Academic literature on the topic '130205 Visual communication'

The background of this study is the frequent occurrence of early childhood accidents. Children as objects of protection need to be equipped with knowledge and attitudes and behaviors related to their safety. One way to avoid early childhood hazards is to increase their understanding of hazards and ways to overcome hazards through personal safety education. The study aimed to describe the implementation of early childhood self-education education and find out the results of the assessment in the Gaharu Plus KB. This research is a case study with a qualitative exploratory approach. This research was conducted from July to September 2018 involving all children (63 people). The results showed that the method of self-safety education in KB Gaharu Plus was PAUD Watching method. This method is the result of the development of the model at BP PAUD & Dikmas East Kalimantan. The stages include learning hazards, hazard surveys, hazard maps and ways to avoid hazards. Children can attend the process of self-education education. However, there were still 18.60% of new children began to develop in telling the results of the description related to potential hazards. Personal safety education in KB Gaharu Plus can improve children’s understanding of hazards and how to avoid them. References Amelia, L. (2012). Metode kindergarten watching siaga bencana gempa bumi terhadap stimulasi kecerdasan visual spasial dan kecerdasan kinestetik anak usia dini di TK Syeikh Abdurrauf Blang Oi Banda Aceh. Jurnal Tematik, 5(2), 165-179. doi: https://doi.org/10.24114/jt.v5i02.3207 Arikunto, S. (1995). Manajemen penelitian. Jakarta: Rineka Cipta. Balitbangkes Kementerian Kesehatan RI. (2013). Riset kesehatan dasar. Diakses melaui http://www.depkes.go.id/resources/download/general/Hasil%20Riskesdas%202013.pdf Bolig, G., Wahl, H.A., & Svendsen, M.V. (2009). Primary school children are able to perform basic life-saving first aid measure. Journal of Resuscitation, 80, 689-692. Direktorat Pembinaan PAUD Dirjen PAUD & Dikmas. (2015). Pedoman pengelolaan pembelajaran pendidikan anak usia dini: Pedoman implementasi kurikulum 2013 PAUD. Jakarta: Kemdikbud. Direktorat pembinaan PAUD Dirjen PAUD & Dikmas. (2015). Petunjuk teknis penyelenggaraan PAUD holistik integratif di satuan PAUD. Jakarta: Kemdikbud. Effendi, A. (2016). Kegiatan menggambar pada anak usia dini. Diakses melalui http://paudunia.blogspot.co.id pada tanggal 16 September 2017. Hartati, S. (2005). Perkembangan belajar pada usia dini. Jakarta: Departemen Pendidikan Nasional. Indarwati, R.D. (2011). Hubungan antara pengetahuan dan sikap orang tua tentang bahaya cedera dan cara pencegahannnya dengan praktik pencegahan cedera pada anak usia toddler di kelurahan Blumbang Kecamatan Tawangmangu Kabupaten Karanganyar. GASTER, 8(2), 750-764. http://www.jurnal.stikes-aisyiyah.ac.id/index.php/gaster/article/view/26 Istifada, R., & Permatasari, H. Keselamatan diri anak SMP terhadap resiko terjadinya kecelakaan di sekolah. Diakses melalui http://lib.ui.ac.id/naskahringkas/2015-09/S52892-Rizkiyani%20Istifada pada tanggal 31 Oktober2018. Istiqomah, A. (2015). Upaya meningkatkan perhatian anak melalui metode bercerita dengan media boneka tangan pada anak kelompok A TK ABA Jogoyudan Yogyakarta. Pendidikan Guru PAUD S-1, IV(7), 1-8. http://journal.student.uny.ac.id/ojs/index.php/pgpaud/article/view/365 Kuschithawati, S., Magetsari, R., & Ng, N. (2007). Faktor risiko terjadinya cedera pada anak usia sekolah dasar. Berita Kedokteran Masyarakat, 23(3), 131-141. doi: https://doi.org/10.22146/bkm.3620 Lamb, et.al. (2006). Children’s acquisition and retention of safety skills: the lifeskills program. Injury Prevention,12(3),161-165. doi: http://dx.doi.org/10.1136/ip.2005.010769 Muchtamadji, A. (2004). Konsep dan penerapan pendidikan keselamatan. Jakarta: Direktorat Jenderal Olahraga. Nugratmaja, A.S. (2011). Penatalaksanaan pencegahan kecelakaan anak usia prasekolah di Dusun Geblagan Kecamatan Kasihan Kabupaten Bantul. Tesis. Yogyakarta: Universitas Muhammadiyah Yogyakarta. Ogawa, Y. (2005). Town watching for disaster reduction for effective and successful risk communication. United Nations World Conference on Disaster Reduction Kobe, Japan. OHSAS. (2007). Sistem manajemen keselamatan dan kesehatan kerja-persyaratan (occupational health and safety management systemsrequirements). Diakses melalui https://nuruddinmh.files.wordpress.com/2013/08/ohsas-18001-2007-dual-language.pdf pada tanggal 22 Oktober 2018. Sandy, W. (2012). Tingkat pengetahuan tentang keselamatan pada siswa sekolah dasar. Skripsi. Depok: Universitas Indonesia. Sari, S. A., & Khatimah, K. (2015). The application of school watching method to increase the earthquake disaster preparedness of primary school students MIN Blang Mancung, Aceh. Journal of Education and Learning, 9(3), 241-245. doi: http://dx.doi.org/10.11591/edulearn.v9i3.2301 Sumargi, A.M., dkk. (2005). Apa yang diketahui anakanak sekolah dasar tentang keselamatan dirinya: Studi pendahuluan tentang pemahaman akan keselamatan diri. INSAN Media Psikologi, 7(3), 226-249. http://journal.unair.ac.id/INSAN@apa-yang-diketahui-anakanak-sekolah-dasar-tentang-keselamatandirinya-article-1167-edia-8-category-10.html Sumargi, A.M., & Simanjuntak, E. (2010). Pemahaman dan sikap orang tua pada keselamatan diri anak-anak usia dini. Temu Ilmiah Nasional IPPI, IPS & Fakultas Psikologi UNAIR. Vinje, M.P. (1991). Children as pedestrian: abilities and limitations. Accident, Analysis and Prevention, 13(3), 225-240. doi: https://doi.org/10.1016/0001-4575(81)90006-3

