To see the other types of publications on this topic, follow the link: Autismspektrumet.
Dissertations / Theses on the topic 'Autismspektrumet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 35 dissertations / theses for your research on the topic 'Autismspektrumet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Addo, Rebecka. "Luktfunktion hos vuxna med diagnos inom Autismspektrumet." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113522.
Full textAbstract:
Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inom autismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gäller hörsel, syn och känsel men få studier har undersökt lukt känsligheten. Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för luktfunktioner hos vuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades i luktkänslighet, fri- och stödd luktidentifiering. Samtliga deltagare självskattade även den upplevda luktkänslighet samt genomgick ett screeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet, fri och stödd luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda grupperna Självskattning av luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQ poäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sig som mer luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer med högre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare luktfunktion. Dock reflekterades denna självskattade känslighet inte i de standardiserade lukttesten där inga signifikanta skillnader mellan ASD och kontroller i luktfunktioner påvisades.Previous research has shown that individuals with a diagnosis within the autism spectrum (ASD) experience a greater sensory sensitivity, but few studies have investigated the olfaction sensitivity. The aim of the present study is to gain a deeper understanding of the olfactory functions in adults with ASD.16 participants with ASD (14 controls) participated in the study where sniffin sticks were used to evaluate the differences between the groups. All participants answered a questionnaire about perceived olfaction sensitivity and the adult spectrum quotient; AQ. Olfactory discrimination and identification (with and without cue) did not differ between the groups, as for olfaction sensitivity, perceived pleasantness, intensity and edibility. When it came to self-assessed olfactory sensitivity, differences were found. However, this self-rated sensitivity did not appear in the standardized odor tests, where no significant differences between ASD and controls odor features were detected.
2
Svensson, Malin, and Karin Regnell. "Inte lik, men ändå likvärdig! Elever med funktionshinder inom autismspektrumet och den inkluderande skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33877.
Full textAbstract:
Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola. Dessutom bör helhetssynen förändras så att barnets behov står i centrum. De aktörer vi intervjuat är överens om att en förbättrad kommunikation och ett utökat samarbete skulle verka positivt för alla inblandade. Dessutom skulle det förenkla tillvaron för familjer med barn som har detta funktionshinder. Om vi känner en större trygghet i vår roll som pedagog, genom att vara bättre förberedda, kan vi ge ett effektivare stöd i ett tidigare skede till elever med funktionshinder inom autismspektrumet. På så vis utökas möjligheten att dessa elever stärks som individer och att de därigenom blir mer självständiga i framtiden.
3
Vitija, Floriana, and Quezada Elizabeth Alvarado. "Det står ’jävlig mamma’ skrivet i pannan på mig" : En kvalitativ studie om föräldrar till barn med diagnos inom autismspektrumet och deras vardag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35368.
Full textAbstract:
The purpose of the study isto,based on network theory, systems theory and development ecological systems theory,understand parent’sexperiences of having children with autismspectrum, as well as understand the importance of social networksfor the parents. All of the intervieweeswere mothers. The results showed that it is important to parentsto have contact with other parents who are in the same situation as them. Many of the interviewees had a small social network. The parents have tostruggle to get the support they are entitled to and thereforetheyfeel likethe "annoying" parent. Some of the parents felt that they are socially isolated and do not have the energy to maintain asocial life. In some cases,thesurrounding had a lack of patience and understanding for the families with children with autismspectrumand the family did not have the energy to keep in touch with them.The resultsalso showed that all the interviewees have previously had difficulties in the cooperation with the school butithas slowly gotten better, which may be because the mothers have to be the "annoying" parents who require their rights to theirchildren.
4
Sandström, Camilla. "En ny skola för barn med autism och autismliknande tillstånd : Förutsättningar att skapa en god skolgång enligt nya skollagen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13605.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan. Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.
5
Granström, Johansson Jonathan. "Det är svårt att motivera när det blir svårt och tråkigt. : En intervjustudie om hur lärare motiverar elever inom autismspektrumet i grundskolans årskurs 4-6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50958.
Full textAbstract:
De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.
6
Wester, Emelie. "Formspråk för en människofokuserad urban gestaltning : Strategier för ökad tillgänglighet till stadens offentliga rum." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16397.
Full textAbstract:
Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts.This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.
7
Johansson, Ann. "Elever med autismspektrum störning : Nu kommer elever med endast autismspektrum störning diagnos till den vanliga grundskolan, vad bör vi tänka på?" Thesis, Umeå universitet, Barn- och ungdomspsykiatri, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58814.
Full text
8
Agelund, Lundberg Erika. "En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120830.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.
9
Jeanette, Törnell. "En litteraturstudie inom autismspektrum : om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13568.
Full textAbstract:
Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum – En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle. Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta. Resultatet pekar på att strategierna finns och att lärare använder olika metoder i sin undervisning. Men det finns lite forskning om hur klassrumsundervisning fungerar i praktiken. Studien berör några metoder och vad som krävs för att lärare ska kunna ge en optimal undervisning till elever med Aspergers syndrom.
10
Mårtensson, Kari, and Camilla Lindén. "Omvårdnadslärares erfarenheter av att stödja elever med autismspektrum ur ett empatiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21568.
