Academic literature on the topic 'Adnyamathanha people'

Indigenous Australians experience high levels of untreated dental disease compared to non-Indigenous Australians. We sought to gain insight into barriers that prevent Indigenous Australians from seeking timely and preventive dental care. A qualitative study design was implemented, using face-to-face interviews conducted December 2019 to February 2020. Participants were 20 Indigenous Australians (10 women and 10 men) representing six South Australian Indigenous groups; Ngarrindjeri, Narungga, Kaurna, Ngadjuri, Wiramu, and Adnyamathanha. Age range was middle-aged to elderly. The setting was participants’ homes or workplaces. The main outcome measures were barriers and enablers to accessing timely and appropriate dental care. The findings were broadly grouped into eight domains: (1) fear of dentists; (2) confusion regarding availability of dental services; (3) difficulties making dental appointments; (4) waiting times; (5) attitudes and empathy of dental health service staff; (6) cultural friendliness of dental health service space; (7) availability of public transport and parking costs; and (8) ease of access to dental clinic. The findings indicate that many of the barriers to Indigenous people accessing timely and appropriate dental care may be easily remedied. Cultural competency training enables barriers to timely access and provision of dental care to Indigenous Australians to be addressed. The findings provide important context to better enable health providers and policy makers to put in place appropriate measures to improve Indigenous people’s oral health, and the Indigenous oral health workforce in Australia.

This work is a linguistically based historical ethnography of the mammal species of the Flinders Ranges, South Australia, from pre-European times to the present day. The research was motivated by linguistic evidence in the Adnyamathanha people's language, Yura Ngawarla, for the recent existence of a number of mammals in the Flinders Ranges region. The work aims firstly to identify each species represented by those language terms and to discover the identity of other species also present in the past 200 years. Secondly, it aims to present an exhaustive ethnography of mammals for that region. This work is essentially cross-disciplinary, with research extending into the often overlapping fields of linguistics, anthropology, archaeology, applied science, historical zoology and history. Comparative linguistics, oral tradition, historical records, scientific data and sub-fossil material are used to identify the species present at European occupation and their role in traditional Aboriginal life, and in passing, to establish the former existence and distribution of those species throughout the region of the two South Australian gulfs. An inventory of extant and extinct Flinders Ranges species is established. Linguistic, ethnographic, zoological and historical data are used to estimate when species extinction occurred, and what may (or may not) have been the main factors involved. A significant outcome of this work is the documentation of a part of Aboriginal knowledge which itself was on the verge of extinction, and the affirmation of well attested Aboriginal oral tradition as an authentic 'authoritative source'. Conclusion: Prior to European occupation the Flinders Ranges had a rich mammalian fauna comprising around 60 native species. These played a significant part in Aboriginal people's diet, manufacturing industry and cultural and spiritual life. By the end of the first half century of European occupation or soon after around two thirds of the terrestrial species had vanished. The effect of these events on Aboriginal people's ability to survive in their own territory was devastating and irreversible.

