Academic literature on the topic 'Ålen 2001'

Denna rapport sammanställer information om projektet Ålen i Fardume träsk, som startade 1980 på Gotland med syftet att undersöka både ekologiska och ekonomiska resultat av ålutsättningar. Då projektet varit igång sedan 1980 har flera aktörer varit inblandade, och data har lagrats i pärmar och digitalt på olika hårddiskar, servrar och databaser genom åren. Syftet med denna rapport är därför att redogöra vad som gjorts inom projektet sedan 1980 fram till idag (2022), för att ge en bakgrund till det arbete som gjorts, vilka studier som publicerats med data från platsen och vilket data som idag finns tillgängligt. Denna syntes är nödvändig för att möjliggöra framtida användning av insamlad data från ålprojektet vid Fardume träsk. Totalt har ca 101 000 ålindivider satts ut i Fardume träsk, 1980 sattes det ut ca 53 000 individer och 1989 sattes det ut ytterligare ca 48 000 individer. Det introducerade ålbeståndets utveckling har sedan följts upp kontinuerligt via en fälla som fångar utvandrande ål från Fardume träsk i Bångån. Fällan har varit drift sedan 1980 och det samlas fortfarande in ål här vilket idag finansieras via SLU Aqua och länsstyrelsen Gotland. Fällan i Bångån har genererat utvandringsdata (antal fångade ålar per år) samt individdata då ål samlats in från fällan för individprovtagning i laboratorium. Totalt har det publicerats åtta vetenskapliga artiklar baserat på data från Fardume träsk, den första publicerades 1986 och den sista 2003. Sedan 2003 har inga vetenskapliga artiklar publicerats med data från Fardume träsk. Otoliter från ål från Fardume träsk har använts för att utveckla och validera åldersläsning av ål då de har en känd ålder (utsatta antingen 1980 eller 1989). Data från Fardume träsk gicks igenom av personal på SLU Aqua under 2020 och 2021 då det fanns flera frågetecken kring datakvalitén och var data lagrades. Sammanställningarna visade att fångstdata från fällan i Bångån behöver ses över och jämföras med fältprotokoll (främst efter 1995) men det går att använda data idag för att säga att det bör ha fångats minst 14 914 individer i fällan under 1980-2022. Individdata finns idag sparade i två separata Excel-filer samt i SLU Aquas databas Sötebasen, dessa filer behöver ses över, kombineras, kontrolleras så att inte samma individ förekommer flera gånger och sedan lagras på en beständig plats innan det kan användas i forskningssyfte. Det finns idag 26 år med data från Fardume träsk som inte använts i någon (för oss) känd vetenskaplig artikel eller rapport. Data från fällan i Bångån skulle kunna användas för att utvärdera hur stor andel av utsättningen som återfångats vilket kan användas för att skatta hur mycket ål som producerats på en känd sjöareal, möjliggöra nya studier gällande utvandringsstorlekar, kondition, tillväxt, parasitering med mera. Individdata skulle kunna användas för att följa tillväxtmönster, överlevnad, könsfördelning, konditionsfaktorer och storleksstrukturen för den ål som vandrat ut från Fardume träsk via Bångån samt för att utvärdera hur länge utsatt ål stannar i ett system efter en utsättning.

