Dissertations / Theses on the topic 'Alkoholvanor'

The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work.

Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.

Bakgrund: I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. Metod: Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. Resultat: Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. Konklusion: Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.

Allt fler minderåriga får tag på alkohol och dricker sig fulla, debutåldern ligger på omkring 14 år. När ett barn som under påverkan råkar illa ut haglar beskyllningarna tvärs genom samhället om vad som egentligen föräldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. Vår undersökning syftade till att klargöra just den frågan. Vad som görs i samhället för minderåriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med människor från alla de grupper som är inblandade i ämnet kunde vi få fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som användes, besvarade de frågeställningar som var väsentliga för helheten. Det finns de som anser att huvudansvaret ligger hos föräldrarna medan andra anser att det är nattklubbsägare som brister i sina ålderskontroller. Huvudsaken är dock den att de vuxna i vårt samhälle inte tar sitt ansvar när det gäller att förhindra att minderåriga får tag på alkohol. Den brist på moral och normer som verkar råda hos dagens ungdomar driver dem att söka efter medel som ska fylla det tomrum som de vuxna hjälpt till att skapa.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar på hennes ohälsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv såsom besvärliga uppväxtförhållanden, en tidig alkoholdebut och dåliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt på hennes alkoholkonsumtion. Det fanns också ett klass- och genusperspektiv. Resultatet visade att kvinnor som hade en besvärlig uppväxt med våld och övergrepp konsumerade mer alkohol i det vuxna livet än de kvinnor som hade ”normal” uppväxt och vuxenliv. Ohälsosamma alkoholvanor var också relaterat till en tidig alkoholdebut och en tidig alkoholdebut var i sin tur relaterat till flickor som hade en låg självkänsla och ett aggressivt beteende. Kvinnor i relationer där partnern missbrukade, våldtog och misshandlade gjorde att kvinnans alkoholkonsumtion ökade. Klassperspektivet var tydligt sammanlänkat med en högre alkoholkonsumtion hos kvinnor som var skilda eller änkor, kvinnor som hade låg inkomst och låg utbildning, kvinnor som inte hade någon familj eller kvinnor som var deprimerade. Sammanfattningsvis visar resultatet att flera aspekter i en kvinnas liv såsom uppväxtförhållanden och socialsituation inverkar på hennes alkoholvanor. Detta är något som behöver uppmärksammas både i vården och i samhället.

The aim of this literature review was to describe if/how a woman´s social situation and background affects her unhealthy alcohol habits. A search in the Medline database found nine scientific articles. They were thoroughly processed and valued for quality. The results showed that different stages in a woman’s, life, upbringing, age of onset of drinking and relationships in adulthood had a negatively effect on her alcohol consumption. The results also highlighted a class and gender perspective. The results revealed that women, who went through childhood and adulthood with adverse experiences such as, sexually assaulted and abused physically or mentally were more likely to have hazardous high alcohol consumption rates in adulthood. Unhealthy alcohol habits were linked to the age of onset of drinking which also was linked to girls who had an aggressive behavior and a low self-esteem when they grew up. Women who lived in a relationship where the partner abused substance or assaulted her resulted in a more frequent alcohol drinking in more hazardous amounts. The class perspective was strongly associated with a woman’s unhealthy relations’ to alcohol for example; when the woman were widowed, divorced, women with a income around the poverty line, women with low or no education at all, women who had no family or women who were depressed, were more likely to have an high alcohol consumption then women who had a family, a good income and an education. In summary the result showed that several aspects in a woman’s life, upbringing and social situation do affect her alcohol habits. This is knowledge that needs attention both in the health care and in the society.