Asymmetrical conflicts and power relations between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Many Indigenous groups are struggling to maintain their lands as Indigenous perspectives on connection to Country are frequently undervalued or dismissed in favour of extractivist ideologies. While this conflicted interface has been researched in various parts of the world, studies exploring conflicts and power relations with extractive industries from Indigenous perspectives are few. This thesis is an international comparison aiming to illuminate situations of conflict and asymmetrical power relations caused by extractivism on Indigenous lands from new viewpoints. By drawing on two single case studies, the situations for Laevas reindeer herding Sami community in northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia are compared and contrasted. Yarning (a form of interviewing) is used as a method for data collection and in order to stay as true as possible to the research participants’ own words a number of direct quotes are used. The analysis employs peace researcher Johan Galtung’s concepts of cultural and structural violence as analytical tools to further explore the participants’ experiences of interactions with extractive industries and industrial proponents, including governments. In addition, the thesis introduces the concept of extractive violence as a complement to Galtung’s model. Extractive violence is defined as a form of direct violence against people and/or animals and nature caused by extractivism, which predominantly impacts peoples closely connected to land. The concepts of structural and cultural violence are understood as unjust societal structures and racist and discriminating attitudes respectively. A number of main themes could be identified in the research participants’ narratives. However, the most prominent on both continents was connections to Country and the threat that extractive violence posed to these connections. The results show that although the expressions of cultural, structural and extractive violence experienced by the two Indigenous communities varied, the impacts were strikingly similar. Both communities identified extractive violence, supported by structural and cultural violence, as threats to the continuation of their societies and entire cultures. Furthermore, the results suggest that in order to address violence against Indigenous peoples and achieve conflict transformation, Indigenous and decolonising perspectives should be heard and taken into account.
Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolksgrupper får ofta förödande konsekvenser för urfolken. På grund av assymetriska maktförhållanden mellan urfolk och majoritetssamhällen som råder på de flesta ställen i världen utsätts många urfolk systematiskt för rättighetskränkningar. Många urfolksgrupper kämpar idag för att bevara sina marker eftersom urfolks perspektiv och kopplingar till marken ofta förminskas eller ignoreras när de står i motsättning till extraktiva ideologier. Även om extraktivism och påverkan på urfolk och urfolksgrupper varit fokus för tidigare studier saknas forskning som utgår från urfolkens perspektiv. Denna avhandling är en internationell jämförelse med syfte att, från nya synvinklar, belysa konfliktsituationer och asymmetriska maktrelationer som orsakats av extraktivism på urfolks marker. Avhandlingen jämför och kontrasterar två fallstudier som utförts med Laevas č earru (sameby) i norra Sverige och Adnyamathanha-folket i delstaten South Australia. I fallstudien som utförts tillsammans med Laevas č earru ingår en grupp av totalt sex forskningsdeltagare, fyra män och två kvinnor. Det var dock framför allt två forskningsdeltagare som intervjuades med anledning av den konfliktsituation mellan Laevas č earru och gruvbolaget LKAB, som står i fokus för artikel I i avhandlingen. I den australiska fallstudien, som utförts tillsammans med Adnyamathanha-folket, ingår en grupp av sju forskningsdeltagare bestående av fyra kvinnor och tre män. Denna studie, artikel II, behandlar Adnyamathanhafolkets kamp mot de australiska och sydaustraliska regeringarnas förslag om att inrätta kärnavfallsdepåer på Adnyamathanhas marker. För att inhämta material användes yarning (en typ av intervjumetod) och för att återge forskningsdeltagarnas ord så rättvisande möjligt inkluderades ett antal direktcitat i texterna. För att möjliggöra en mer djupgående analys av forskningsdeltagarnas upplevelser av konflikter med utvinningsindustrier och förespråkare för extraktivism, inklusive regeringar och stater, användes Johan Galtungs modell, känd som Galtungs våldstriangel, som analysverktyg. Galtungs modell innefattar strukturellt, kulturellt och direkt våld. Direkt våld definieras som fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, strukturellt våld utgörs av orättvisa och diskriminerande samhällsstrukturer och kulturellt våld är de attityder som får det strukturella och således även det direkta våldet att te sig legitimt. Föreliggande avhandling introducerar även konceptet extraktivt våld som ett komplement till Galtungs modell där xvi det ersätter direkt våld. Jag definierar extraktivt våld som en typ av direkt våld mot människor och/eller djur och natur orsakat av extraktivism som framför allt påverkar människor med starka kopplingar till sina marker. Extraktivism förstås här som alla typer av aktiviteter som extraherar stora mängder av resurser från marker och människor, exempelvis gruvdrift, skogsbruk, fiske, lantbruk och turism. I forskningsdeltagarnas utsagor identifierades ett antal nyckelteman. Dessa teman uppvisade både likheter och skillnader beroende på deltagarnas olika situationer och förutsättningar. Det mest framträdande temat på båda kontinenterna var dock ”connection to Country” eller kopplingar till marken. Båda grupperna beskrev hur marken och deras förhållande till den innefattade historia, kunskap, traditioner och kultur. För Adnyamathanhagruppen var det mest centrala att rädda och bevara heliga platser som hotas av extraktivism och för Laevas č earru sågs renskötseln och bevarandet av markerna för renarnas skull som det mest väsentliga. Avhandlingens resultat visar att även om de former av kulturellt, strukturellt och extraktivt våld som forskningsdeltagarna upplevde varierade, var effekterna av våldet slående lika. Båda grupperna identifierade extraktivt våld, understött av strukturellt och kulturellt våld, som hot mot fortlevnaden av deras samhällen och kulturer. Resultaten pekar även på vikten av att urfolkens perspektiv inkluderas och blir hörda om konflikttransformering mellan utvinningsindustrier och urfolk ska kunna uppnås.