Academic literature on the topic 'Analytisk hierarkisk process'

Sistem yang akan dibuat untuk pengambilan keputusan ini adalah dengan menggunakan metode AHP (Analytical Hierarchical Process). Metode AHP adalah suatu metode untuk menyelesaikan suatu situasi kompleks yang tidak terstruktur menjadi beberapa komponen dalam nilai-nilai hierarkis, dengan memberikan subyektif tentang kepentingan relatif dari masing-masing variabel, pemilihan benih Pepaya biasanya didasarkan pada berbagai macam keinginan tidak hanya dari segi finansial, tetapi dari berbagai kriteria seperti: rasa, warna, kadar air, harga, pertumbuhan cepat, umur pohon dan waktu panen, dengan menerapkan pemrograman PHP dan database MySQL.

ABSTRAK Telah dikembangkan sistem baru yang diimplementasikan dalam sebuah sistem penunjang keputusan. Sistem ini digunakan untuk membantu mempermudah pengolahan data dalam Menentukan Kualitas Gula Tumbu. Seluruh pendataan yang berhubungan dalam Menentukan Kualitas Gula Tumbu meliputi data warna, data rasa, data kekerasan. Metode yang digunakan untuk proses pengolahan data menggunakan AHP (Analytic Hierarchi Process). Tahapan dalam metode AHP diawali proses pendefinisian masalah, pembuatan struktur hierarki yang diawali dengan tujuan umum, dilanjutkan dengan kriteria-kriteria dan alternatif- alternatif pilihan, Membuat matrik perbandingan berpasangan, Menormalkan data, Menghitung nilai eigen vector dan menguji konsistensinya, Menghitung eigen vector dari setiap matriks perbandingan berpasangan, Menguji konsistensi hirarki. Jika tidak memenuhi dengan CR<0,100 maka penilaian harus diulangi kembali. Hasil penelitian menunjukkan aplikasi sistem penunjang keputusan yang digunakan untuk menentukan kualitas gula tumbu ini, sudah dapat melakukan perhitungan dengan metode AHP (Analytic Hierarchy Process) lebih cepat dibandingkan perhitungan secara manual sehingga bisa lebih efisien dan tingkat keakuratan data sudah mendekati sempurna. Kata kunci: Sistem Penunjang Keputusan, Kualitas, Gula Tumbu, AHP.

Tujuan penelitian ini adalah menganalisis jenis kontrak jasa konstruksi yang digunakan untuk menghindari atau mengurangi risiko pengadaan kontrak sehingga dapat dicapai hasil yang efektif. Analisis dilakukan dengan membandingkan risiko biaya, waktu dan mutu konstruksi kontrak lumpsum dengan kontrak unit price dari perspektif kontraktor selaku penyedia jasa. Metode yang digunakan adalah Metode Analytic Hierarchy Process (AHP). Proses analisis dimulai dengan mendefinisikan masalah, dan membuat struktur hierarki. Hierarki ini terdiri dari 3 (tiga) level yaitu tujuan (level I), kriteria (level II), dan alternatif (level III). Berdasarkan analisis data yang telah dilakukan diperoleh perbandingan risiko untuk proyek gedung, yaitu dapat mengefisiensi biaya pada kontrak unit price lebih tinggi dibandingkan dengan kontrak lumsum dengan perbandingan 68%:32%. Risiko efisiensi waktu kontrak unit price lebih lebih efisien waktu daripada lumsum dengan perbandingan 62,1%:37,9%. Sedangkan kualitas yang dihasilkan antara kontrak unit price dan lumsum diperoleh perbandingan 60,4%:39,6%. Sedangkan untuk perbandingan risiko proyek jalan, yaitu dapat mengefisiensi biaya pada kontrak lumsum lebih tinggi dibandingkan dengan kontrak unit price dengan perbandingan 73,1%:26,9%. Risiko efisiensi waktu kontrak lumsum lebih lebih efisien waktu daripada unit price dengan perbandingan 73,8%:26,3%. Sedangkan kualitas yang dihasilkan antara kontrak lumsum dan unit price diperoleh perbandingan 73,3%:26,7%.

