Dissertationen zum Thema „Working remote“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Working remote" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Wilkinson, Jennifer Kate. „New working practices : identity, trust, and the emotional experience of remote working“. Thesis, University of the West of England, Bristol, 2011. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.573581.
Der volle Inhalt der QuelleJosefsson, Tove. „To reorganise during an era of remote working“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301261.
Der volle Inhalt der QuelleDen här undersökningen är en fallstudie där utmaningar och möjligheter att genomföra en omorganisation medan man anställda arbetar på distans undersöks. Den baseras på det individuella perspektivet medarbetarengagemang. Att omorganisera en verksamhet blir vanligare för att hålla sig konkurrenskraftig på marknaden men också för att anpassa sig till förändringar i den interna och externa miljön. För att lyckas med en omorganisation krävs förtroende, kvalitativ kommunikation och ledarskap som engagerar de anställda till att känna behovet av förändring, annars är risken för misslyckande stor (Burnes 2009). Företaget för denna fallstudie gjorde en drastisk övergång från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån för hela projektledningsverksamheten i mars 2020 då Covid-19 pandemin bröt ut, och några månader senare inledde de en omorganisation vilken var planerad sedan tidigare. Den här forskning syftar till att undersöka något som gjorts innan vilket är att omorganisera en verksamhet medan anställda arbetar hemifrån. Kvalitativa forskningsmetoder användes för att besvara forskningsfrågan, och data samlades in genom deltagarobservationer och fördjupade intervjuer med en varierad grupp av chefer och anställda. Därefter genomfördes en tematisk analys och forskning inom områdena förändringsarbete, hemarbete och produktivitet granskades för att användas i analysen av empirin. Resultatet visar att arbetsmiljön på kontoret brukade vara social, med chefer och kollegor inom räckhåll medan den digitala arbetsmiljön kännetecknas av en känsla av distansering till kollegor och chefer, där den största delen av kommunikationen sker synkront. De slutsatser som kan dras angående utmaningar och möjligheter vad gäller genomförande av en omorganisation under distansarbete är att de största utmaningarna att är att skapa en hållbar digital arbetsmiljö med många möjligheter till social interaktion och dynamisk miljö där nya idéer föds och anställda kan diskutera öppet. De mest framträdande möjligheterna är förbättrad balans mellan arbete och privatliv och goda möjligheter till förbättring av lojalitet bland arbetstagare.
VEPADHARMALINGAM, MURALIMANOHAR. „DESIGN OF A DUAL WORKING ELECTRODE POTENTIOSTAT FOR REMOTE BIOSENSORS“. University of Cincinnati / OhioLINK, 2000. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin973170579.
Der volle Inhalt der QuelleArnaut, Nemanja. „Leadership as Practice within a Remote Working Environment : Interview Study“. Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-454547.
Der volle Inhalt der QuelleStuttle, Michael Christopher. „The development of remote controlled survey equipment to measure abandoned mine workings“. Thesis, Loughborough University, 1999. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.252167.
Der volle Inhalt der QuelleMo, Kevin, und Davis Jawan Luangikone. „Employee Motivation in Remote Work : Intrinsic Motivation and Self-Efficacy’s Role in Employee Motivation for Remote Environments“. Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176419.
Der volle Inhalt der QuelleThorwid, Oscar. „Goodbye Normal: Implementation of Remote Design Sprints into Polestar's Way of Working“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-177510.
Der volle Inhalt der QuelleLehtonen, Julia, und Jack Ramström. „An in-depth comparison between remote and workplace bound workers productivity and well-being“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185475.
Der volle Inhalt der QuelleMets, Sofia. „Long-term Remote Onboarding : The feeling of connection to the team while working remotely due to a pandemic“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104354.
Der volle Inhalt der QuelleClark, Michael Antony. „Telematics and home-based self-employment : the emergence of teleworking in rural Britain“. Thesis, University of Bristol, 1997. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.245367.
Der volle Inhalt der QuelleCOSTA, Larissa Nepomuceno. „Investigação sobre o uso de teletrabalho no contexto de metodologias ágeis“. Universidade Federal de Campina Grande, 2018. http://dspace.sti.ufcg.edu.br:8080/jspui/handle/riufcg/1612.
