Academic literature on the topic 'Användarvänlig design'

Since the start of the pandemic, the number of downloaded health apps have increased by 25 percent (Orcha, 2021). Today, there are hundreds of apps available. However, these are deficient in several aspects. Some of them offer complete diet programs, but then the user lacks the flexibility to freely choose what to eat. In other cases, the user may create their own programs. Instead, a time-consuming method is required where the user must either critically evaluate different foods from a database or alternatively enter the nutrient content for different foods him- or herself. This has led to the idea of an app that automatically generates diet programs that matches the user’s needs for energy and energy sources, at no cost to flexibility. This is a bachelor’s theses in industrial design engineering at Luleå University of Technology (LTU). The project has been carried out for ten weeks and has corresponded to 15 higher education credits. The purpose of the project was in part to give people interested in diet the opportunity to create their own, individualized diet programs quickly and easily, which will lead to healthier eating habits. The goal of the project was to develop a prototype for an app that generates high-quality and user-friendly diet programs with minimal effort from the user.  The project has followed IDEO’s user centered design process. At the beginning of the project, a project plan was made followed by a literature study that resulted in a theoretical framework. The project followed three major phases: context research, idea generation and concept development. To investigate the context, a survey was first conducted to investigate people's opinions regarding today's diet apps. Furthermore, a competitor analysis was performed consisting of several steps, most notably user tests on competing products. Based on the data that was gathered during this phase, two personas were created. The idea generation phase began with a brainstorm to generate partial solutions. Four different solution proposals were then created with the morphological matrix method and then evaluated with a concept weighting based on criteria gathered from previously collected material with support from an interview. In this way, a concept was chosen for further implementation. In the concept development, paper sketches were first made for the selected concept. Then an early prototype was made in the form of a wireframe in Adobe XD. Based on this wireframe, the final prototype was then created. The final concept resulted in a prototype for an app called HälsoHjälparen (HealthHelper) whose main function is to generate customized meal plans that match the user's needs for energy and energy sources. Furthermore, the focus lieson usability through the implementation of other functionality based on the needs identified throughout the project. The project is considered to have fulfilled its purpose by developing a product that can potentially improve peoples’ health.
Sedan starten av coronapandemin har antalet nedladdade hälsoappar ökat med 25 procent (Orcha, 2021). I nuläget finns hundratals hälsoappar till hands. Dessa är dock bristfälliga i flera avseenden. Vissa av dem erbjuder kompletta kostprogram, men då får användaren inte flexibiliteten att själv välja vad som ska ätas. I andra fall får användaren skapa sina egna kostprogram. Då krävs i stället en tidskrävande metod där användaren antingen kritiskt måste analysera olika livsmedel från en databas alternativt själv ange näringsinnehåll för olika livsmedel. Detta har lett till en idé om en app som automatiskt genererar kostprogram som matchar användarens behov av energi och energikällor, utan bekostnad på flexibilitet. Detta är ett kandidatexamensarbete inom teknisk design på Luleå tekniska universitet (LTU). Projektet har utförts under tio veckors tid och har motsvarat 15 högskolepoäng. Syftet med projektet var delvis att ge kostintresserade människor möjligheten att snabbt och enkelt kunna ta fram egna, individanpassade kostprogram, som ska leda till mer hälsosamma kostvanor. Projektets mål var att ta fram en prototyp till en app som genererar högkvalitativa och användarvänliga kostprogram med minimal arbetsinsats från användaren. Projektet har följt IDEO:s användarcentrerade designprocess. I början av projektetgjordes en projektplan följt av en litteraturstudie som resulterade i en teoretisk referensram. Sedan följde projektet tre större faser; kontextundersökning, idégenerering och konceptframtagning.  För att undersöka kontexten utfördes först en enkätundersökning för att utreda människors åsikter gällande dagens kostappar. Vidare utfördes en konkurrentanalysbestående av flera steg, framför allt användartester på konkurrerande produkter. Utifrån den data som togs fram under fasen skapades två personas. Idégenereringsfasen inleddes med en brainstorm för att generera dellösningar. Fyralösningsförslag togs sedan fram med en morfologisk matris och utvärderades sedan med en konceptviktning baserad på kriterier hämtade från tidigare insamlat material med stöd från en intervju. På så vis valdes ett koncept ut för vidare implementering.  I konceptframtagningen gjordes först pappersskisser för det valda konceptet. Sedan gjordes en tidig prototyp i form av en wireframe i Adobe XD. Utifrån denna wireframe skapades sedan den slutgiltiga prototypen.  Det slutgiltiga konceptet blev en prototyp till en app vid namn HälsoHjälparenvars huvudfunktion är att generera individanpassade matscheman som matchar användarens behov av energi och energikällor. Vidare ligger fokus på användbarhet genom implementering av annan funktionalitet baserat på de behov som identifierats under projektets gång. Projektet anses ha uppfyllts sitt syfte genom att ta fram en produkt som potentiellt kan förbättra människors hälsa.

