Academic literature on the topic 'Autismspektrumet'

Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inom autismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gäller hörsel, syn och känsel men få studier har undersökt lukt känsligheten. Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för luktfunktioner hos vuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades i luktkänslighet, fri- och stödd luktidentifiering. Samtliga deltagare självskattade även den upplevda luktkänslighet samt genomgick ett screeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet, fri och stödd luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda grupperna Självskattning av luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQ poäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sig som mer luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer med högre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare luktfunktion. Dock reflekterades denna självskattade känslighet inte i de standardiserade lukttesten där inga signifikanta skillnader mellan ASD och kontroller i luktfunktioner påvisades.
Previous research has shown that individuals with a diagnosis within the autism spectrum (ASD) experience a greater sensory sensitivity, but few studies have investigated the olfaction sensitivity. The aim of the present study is to gain a deeper understanding of the olfactory functions in adults with ASD.16 participants with ASD (14 controls) participated in the study where sniffin sticks were used to evaluate the differences between the groups. All participants answered a questionnaire about perceived olfaction sensitivity and the adult spectrum quotient; AQ. Olfactory discrimination and identification (with and without cue) did not differ between the groups, as for olfaction sensitivity, perceived pleasantness, intensity and edibility. When it came to self-assessed olfactory sensitivity, differences were found. However, this self-rated sensitivity did not appear in the standardized odor tests, where no significant differences between ASD and controls odor features were detected.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola. Dessutom bör helhetssynen förändras så att barnets behov står i centrum. De aktörer vi intervjuat är överens om att en förbättrad kommunikation och ett utökat samarbete skulle verka positivt för alla inblandade. Dessutom skulle det förenkla tillvaron för familjer med barn som har detta funktionshinder. Om vi känner en större trygghet i vår roll som pedagog, genom att vara bättre förberedda, kan vi ge ett effektivare stöd i ett tidigare skede till elever med funktionshinder inom autismspektrumet. På så vis utökas möjligheten att dessa elever stärks som individer och att de därigenom blir mer självständiga i framtiden.

The purpose of the study isto,based on network theory, systems theory and development ecological systems theory,understand parent’sexperiences of having children with autismspectrum, as well as understand the importance of social networksfor the parents. All of the intervieweeswere mothers. The results showed that it is important to parentsto have contact with other parents who are in the same situation as them. Many of the interviewees had a small social network. The parents have tostruggle to get the support they are entitled to and thereforetheyfeel likethe "annoying" parent. Some of the parents felt that they are socially isolated and do not have the energy to maintain asocial life. In some cases,thesurrounding had a lack of patience and understanding for the families with children with autismspectrumand the family did not have the energy to keep in touch with them.The resultsalso showed that all the interviewees have previously had difficulties in the cooperation with the school butithas slowly gotten better, which may be because the mothers have to be the "annoying" parents who require their rights to theirchildren.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.

Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts.
This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.

Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum – En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle.   Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta. Resultatet pekar på att strategierna finns och att lärare använder olika metoder i sin undervisning. Men det finns lite forskning om hur klassrumsundervisning fungerar i praktiken. Studien berör några metoder och vad som krävs för att lärare ska kunna ge en optimal undervisning till elever med Aspergers syndrom.

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov. Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med vård- och omsorgslärare för att inhämta information och få svar på våra frågor. Vi intervjuade totalt sju lärare både inom gymnasieskolan samt vuxenutbildningen på fyra olika skolor. I vår bakgrundslitteratur fann vi att personer inom autismspektrumet kan fungera bra som omsorgspersonal och att dessa personer har gemensamma drag med liknande symtom. Styrkan i dessa och vilka konsekvenser de får i det dagliga livet kan dock se mycket olika ut. Det råder överenstämmelse mellan litteratur och lärarna vad det gäller innebörden av empati och dess betydelse för vård- och omsorgsarbete. De intervjuade lärarna ansåg sig inte ha så stor erfarenhet av dessa elever men efterfrågar mer kunskap om hur de kan stödja dem. Enligt lärarna är empati inte det största bekymret för dessa elever.  I vårt bakgrundsmaterial fann vi flera exempel på hur lärare skulle kunna stödja dem i deras yrkesutveckling.
This study is based on qualitative interviews with seven social health care teachers in upper secondary school and adult education. The purpose of the study is to find out if they feel that students school and adult education. The purpose of the study is to find out if they feel that students with high-functioning autism spectrum may work in health and social care from an empathic perspective and do the teachers consider themselves to have enough experience and knowledge to support these students in their professional development. In our background literature, we found that individuals within the autism spectrum can serve well as carers and according to the teachers is empathy not the greatest concern for these students. The interviewed teachers did not consider themselves to have much experience of these students, but requires more knowledge about how they can support them. In our background materials, we found several examples of how teachers could support them in their professional development.