner på paneldata som består av 103 bankverksamheter från 24 länder i Europa för perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens värdering och variationen i aktiepriserna beräknas utifrån data över aktiepriser och från bankverksamheternas finansiella rapporter. Denna studie undersöker även resultatens ekonomiska signifikans för att utvärdera implikationerna av intäktsdiversifiering. Resultaten visar att en högre intäktsdiversifiering har en positiv effekt på aktiemarknadens värdering. Mer specifikt förväntar sig aktiemarknaden att ‘fee income’ har en positiv effekt på framtida vinster. Däremot innebär en högre intäktsdiversifiering även en högre variation i aktiepriserna. Den ekonomiska signifikansen visar att en högre intäktsdiversifiering främst har en betydande effekt på aktiemarknadens värdering och aktiens systematiska risk. Avslutningsvis framstår effekterna även ha varierat under tidsperioden och var större under den senaste finanskrisen.
This study examines how revenue diversification in European banks affects the market valuation and the total, systematic and idiosyncratic risk. Since the mid-1980s, European banks have expanded towards non-interest income generating activities. The historical perception has been that revenue diversification can reduce overall earnings volatility, potentially contributing to an increased market valuation. The effects of revenue diversification are examined by using OLS regressions on panel data containing 103 banks from 24 European countries over the period of 2005 to 2012. Stock market data and the data from banks’ financial statements are used to calculate market valuations and total, systematic and idiosyncratic risk. Additionally, this study examines the economic significance of the results in order to evaluate the implications of revenue diversification. The study finds a positive effect of revenue diversification on a bank’s market value. Specifically, the findings suggest that the stock market anticipates that ‘fee income’ can improve future profits. However, a higher degree of revenue diversification increases all types of risks. The economic significance reveals that revenue diversification has a considerable effect on the market valuation and the systematic risk. At last, the effects of revenue diversification appear to have varied over time and were greater during the recent financial crisis.

The concept of open banking is on the rise in the financial industry. Not only are banks taking an interest in this topic, but many financial technology start-ups are developing as well. One particular player can be considered challenger banks; they have gained a high degree of digital competence and agility to adapt to changes in the industry. As a result of this trend, these financial players raise the question of what the opportunities are. This study aims to identify potential opportunities for challenger banks and to provide a practical model for companies to assess the opportunities. The results of the study show that the opportunities can be divided into three segments: personalized banking services; modularity; as well as embedded finance. Finally, an opportunity evaluation canvas was developed, providing banks a systematic and comprehensive model to evaluate an opportunity.
Begreppet open banking är på frammarsch inom finansbranschen. Ämnet intresserar därmed såväl bankerna som många nystartade företag inom finansteknologi. En aktör är så kallade utmanarbankerna; de sitter på en hög grad av digital kompetens och flexibilitet vad gäller förändringar i branschen. Som ett resultat av denna trend väcker dessa finansiella aktörer frågan om vilka möjligheter som finns. Den här studien syftar till att identifiera potentiella möjligheter för utmanarbanker, samt att tillhandahålla ett praktisk ramverk inom vilket företag kan bedöma dessa möjligheter. Resultaten visar att möjligheterna kan delas in i tre kategorier: personliga banktjänster; modularitet; samt plattformar och ekosystem. Slutligen utvecklades en utvärderingsmall för möjligheter, som ger bankerna en systematisk och omfattande modell för att utvärdera en möjlighet.

Artificial Intelligence (AI) as a growing digitization technique appears in many contexts as something new and foreign. AI is considered by many as the driving force in the future of digitalization. The finance industry is one of the industries that may be affected since they already have several digitization tools today. Banks have an important function in our society and therefore it’s important for companies and also consumers, to understand what the application of AI can offer. The purpose of this study is to generate a greater understanding of how Artificial Intelligence (AI) is being used in Swedish banks today, which ethics- and regulatory aspects that can affect the implementation of AI and how banks take the future use of AI in consideration. The study is based on a qualitative method where five explorative and semi structured interviews with different banks have been conducted. Respondents consists of two niche banks and three more established banks where 35-60 minutes interviews have been done while the respondents explained how they use AI in daily activities, how they consider ethical aspects regarding the use of AI and how they see the future use of AI in daily activities. This study has come to the conclusion that the banks use AI in different ways and that they value AI differently. Well established banks work more with IT-support for the organization where support is of great importance while the niche banks works with AI from a more holistic perspective with credit- and loan processes in focus. It appears that banks also want to use AI in consideration of money laundering and compliance. This study also presents how banks take the law, ethical aspects and work environment in consideration and how these factors is affected or not affected with the application of AI.