Full textAbstract:
Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov. Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med vård- och omsorgslärare för att inhämta information och få svar på våra frågor. Vi intervjuade totalt sju lärare både inom gymnasieskolan samt vuxenutbildningen på fyra olika skolor. I vår bakgrundslitteratur fann vi att personer inom autismspektrumet kan fungera bra som omsorgspersonal och att dessa personer har gemensamma drag med liknande symtom. Styrkan i dessa och vilka konsekvenser de får i det dagliga livet kan dock se mycket olika ut. Det råder överenstämmelse mellan litteratur och lärarna vad det gäller innebörden av empati och dess betydelse för vård- och omsorgsarbete. De intervjuade lärarna ansåg sig inte ha så stor erfarenhet av dessa elever men efterfrågar mer kunskap om hur de kan stödja dem. Enligt lärarna är empati inte det största bekymret för dessa elever. I vårt bakgrundsmaterial fann vi flera exempel på hur lärare skulle kunna stödja dem i deras yrkesutveckling.This study is based on qualitative interviews with seven social health care teachers in upper secondary school and adult education. The purpose of the study is to find out if they feel that students school and adult education. The purpose of the study is to find out if they feel that students with high-functioning autism spectrum may work in health and social care from an empathic perspective and do the teachers consider themselves to have enough experience and knowledge to support these students in their professional development. In our background literature, we found that individuals within the autism spectrum can serve well as carers and according to the teachers is empathy not the greatest concern for these students. The interviewed teachers did not consider themselves to have much experience of these students, but requires more knowledge about how they can support them. In our background materials, we found several examples of how teachers could support them in their professional development.
11
Hörnicke, Hammarbäck Petra, and Karin Lamberg. "Barn med högfungerande autismspektrum diagnos och deras upplevelse av rörelse och aktivitet." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376664.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barn med högpresterande autismspektrum diagnos (HFASD) har svårigheter med socialt samspel, ökad känslighet för sinnesintryck samt svårigheter att starta upp och avsluta aktiviteter. Dessa svårigheter samspelar i olika grad hos olika individer men innebär att dessa barn har en betydligt mindre fysiskt aktiv vardag än jämnåriga barn. Därför blir det viktigt att öka förståelsen för dessa barns upplevelser i samband med fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka upplevelser av rörelse och fysisk aktivitet hos barn i åldrarna 10-15 år med diagnos inom högpresterande autismspektrum diagnos, HFASD. Metod och design: Bekvämlighets urval av barn i åldern 10-15 år med HFASD. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två huvudteman vilka är upplevelser av fysiska och psykiska faktorer samt omgivningsfaktorer som påverkar deltagande i fysisk aktivitet. Ur dessa teman framkom kategorier som beskriver personens fysiska och psykiska upplevelser i positiv, neutral och negativ aspekt samt faktorer från yttre miljön och sociala faktorer. Konklusion: Barn med HFASD beskriver i denna studie, upplevelser av fysisk aktivitet som sammanfattas i två teman; ”Upplevda fysiska och psykiska faktorer” samt ”Omgivningsfaktorer som påverkar deltagande”. Dessa teman beskriver olika aspekter som kan möjliggöra fysisk aktivitet för barn med HFASD samt aspekter som kan utgöra en risk för undvikande beteende. Det är viktigt att alla som är stödpersoner till barn med HFADS möter deras behov av stöd för att öka fysisk aktivitet genom att stärka de faktorer som ger positiva fysiska och psykiska upplevelser samt att hjälpa dem att minska de faktorer som kan leda till undvikandebeteende. Detta för att möjliggöra en ökad fysisk aktivitetsnivå, vilket kan medföra positiva hälsoeffekter.Background: Children with high-performing autism spectrum diagnosis (HFASD) have difficulties with social interaction, increased sensitivity to sensory impressions, and difficulties in starting up and ending activities. These difficulties interact to varying degrees with different individuals, but mean that these children have a much less physically active everyday life than their peers. Therefore, it becomes important to increase understanding of these children's experiences in connection with physical activity. Purpose: To investigate experiences of movement and physical activity in children aged 10-15 years with diagnosis in high-performing autism spectrum diagnosis, HFASD. Method and design: Convenience selection of children aged 10-15 years with HFASD. Four semi-structured interviews were conducted and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result shows two main themes which are experiences of physical and mental factors as well as environmental factors that influence participation in physical activity. From these themes, categories emerged that describe the person's physical and mental experiences in a positive, neutral and negative aspect, as well as factors from the external environment and social factors. Conclusion: Children with HFASD describe in this study, experiences of physical activity summarized in two themes; "Experienced physical and mental factors" and "Surrounding factors that influence participation". These themes describe various aspects that can enable physical activity for children with HFASD as well as aspects that may pose a risk of avoidance behavior. It is important that everyone who is supportive to children with HFADS meets their need for support to increase physical activity by strengthening the factors that give positive physical and mental experiences and to help them reduce the factors that can lead to avoidance behavior. This is to enable an increased level of physical activity, which can have positive health effects.
