Academic literature on the topic 'Alternativ rörelse'

I artikeln analyseras en diskussion om vargen och dess existensberättigande som pågick i Österbottens Tidning under år 2018 i samband med att vargar rörde sig i trakten. Utgående från Paul Slovic analyseras hur tankegångar om risk byggs upp i materialet. Syftet för artikeln är att undersöka hur varg som risk produceras och hanteras i ett tidningsmaterial, med ett särskilt fokus på de roller som barnen tilldelas. Jag intresserar mig i synnerhet för tiden, och för vad som händer med den i dessa processer. En sammansmältning av Slovics tankar om risk och Heta Lähdesmäkis och Outi Ratamäkis analys av den farliga vargen som en diskursiv resurs i det kulturella minnet i Finland ger ett underlag för en analys av ett material som i sin helhet handlar om en konstruktion av risk för vargangrepp på barn. Jag föreslår termen ”maskhål” som ett alternativ till det som Lähdesmäki och Ratamäki kallar för tidshopp, för att visa på den cirkulära rörelsen i den nutida ständiga återkomsten till händelser som man själv inte upplevt – dödliga vargangrepp på barn i äldre tid. Maskhålet ger tillgång till vargangreppen oberoende av tid och plats, och jag ser de känslor som berättelserna genererar som den kraft som upprätthåller existensen av maskhålet. I processen synliggörs även vad jag kallar för barnets inneboende moraliska imperativ.

Ett av vår tids största utmaning är klimatkrisen och hur vi ställer om till ett hållbarare samhälle. Många menar att problematiken ligger i att dagens samhälle verkar i ett tillväxtparadigm som förhindrar omställning, och nedväxtrörelsen menar att detta måste lämnas och istället tänka nedväxt. I denna uppsats intresserar jag mig för hur nedväxtrörelsen ser på klimatomställningen, hur den ska gå till, vilka visioner om framtider vi bör sträva mot och nedväxtrörelsens syn på planeringens roll i dessa visioner.  Studiens har utformats i form av en mixed-method design där en litteraturstudie står i fokus och där forskningslitteratur inom nedväxt har utgjort den huvudsakliga empirin. Empirin har samlats in genom dokumentstudier och intervjuer där urvalet har gjort med hjälp av snöbollsmetoden. Materialet har analyserats utifrån teorin om planeringstänkandet objekt (det som planeras) och subjekt (det som planerar).  Studien kan ur ett nytt perspektiv delvis bekräfta tidigare dragna slutsatser om nedväxtrörelsen visioner om det gemensamma, delande, och lokalt deltagande samhället som deltar via direktdemokrati. Vidare visar studien att detta även genomsyrar synen på planeringsprocessen och planeringens roll. För planeringen förespråkas en kollaborativ och deltagande process där de lokala invånarna är lika mycket experter som planeraren. Dock visar studien också på att det inte endast finns en bild om planeringsobjektet och en bild om planeringssubjektet utan det råder delade meningar inom nedväxtrörelsen, bland annat vilken bebyggelsestruktur som bäst går i linje med nedväxtrörelsens grundidéer. Detta visar på en levande debatt bland aktivister och forskare.

ABSTRACT

Purpose/aim: Are there any differences between how “old” and “young” groups within social movements in Sweden view (value) and use alternative and mainstream media?

Material/method: The answer to the research problem is sought by conducting qualitative research interviews with representatives of four different groups: Alternativ Stad, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, Attac Sverige and Ingen Människa är Illegal. The theoretical framework consists of research on social movements, especially on their relation to media, and on alternative media.

Main results: There exist some, but not great, differences between how “old” and “young” groups view and use mainstream and alternative media. The differences are relatively small when it comes to views on media and somewhat larger concerning media use. These differences in media use stem mostly from the differences in organizational structure.

Keywords: Social movements, alternative media, mainstream media, media views, media usage.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden?   Metod & Urval Studien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl. Författarna hade tidigare varit i kontakt med skolan genom sin pågående lärarutbildning. Författarna valde att arbeta med år 8 då de ansåg att det är en turbulent tidsperiod med mycket fokus på prestation och betyg och att det därför skulle vara relevant att pröva avslappningsövningar i denna årskurs. Eleverna fick utföra långsamma rörelser i 2 x 7 min i början av idrottslektionerna under studieperioden. Därefter fick eleverna vid varje tillfälle fylla i en enkät baserat på ett POMS-test (Profile of Moods Test) för att skatta sin upplevelse av övningarna. Eleverna fyllde även i en skattning av sitt allmäntillstånd före och efter övningarna. Efter sista tillfället genomfördes kvalitativa intervjuer med två slumpmässigt utvalda respondenter.     Resultat och Slutsats 38 % av respondenterna hade tidigare prövat yoga, qigong eller andra typer av alternativa träningsformer/avslapnningsövningar. De övriga enkätsvaren samt intervjuerna visade att de långsamma rörelserna uppfattades som enkla och avslappnande. Under utförandet av rörelserna upplevde även eleverna att de var avspända och vid tre av studiens fem tillfällen uppskattade eleverna att de hade ett mer positivt allmäntillstånd efter genomförandet av övningarna. Tidigare studier samt intervjuerna i denna studie tyder på att elever i årskurs 8 upplever stressymptom i sin vardag, vilket har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av testgruppen uppger att de ej tidigare testat liknande träningsformer trots att läroplanen tydligt framhäver vikten av variation i idrottsundervisningen. Då testgruppen skattade övningarna som enkla och avslappnande, samt att intervjurespondenterna uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta med långsamma rörelser i framtiden, borde det vara motiverat att använda sig mer av långsamma rörelser och liknande övningar i idrott och hälsa undervisningen, för att ge eleverna ett verktyg att hantera dessa symptom och därmed i undervisning får möta hälsa utifrån en praktiskt inriktad stresshantering.