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2022 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2022 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var samma som föregående års produktionsrekord av elektricitet. Den rekordstora produktionen kan härledas till de senaste åren moderniseringar och livstidsförlängande åtgärder i anläggningarna, vilket resultaterat i effekthöjningar i kraftverket. Den höga produktionen under 2022 medförde därmed en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25ºC i 29 dagar under sommarperioden. På grund av revisionsarbeten på F2 under juli månad förekom inga extrema temperaturer över 29ºC i Biotestsjön, något som vanligtvis brukar förekomma under högsommaren. I utsläppsområdet för F3 noterades vattentemperaturer över 30°C under endast ett dygn och med högsta notering 30,1°C i mitten av augusti. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 37,5 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2022, närmare 20 miljoner färre jämfört med 57 miljoner individer som fastnade 2021. Det lägre antalet beror på att det fastnade färre årsyngel under hösten, som kan vara ett tecken på att det har varit sämre fiskreproduktion i närområdet under 2022, vilket också återspeglades i yngelundersökningarna i Forsmarksskärgård. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i provtagningarna och omfattade cirka 85 % av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationen var relativt litet. Till skillnad från tidigare år var förlusterna av ål högre under våren än på hösten, med fler småväxta individer. Genom framtagen metodik kunde totalt fem ålar tas hand om och återutsättas till havet levande. Under de senaste åren har varmvattenarterna mört, björkna och sutare blivit allt vanligare i silstationerna, sannolikt en effekt av de gynnsamma förhållandena i Biotestsjön för lek hos dessa arter. Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk var de absolut största som någonsin observerats. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, björkna, abborre och sarv. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Förutom stora mängder lekmogen mört och abborre förekom höga tätheter av björkna under våren. Under senare år förefaller även tätheterna av gädda och sutare ha ökat i området. För ålen däremot är utvecklingen den motsatta och förekomsten av arten är låg i jämförelse med tidigare år. Till skillnad från nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga så kallade kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2022, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer. Under hösten 2022 noterades flera äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön; 7 % av undersökta abborrar var fyra år eller äldre. Tidigare år har nästintill samtliga abborrar varit tre år eller yngre. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var höga om än något lägre jämfört med rekordfångsterna 2021. Fångsterna för de flesta arterna var något lägre än föregående år, men de mindre totala fångsterna var till stor del ett resultat av de förhållandevis låga antalet fångade mörtar i Forsmark. Förekomsten av mört i undersökningsområdet har under nästintill hela provfiskeperioden uppvisat en negativ utveckling, men har med de stora fångsterna under de senaste tre åren visat på en möjlig återhämtning. Det Sammanfattning låga antalet mörtar i årets provfisken i kombination med den förhållandevis låga förekomsten i silstationen skulle kunna tyda på en generell minskning av mört i Forsmarks skärgård. Ett fåtal individer registrerades av sutare och vimma, två karpfiskar (Cyprinidae) som vanligtvis inte förekommer i provfisket, men som de senaste åren blivit alltmer vanliga i fisket. Under 2022 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt tio arter i Forsmark och femton arter i referensområdet Finbofjärden. Likt tidigare år var arttätheten högre i referensområdet än i Forsmark på både djupa och medeldjupa bottnar. Förekomsten av nyckelarten vitmärla var lägre än föregående år på samtliga stationer både i Finbofjärden och Forsmarks skärgård. Alla hårdbottenstationer frånsett Borgarna hade ett högre artantal än föregående år, men på alla stationer utom Plymen var individtätheten lägre. I Biotestsjön hade individtätheten mer än halverats jämfört med senaste året. Förändringen beror främst på den ovanligt låga förekomsten av tångmärla. Den låga förekomsten kan troligtvis kopplas till de stora mängderna röd pungräka som tillkommit på lokalen. Den röda pungräkan hittades för första gången under 2021 då en enda individ registrerades, medan under 2022 hittades nästan 280 individer per artificiellt substrat. Antalet sjöfåglar i inventeringsområdet var fortsatt hög under 2022. De höga förekomsterna kan förklaras med att antalet mellanskarv i undersökningsområdet dubblerades jämfört med 2021. Den största mängden mellanskarv observerades i Biotestsjön och likt tidigare år noterades misslyckade häckningsförsök. Biotestsjön är det enskilt viktigaste området för sjöfågel i Forsmarks skärgård följt av Asphällafjärden utanför intagskanalen. Utsläppet av varmt kylvatten från kärnkraftverket in i Biotestsjön ger bra förutsättningar till hög produktion av vegetation, bottenlevande djur och fisk samt en isfri yta under vintern. Detta ger gynnsamma förhållanden för sjöfågel under hela året men särskilt under häckningstiden och vinter. Antalet viggar i Forsmarks skärgård var lägre under 2022 jämfört med föregående år, trots detta var viggen tillsammans med mellanskarven de mest vanliga förekommande arterna. Förekomsterna av knölsvan var fortsatt hög i Forsmarks skärgård, trots att antalet var något lägre än föregående år. Det finns skillnader för vilka funktionella grupper som nyttjar de olika områdena i inventeringsområdet. Fisk- och växtätande fåglar föredrar Biotestsjön året om medan bottendjursätande fåglar visar skillnader säsongsvis med en täthetstopp i Biotestsjön under hösten och i Asphällafjärden under vintern.