12
Hermansson, Lisa. "”-Jag kan inte sitta på ditt sitt!” Upplevelser av annorlunda sinnesförnimmelser vid autismspektrum." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16865.
Full textAbstract:
Autism är troligen något som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) är svårigheter med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga. Orsaken bakom svårigheterna är ännu inte helt klarlagda. Länge har det varit känt att många inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST återfinns i alla vårdkontexter och vårdpersonal finns i allmänhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som kräver extra hänsyn. Sjuksköterskan kan behöva planera omvårdnaden genom att undvika att tala i bilder utan att anända ett så rakt språk som möjligt. Syftet med arbetet är att belysa hur personer med autismspektrum kan uppleva sin livsvärld. Resultatet bygger på studier av självbiografier skrivna av personer med AST. En kvalitativ innehållsanalys är gjord som resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Resultatet antyder att en annorlunda perception innebär att personer med AST har svårt att förstå sig på sin omvärld. Inte förrän nyligen har vetenskapen börjat lyfta frågan om en annorlunda perception kan vara ett av huvudsymtomen för AST.Program: Sjuksköterskeutbildning
13
Lempiäinen, Kristoffer. "Stödjande anpassningar vid ensemblespel : Ensembleundervisning med en grupp inom autismspektrum och en högstadieensemble." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3956.
Full textAbstract:
Detta arbete fokuserar på ämnet ensemblespel, och handlar huvudsakligen om lärarens didaktiska val vid detta. I teorikapitlet har jag övergripande beskrivit didaktik, specialpedagogik respektive gruppsykologi. Arbetet har en sociokulturell synvinkel som grund vilken också analysen utgår från. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är aktionsforskning med observation och loggbok vid två separata tillfällen, i arbetet med två grupper. Den ena har varit en ensemblegrupp inom högstadiet, och den andra har varit en ensemblegrupp där medlemmarna har funktionsvariationer inom autismspektrum. Syftet är att genom aktionsforskning synliggöra mina didaktiska val och anpassningar i ensemble under arbetet med elever med och utan funktionsnedsättningar inom autismspektrum under några veckor. För att nå syftet har jag ställt mig följande forskningsfråga: • Vilka musikaliska och praktiska anpassningar gör jag som lärare vid ensemblespel med ensemblegrupp inom autismspektrum? Resultat visar att de anpassningar som skapades främst med Vuxengruppen var att jag behövde vara ett aktivt stöd i form av scaffolding med särskilda deltagande under hela arbetsprocessen, samtidigt som jag fick leda aktiviteten med de övriga deltagarna. Ett viktigt resultat är att jag framförde två saker parallellt som stöd för ensemblen, mitt gitarrspel som stöd för kompet, samtidigt som jag sjöng, som stöd för sångaren. Detta skilde sig från Ungdomsgruppen som självmant kunde framföra låtarna i form av uppspel efter instruerande och där det parallella framförandet inte var lika frekvent. Det fanns gemensamma nämnare för båda grupperna som innebar bland annat flexibilitet i användning av kulturella verktyg. Dessa bestod av mängden av ackord, låtmaterialets svårighetsgrader, noter och texter samt interaktion med eleverna.
14
Grön, Christina, and Sandra Pettersson. "Arbetsterapeutiska metoder vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7207.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.
Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.
Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.
Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.
15
Stålhandske, Charlotte. "En studie om hur pedagoger i förskolan kan främja kommunikation och samspel hos barn inom autismspektrum." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6963.
Full text
16
Askling, Hannah, and Matilda Hedendahl. "Kramar med ramar : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare ser på arbetet med barn inom autismspektrum." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383572.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare ser på svårigheter och möjligheter för barn inom autsimspektrum, i en förskola respektive en specialförskola. Det blir allt vanligare att yngre barn får en tidig diagnosering i dagens samhälle. I och med detta bemöter förskollärarna allt tidigare dessa barn i arbetet, därför krävs kunskaper och kompetens inom specialpedagogiken. Struktur och rutiner är grundläggande faktorer för en fungerande verksamhet, men det mest omsorgsfulla en förskollärare kan ge är ändå möjligheten till att dessa barn utvecklar en självständighet. Alla barn är olika och har olika behov oavsett diagnos eller inte. Det gäller att som förskollärare se olikheter som en tillgång och inte som ett problem. Vart bemöts då dessa barn bäst? I vilken verksamhet, specialförskola eller förskola? Hur ser de olika verksamheterna på svårigheter och möjligheter? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Materialet analyserades utifrån studies syfte och frågeställningar med utgångspunkt i Nilholms dilemmaperspektiv. Utifrån studiens resultat fick vi syn på att ett flertal olika faktorer såsom, kompetens, resurser och vilka arbetsformer som anammas påverkar i sin tur vilken verksamhet barnet i behov av särskilt stöd ska placeras inom. Dock bör utgångspunkten utgå ifrån det enskilda barnet och dess behov i val av verksamhet.
17
Nolfalk, Michael. "Hur påverkas föräldraskapet av att ha barn med autismspektrum diagnos : En kvalitativ studie utifrån fädernas perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42090.