Ett inkonsekvent användande av den visuella kommunikationen kan leda till förvirring hos mottagaren och ge negativa associationer för företaget. För att undvika förvirring är det viktigt med tydliga riktlinjer för hur ett företags visuella kommunikation ska förmedlas till mottagaren. Syftet med denna fallstudie var därför att undersöka vilka layoutprinciper som är nödvändiga för att skapa en enhetlig visuell kommunikation för tryckt marknadsföringsmaterial. Vidare undersöktes även hur dessa aspekter bör användas i layoutarbetet av tryckt marknadsföringsmaterial. Fallet som studien utgick ifrån var Fiskexporten, ett livsmedelsföretag i Varberg. För att svara på syftet delades studien in i två faser, designfas 1 respektive designfas 2. Eftersom studien hade två designfaser användes en explanantory sequential mixed method design. Studien visade de layoutprinciper som finns till hands för designarbetet av visuell kommunikation kan delas in i rörliga- och fasta layoutprinciper. De rörliga layoutpricniperna kan, beroende på hur de används skapa en mer eller mindre enhetlig visuell kommunikation. De fasta layoutprinciperna är däremot nödvändiga och grundläggande för effektiv och enhetlig visuell kommunikation. Det slutgiltiga resultaten av studien var att ett konsekvent användande av både rörliga- och fasta layoutprinciper ger intrycket av enhetlighet mellan olika marknadsföringsmaterial.

Film har påvisats vara en populär metod för effektiv inlärning men inga tidigare undersökningar berör hur den visuella stilen av film i undervisning kan påverka inlärningen. Denna studie går därför ut på att undersöka skillnaderna mellan en saklig, informativ animerad film och en cartoon-animerad film i hur de fungerar och uppfattas i ett lärandesammanhang. Studien innefattar en litteratursökning kring multimediainlärning, kommunikation i film och animationsprinciper som sedan mynnat ut i två animerade filmer, en saklig och en med cartoon-karaktär. Dessa filmer har jämförts i kvalitativa användartester med en högstadieklass för att undersöka förståelsen och uppfattningen kring filmerna. Slutsatserna från studien är att båda filmerna skulle passa i ett lärandesammanhang, dock krävs en djupare och större undersökning för att förstå hur de olika filmerna påverkat inlärningen. Den största skillnaden mellan filmerna ligger i hur underhållande de upplevs, den cartoon-animerade filmen upplevs vara roligare och väcker intresset hos många av testpersonerna, dock upplevde flera att den även var distraherande och att de fokuserade mer på underhållningen än faktan som presenterades. För att fullt svara på syftet krävs en fortsatt studie kring ämnet.

Samhället idag sitter på ett stort kulturarv av bilder som nu digitaliserats i stora digitala bildarkiv. För att allmänheten ska få möjlighet att ta del av detta så har denna studie undersökt hur man kan skapa en interaktiv tjänst som ger åtkomst till ett stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse. För att besvara detta har en kvalitativ studie genomförts med en blandning av forskning genom design och fallstudie. Studiens har bestått av intervjuer med en intendent på Norrköpings stadsmuseum och fokusgrupper som besvarar målgruppens efterfrågan. Utifrån detta skapades designförslag som testades med hjälp av användbarhetstester och som därefter utvärderades genom en induktiv kvalitativ analys. Studiens resultat visar att skapandet av en interaktiv tjänst som ger åtkomst till ett stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse bör utgå från en tydlig och engagerande interaktion. Med bilder som får ta stor plats och med element som kan öka intresset i form av karta som visualliserar bildens position och tidslinje som ger möjlighet till filtrering.

Denna studie är ett kandidatarbete utfört på kandidatprogrammet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Studien är en kvalitativ designfallstudie som genomförts i samarbete med dansgruppen Pussytiv Dance, där en installation innehållande dans och rörlig bild har utvecklats. Studien syftar till att undersöka hurvida samhällsdebatten om offentlig amning kan kommenteras genom rörlig bild som en del av denna installation. Installationen visades på Feministisk Festival i Malmö 10 juni 2016. Målet med installationen är att väcka tankar, känslor och skapa diskussion om det samtida samhällsklimatet kring offentlig amning i syfte att bidra till en attitydförändring. Debatten om amning på offentlig plats präglas av frågor som rör paradoxen kring kvinnans bröst som sexuellt objekt och matbärare. Samhällets normer leder till att kvinnor känner sig obekväma att amma på offentlig plats, där det även har skett diskriminering i samband med amning. Dessa normer var önskvärda att ifrågasätta genom installationen. Studien kom fram till att det var möjligt att kommentera samhällsdebatten om offentlig amning genom rörlig bild som en del i en dansinstallation. Det kom även fram till att installationens kommunikationsmål nåddes och att installationsformen, dans och rörlig bild, är en effektiv form för att få mottagaren att reflektera över sina egna normer, vilket öppnar upp möjligheten att ändra på invanda attityder.