Der volle Inhalt der QuelleMade available in DSpace on 2018-08-30T18:58:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LARISSA NEPOMUCENO COSTA – DISSERTAÇÃO (PPGCC) 2018.pdf: 1744146 bytes, checksum: 0bcd79f3d6e7fdb18cb617ae84dec90f (MD5) Previous issue date: 2018-02-01
O teletrabalho é um modo de trabalho especial, há muitos anos utilizada no Brasil e no mundo, onde o teletrabalhador desenvolve suas atividades remotamente, fora do local de trabalho tradicional. Existem poucas pesquisas e estudos de caso na literatura sobre a experiência de teletrabalho em ambientes de desenvolvimento de software que utilizam metodologias ágeis. A intenção deste trabalho é investigar o impacto da implantação do teletrabalho em projetos de desenvolvimento de software que utilizam métodos ágeis na percepção dos teletrabalhadores, gerentes e telegerentes e indicar recomendações práticas que orientem a adoção do teletrabalho. Foi executado um estudo de caso, envolvendo dois projetos de desenvolvimento de software, com o intuito de investigar o impacto da introdução do teletrabalho na qualidade e produtividade de projetos reais. Ainda foi elaborada uma pesquisa qualitativa em que seus resultados foram importantes ao gerar as diretrizes para a implantação do teletrabalho em projetos de desenvolvimento de software. Os resultados deste trabalho mostram que, de acordo com a percepção dos gerentes e desenvolvedores, a produtividade da equipe aumentou e a qualidade do código não foi afetada. Também é importante dar atenção à comunicação, utilizando ferramentas de áudio e vídeo que minimizem o tempo de resposta das iterações entre a equipe. Além disso, foram apresentadas recomendações e diretrizes práticas para orientar a fase de implantação do teletrabalho em projetos de desenvolvimento de software usando metodologias ágeis.
Remote working is a special working method, used in Brazil and in the world for many years, in which the teleworker develops his activities remotely, outside the traditional workspace. Few researches and case studies on the teleworking experience in software development environments that use agile methodologies can be found in the literature. This work aims to investigate the impact of teleworking in software development projects that use agile methods in the perception of teleworkers, managers and tele-managers and indicate practical recommendations that guide the adoption of this method. A case study involving two software development projects was carried out in order to investigate the impact of the introduction of teleworking on the quality and productivity of real projects. A qualitative research was also developed, and its results were important to generate the guidelines for implementing teleworking in software development projects. The results of this work show that, according to the perception of the managers and developers, the productivity of the team increased and the quality of the code was not affected. It is also important to pay attention to communication, using audio and video tools that minimize the response time of the interactions between the team. Furthermore, recommendations and practical guidelines were presented to guide the implementation phase of teleworking in software development projects using agile methodologies.
Lemprière, Julie A. „Continuing professional education : exploring the experience of community nurses working on a small remote island“. Thesis, University of Gloucestershire, 2013. http://eprints.glos.ac.uk/1247/.
Der volle Inhalt der QuelleDryselius, Alexander, und Joel Pettersson. „Motivation in the Remote Workplace : Understanding the Threats and Opportunities to Motivation During Enforced Remote Work“. Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-290792.
Der volle Inhalt der QuelleI kölvattnet av Covid-19-pandemin har organisationer över hela världen tvingats flytta verksamheten till de anställdas hem. Denna förändring har dramatiskt förändrat individernas egna arbetsplatskontexter. Detta väcker frågor om vilka effekter detta kommer att få på anställdas motivation. Eftersom motivation är relaterat till produktivitet såväl som välbefinnande hos individer är det avgörande att organisationer vet hur motivation kan underlättas i ett fjärranslutet (eller"distansarbetande") sammanhang för att skydda sina anställdas produktivitet och välbefinnande. Genom semistrukturerade intervjuer samlar denna studie in åsikter och erfarenheter från anställda från fem olika företag inom kunskapsintensiva sektorer. Genom att analysera detta material konstruerade vi sju återkommande teman som var relaterade till motivation. När vi tittar på dessa teman genom en teoretisk ram baserad på tidigare studier av distansarbete, Job Demands-Resources-modellen och Self-Determination-teorin drar vi slutsatsen att distansarbete påverkar motivation inom områdena medbristande social interaktion, nivån av transparens inom organisationen, utmaningar i balansen mellan arbete och privatliv, en ansvarsförskjutning mellan chefer och anställda, svårigheter att be om hjälp för att lösa problem, digitala möten och upplevelsen av lärande. Vi avslutar studien med att ge chefer och anställda en lista med praktiska riktlinjer som kan hjälpa dem att facilitera motivation i distansarbete.