Full textAbstract:
Att vara förälder är ingen enkel uppgift. Att vara förälder till ett barn som har diagnosticerats med autismspektrumtillstånd är kan medföra att ännu högre krav ställs på föräldern. Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Eftersom befintlig forskning som finns kring området främst har fokuserat på mödrarnas upplevelser och erfarenheter. Så har jag valt att fördjupa mig kring fädernas upplevelser och erfarenheter om hur föräldraskapet påverkas av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Jag har också undersökt hur fäder hanterar uppkomna svårigheter. Metoden jag har använt mig av för att samla in det empiriska material som används i studien har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade empirin har jag valt att använda mig utav Hochschilds emotionsteori. Resultatet av min studie är att föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd samt att fäderna har olika strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i vardagen. Slutsatsen av min studie är att fäderna hanterar de svårigheter i föräldraskapet till följd av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd med hjälp emotionellt arbete
18
Axelsson, Heidi, and Anita Korhonen. "Vilar ögonen på skärmen? : En studie om skärmar i skolmiljö för elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157995.
Full textAbstract:
Vår egen erfarenhet av skärmar som hjälpmedel i skolan under lektionstid är positiv. När vi upptäckte att andra lärare, som undervisar elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD, använder skärmarna i andra syften under den sammanhållna skoldagen, som på raster och fritids, väcktes vår nyfikenhet på skärmanvändning. Eftersom merparten av all forskning om skärmar är positiv (Player-Koro 2012), valde vi att granska skärmanvändning för att se hur konsekvenserna av detta kan se ut i skolan. I denna litteraturstudie som föregås av intervjuer undersöks skärmars användning för elever inom autismspektrumtillstånd och/eller ADHD. Vi problematiserar hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. Samtliga lärare arbetar med elever inom autismspektrum med eller utan ADHD, antingen integrerat i klass eller i ett mindre sammanhang. Syftet var att undersöka hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering? I studien problematiseras lärares föreställningar om skärmen som vila, belöning och motivation, samt som ett dilemma att förhålla sig till i lärmiljön. Att skärmar skulle stå för vila och vara gynnsamma som belöning för att få eleverna att utföra skolarbete finner vi inte forskning som stödjer; den här typen av användning av skärmar kan istället ses som beteendemodifierande och vi finner indikationer på att risker finns för att det inte främjar kunskapsinhämtning. Resultaten i studien indikerar även att icke-kunskapsrelaterad skärmanvändning kan vara kontraproduktiv och riskerar att missgynna inkludering av dessa elever.
19
Pasanen, Pykälistö Nina. "De osynliga flickorna : Flickor med autismspektrumtillstånd på gymnasiet: en intervjustudie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160914.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka på vilket sätt skolan kan bli begriplig, hanterbar och meningsfull för flickor med autismspektrum på gymnasiet. Begreppet KASAM som utgörs av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet beskrivs i uppsatsen och följs av en forskningsöversikt som berör de intervjuade flickornas syn på kategorier som lärmiljö, att studera, skolämne, tiden i skolan, läraren, psykisk ohälsa som framkommit. Fem flickor med autismspektrum på gymnasiet har intervjuats enskilt i semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har senare transkriberats och resulterat i de fem flickornas berättelser om hur de upplever sin skolmiljö. Flickorna lyfter att de behöver tydliga, pedagogiska lärare som ser deras behov av strukturerade, planerade och organiserade lektioner med rimliga krav i en anpassad miljö. Uppsatsen visar att skolan som organisation men främst läraren behöver hantera ett mångfacetterat uppdrag. Läraren behöver kunna motivera till lärande genom att strukturera, planera och organisera undervisningen i en förutsägbar miljö med rimliga krav kan vara en del i att flickor med autism på gymnasiet upplever skolan som hanterbar, begriplig och meningsfull.
20
Jablonska, Margareta. ""Man vågar inte dö”Upplevelse av vardagen beskrivna av föräldrar till barn med autism." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36281.
Full textAbstract:
ABSTRACTMargareta Jablonska (2009). ”Man vågar inte dö”. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation. Jag har valt att göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I min undersökning har fyra familjer berättat om sina upplevelser om hur det är att leva med ett barn med funktionshinder som i detta fall är autism. Alla barn har olika grader av svårigheter. Det finns stor variation i symptomen och individuella skillnader. Utöver autism har barnen Downs syndrom, Rett syndrom och utvecklingsstörning. Hur föräldrarna reagerade på diagnosen och hur det har påverkat deras liv har varit väldigt individuellt och beroende av omständigheterna. Föräldrarnas berättelser visar vikten av snabb diagnostisering. Barn med autism har en väldigt utmanande karaktär som ofta kan vara svår att hantera. Från Socialstyrelsens rapport (2005) och min undersökning framkommer att situationen för föräldrar till barn med autism ofta leder till stress, oro och kris. Föräldrarna berättar om sin ständiga kamp för att lagen ska respekteras samt om stor misstro mot myndigheter och andra professionella, vilket leder till oro för barnens framtid, när föräldrarna inte längre finns. Föräldrarna hoppas ändå att barnen får den bästa möjliga hjälp och den vård de är i behov av och har rätt till.
