Academic literature on the topic 'Attityder till arbetet'

Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

Gränserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende på förändringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sätt att umgås framförallt genom ”afterwork”. Arbetsplatser är dåliga på att informera ut sin alkoholpolicy. I undersökningen visade det sig att de flesta inte kände till en sådan. En väl förankrad policy kan vara en hjälp i det förebyggande alkoholarbetet. Denna studie har undersökt vuxenstuderande (n=100) på ett lärcenter i syfte att beskriva attityder gentemot alkohol i samband med utförande av arbete, under arbetstid och i anslutning till arbete. Kvantitativ metod har använts genom en enkät. Studiens resultat pekar på nolltolerans till alkohol under arbetstid. Resultatet visar även ett positivt ställningstagande till alkoholtester vid godtagbara skäl. Undersökningen visar på att det finns skillnader mellan människor och deras attityder beroende på kön, ålder och livssituation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgår ifrån de personalansvarigas perspektiv där vi ser till om de upplever några skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgångarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem.  Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och är dessa i så fall bundna till generationstillhörigheten? Upplevs pensionsavgångarna som ett problem, och hur hanteras de i så fall? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex personer från olika branscher, som arbetar med rekrytering på respektive arbetsplats. Vi har använt oss av ett strategiskt urval. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier. Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder känns igen av samtliga respondenter men att det dock är få som upplever sig se någon större skillnad på sin arbetsplats. Vad gäller frågeställning två så visar det sig att det inte är pensionsavgångarna i sig som upplevs som ett problem utan snarare planeringen, och kompetensen som försvinner när de amställda går i pension.
The purpose for this essay is to examine attitudes towards work as related to generations. When examining this, we have a human resource perspective where we investigate if HR staff experiences any differences in attitudes. Furthermore we examine retirement and the handling off this matter and if it is perceived as a problem.  Does HR staff experience any attitude differences towards work, if so, are they generation bound?   Does HR staff experience any problems with retirement, if so, how are they dealt with? We have used a qualitative method where we have interviewed six people who all work with recruitment, but in different branches and workplaces. We have used a strategic selection. Our issues have been answered using sociological and social psychological theories.We have found that the connections between generations and different attitudes are well known among our respondents, but only a few of them experience any significant difference at their workplace. Issue number two shows that the retirement matter are not perceived as an issue, as much as planning it and the problem concerning the loss of competence when staff retire.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring varför attityder till arbetet inom revisionsyrket skiljer sig mellan människor i olika generationer, kön och livssituationer. Studien avser även att beskriva och förstå på vilket sätt dessa skillnader manifesterar sig. Tidigare forskning har bekräftat att revisionsbranschen är utsatt för en hög personalomsättning och svårigheter att få medarbetare att stanna inom yrket på lång sikt. Vidare menar tidigare forskning att arbetstagarens attityder till arbetet är avgörande för dennes arbetstillfredsställelse och därmed dennes val att stanna på arbetsplatsen. För att skapa en förståelse om hur revisionsfirmor kan skapa långsiktiga arbetsförhållanden med dess anställda, är det av vikt att förstå vilka attityder som existerar inom professionen samt hur attitydskillnader mellan människor med olika generation, kön och livssituation kan förstås.  Studien grundades i en kvalitativ metod där personliga intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt tio intervjuer genomfördes. Respondenterna bestod av tre revisionsassistenter, fyra auktoriserade revisorer och tre godkända revisorer. Studiens resultat indikerade att skillnader i attityder till arbetet mellan olika generationer och livssituationer främst kan förstås av olika värderingar. Vissa värderingar upplevdes vara konstanta under karriärens gång medan vissa kunde förändras över tid, till exempel när familjesituationen förändras eller när arbetsmarknaden förändrats efter Covid-19. Resultatet indikerade vidare att könstillhörigheten inte ansågs skapa attitydskillnader, däremot poängterades det att förutsättningarna för att lyckas inom branschen skiljde sig åt mellan könen.
The aim of the study is to generate a deeper understanding regarding why work attitudes in the auditing profession differ between people in different generations, gender, and life situations. The study also intends to describe and understand in what way these differences manifest themselves. Previous research has confirmed that the industry is exposed to high staff turnover and difficulties in keeping employees in the profession in the long run. Furthermore, previous research confirms that the employee's attitudes to work are decisive for his job satisfaction and thus his choice to stay in the workplace. To create an understanding of how audit firms can create long-term working relationships with their employees, it is important to understand the attitudes that exist within the profession and how differences in attitudes between people with different generations, gender and life situations can be understood. The study was conducted with a qualitative method where personal interviews were used as a data collection method. A total of ten interviews were conducted. The respondents consisted of three audit assistants, four certified accountants and three approved auditors. The results of the study indicated that differences in attitudes to work between different generations and life situations can mainly be explained by different values. Some values ​​were perceived to be constant during the course of their careers, while some could change over time, for example when the family situation changes or when the labor market changed after Covid-19. The results further indicated that gender did not seem to create differences in attitudes, however, it was pointed out that the conditions for success in the industry differed between the sexes.