Blakesley, Simon C. „Remote and unresearched : a contextualized study of non-Indigenous educational leaders working in Yukon Indigenous communities“. Thesis, University of British Columbia, 2010. http://hdl.handle.net/2429/24852.
Der volle Inhalt der QuelleBoe, Olivia, und Delwér Anton. „Is working from home working, for the leaders in the creative industry? : - A case study exploring the influence of remote working on leadership productivity in the creative industries, due to Covid 19“. Thesis, Jönköping University, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51284.
Der volle Inhalt der QuelleWhiting, Elizabeth, und res cand@acu edu au. „The Experience of Six Non-aboriginal Teachers Living and Working in Remote Aboriginal Communities During the 1990's“. Australian Catholic University. Master of Education (Research), 1999. http://dlibrary.acu.edu.au/digitaltheses/public/adt-acuvp222.15092009.
Der volle Inhalt der QuelleOttosson, Tanya, und Emelie Back. „Working From Home, The New Normal? : A qualitative study of the working from home phenomenon’s future, through an international perspective“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105522.
Der volle Inhalt der QuellePettersson, Frida, und Victoria Jonsson. „Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete : En kvalitativ fallstudie med åtta tjänstemän“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53145.
Der volle Inhalt der QuelleWorking from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.
Bilus, Tina. „Usability of Different Features in Communication Tools and Platforms : A Qualitative Research in Remote Work Settings“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99078.
Der volle Inhalt der QuelleRahaman, Zaida. „Nursing the ‘Other’: Exploring the Roles and Challenges of Nurses Working within Rural, Remote, and Northern Canadian Aboriginal Communities“. Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2014. http://hdl.handle.net/10393/31818.
Der volle Inhalt der QuelleRylander, Samuel. „The new normal for Swedish Municipalities : Assessing the impact of working from home“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188005.
Der volle Inhalt der QuelleSvensson, Julia, und Wiksell Linn Danielsson. „The effect of social relationships on employee retention in a remote working context : A qualitative case study on which Talent Management practices an organisation use to retain talented employees in a remote context“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53463.
Der volle Inhalt der QuelleTalent Management är ett välanvänt begrepp för att identifiera, attrahera, utveckla och behålla den mest värdefulla resursen i en organisation: talangfulla medarbetare. Begreppet TM blev uppmärksammat när organisationerna upptäckte ett ökat krav och teknologiska förändringar på marknaden. På grund av att generationen “babyboomers” har börjat gå i pension har organisationer börjat uppleva en brist på talang, vilket har skapat ”The War for Talent” (Chambers et al., 1998). Dock skapar de etiska aspekterna ett krav på ett inkluderande synsätt på TM som inkluderar alla anställda och inte bara fokuserar på ett fåtal utvalda. Begreppet Responsible Talent Management (RTM) anser att talang kan erhållas och utvecklas inom organisationen. Anställda som upplever jobbnöjdhet och engagemang är mer benägna att stanna kvar i organisationen (Deery, 2008), medan balans mellan arbetsliv och privatliv, anställdas välmående, ledarskap och lärande har blivit viktiga faktorer för att öka jobbnöjdhet och engagemang samt att behålla de anställda (Radda et al., 2015: Deery, 2008). Framförallt med tanke på de nya utmaningarna gällande arbetsmiljön och de sociala relationerna i den nya kontexten av distansarbete. Forskare uttrycker ett behov av vidare forskning gällande RTM och det inkluderande synsättet. Syftet med uppsatsen är att förstå hur en organisation arbetar med aktiviteter inom TM för att behålla talangfulla medarbetare i en kontext av distansarbete. Baserat på forskningsproblemet och syftet har en kvalitativ fallstudie utförts. Åtta anställda tillhörande HR-avdelningen har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. I analysen av empirin identifierades ett stort behov av genuina sociala relationer. Oavsett vilka aktiviteter inom TM som organisationen använder för att behålla talanger, så uppfattas organisationens stöd i termer av olika verktyg och möjligheter för att skapa och vårda sociala relationer, vara en stark drivkraft för att behålla talangfull kompetens i en kontext av distansarbete.