The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design. The standards are ISO 9241 Ergonomic requirements for office work with visual display terminals, and standardised icons from the International Federation of Library Associations. The web catalogues were studied through a questionnaire handed to five people. These catalogues belong to Lund University Library, Frank L. Cubly Library and Spencer Library Media Center. The different aspects studied were icons, information, terminology, orientation, graphics, colours and moving objects. In some cases the catalogues match the guidelines studied, in some cases they do not. Reasons affecting the choice of guidelines are the application, the users and their work, and the hardware. Reasons why guidelines are not used can be that designers do not understand or know them, or that they have found better solutions.
Uppsatsnivå: D

I tidningarna kan vi idag läsa om neddragningar på sjukhus och om akutmottagningar som stängs ner runt om i landet. Akutmottagningarna i Sverige har minskat med 16 stycken mot-tagningar under 2010 till 2013. Detta sker samtidigt som ambulanstransporterna ökar och resvägarna blir längre, vilket i sin tur leder till att kraven på den prehospitala vården ökar och därmed ambulanstransporterna. Det finns åtta stycken helikopterbaser i Sverige inom ambulansen. Helikoptern kallas in främst vid tidsvinster gentemot alternativa transportsätt, vid väglös terräng, fjällvärld, övärld och främst vid allvarliga till livshotande tillstånd. Längre sträckor och fler akuta fall tror vi kommer öka förfrågan på den luftburna prehospitala transporten. ACC Group har tagit fram en högteknologisk drönarlösning med ett obemannat system som anses mycket säkrare och mer effektivare i utsatta situationer än dagens luftburna transportmedel. I samarbete med ACC har vi till drönaren tagit fram ett koncept till sjukvårdsmodul. Genom en användarcentrerad designprocess har vi genom arbetet strategiskt tagit fram en design, inom flygverkets ramar, som är användarvänlig och optimerad efter användarna av sjukvårdsmodulen.I arbetet var största fokus att identifiera användarnas behov och skapa en förståelse kring ambulansverksamheten. Detta gjordes genom etablerade metoder så som exempelvis intervjuer, deltagande observationer, benchmarking med mera. Detta implementerades sedan genom hela arbetet och utvecklades vidare till olika koncept i enkla kartongprototyper som testades mot användarna. Efter återkoppling utvecklades sedan det slutliga konceptet som visualiserades med hjälp av CAD-renderingar. Examensarbetet resulterade i ett koncept på en ergonomisk, anpassningsbar och säker ambulansmodul som ska underlätta ambulanspersonalens arbete. Modulen är i många fall anpassningsbar för såväl arbetsutrustning som arbetsställningar och ger möjlighet att utföra såväl rutinmässiga moment såväl som sällsynta livsnödvändiga åtgärder.