Dalam era globalisasi, persaingan bisnis menjadi sangat tajam, baik dipasar nasional maupun di pasar internasional. Meningkatnya intensitas persaingan dan jumlah pesaing juga menuntut setiap perusahaan untuk selalu memperhatikan kebutuhan dan keinginan konsumen serta berusaha memenuhi apa yang mereka harapkan dengan cara yang lebih memuaskan dari pada yang dilakukan para pesaing. Kualitas merupakan faktor terpenting untuk menghasilkan standart mutu dalam mengambil keputusan. Selama ini di perusahaan hanya mengandalkan perhitungan manual untuk sistem penunjang keputusan. Biasanya penilaian terhadap kualitas suatu jenis pakaian biasanya bergantung pada jenis bahannya. Padahal bukan hanya bahan pakaian saja yang bisa menjadi acuan kualitas. Berbagai hal detail lainnya juga patut menjadi perhatian, misalnya bagian jahitan. Maka dari itu peneliti akan membuat perhitungan dengan menggunakan metode AHP (Analytic Hierarchi Process) dengan mendefinisikan masalah, pembuatan struktur hierarki serta menentukan kriteria-kriteria dan alternatif-alternatif pilihan. Selanjutnya menghitung nilai Eigen Vector dan menguji konsistensinya. Hasil penelitian menunjukkan sistem penunjang keputusan yang digunakan untuk menentukan kualitas pakaian jadi sudah dapat melakukan perhitungan dengan metode AHP lebih cepat dibandingkan perhitungan secara manual sehingga bisa lebih efesien dan tingkat keakuratan data

Dalam era globalisasi, persaingan bisnis menjadi sangat tajam, baik dipasar nasional maupun di pasar internasional. Meningkatnya intensitas persaingan dan jumlah pesaing juga menuntut setiap perusahaan untuk selalu memperhatikan kebutuhan dan keinginan konsumen serta berusaha memenuhi apa yang mereka harapkan dengan cara yang lebih memuaskan dari pada yang dilakukan para pesaing. Kualitas merupakan faktor terpenting untuk menghasilkan standart mutu dalam mengambil keputusan. Selama ini di perusahaan hanya mengandalkan perhitungan manual untuk sistem penunjang keputusan. Biasanya penilaian terhadap kualitas suatu jenis pakaian biasanya bergantung pada jenis bahannya. Padahal bukan hanya bahan pakaian saja yang bisa menjadi acuan kualitas. Berbagai hal detail lainnya juga patut menjadi perhatian, misalnya bagian jahitan. Maka dari itu peneliti akan membuat perhitungan dengan menggunakan metode AHP (Analytic Hierarchi Process) dengan mendefinisikan masalah, pembuatan struktur hierarki serta menentukan kriteria-kriteria dan alternatif-alternatif pilihan. Selanjutnya menghitung nilai Eigen Vector dan menguji konsistensinya. Hasil penelitian menunjukkan sistem penunjang keputusan yang digunakan untuk menentukan kualitas pakaian jadi sudah dapat melakukan perhitungan dengan metode AHP lebih cepat dibandingkan perhitungan secara manual sehingga bisa lebih efesien dan tingkat keakuratan data

This study is discussing about the usage and ownership of technology by SMEs. Technoware is one of the four components of technology that has been highlighted by the researchers. The other components are Humanware, Infoware and Orgaware. Technoware has its elements of its own. A total of 51 Bumiputera SMEs in manufacturing industry in the state of Kedah were selected to be the respondent and the data they obtained through directory PKNK, FMM and SME Corp Malaysia. Data analysis was made using the approach Analytic Hierarchy Process (AHP). Results show Technoware contributes and be a greater emphasis on SMEs.