FREDSTRAND, VICTOR, und YACOUB HANNA. „Remote Work - Redefining the workplace through the lense of change management : A case study on the demands that arise when working remotely in the perspective of employees and managers“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297866.
Der volle Inhalt der QuelleDet sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.
Thorstensson, Esra. „The Influence of Working from Home on Employees' Productivity : Comparative document analysis between the years 2000 and 2019-2020“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78743.
Der volle Inhalt der QuelleBerglund, Linnea, und Siri Fjellman. „Registered nurses' experiences of working with indigenous patients in remote areas in Amazonas, Peru : a qualitative interview study at health clinics in Loreto region“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3374.
Der volle Inhalt der QuelleMurphy, Angela University of Ballarat. „When urban policy meets regional practice : Evidence based practice from the perspective of multi-disciplinary teams working in rural and remote health service provision“. University of Ballarat, 2004. http://archimedes.ballarat.edu.au:8080/vital/access/HandleResolver/1959.17/12747.
Der volle Inhalt der QuelleDoctor of Philosophy
Murphy, Angela. „When urban policy meets regional practice : Evidence based practice from the perspective of multi-disciplinary teams working in rural and remote health service provision“. University of Ballarat, 2004. http://archimedes.ballarat.edu.au:8080/vital/access/HandleResolver/1959.17/14586.
Der volle Inhalt der QuelleDoctor of Philosophy
Oachesu, Alex, und Nemanja Negovanovic. „The core problems of globally distributed work in software development environments, and possible solutions : DevOps environments' opportunities for better adoption of a globally distributed working culture“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21956.
Der volle Inhalt der QuelleKurtagic, Anessa. „Working With Agile Methodologies During The Covid-19 Pandemic : A qualitative study of an agile teams' transition to remote work from home as a result of the Covid-19 pandemic“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106923.
Der volle Inhalt der QuelleDistansarbete var redan en pågående trend bland mjukvaruutvecklare, men den plötsliga och oväntade förekomsten av COVID-19-pandemin gjorde det normalt på grund av restriktionerna för många människor att arbeta hemifrån. Att gå från arbetskontorets säkerhet med en alltid fungerande internetuppkoppling och kollegor runt om för att diskutera idéer med, till att arbeta hemifrån kan vara en stor förändring från en dag till en annan. Utan en bra struktur eller anpassning från organisationen skulle detta leda till en minskning av goda arbetsresultat, dålig kommunikation och svårigheter för chefer att hålla reda på vad som görs och av vem. Vanliga metoder att använda för att underlätta detta är de agila metoderna. Beck et al. (2001) gör det tydligt i de 12 principerna för Agile att den mest effektiva metoden för att förmedla information i ett projekt är genom konversationer face to face, för bästa resultat. Att undersöka det arbete som innan pandemin gjordes face to face men nu görs på distans hemifrån inom agila team är därför av stor relevans idag. Denna studie var avsedd att undersöka och få kunskap om hur användningen av agila metoder har underlättat den plötsliga övergången till distansarbete hemifrån och påverkat aspekterna av kommunikation och arbetsresultat inom ett agilt utvecklingsteam. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden med intervjuer bestående av sju öppna frågor och två slutna svarfrågor med respondenter i agila team från ett mjukvaruutvecklingsföretag i Sverige. Analysen gjordes tematiskt i förhållande till Bridge’s Transition Model och i förhållande till tidigare forskning. Studien identifierade tre teman för att besvara forskningsfrågan utifrån det teoretiska ramverket; The Change, Communication och Work Results. Resultaten av studien visar att användningen av agila metoder har förenklat den plötsliga övergången till distansarbete hemifrån, eftersom många av de agila aktiviteterna redan gjordes online före pandemin. Studien har också dragit slutsatsen att användningen av agila metoder har påverkat aspekterna kommunikation och arbetsresultat positivt i ett agilt team, eftersom det visade sig att kommunikationsformer blev mer kreativa eftersom kommunikationen blev mer frekvent inträffande när de arbetade hemifrån, och det ledde slutligen till mer värdefulla slutresultat i projekt.