Utvecklare tenderar att leverera meningslösa dashboards till användare på olika organisationer. En dashboard är en visuell skärm som presenterar det absolut viktigaste på en enda skärm för att användare därefter ska fatta beslut ifrån. Eftersom det är med hjälp av dashboards som beslut ska fattas är utseendet lika viktigt som att datat är korrekt. En utvecklare har i dagsläget oftast fria tyglar och visualiserar utefter egen erfarenhet och känsla vilket kan få användarna att inte sträva efter att arbeta med dashboarden. Med en användarvänlig dashboard blir det enklare för användaren att fatta sina beslut samt uppskattas det mycket.   Studiens resultat tyder på att det finns viktiga områden som utvecklare ska fokusera på för att det ska vara möjligt att uppnå en användarvänlig dashboard. Studien har endast fokuserat på användarvänlighet utifrån designprinciper. Utifrån fokusområden som tagits fram har det också fastställts punkter som tagits fram utifrån vad samtliga användare själva har sagt och tycker gemensamt om.  De fokusområden som tagits fram är placering av information, färger och val av grafer.  Studiens resultat framställer en tydlig skillnad från vad tidigare litteratur har sagt samt vad användare har gemensamt med litteraturen.
Developers have a tendency to deliver meaningless dashboards to users from different organizations. A dashboard is a visual display that presents the important information on one single screen, for users to make decisions. As it is with the help of dashboards that decisions are to be made, the design is as important as the data is right. Most of the time the developer only throws something up on a dashboard and visualize according to his own experience and feelings, which may cause users not to attempt to work with the dashboard. With a user-friendly dashboard, it becomes easier for the user to make decisions and also becomes more grateful.  2  The results of this study is that there are important areas that developers should focus on in order to be able to achieve a user-friendly dashboard. The study has only focused on user-friendly based on the design principles. Based on the focus areas that have been developed, points have also been established based on what all users themselves have said and share in common. The developed focus areas are the placement of information, colours and choice of graphs. The study´s results make a clear difference from what previous literature has said and what users have in common with the literature.

Legimus är ett online bibliotek som tillhör Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier arbetar för att ge männi-skor med olika förutsättningar tillgång till litteratur och samhällsin-formation. Legimus är ett verktyg som används för att ge människor med läsnedsättningar tillgång till litteratur. Legimus har en webbplats som användare kan få tillgången att läsa litteratur på. Som ett viktigt koncept i inom interaktionen mellan människan och da-torn påverkar användbarheten och webbplatsens användarvänlighet besökarens upplevelse. På grund av detta fokuserar detta arbete på an-vändarvänligheten på Legimus webbplats. Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie kring vad som gör Legi-mus användarvänlig samt att fokusera på vald målgrupp för att ta reda på svårigheter och vad de förväntar sig av användningen av den valda webbplatsen. Den valda frågeställningen är följande: Har Legimus lyck-ats attrahera sin prioriterade målgrupp hos studenterna på Högskolan Dalarna med webbsidans design och användarvänlighet. För att utföra detta arbete har en kvalitativ metod valts där studenter på Högskolan Dalarna intervjuas, därefter analyseras resultaten med hjälp av fyra teman som intervjufrågorna är uppdelade i. Resultatet visar att respondenterna hade olika uppfattningar kring an-vändarvänligheten. En del respondenter ansåg webbplatsen vara otydlig till en början, men med tiden lärt sig använda webbplatsen. Majoriteten av respondenterna ansåg webbsidan vara enkel samt tydlig. Responden-terna fick möjligheten att ta fram deras egna synpunkter angående webbplatsen. Där hade majoriteten av respondenterna förslag på för-bättringar av webbsidans design. Den slutsats som dragit är inte att respondenterna upplevt webbsidans design lockande. Respondenterna ansåg att de hade använts sig av webbplatsen även om designen var sämre med tanke på behovet av Le-gimus verktyg. Majoriteten av användarna ansåg att webbplatsen var användarvänlig men för att säkerställa min slutsats avslutades intervjun med frågan om respondenterna ansåg webbplatsen vara användarvän-lig. Samtliga respondenterna ansåg den vara användarvänlig, vilket stär-ker min slutsats.