Rädslan för att bli utsatt för ett brott och därmed bygga upp en otrygghetskänsla kan hämma människor att välja en specifik väg eller att vistas på speciella platser. Gävle kommun arbetar kontinuerligt för att skapa en trygg och säker miljö för invånarna där den upplevda tryggheten är lika viktig som den faktiska. Eftersom trygghet är något som påverkar alla i samhället applicerades denna studie på en GIS-baserad multikriterieanalys (MKA) på tryggaste vägvalet för gång- och cykeltrafikanter i Gävle kommun. Analysteknikerna analytisk hierarkisk process (AHP) och analytisk nätverksprocess (ANP) tillämpades för att utvärdera hur respektive teknik påverkade resultatet i en MKA. Målet med studien var att analysera skillnaderna mellan AHP och ANP samt hur de påverkar resultatet, identifiera hur kriterier och vikt styr trygghetsanalysen samt formulera förslag på andra appliceringsområden. För att erhålla lokal kännedom om samt rangordning av relevanta kriterier, ur trygghetsperspektiv vid samhällsplanering, utfördes intervjuer med en trafikplanerare, en landskapsarkitekt samt en översiktsplanerare vid Gävle kommun. Kartlagren som användes erhölls från Gävle kommun, Lantmäteriet samt Gävle Energi. Programvaror för databearbetning och analys var ArcGIS, ERDAS Imagine samt SuperDecisions.  Analysresultatet visade att de tryggaste områdena är Esplanaden i centrala Gävle, norra delen av stadsdelen Sätra samt Hille i norra Gävle. Platsbesöket gav en stark bild av att villaområden kändes tryggast utifrån gång- och cykeltrafikanters behov. De primära kriterierna att vara nära belysning, ha fri sikt, att det är människor i rörelse (relaterat till byggnader och busshållplatser) samt att vara långt ifrån tunnlar uppfylldes i olika villaområden runtom i Gävle. Fördelen med AHP var att den är enkel att bygga upp och kan tydligt visualisera hur olika parametrar påverkar varandra i en hierarkisk struktur. ANP däremot var något mer avancerad även i ett enkelt nätverk, men påverkades inte av den som utförde de parvisa jämförelserna på samma sätt som i AHP, eftersom det är svårare att förutse vilken rangordning de olika kriterierna tilldelas när klustren har inre och yttre beroende samt återkoppling till varandra.<br>The fear of being a victim of a crime can hamper people to choose a specific path or to reside in specific locations, and thus build up a sense of insecurity. Gävle kommun have a continuously work to create a safe and secure environment for residents, where the perceived safety is as important as the actual. Because safety is something that affects all of society the study was applied on a GIS-based multi-criteria analysis (MCA) for the safest route selection for pedestrians and cyclists in Gävle. The analysis techniques analytical hierarchical process (AHP) and analytic network process (ANP) was applied to evaluate how each technology affected the result in MCA. The aim of the study was to analyze the differences between the techniques and how they affect the results, identify the criteria and how weight control safety analysis, and formulate suggestions for other application areas. To obtain local knowledge and ranking of relevant criteria interviews with a traffic planner, a landscape architect and an overview planner at Gävle kommun was conducted. Software for data processing and analysis was ArcGIS, ERDAS Imagine and SuperDecisions. After analyzing the results a site visit were performed. The site visit gave indications of the residential areas as safe due to the needs of a pedestrian or cyclist. The primary criteria are to be close to lighting, have a clear view, that there are people in motion (related to buildings and bus stops) and to be far from tunnels met in residential areas in different parts of Gävle. One advantage with the AHP was the simplicity of the hierarchical structure and the easy way of demonstrating the results. ANP on the other hand was more complex due to the network model. The pairwise comparisons did not get as much influence from the decision maker as in the AHP.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera hur upplösningen på höjdmodellen inverkade på brandriskkartor som togs fram genom multikriterieanalys (MKA) och vilka upplösningar på höjdmodellen som gav bäst avvägning mellan tidsåtgång och tillförlitliga resultat. Studien avgränsades till ett område runt Kårböle, Gävleborgs län. Valet av kriterier baserades på vilka faktorer tidigare studier har använt för att skapa brandriskkartor genom MKA. För viktning av faktorerna användes analytisk hierarkisk process. Viktningen baserades på studier som genomförts i områden med liknande klimat. För att hitta svagheter i viktningen genomfördes känslighetsanalysen One-Factor-At-A-Time. En höjdmodell med 2 m upplösning omsamplades till upplösningar på 20, 50, 150 och 300 m. Det skapades därefter fem olika brandriskkartor baserade på dessa upplösningar genom MKA och tidsåtgången för att skapa varje karta noterades. För att utvärdera hur tillförlitliga dessa kartor är validerades dem genom FA-statistik där referensbranden var en tidigare skogsbrand som brunnit i området. Resultatet av känslighetsanalysen visade att vegetationstyp och närhet till bebyggelse var de två känsligaste faktorerna. Detta kan ha berott på svagheter i viktningen. Förändringar av dessa vikter gjorde dock ingen skillnad för var de högsta cellvärdena uppstod, vilket indikerade att viktningen var robust. Valideringen gav olika resultat beroende på vilken ekvation som användes, men F2U gav en medelmåttig korrelation med referensbranden, vilket är ett acceptabelt värde. Det fanns endast marginella skillnader i hur väl de olika brandriskkartorna korrelerade med referensbranden. Tidsmässigt var 2 m upplösning långsammare än övriga upplösningar medan de övriga upplösningarna hade liknande tidsåtgång. Slutsatserna av denna studie var att höjdmodellens upplösning endast har marginella effekter på hur tillförlitliga brandriskkartorna blir. Tidsmässigt var det ingen skillnad mellan de olika upplösningarna, med undantag för 2 m upplösning som var betydligt långsammare än övriga. För brandriskkartering genom multikriterieanalys rekommenderas det att använda en upplösning på 20 eller 50 m på höjdmodellen enligt resultaten av denna studie.