Thorstensson, Esra. „The impact of Working from Home on productivity during COVID-19 : A Survey with IT Project Managers“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84703.
Der volle Inhalt der QuelleSigeman, Henrik, und My Adolfsson. „Maintaining well-being when working remotely : Work habits of employees at a geographical IT office in Sweden during the COVID-19 pandemic, their perceived well-being and productivity“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43184.
Der volle Inhalt der QuelleSIETSES, SAMANTHA, und FERIDE DIKME. „Client Relations on the Digital Workplace : A case study on how the consultant-client relationship is affected by remote work during Covid-19“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300079.
Der volle Inhalt der QuelleUnder Covid-19-pandemin tvingades anställda över hela världen att arbeta hemifrån, vilket innebar att konsulter inte längre kunde arbeta på plats hos sina kunder. Då kundrelationer är extremt viktiga för konsultföretag är det intressant att undersöka hur dessa relationer har påverkats av distansarbetet och vilka konsekvenser det har fört med sig för samarbetet och arbetskvalitet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där författarna genomförde intervjuer med managementkonsulter på ett internationellt konsultföretag i Stockholm, Sverige. Studien visade att distansarbete med redan existerande kunder i allmänhet fungerade bra. Däremot visade sig samarbetet med nya kontakter vara mer utmanande. Detta ansågs främst bero på svårigheten att skapa ett personligt förtroende och en personlig relation på distans, då digital kommunikation försvårade möjligheterna att förstå sig på kunden och dess behov. Det digitala arbetssättet skapade också nya utmaningar vad gäller kreativitet, osynlighet, integrering av nyanställda, kunskapsutveckling samt försäljning. Slutligen, studien visade att samarbeten och relationer skulle främjas av att parterna träffas fysiskt i ett tidigt skede av projektet. Dock skulle den mest fördelaktiga arbetsmetoden vara att framöver balansera fördelarna av både distans- och kontorsarbete.
Karlsson, Linnea, und Cornelia Hoppe. „The importance of coffee talk... : A study of how a design group in the construction industry experience working from home during the pandemic“. Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302536.
Der volle Inhalt der QuelleDistansarbete har blivit allt vanligare i takt med den digitala utvecklingen som gett verktyg som kan underlätta arbetet och minska behovet av fysiska möten. Tidigare studier har kommit fram till att distansarbete bland annat leder till stor avsaknad av sociala sammanhang, utsuddad gräns mellan arbetsliv och privatliv men även ökad produktivitet. År 2020 bredde coronapandemin ut sig vilket tvingade många människor världen över att börja arbeta på distans. Studier om upplevelsen av distansarbete i tidiga skeden av pandemin visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det finns dock få studier som behandlar hur distansarbete påverkar en grupp. Dessa visar bland annat att en arbetsgrupps produktivitet minskar om många i gruppen arbetar hemifrån. Detta examensarbete syftar till att undersöka byggbranschens omställning till distansarbete under coronapandemin genom att fokusera på en projekteringsgrupps upplevelse av att arbeta på distans. Rapporten behandlar hur den nuvarande arbetssituationen ser ut jämfört med tidigare, hur arbetet rent tekniskt går att genomföra på distans och hur projekteringsgruppen upplever denna förändring. Resultaten som framkommit i rapporten är att projektering kan utföras på distans och frågan är inte om distansarbete bör ske eller ej, utan i hur stor utsträckning. Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket man vill och bör arbeta hemma och slutsatsen i denna rapport är att distansarbete bör ske två till tre dagar i veckan. Sociala delar av arbetet är oersättliga och krävs för ett gott samarbete och välmående medarbetare. Samtidigt finns det möjlighet att fokusera bättre hemma. Därför bör de delar av arbetet som kräver mer samarbete och kommunikation läggas till kontorstid, medan arbete där mer fokus krävs med fördel kan ske på distans.