Tidig upptäckt och intervention är av stor vikt när det gäller att komma till rätta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem använder man sig inom vården av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras på olika sätt, till exempel som enkät eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gällande vilket distributionssätt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssätt. Här undersöks enkät- respektive intervjumetod. De screeninginstrument som används i studien är Alcohol Use Disorders Identification Test och CAGE. Undersökningsdeltagare var 47 studenter vid Stockholms respektive Uppsala Universitet. Samtliga deltagare gjorde både enkät och intervju. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten avseende totalpoängen. Däremot fanns en signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten i en enskild fråga på Alcohol Use Disorders Identification Test.

Aim

The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?

Method

Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.

Results

According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school.

Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol.

Conclusion

The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party.

Syfte

Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas?

Metod

Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller.

Resultat

Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma.

Slutsatser

Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.

Frågeställningar:

- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?

- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?

- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen?

o Erfarenheter av alkohol

o Umgängeskrets inom laget

o Ekonomi

o Medvetenhet kring förebyggande arbete

Metod

Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen.

Resultat

De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen.

Slutsats

Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.

Alkohol är den drog som används mest i Sverige, antalet missbrukare ökar ständigt och alkoholism ses som en av de största folkhälsosjukdomarna i världen. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans behov av utbildning i alkoholfrågor för att kunna arbeta med patienter med alkoholproblem. Artiklar granskades samt analyserades och relevant material extraherades för att sedan sorteras under tre olika kategorier. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade fått lite utbildning inom området alkohol, vilket resulterat i att patienter hade fått felaktig rådgivning. Sjuksköterskor tyckte att det var mer krävande att jobba med patienter med alkoholproblem än andra patientgrupper. Ett utfall av resultatet var att sjuksköterskor ställde sig positiva till mer utbildning inom ämnet. I diskussionen kom författarna fram till att utbildning var en viktig faktor för att förbättra sjuksköterskors kunskap, förmåga att kunna identifiera och ge rådgivning till patienter med alkoholproblem. Utbildning visade sig vara en nyckelkomponent för att sjuksköterskan skulle kunna användas som en viktig resurs i arbetet mot alkoholismen.  

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters

alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev

hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den

bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt

studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt

studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en

semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika

huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra

var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta

intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper

då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare

underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie

kunde relateras till alkoholkonsumtion.

The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits

among some university students. The purpose of this study was to find out how the

students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on

was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the

students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption?

How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did

the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a

semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch

different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the

age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20

to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most

of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it

came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing

patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as

back-lying patterns for the alcoholconsumption.

I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5

procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagets

öppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd av

åldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gäller

alkoholkonsumtion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i en

kommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning har

gjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och deras

alkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.

En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använts

kommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.

Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat i

kommunen. Det har mellan åren blivit vanligare att eleverna i årskurs nio skaffar vin

och starksprit från ”annan vuxen”.

Ett nyöppnande av ett Systembolag, med ökad tillgänglighet av alkohol som följd, har

inte lett till att andelen konsumerande ungdomar av alkohol i årskurs nio i kommunen

ökat, däremot ses en signifikant minskning bland flickorna.

2019-01-17

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

The purpose on this study is to determine the extent of possible connections between tendencies to increased violent behavior and increased alcohol consumption among a total cohort of girls in the 9th grade compulsory school and 2nd grade upper secondary school in a Swedish county. In 2004 the Epidemiological Department carried out a health-status survey, using a self-report questionnaire, with students from both private and public schools in a specific county in Sweden. All respondents (N= ca 4000), attending all compulsory (at 9th grade) and upper secondary schools (second tier) on the survey date completed the questionnaire. For this particular study, 9 questions from the questionnaire, all concerning self-reported violent behavior and alcohol consumption habits were used either individually or combined in index variables. The result showed that while violence experience is low among these 4000 girls, it increased in relation to a corresponding increase in alcohol consumption. Self-reported violent behavior is higher for girls in the 9th grade, while the alcohol experience is higher for girls in the 2nd grade of the upper secondary school. Violence in relation to alcohol is a significant phenomenon that is more distinct for girls in the 9th grade compared to girls in the 2nd grade of the upper secondary school.