21
Bojkowska, Malgorzata. "Att synliggöra Bildämnet för elever inom autismspektrum : Om att tillämpa estetiska läroprocesser och visuella hjälpmedel vid undervisning i ämnet Bild." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151832.
Full textAbstract:
Studiens syfte har varit att undersöka hur de estetiska läroprocesserna tillämpas av bildlärare i bildundervisningen för elever inom autismspektrum. Centrala frågor för studien har varit vilka metoder/strategier bildlärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrum med att skapa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser. Men även frågor om vilka lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning och på vilket sätt som bildlärare återkopplar till eleverna inom autismspektrum har tagits upp i denna studie. Studiens viktigaste resultat är att lärarna använder estetiska läroprocesser för att förtydliga och skapa struktur i undervisningen samt att lärarna använder olika visuella hjälpmedel för att hjälpa elever inom autismspektrum vid undervisning av ämnet Bild. Det har också framkommit i studien att lärarna återkopplar muntligt, instruerande, textbaserat och bildbaserat. Återkoppling till elever inom autismspektrum sker på samma sätt som till elever utan diagnos men den bildbaserade och textbaserade återkopplingen ansågs vara mer tydlig. I studien framkommer det att lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning i ämnet Bild för målgruppen bygger på tydlighet, begränsad valmöjlighet, visuellt stöd samt att utgå från elevernas specialintressen. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer och empirin har analyserats utifrån Lars Lindströms modell för estetiska lärprocesser OM, I, GENOM och MED-konst.
22
Larsson, Anna-Lena. "Inkludering av barn med autism i förskolan : Pedagogers upplevelser gällande bemötande och stöd för barn med autism i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257378.
Full text
23
Nordqvist, Johanna, and Spolaor Claudia Henriksson. "Pedagogers syn på musik som språkutvecklande arbete med barn i språksvårigheter på förskola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29217.
Full text
24
Hultin, Anna Donatella. "Stödinsatser för arbete vid psykiska funktionshinder : - En studie om Arbetsförmedlingens möjligheter att ge stöd till unga vuxna med diagnos inom autismspektrum." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34045.
Full text
25
Adolfsson, Linda, and Christin Johansson. "Att stödja förskolebarn inom autismspektrat : En studie av fyra pedagogers yrkeserfarenheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24225.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades. Vi hoppas att studien ska kunna gynna framtida pedagoger.
26
Munter, Ann-Charlotte, and Anna Morell. "Lärares didaktiska strategier vid bemötandet av elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen : Några lärares uppfattningar om olika former av återkoppling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26616.
Full textAbstract:
I den här studien lyfter författarna ett i dagens samhälle, aktuellt och viktigt ämne. För att kunna bemöta elevers olika behov använder sig matematiklärare av olika strategier och studien belyser några strategier som anses vara framgångsrika av en grupp med lärare. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och ökad förståelse av lärares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som främjar lärande med särskilt fokus på feedback/ återkoppling. En kvalitativ ansats tillämpas för att lyfta fram mönster och variationer hos några lärare genom intervjuer och öppna frågor. Resultatet visar att det inom undervisningen finns många strategier att tillämpa och att arbete med återkoppling/feedback är ett komplext område. Studien visar också på att det finns anpassningar och annorlunda strategier när det kommer till elever i behov av särskilt stöd och ett behov av kunskaper om elevers svårigheter finns för att kunna bemöta dessa. Anpassningarna som framkommit i studien och bemötandet inom exempelvis återkoppling styrs först och främst efter varje elevs individuella behov.
27
Hoffman, Julia. "Alla är olika och olika är bra : Idrott och hälsa lärares erfarenheter av anpassningar och bemötande av elever med diagnos inom autismspektrum." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82751.
Full textAbstract:
Several studies show that physical activity has positive effects for children with autism. Therefore, I chose to investigate the form of adaptions student in autism spectrum in the subject of sports and health and what conditions the physical education teachers have to create a favorable environment for student with autism. Through a qualitative research method with teachers in physical education and health, the material has been collected with semi structured interviews. The results show how teachers adapt teaching to student with autism spectrumdisorders. Physical education and health teachers work in different ways. The adaption can consist of preparation, the student’s special interests, structure, participation/involvement, andclarity in the teaching. Based on the discussion, all students are different and the teachers need to adapt the student’s needs.Flertal studier visar att fysisk aktivitet har positiva effekter för barn med autism. Därför valde jag att undersöka vilken form av anpassningar elever inom autismspektrumet i ämnet idrott och hälsa och vilka förutsättningar idrottslärarna har för att skapa en gynnsam miljö för elever med autism. Genom en kvalitativ forskningsmetod med lärare inom idrott och hälsa har materialet samlats in via semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det hur lärarna anpassar undervisningen till elever med autismspektra. Idrott och hälsa lärarna arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen. Anpassningen kan bestå av förberedelser, elevensspecialintressen, struktur, delaktighet/involvering samt tydlighet i undervisningen. Utifrån diskussionen är alla elever olika och lärarna behöver anpassa elevens behov.