Thureson, Amanda, und Laura Alwadi. „Hur kan vi trivas i hemarbete? : En studie om den sociala arbetsmiljön under hemarbete på grund av coronapandemin“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40012.
Der volle Inhalt der QuelleThis is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions: 1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home? 2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home? The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020. Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.
Björkman, Anna, und Rebecka Waxler. „Stödjande samtal på distans : en kvalitativ studie om hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen vid samtal på distans“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9028.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med studien har varit att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen i deras stödjande arbete på distans. För att få veta mer har vi intervjuat sju sjukhuskuratorer inom akutsjukvården och frågat dem om möjligheter och utmaningar med att arbeta på distans kopplat till den terapeutiska relationen. Vi ville veta om det gick att uppnå samma nivå av terapeutisk relation när det stödjande arbetet på sjukhusen styrdes om till att i större utsträckning än tidigare ges på distans. Materialet, vår empiri, har analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningstradition och resultatet har analyserats med hjälp av Asplunds teori om social responsivitet. Studiens resultat visar på två olika svar. Det ena resultatet visar att kuratorer upplever att det är relationsstärkande när patienten själv får välja var och hur man vill ha sitt samtal med kuratorn vid samtal på distans. Det andra resultatet visar att det finns något i kommunikationen, och därmed också i den terapeutiska relationen som går förlorat när samtalet inte sker fysiskt och kuratorn och patienten inte kan ta del av varandra med både verbalt språk och kroppsspråk. Kuratorerna har berättat om svårigheter att bekräfta patienten när man inte ser minspel och kroppsspråk eller när ljudet fungerar dåligt och man kan behöva be patienten upprepa något mitt uppe i en känslosam berättelse. Kuratorerna har också poängterat att de sannolikt kunnat fånga upp fler patienter än vad de annars hade gjort genom att kunna erbjuda samtal på distans och därigenom uppnått en terapeutisk relation, även om kontakten skedde på distans. Människors olika behov har blivit tydligt genom studien och genomsyrar våra resultat som visar på kuratorernas upplevelse av att det har varit relationsstärkande att kunna erbjuda olika samtalsmöjligheter.
Talah, Sami, und Amanda Jönsson. „Styrning och kontroll på distans : En kvalitativ intervjustudie om hur chefer styr och kontrollerar på distans samt deras upplevda utmaningar och effekter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106106.
Der volle Inhalt der QuelleIntroduction: In 2020, companies around the world needed to readjust at a fast pace due to the covid-19 pandemic. As a result, companies, and managers needed to start managing and controlling remotely. Remote work entails various challenges for managers when they control, such as reduced supervision, inadequate communication, synergy, and collaboration problems, and that it is more difficult to implement and maintain set goals at a distance. There is currently a small amount of research on how managers control remotely. Purpose: The purpose of this study is to investigate how managers govern and monitor their teleworkers. The study identifies managers' perceived challenges and effects of remote governance and control. Method: The thesis is a qualitative study with an abductive approach. An interview study is applied where the empirical material of the study is obtained through semi-structured interviews from nine managers. Conclusion: Managers' control methods do not change while they manage and control from a distance. Rather more emphasis is placed on the control of social relations, coordination, non-monetary rewards, authority, and trust. Instead, control is being re-prioritized, with the primary emphasis on managing the social aspects. These aspects are managed through planning, measuring, following up, and evaluating, as well as communicating. As a result of the lack of physical contact, communication at a distance must be more personalized. Remote work also entails challenges and effects, maintaining social cohesion and knowledge development, reduced informal communication, and impaired well-being of employees.
JIANG, XIN, und JUNDA LUAN. „Function structure of business communication application on car machine : To increase work performance of employees“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299197.