Syftet med denna uppsats var att utifrån Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder undersöka vilka attityder andraårselever på gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utgångspunkt ämnade vi också att undersöka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsågs individens värderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd. Det första urvalet bestod av 103 andraårselever på gymnasiet fördelade över el- och energiprogram och samhällsprogram. Det andra urvalet bestod av 23 strategiskt valda arbetsgivare fördelade mellan både offentlig- och privat sektor. Resultatet av vår kvantitativa undersökning visade att den dominerande attityden bland eleverna var den materialistiska attityden, både som sammanhållen attityd och som attitydkombination. Bland arbetsgivarna visade vår kvantitativa undersökning att den attityd som premierades var den individualistiska attityden, en attityd som endast återfanns bland samhällseleverna. Undersökningen visade också att det fanns tendenser till att el- och energielever hade en mer instrumentell attityd än samhällselever.
The purpose of this paper was to draw on Berglund's (2001) four ideal typical attitudes, to examine which attitudes senior students in high school had towards their future working life, with the same starting point we also intended to examine which attitudes employers wanted to see when recruiting. With attitudes towards work meaning the individuals values of what was important with work. The four ideal typical attitudes included instrumental-, altruistic-, individualistic-, and a materialistic attitude. The first sample consisted of 103 senior students in high school distributed over electricity- and energy programs and studies of social science programs. The second sample consisted of 23 strategically selected employers split between both the public and private sector. The results of the study was that the dominant attitude among the students was the materialistic attitude, both as a coherent attitude and as an attitude combination. Among employers, our quantitative survey showed that the preferred attitude was the individualistic attitude, an attitude which could only be found among the social science students. The study revealed that there was a tendency for electricity and energy students to have a more instrumental attitude than the social science students.

Denna studie syftar till att få en uppfattning om F-3 lärares attityder till flerspråkighet i skolan. Studien är baserad på intervjuer med lärare. Materialet har bearbetats med en fenomenografisk analysmetod. Analysen visade att det förekom fyra olika kategorier av attityder till flerspråkighet. Resultatet påvisade en variation av attityder. Inget entydigt resultat påträffades. Attityderna till flerspråkighet visade sig vara positiva på så sätt att lärarna bejakar eleverna tillhörighet och ser flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg. Attityderna visade sig även vara negativa på så sätt att flerspråkighet uppfattades som ett hinder för språkutvecklingen.

Syftet med arbetet är att undersöka vad det är som påverkar elevers attityd till matematik samtvad vi som lärare kan göra för att främja en god attityd. Flera forskare menar att den negativasynen på matematik kommer ifrån samhället. Samhällets negativa ton gör att elever ifrågasätterom matematiken är användbar, vilket i sin tur påverkar deras attityd till ämnet då eleverna anseratt matematiken är oviktigt. För att motverka detta menar forskningen att lärare ska försöka göraså eleverna ser möjligheterna med matematik genom ett dynamiskt istället för ett statisktmindset. Forskning visar också att lärarna ska jobba med elevernas självbild. Elevernas självbildoch självförtroende har stor påverkan på resultaten samt synen på matematik hos eleverna.Frågeställningen är tvåfaldig vilket gjorde att sökprocessen delades upp till vardera fråga.Sökprocessen har begränsats till stor del med hjälp av olika tidsspann samt begränsning till ämnetmatematik. Detta för att skapa ett djup i vår sökning i form av en historisk tillbakablick till vårtvalda ämne. Det som framkom genom vår sökprocess är att det finns mycket relevant forskningkring båda våra frågeställningar och att biblioteket har varit till stor hjälp för att hitta relevantlitteratur till vår litteratursökning.Resultat av arbetet visade att attityden till matematik börjar utanför skolan. Föräldrar samtsamhället och media har en negativ attityd till ämnet matematik vilket påverkar eleven utifrån.Den nuvarande matematikundervisningen med arbete i matematikboken samt prov gör att eleverrangordna sig i klassrummet vilket möjliggör att elever kan jämföra sig. Detta gör att elever sompresterar sämre än andra sänker sitt självförtroende. Forskning visar också att det finns en allmänuppfattning om att vissa elever har en “gåva” som är duktiga på matematik vilket gör att eleversom inte fått denna gåvan tror att de aldrig kan bli bra på matematik.För att arbete med dessa problem i klassrummet menar forskare att lärare ska jobba med att geeleverna känslan att de lyckas och tar sig framåt. De menar också att läraren måste göra elevernabekväma med att ha fel genom att utveckla ett dynamiskt mindset så det vågar ta sig an problem.Lärare ska också öppna upp för kommunikation i klassrummet och gå ifrån den traditionellaundervisningen vilket gör att ämnet inte blir slutet och styrt. Formativ bedömning kan ocksåimplementeras i undervisningen för att flytta fokus ifrån provresultaten till vad eleven behöverlära sig3Som matematiklärare innebär detta att tidigt arbeta för att främja elevers attityder till matematik.Lärare måste arbeta för att öppna upp ämnet för diskussioner samt att visa att den inte barainnehåller regler och olika metoder. Lärare bör utgå ifrån att eleverna har en negativ inställningar.Det handlar i grund och botten att ge eleverna möjligheten att se att matematiken inte är så somsamhället ritat upp den.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla. Negativa upplevelser är exempelvis att det kan ta lång tid och att inte alla upplever det roligt med aktiviteter som att klippa m.m. Dessa upplevelser färgas av tidigare erfarenheter och är därför olika för olika personer.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ”pluggproblem” och mobbning. Det är vanligare att eleverna tror att deras kompisar skulle tycka något positivt om dem ifall de besökte skolkuratorn, med ”det var bra gjort” som vanligaste svarsalternativ. En minoritet har svarat att de kan lita på skolkuratorn medan ingen känner att de inte kan lita på henne.