28
Ugan, Esen, and Dilek Kibar. "Föräldrar och pedagoger i ett gott samarbete : En kvalitativ studie av några förskolepedagogers och föräldrars upplevelser av samarbetet mellan hem och förskola i arbetet med barn som har diagnosen autism." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21262.
Full textAbstract:
This thesis describes and analyzes how some early childhood educators and parents perceive cooperation in educational work with 4-5 years old children who have been diagnosed with autism. The work will examine which approach preschool teachers assume, the extent to which parents are involved in the work and how parents influence looks. The Literature section provides an overview of previous research on different pedagogical approaches with autistic children, what parental cooperation can mean for autistic children, and what advantages and disadvantages there are with cooperation between preschool teachers and parents.This work has a hermeneutic perspective. The method is based on a qualitative study where we used qualitative interviews with a hermeneutics base. The theoretical starting point for this work is the variety of theoretical perspectives.The final results/summary we came up with is that preschool teachers and parents of autistic children believe that parental cooperation in preschool has a crucial role in children's development and learning. Both sides believe that it is necessary to have a partnership, but we also came to the conclusion that parental cooperation, in addition to the positive, was also perceived as problematic to some degree.
29
Lannerdahl, Jessica. "Autismspektrumstörningar : Hur man kan hjälpa och förstå." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-521.
Full textAbstract:
Det här arbetet behandlar autismspektrumstörningar i ett helhetsperspektiv. Syftet är att man som lärare ska kunna förstå handikappet, hur man kan hjälpa dessa barn, hur viktigt det är med ett samarbete, samt vart man kan vända sig för handledning. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver handikappet och skolans roll. Den kvalitativa intervjuundersökningen ska ge en mer levande verklighetsbild. Det har visat sig att teori och empiri överensstämmer väldigt bra. Sammanfattningsvis har jag främst kommit fram till att inget barn är det andra likt. Autism är ett livslångt handikapp och samarbete är ett måste.
30
Svensson, Magnus. "Övergång från särskild undervisningsgrupp till stor klass : Kvalitativ studie om upplevelser att stegvis komma tillbaka till en stor klass." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193019.
Full textAbstract:
Syftet med denna intervjustudie är att få ett inifrånperspektiv på respondenters upplevelser av skolgång i särskild undervisningsgrupp och deras upplevelser av övergången till stor klass. Respondenterna var placerade i en särskild undervisningsgrupp med inriktning på funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. Studien belyser skillnader och likheter i deras upplevelser av gruppen, den stegvisa övergången till stor klass och övergången till gymnasiet. Respondenterna beskriver vilka svårigheter de mötte och vilka strategier de använde för att överkomma dem. Resultatet visar att deltagarna tog sig an utmaningen att komma tillbaka till stor klass på väldigt olika sätt beroende på hur tidigare skolgång hade sett ut och variationen i individuella förutsättningar. En viktig förutsättning för att det skulle fungera var att övergången gjordes stegvis med ett eller ett par ämnen i taget och att personal från den särskilda undervisningsgruppen medverkade och var ett stöd den första tiden i klassen. Det gjorde förändringen hanterbar och känslan av att lyckas med framförallt studierna i de ämnen de började med höjde självförtroendet att ta fler ämnen i klassen. Utmaningar och utveckling gick hand i hand allteftersom de vågade, ville och klarade mer och ville få ta del av det som alla andra får vara med och lära sig i den stora klassen. Det stora sociala sammanhanget var svårare att bli en del av delvis på grund av funktionsnedsättningen men också att de kom in i redan etablerade klasser där grupper och vänskap gick långt bak i tiden. Den sociala inkluderingen blev däremot mer påtaglig vid övergången till gymnasiet. De fick möjlighet att lära av och reflektera över erfarenheterna från stor klass och använda dem i en ny situation, på en ny plats, med nya människor och bli en inkluderade i en klass.
31
Nolén, Kristina. "”Ingen står på kö direkt!” Skolpersonals upplevelser av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34313.