Der volle Inhalt der QuelleMed en ökad tendens till flexibelt arbetsutrymme och fjärrarbete får kommunikationsverktygens betydelse för att öka den totala arbetsprestandan ökad uppmärksamhet. Bilen, som är en plats där människor tillbringar mycket tid, skulle kunna användas för arbetsrelaterad kommunikation. Men metoderna för att hitta viktiga kommunikationsverktyg ur perspektivet av mjukvaruutveckling och metoderna för att utforma en affärskommunikationsapplikation i en bil är fortfarande under utveckling.Syftet med detta examensarbete är att utforma funktionsstrukturen och prototypen som svarar mot denna för arbetsrelaterad kommunikation i bilar för att hjälpa anställda att upprätthålla arbetskapaciteten. Denna avhandling har två resultat: En metod för att hitta prioriteten av betydelsen av de olika kommunikationsverktygen En metod för att designa en funktionsstruktur av arbetsrelaterad kommunikation och en prototyp av tillämpningen på denna funktionsstruktur applicerad i en bil.
Knorr, Endimione, und Christina Schreml. „You Are on Mute : A study on the impact of the digitalisation of communication on experienced interactions in organisations“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103778.
Der volle Inhalt der QuelleBjerkliden, Mathias. „Designing knowledge management strategies in complex project settings : A case study of a multi-project organization in Sweden“. Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446661.
Der volle Inhalt der QuelleBaker, Dahlia. „The Future of Work is Hybrid : Could Covid be the Catalyst for Organizations to Implement a Hybrid Workplace Model?“ Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297965.
Der volle Inhalt der QuellePandemin har haft verkan på nästintill samtliga aspekter av våra liv, inklusive uppgifter så fundamentala som att gå till jobbet. Omställningen har medfört både möjligheter och utmaningar. Tillämpningen av digitala tjänster för att hålla möten, webinarier och konferenser har ökat i en lavinliknande takt. Innan pandemin tog fäste förekom det en mer traditionell syn på arbete - med den allmänna uppfattningen att arbetsuppgifter bör utföras på kontoret. Som en skarp kontrast till denna mer traditionella syn på arbete tvingades nästan 75 procent av de svenska arbetsplatserna att på kort tid gå över till att arbeta på distans och många tror att detta kommer att leda till permanenta förändringar i hur svenska kontor är utformade. Mycket tyder på att de flesta också vill fortsätta arbeta på kontor i framtiden. Samtidigt som framtidens arbetsliv präglas av en ökad efterfrågan på flexibla lösningar. Tidigare studier visade att de flesta organisations- och arbetsvariabler var betydligt relaterade till produktivitet och arbetsnöjdhet, medan individuella och hushållsvariabler var betydligt mindre korrelerade. För organisationer är detta mycket fördelaktigt, eftersom organisatoriska och arbetsrelaterade karakteristiska variabler påverkas mycket lättare av procedurer och HR-policyer snarare än individuell arbetsstil och hushållsfaktorer. Försöksperioden av hemarbete som förorsakats av pandemin har tydligt uppdagat det stora antalet organisationer som har förmågan att implementera distansarbete på permanent basis och att medarbetare i hög grad uppskattar möjligheten att göra det. Samtidigt exponerade det på motsvarande sätt hur essentiellt kontoret är för såväl kollegors interaktion som för samarbete. Denna studie visar att projekt Ostlänken i Stockholm, Sverige skulle spara 182 000 kronor per år och per anställd som arbetar på distans två dagar per vecka till följd av minskad frånvaro, omsättning, utsläpp, kontorsyta, kontinuitet i verksamheten och ökad produktivitet. Slutligen visade studien att den genomsnittliga projektmedlemmen skulle spara 7 260 kronor och 128 timmar årligen till följd av minskade kostnader och minskad pendling samt skulle sova 59 timmar mer per år.
Mattsson, Hilda, Linnéa Bohlin und Jonthan Björkqvist. „Effekter av det påtvingade distansarbetet : En studie om hur medarbetare upplever att det påtvingade distansarbetet påverkar motivationen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105562.