Legimus is an online library owned by the Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier provides people with dif-ferent circumstances the access to public literature and information. Legimus is a tool that enables people with reading difficulties to access literature. Legimus has a website where users can read the literature. As an important concept in the interaction between man and computer, the usability and user-friendliness of the website affects the visitor's ex-perience. Because of this, this work focuses on the user-friendliness of the Legimus website. The purpose of this work is to do a case study on what makes Legimus user-friendly and to focus on the selected target group to find out diffi-culties and what they expect from the use of the selected website. The chosen question is as follows: Has Legimus succeeded in attracting its priority target group of the students at Dalarna University with the web-site's design and user-friendliness. To carry out this work, a qualitative method has been chosen where stu-dents at Dalarna University are interviewed, after which the results are analysed with the help of four themes into which the interview ques-tions are divided. The results show that the respondents had different views on user-friendliness. Some respondents considered the website to be unclear at first, but over time learned to use the website. Most of the respondents considered the website to be simple and clear. The respondents were given the opportunity to express their own views regarding the website. There, most respondents had suggestions for improvements to the de-sign of the website. The conclusion drawn is not that the respondents found the website's design attractive. The respondents considered that they had used the website even if the design was worse given the need for Legimus webpage. Most of the users considered the website to be user-friendly, but to ensure my conclusion, the interview ended with the question of whether the respondents considered the website to be user-friendly. All the respondents considered it to be user-friendly, which strengthens my conclusion.

Som väl det flesta känner till är datoranvändningen i Sverige och i övriga världen ett ständigt växande fenomen. Många ting som förut varit manuella ersätts av elektronsik data och kan nu användas och appliceras på ett väldigt effektivt vis. Elektronisk handel även kallat e-handel brukar beskrivas som skedet där man som konsument eller företag köper eller säljer varor via en internetbaseradbutik vilken är en utav otaliga grenar inom denna genre som haft stor genomslagskraft på nätet och är för det flesta ett väldigt smart, bekvämt och tidsbesparande köpalternativ. Denna rapport behandlar just e-handel och vad man som e-handlare bör tänka på vid design utav e-shopar. Eftersom man inte kan ge sina kunder samma support som i en traditionell markbutik finns det vissa aspekter att ta hänsyn till för att fånga sina kunders förtroende och intresse. En studie har genomförts för att studera detta och med hjälp utav tidigare forskning inom området och genom intervju med en fokusgrupp har man kommit fram till en slutsats. Studien öppnar också upp för en caseuppgift och innehåller även en granskning och utvärdering av en redan existerande e-shop innehållande högkvalitativa skor. Resultatet av undersökningen visar hur man kan strukturera och preparera en sådan e-shop för att underlätta för förståelse och användbarhet samtidigt som företaget i sig uppfattas seriöst. Genom studien gjordes det känt att en e-shop för högkvalitativa skor bör placera viktig information så att besökare exempelvis tydligt kan finna kontaktuppgifter inkluderande namn, adress, mail och telefonummer till företaget utifall frågor skulle uppkomma i samband med eventuella köp. För att företaget skall uppfattas som seriöst och säkert att handla av är det idé att samarbeta med en välkänd betaltjänst så som Klarna eller PayPal då detta utstrålar förtroende för tjänsten och kunder känner sig bekväma vid transaktioner. Designen e-shopen erhåller bör falla inom kontexten den representerar och samtidigt vara snygg, stilren och uppdaterad för att locka sina användare. För att ta reda på användbarheten hos ett verktyg bör man studera sina användares mål och behov med tjänsten och utifrån olika principer slå fast vad som krävs utav webbsidan för att gynna dessa.