Den här studien handlar om Frihetsrörelsen, en nyetablerad rörelse som fått stor uppmärksamhet efter bland annat evenemanget Tusenmannamarschen där de marscherade mot Sveriges restriktioner som uppkommit på grund av COVID-19. Rörelsen beskriver hur de manifesterar för frihet och sanning och menar att makteliten försöker inskränka på människors frihet genom restriktionerna. Det går att göra kopplingar till flera angränsande subgrupper men vi valde att fokusera på Frihetsrörelsen. Rörelsen har publicerat ett videoklipp på sin egen Youtube-kanal med titeln Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj där två av grundarna samtalar om bland annat rörelsens syfte, symbolik, roller, aktivism och tron på ett politisk paradigmskifte. Det finns flera klipp publicerade av rörelsen men med tankte på videoklippets omfång av flertal ämnen som tas upp så valdes det specifika klippet ut att analyseras eftersom det bedömdes informationsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur rörelsen genom självpresentation och kommunikation övertygar för att locka fler anhängare och förmedla sitt budskap. Tidigare forskning som undersökts är Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right av Mattheis. och #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century av Jackson. De valdes som forskningsunderlag då båda artiklarna undersöker alternativa rörelser med högerextrema tankegångar, även Frihetsrörelsen är en alternativ rörelse vilket ger relevans. Det har genomförts en retorisk analys där rörelsens användning av appellformerna ethos, logos och pathos analyserats samt deras användning av altercasting har granskats. Huvudfrågeställningen lyder Hur väljer Frihetsrörelsen att presentera sig själva för att förmedla sitt budskap och locka fler anhängare? som besvarats med hjälp av arbetsfrågeställningarna Hur försöker Frihetsrörelsen övertyga med hjälp av ethos, logos och pathos? och Vilka sociala roller tillskriver Frihetsrörelsen män respektive kvinnor för att övertyga dessa att ansluta sig till rörelsen? Trots Frihetsrörelsens prat om att vara ovanför höger och vänster paradigmet så fann vi i studien tydliga kopplingar till de två högerextrema grupperna med tankebanor som till exempel upprätthållning och platsen av traditionella könsroller, vikten av att lyssna på sin intuition, aktivism och val av estetisk stil. Studien landar slutligen i att representanterna för rörelsen, Max och Filip, framställs genom appellformen ethos som till kompetenta och kunskapsrika. De använder sig till stor del av pathos genom till exempel skuldkänslor i deras kommunikation. Altercasting används flitigt som verktyg för att tillskriva anhängare mer könstraditionella sociala roller och identiteter som rörelsen själva kan gynnas av. Frihetsrörelsen är relativt nystartad och det finns många delar man kan välja att forska vidare i.
This study is about Frihetsrörelsen (Freedom movement), a newly established movement that got a lot of attention during the event called Tusenmannamarschen, where they marched against Sweden’s restrictions caused by COVID-19. The movement manifests freedom and truth and they mean that the power-elite is trying to restrict our freedom through these restrictions. There are connections one can make to adjacent subgroups but in this work we put our focus on analyzing Frihetsrörelsen. They have uploaded a video on their Youtube channel with the title: Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj (Max Winter and Filip Sjöström about the importance of having courage to stand up at the first of May) where two of the founders talk about the movement's purpose, symbolism, roles, activism and their belief in a paradigm shift. There were several other videos to choose from but because of this particular video’s rich content, we made the decision that it held the most fruitful information for our analysis. The purpose of our study is to examine how the movement, through their self presentation and communication, tries to bring in more followers and mediate their message. Earlier research that we chose to examine is: Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right by Mattheis. and #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century by  Jackson. Which both examined the topic of alternative movements with far-right extremist ideas, Frihetsrörelsen can also be classified as such and therefore is relevant. We have conducted a rhetorical analysis using the forms of appeal that consists of ethos, logos and pathos as well as altercasting. Our main research question is as follows: How does Frihetsrörelsen present themselves to mediate their message and attract new followers?. This question is answered by our work questions: How does Frihetsrörelsen convince with the help of ethos, logos and pathos? and What social roles do Frihetsrörelsen ascribe to men and women to convince them of joining the movement? Even though Frihetsrörelsen talks about being above the paradigm of right and left politics, we found that they have distinct connections to the two far-right extremist groups we examined, with thoughts such as upholding the traditional views of gender roles, acknowledgement of your intuition, activism and selection of an aesthetic style. The study concludes that the representatives, Max and Filip, are presented through the ethos form of appeal as competent and knowledgeable. For the most part they use pathos through feelings of guilt in their communication. Altercasting is used frequently as a tool to assign their followers with more traditional gender roles and identities that the movement itself benefits from. Frihetsrörelsen is somewhat newly established and there are many pieces you can choose to continue researching.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.

Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.

Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.

De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel Att sekter är farliga - det vet väl alla? stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner.

I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet.

Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor.

Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.