Full textAbstract:
Nolén, Kristina (2015). Ingen står i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet för föreliggande examensarbete är skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning.Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstå skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid några grundsär- och gymnasiesärskolor. De preciserade frågeställningarna är följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur påverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrågar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna påverkas av arbetsrelaterad stress?Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009). Greene et al (2002) har beskrivit att lärare som undervisar elever med stora svårigheter inom det sociala området och/eller elever som befinner sig i problemskapande situationer upplever mer stress i arbetet. Liknande resultat har Kokkinos och Davazoglou (2009) fått när det gäller elever med autismspektrum. I en grekisk studie undersöktes källor till speciallärares arbetsrelaterade stress. Kokkinos och Davazoglou (2009) beskriver hur mer än hälften av de speciallärare som undervisar elever med autismspektrum upplever att detta innebär en stor påfrestning. Metodologiskt hämtas inspiration från hermeneutisk ansats och metoder som använts är intervju och gruppintervju. I denna studie användes Sundhs kulturanalys (2005) för att undersöka mönster i skolpersonalens sätt att beskriva arbetsrelaterad stress i undervisningen. Denna skolkulturanalys vilar på tre hörnstenar: samverkan, planering och förändring. Det teoretiska ramverket utformas ifrån professionsteori och specialpedagogiska perspektiv (Aspelins relationella specialpedagogik). Resultat med analys: Informanterna beskriver att arbetsrelaterad stress förekommer i undervisningen i vissa klasser och att denna stress kan påverka undervisningen. De upplever sin arbetssituation som om den ligger nära samarbete, nuorientering och det konservativa/flexibilitet, men med inslag av individualism, framförhållning och flexibilitet/konservatism.Kunskapsbidraget: Om specialläraren ska ses som en förändringsagent i grundsär- och gymnasiesärskolan bör det finnas verktyg för att utföra detta uppdrag. Ett verktyg för att förändra undervisning kan vara bland annat reflektion, vilket några av specialpedagogerna och speciallärarna menar att de fått möjlighet att utveckla inom sin utbildning. Ett verktyg som reflektion bidrar genom att ingen utbildning, ingen speciallärarutbildning, kan förbereda för varje situation som kan uppstå. Verktygen för att hantera föränderlighet måste finnas hos varje enskild speciallärare. Då kan undervisningen utvecklas med de unika situationer som skolpersonal ställs inför, till exempel arbetsrelaterad stress.Specialpedagogiska implikationer: En förhoppning är att uppsatsen kan bidra vid arbetslagsdiskussioner i verksamheter inom grundsär- och gymnasiesärskolan där arbetsrelaterad stress kan förekomma i undervisningen samt att på något sätt kunna bidra till diskussioner som kan medföra utvecklandet av strategier som ger minskad stress för skolpersonal i liknande situationer.Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, autismspektrum, stöd och stressreducerande faktorer, undervisning, utvecklingsstörning.
32
Trang, Heidi, and Sara Högbom. "Offret och hjälten : En kvantitativ innehållsanalys av mediebilden av personer med autism och aspergers syndrom." Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34310.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka om personer inom autismspektrumet gestaltas på olika stereotypa sätt i svensk media, samt om det finns någon tydlig skillnad i public services och kvällspress sätt att representera personer inom autismspektrumet. Uppsatsen syftar även till att undersöka i vilken utsträckning personer med diagnoserna autism och aspergers själva får uttala sig i nyhetssammanhang i ämnen som rör autismspektrumet. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi studerat 200 artiklar från åren 2015, 2016 och 2017 från massmedierna Expressen, Aftonbladet, SVT samt SR. Studien utgår från två teoretiska ramverk. Dels kulturteoretikern Stuart Halls representationsteori som förklarar hur språk och kulturella “överenskommelser” ger mening till personer, händelser och objekt, vilket resulterar i hur vi ser vår omvärld. Dels medieforskaren Karin Ljuslinders beskrivning av olika stereotypa roller som media ofta tillskriver personer med funktionsvariationer, vilket bidrar till allmänna föreställningar om hur dessa individer är som människor. Resultaten visar att ungefär 50% av personer inom autismspektrumet gestaltas som “offer” i svensk media. I över 50% får andra källor, än personer inom autismspektrumet själva, komma till tals, det rör exempelvis myndigheter och organisationer. Kvällspress tenderar att använda sig av den stereotypa rollen “hjälten” i sportsammanhang i högre utsträckning än public service, i övrigt är skillnaden mellan de två inte särskilt utmärkande. Slutsatsen från studien är att personer inom autismspektrumet själva får uttala sig i 28% av fallen. Offerrollen är den vanligaste gestaltningen av dessa personer, och syns ofta i negativt vinklade nyheter. Negativt vinklade nyheter lockar till läsning, varför dessa nyheter premieras i nyhetsvärderingen. Att “hjälterollen” är vanligare i kvällspress kan bero på att kvällspress har ett kommersiellt drivande syfte och värderar elitpersoner och “nöjesnyheter” högre än vad public service gör.
33
Anderö, Jonas. "En elev som till slut exploderar : En vetenskaplig essä om praktisk kunskap vid problemskapande beteende." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27635.
Full textAbstract:
This scientific essay starts in a story where you get to follow me in my work by three situations with creative problem behavior at the special school where I work. The story culminates in a dilemma where I ask myself questions about how I look at my actions and my thoughts about the student. I break down and put these thoughts into three questions: What is my student's perspective and how will it affect my actions? How can I explain my actions and attitude of the student from ethical perspective? How do my practical knowledge look like in the narrative situations and why do I act like I do? My approach is to get answers to the questions by the reflection of the text itself, the reflection group and supervisors, as well as through literature that I find relevant to the issues. The process is like a pendulum motion between text, reflection and new understanding. I look at my situations based on psychological theories about the treatment of persons within the autism spectrum of problems creative behavior. My ethical issues, I see from the theoretical perspective which includes Aristotle, Levinas and Kant. I find that the answer to my questions can be paired with my practical actions. I notice that by putting words to them I get a new understanding of my actions. I see that most of the acts I do is based on the knowledge of my student's perspective and I find similarities to my situations and my acts to the literature. I approach it as my works practical wisdom.