Syftet med det här projektet var att utforma en användarvänlig markstation till ett UAV-system. UAV står för Unmanned Aerial Vehicle och är benämningen på den obemannade luftfarkosten i ett UAV-system. Det aktuella UAV-systemet i det här projektet består av en UAV, eller drönare som den även kallas, och en markstation. Markstationen innehåller en R/C (Radio Control, styrenhet för manuell radiostyrning), en laptop och en antenn för videonerladdning. Drönaren styrs från marken av enoperatör via R/C:n men kan även flyga autonomt vilket innebär att operatören iförväg programmerat in en rutt med GPS-punkter som drönaren självständigt kanflyga efter. Drönaren kan utrustas med olika former av sensorer som laddar ner sina bilder kontinuerligt under flighten till operatörens laptop i markstationen. Uppdragsgivarna till projektet var de norska UAV-systemleverantörerna Scandicraft AS. De hade upptäckt att markstationen som är ämnad att vara bärbar egentligen är för stor och tung för det ändamålet. Det största problemet enligt Scandicraft var dock att markstationen gav ett väldigt rörigt intryck vilket kunde leda till att operatören gjorde fel eller helt enkelt glömde vissa steg i processen när man skulle göra en flygning. Detta var oacceptabelt eftersom UAV-systemet ska användas av bl.a. polis och brandkår, vilka var några av Scandicrafts kunder. Uppgiften för projektet var att utveckla UAV-systemets markstation för att ta itu med dessa problem och göra den mer användarvänlig och även ge den ett tydligt formspråk. Målet uppnåddes genom att UAV:n kan styras från en behändig och användarvänligenhet med ett innovativt formspråk.

Företag har i dagens samhälle stora mängder data som ökar ständigt och som därmed behöverhanteras. Företag ska kunna omvandla rådata till värdefull information som möjliggör bättrebeslutfattande. Bussiness Intelligence, även kallat BI, underlättar för företag att samla in, lagra ochanalysera sin data samt att de ger bättre underlag för beslutstöd. Ett känt verktyg som kan användassom en stödfunktion för beslutfattare är dashboard. En dashboard är en synlig presentation på en endaskärm som visar den allra viktigaste information som krävs för att kunna uppnå ett eller flera olikamål. Syftet med en dashboard är att kommunicera betydelsefull information på ett exakt, effektivtsamt tydligt sätt.Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer som påverkar skapandetav en användarvänlig försäljningsdashboard utifrån ett kund–konsultperspektiv. Den metod som haranvänts i denna uppsats är fallstudiemetoden. Fem personliga intervjuer med semi-struktureradeintervjuguider som underlag har genomförts i denna studie. Intervjuerna gjordes med tre Power BIkonsulterfrån fallföretaget Two och de resterande två intervjuerna gjordes med representanter frånfallföretagets kundföretag Huzells och Pictura.De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien för att kunna skapa en användarvänlig försäljningsdashboard är att det är viktigt att konsulten är lyhörd och lär känna kunden, viktigt attkunden har ett tydligt syfte och mål med försäljningsdashboarden, kommunikationen mellan konsultoch kund är A och O, försäljningsdashboarden ska vara tydlig och lättförståelig, viktigt attförsäljningsdashboarden visar relevant information och nyckeltal (även kallat KPI:er) för denspecifika målgruppen och att försäljningsdashboarden ska vara behaglig att titta på.Det är viktigt att konsulten är lyhörd och lyssnar på vad kunden har för önskemål med dashboardenoch designar utifrån det. Det är också bra om konsulten lär känna kunden för att få en bättre inblick ikundens verksamhet för att kunna komma med lämpligare idéer och förslag på hur dashboarden kanutformas. Kunden behöver ha ett tydligt syfte för hur dashboarden ska se ut, vad den ska innehållasamt var den ska placeras. Kommunikation mellan båda parter är en viktig förutsättning för att de skafortsätta ha samma vision under projektet. En användarvänlig försäljningsdashboard behöver varatydlig samt innehålla relevant information och KPI:er för den specifika målgruppen.