Since businesses are constantly changing, making right decisions is a critical factor in order to achieve good results. In the thesis, two different decision support models are tested and the outcome is compared. This is done in cooperation with a company, Åmotfors Energi, who is facing a decision on how they can make use of their 30 GWh heat which they today do not have a paying customer for. Nine alternatives are used in the models and evaluated with seventeen different criteria. The purpose of this study is to compare and interpret the outcomes of two decision support models: the Analytical Hierarchy Process and Pugh Matrix Analysis. The purpose is also to investigate the main factors that influence the outcome of the models. The main research strategy was to use experimental design where three experts with various technical skills have scored the alternatives in both models. The alternatives have been carefully developed through an idea generation and idea selection phase. The results show that the models give different result when it comes to ranking the alternatives, both between the models and between the different experts. The empirical findings establish that the outcome from the models should be interpreted that the lowest scored alternatives can be eliminated for further research. The alternatives with the highest score should be further investigated before a decision could be made. Furthermore, what mainly affects the result is based on human factors.<br>Företag står inför ständiga förändringar och att fatta rätt beslut ses som en kritisk faktor för att uppnå goda resultat. I denna uppsats testas två beslutsstödjande modeller där utfallet av dem jämförs. Detta görs med hjälp av företaget Åmotfors Energi som står inför ett beslut om hur de kan använda deras 30 GWh värme som de i dagsläget inte har någon betalande kund för. Nio alternativ används i modellerna och utvärderas med sjutton uppsatta kriterier. Syftet med denna studie är att testa, jämföra och tolka resultatet från två beslutsstödjande modeller, den Analytiska Hierarkiska Processen och Pughs Matris Analys. Syftet är också att utreda vilka huvudfaktorer som påverkar utfallet av modellerna. Den huvudsakliga forskningsstrategin var ett experiment tre experter med olika tekniska färdigheter har poängsatt de olika alternativen i modellerna. Alternativen är omsorgsfullt framtagna genom en idégenereringsfas och en idéurvalsfas. Resultaten visar att modellerna ger olika resultat när det kommer till att rangordna alternativen, både vid jämförelsen mellan modellerna men även mellan experterna. Den empiriska studien visar att resultatet från modellerna bör tolkas som att de lägst rankade alternativen kan uteslutas, och de högst rankade alternativen bör utvärderas vidare innan ett besluta kan tas. Det som huvudsakligen påverkar resultatet baseras på mänskliga faktorer.