Artificial Intelligence (AI) as a growing digitization technique appears in many contexts as something new and foreign. AI is considered by many as the driving force in the future of digitalization. The finance industry is one of the industries that may be affected since they already have several digitization tools today. Banks have an important function in our society and therefore it’s important for companies and also consumers, to understand what the application of AI can offer.   The purpose of this study is to generate a greater understanding of how Artificial Intelligence (AI) is being used in Swedish banks today, which ethics- and regulatory aspects that can affect the implementation of AI and how banks take the future use of AI in consideration. The study is based on a qualitative method where five explorative and semi structured interviews with different banks have been conducted. Respondents consists of two niche banks and three more established banks where 35-60 minutes interviews have been done while the respondents explained how they use AI in daily activities, how they consider ethical aspects regarding the use of AI and how they see the future use of AI in daily activities. This study has come to the conclusion that the banks use AI in different ways and that they value AI differently. Well established banks work more with IT-support for the organization where support is of great importance while the niche banks works with AI from a more holistic perspective with credit- and loan processes in focus. It appears that banks also want to use AI in consideration of money laundering and compliance. This study also presents how banks take the law, ethical aspects and work environment in consideration and how these factors is affected or not affected with the application of AI.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the reward system works and which factors can generate work motivation within one bank, and also to compare and explain resemblances and differences that may exist between two different banks. The object of study is Länsförsäkringar Halland Private Bank, and the comparison object is Nordea. Theoretical Framework: The theoretical framework mainly consists of: Reward System, Motivation, Principal-Agent Problem and Work Motivation and the Reward System at Nordea. Some of the presented theories are Locke and Latham’s Goal-Setting Theory, Doran’s SMART Criteria, Herzberg’s Two-Factor Theory, McGregor’s Theory X & Y, Sappington’s PrincipalAgent Theory, Bergström and Lindberg’s study regarding work motivation at Nordea. Results: The main motivational factors at LF Halland Private Bank are rise in salary, rewarding work and good social environment. The mainly preferred rewards are rise in salary, positive feedback and increased responsibility. Monetary rewards are preferred over nonmonetary rewards, although a combination of the two is required. The level of work motivation is relatively high among the employees. Conclusions:  The reward system at LF Halland Private Bank cannot be seen as flawed as the work motivation is relatively high, but it cannot be seen as ideally as the reward system is not the main cause of work motivation. There is no apparent Principal-Agent Problem. The reward system at Nordea is considered to have a higher impact on the employee’s work motivation than the reward system at LF Halland Private Bank. Keywords: Work Motivation, Reward Systems, Theories of Motivation, Motivation and Hygiene Factors, Rewards, Principal-Agent Problem, Agency Cost.
Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur belöningssystemet fungerar och vad som kan ge upphov till arbetsmotivation inom en bankverksamhet samt jämföra och förklara likheter och skillnader som kan finnas mellan två olika bankverksamheter. Studieobjektet utgörs av Länsförsäkringar Halland Privat Bank, och jämförelsen görs gentemot Nordea. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innefattar fyra huvudsakliga delar: Belöningssystem, Motivation, Principal-Agentproblem samt Arbetsmotivation och belöningssystem på Nordea. Teorier som behandlas är bland andra Locke och Lathams målsättningsteori, Dorans SMART-kriterier, Herzbergs tvåfaktorteori, McGregors X- & Yteori, Sappingtons Principal-Agentteori, Bergström och Lindbergs studie beträffande arbetsmotivation på Nordea. Resultat: De främsta motivationsfaktorerna på LF Halland Privat Bank är löneförhöjning, givande arbetsuppgifter samt trivsel och god social miljö. De främst prefererade belöningarna är löneförhöjning, positiv feedback samt utökat ansvar. Monetära belöningar föredras framför icke-monetära belöningar men en kombination av de båda krävs. Arbetsmotivationen är förhållandevis hög hos medarbetarna. Slutsatser:  Belöningssystemet på LF Halland Privat Bank kan inte ses som bristfälligt då arbetsmotivationen är förhållandevis hög, men det kan heller inte ses som idealt då belöningssystemet inte utgör den huvudsakliga orsaken till arbetsmotivation. Det föreligger inget påtagligt Principal-Agentproblem på arbetsplatsen. Belöningssystemet på Nordea anses ha en större inverkan på medarbetarnas arbetsmotivation än belöningssystemet på LF Halland Privat Bank. Nyckelord: Arbetsmotivation, Belöningssystem, Motivationsteorier, Motivations- och Hygienfaktorer, Belöningar, Principal-Agentproblem, Agentkostnader.