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv. (Boda, Brohult, Morner, Nilsson, Pixell, 2009)Befintliga gränssnitt anses vara bristfälliga för olika typer av användargrupper samtsakna nödvändig feedback. Denna studie kommer därför att bidra till en förbättradformgivning av mobila plattformar. Studien har lagt användarna ochdesignprinciperna i centrum när den kvalitativa undersökningen har gjorts. Resultatetav studien kommer inte att beskriva hur fasta regler för designprinciper kommer att seut, utan den kommer att framställa en designanalys på de principer kan användas somriktlinjer när gränssnitt för mobila plattformar utformas.Studien syftar till att klarlägga hur designprinciper bör se ut för en mobil enhet.Denna studie behandlar inte problemet på en stor skala utan avgränsningar är gjordaoch fokus är lagt på test av användarvänlig design av reseplanerare samt hurinteraktion mellan plattform och användare ser ut i dagsläget.Studien börjar med att sammanställa en teoretisk bakgrundsbeskrivning av olikaproblem och begrepp som finns i dagens mobila plattforms utveckling. Därefter följerett fiktivt scenario kring hur det skulle kunna se ut när en användare interagerar meden mobil plattform. Det kommer även att användas en kvalitativ metod för insamlingav information samt ske en analys mellan teori och empiri. Slutligen följer endiskussion kring användarvänliga designprinciper av mobila gränssnitt. Studien haravgränsats till designprinciper och interaktion mellan användare och mobilt gränssnitt.
Program: Systemvetarutbildningen

Börja med bricka och avsluta med tallrik är en studie om rörelsemönster i matsalar med brickservering med fokus på lunchmatsalen i Boda Borg, Oxelösund. Studien syftar till att undersöka hur man kan skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen för att gästerna lätt ska kunna orientera sig. Med hjälp av observationer och notationer undersöktes de befintliga rörelsemönstren som finns i matsalen för att peka ut de kritiska element som gör att matsalen upplevs som rörig. Genom intervjuer med sakkunniga undersöktes de standardutföranden som används vid utformande av matsalar med brickserveringar.  Utifrån teorier gällande intuitiv design och vägvisning formgavs en ny buffélina för att skapa ett tydligt rörelsemönster i matsalen på Boda Borg. Gestaltningsförslaget bygger på att man som gäst i matsalen ska känna igen flödet och lätt hitta till dess början. Detta för att effektivisera de flöden som finns i matsalen samt skapa en bättre upplevelse för gäster och personal. Studiens slutsats är att en ombyggnad av buffelinan, samt en omplacering av denna, kommer att skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen. För att säkra detta rekommenderas att utprovningar genomförs. Som förslag till vidare forskning föreslås en djupare utredning för att kontrollera om det går att fastställa ett idealiskt utformande för en buffélina.
Start with a tray and finish with a platter is a study of the patterns of movement in restaurants with tray serving, which focuses on the restaurant in Boda Borg, Oxelösund. The study aims to explore how to create a distinct pattern of movement in the restaurant for guests to easily orient themselves. Using observations and notations of the existing patterns of movement in the restaurant was studied to point out the critical elements that made the restaurant perceived as disorderly. Through interviews with experts the standard models used in restaurants with tray serving was examined. Based on theories on intuitive design and wayfinding a new buffetline is presented. The design aims to create a clear pattern of movement in the restaurant in Boda Borg and help the guests to easy find their way to the beginning of the buffet. Its purpose is to generate flows that are more efficient in the dining room and to create a better experience of the restaurant for guests and staff. The study concludes that a conversion and a repositioning of the buffetline will create a distinct pattern of movement in the restaurant. To ensure this, it is recommended that validations will be performed. As suggestions for further research a deeper investigation is proposed to verify whether it is possible to determine the ideal framing of a buffetline.