34
Hjortgren, Katarina. "Från vilsenhet och frustration till kontakt och ökat hopp : en modell för stöd till föräldrar till barn med samspels- och kommunikationssvårigheter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-88847.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna, hos föräldrar till barn med diagnos inom autismspektrum, av att delta i föräldrastödsmodellen Samspel i fokus, personalens erfarenheter av arbetet samt om och i vilken utsträckning det finns en överensstämmelse mellan föräldrarnas och personalens erfarenheter. En kvalitativ retrospektiv ansats har använts där åtta föräldrar till fem barn intervjuats tre till fyra år efter att de deltog. Intervjuer genomfördes även med samtliga tre personer som arbetar i verksamheten. Uppföljande filmade samspelssituationer mellan föräldrar och barn samt en träff för återföring genomfördes av personalen efter att föräldrarna intervjuats. Personalens erfarenheter av de uppföljande filminterventionerna undersöktes via gruppsamtal och föräldrarnas via telefonsamtal. Resultatet visar att föräldrarna upplevt att deltagande i Samspel i fokus bidragit till att de fått ökad förståelse för hur de kan bidra till barnets samspelsutveckling och några av dem menar att det inneburit ett genombrott i möjligheten till kontakt med barnet. Föräldrarnas erfarenheter av deltagande visar att de upplevt att personalen bidragit till att synliggöra barnets utvecklingspotential där möjligheten till ögonkontakt framstår som särskilt betydelsefullt. I föräldrarnas berättelser framkommer vidare att de upplevt att personalen förmedlat en tilltro till deras förmåga som samspelstödjare, vilket de även fått bekräftelse på via bilden som verktyg. Resultatet av intervjuerna med personalen visar en tydlig teoretisk medvetenhet och samsyn gällande föräldrastödsmodellens innehåll, vilken överensstämmer med hur föräldrarna beskriver sina erfarenheter av deltagande. De uppföljande filminterventionerna visar enligt personalen, förutom betydande framsteg hos barnen avseende deras samspelförmåga, att föräldrarna tydligt tagit till sig bärande idéer som de arbetat med under tiden i Samspel i fokus. Slutligen framkommer att föräldrarna upplevt den uppföljande filminterventionen som värdefull, genom att den på ett konkret sätt visat hur de kan hjälpa barnet vidare i sin utveckling samt att de fått bekräftelse på sin föräldraförmåga.The purpose of this study was to investigate the parents of children with autism spectrum disorder experience of participating in the parent support model Interaction in focus and the staff´s experience working with children and parents. The purpose was also to investigate whether and to what extent there is a consensus between parent´s and staff's perception of the content. Through a qualitative retrospective design, eight parents of five children were interviewed, three to four years after they participated in the intervention. Interviews were also conducted with all three working in the team. A follow-up film intervention, of interaction situations between parents and children, was carried out by staff after the parents were interviewed. Staff's experiences of the follow-up film interventions were investigated through group interviews and parents through telephone interviews. The result shows that the parents felt that participation in the support model, Interaction in focus, contributed to greater understanding of how they can support the child's interaction development and some of them experienced that it was a breakthrough in the possibility of contact with the child. Parents' experiences of participation, shows that they felt that the staff helped to make visible the child's development where the possibility of eye contact, are particularly important. In parents' stories reveals further that they felt that the staff conveyed a belief in their ability to support the child´s interaction development, which they also received confirmation via the visual image as a tool. The result of the interviews with the staff shows a clear theoretical consciousness and consensus regarding the intervention content which is consistent with how parents describe their experiences of participation. The follow-up films shows, according to the staff, in addition to significant progress in the children regarding their interaction skills, the parents clearly embraced the fundamental ideas as they worked on during Interaction in focus. Finally, it appears that parents experienced the follow-up film intervention as valuable, though it in a concrete way gave keys how to help the child progress in their development, and that they received confirmation of their parenting skills.
35
chamoun, Josefin. "Inkluderingsarbete för elever med autismspektrum (AST) i fritidsverksamheten : En kvalitativ studie utifrån fritidslärares perspektiv." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53705.
Full textAbstract:
Elever skall oavsett olikheter känna sig inkluderade i fritidshemsverksamheten. Elever med autism som finner utmaningar i det sociala samspelet är de som hamnar utanför. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem arbetar med AST-elever för att de ska inkluderas i fritidshemsverksamheten. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare från fyra olika fritidshem, val av respondenter skedde genom bekvämlighetsurval. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna var eniga om att resurser krävs för en inkluderande fritidsverksamhet och att arbetet bör utgå från elevens behov och förmåga. Respondenterna försöker arbeta inkluderande i den mån de går för att utveckla elevernas sociala samspel. Det finns brister som påverkar deras inkluderingsarbete, exempelvis har de inte tillgång till resurser som specialpedagoger, lärarassistenter med mer, då sådana enbart återfinns i den obligatoriska skolan. Trots medvetenhet kring arbetssätt, som att inkludera övriga elever i gruppen, placera ut scheman till samtliga elever och använda sig av olika hjälpmedel, anser lärare i fritidshem att ifall de ska kunna arbeta förebyggande behövs både kunskap och utbildning om AST. Detta för att arbetet ska fortgå efter elevens behov och förutsättningar.