Der volle Inhalt der QuelleBackground: Companies are becoming increasingly dependent on their employees, as the organization's value-creating process largely takes place through them. It is thus important to motivate, retain and develop the company's employees. Previous studies on how motivation is affected by teleworking differ, where some believe that telework has a positive effect on motivation while others believe the opposite. Before the Covid-19 pandemic, teleworking took place on a more voluntary level, but as a result of the Covid-19 pandemic, many companies have had to implement it. Purpose and research question: The purpose of the study is to increase the understanding of how employees feel that motivation is affected by the forced distance work. The study's research question is "How do employees who before the Covid-19 pandemic did not work remotely and employees who before the Covid-19 pandemic worked part-time remotely feel that motivation has been affected by the forced telework?" Literature review: The literature review presents theories about the concept of motivation, where internal and external motivation as well as amotivation are treated. Theories about telework are also presented where communication and work life balance are treated. Method: The researchers in the present study have used a qualitative method. To collect the empirical material, the researchers used semi-structured interviews. Four respondents who before the Covid-19 pandemic did not work remotely and four respondents who before the Covid-19 pandemic worked part-time remotely were interviewed. Conclusion: It has emerged that the impact of forced telework on motivation is independent of whether the employee has a habit of telework or not. It is rather clear that it is how well the employee's individual needs are met that determines how motivation is affected by the forced distance work.
Looström, Axel, und William Alouch. „Är covid-19 en katalysator för ett paradigmskifte gällande distansarbete? : En jämförande kvantitativ surveyundersökning mellan chefers och medarbetares vilja till digitalt distansarbete“. Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434790.
Der volle Inhalt der QuelleThis quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework.
Grönlund, Viktor. „Distansarbete, ett arbetssätt som underlättar både privatliv och arbetsliv? : Medarbetares upplevelser av hur distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv och gruppdynamiken i en arbetsgrupp“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85720.
Der volle Inhalt der QuelleWorking remotely has become a more common feature in today’s work life for many employees. It creates a new work environment where employees work life interacts with daily life in a different way. Working remotely requires that employees deliver and produce at the same level as they did when they were working in an office environment. The corona pandemic has caused a different everyday life of many employees around the world. Employees who can, should work from home. This study aims to detect how working remotely is perceived to affect the work – life balance and how it is perceived to affect the group dynamics in a working group who normally is working in an office environment. Data was collected through ten qualitative semi structured interviews with employees who have been working from home since March 2020. The result shows that working remotely causes less perceived stress in both work life and private life compared to working in an office environment. It demands, however, that the employees have a structured way of working and the communication with colleagues will suffer from the missing spontaneous and informal conversations. However, working remotely can simplify work and private life for employees who can successfully separate between the two environments by having good structure and seamless communication with their colleagues.
Dglawi, Malek, und Mikael Hassel. „Integration of new employees : A study of integration challenges for international companies with homework environment“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45708.
Der volle Inhalt der QuellePeri, Liza, Linnea Olsson und Amanda Saintyves. „Medarbetarnas upplevda motivation vid arbete på distans : En kvalitativ undersökning som vill visa om kringliggande faktorer påverkar medarbetares motivation vid distansarbete“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40176.
Der volle Inhalt der QuelleAs a result of Covid-19, many organizations have implemented the form of working remotely, which can have an impact on the perceived motivation of employees. The purpose of the study is to analyze the employees' perceived motivation when working remotely. The study examines what employees experience maintains a good motivation when switching from a physical workplace to working at a distance. Based on previous research, it is possible to learn which factors create motivation in the individual, this has been taken into account with the help of current research to supplement earlier theories. The method used for the study is based on a qualitative method that consists of both qualitative interviews and a qualitative content analysis of surveys. For the study, it has been chosen to use a phenomenological methodological approach, this as it’s not chosen to be based on a specific theory but has instead been chosen to have an open perspective. The result of this study shows that the dominant factor in an influenced motivation in working remotely is the lack of social contact. On the other hand, it is not possible to draw a general conclusion whether working remotely has had a positive or negative impact on motivation. What also emerged in the study is that the factors that affect an individual's perceived motivation are equal to what is said in the current and previous research.
Buchtová, Yveta. „Mobilní aplikace: kde pracovat mimo kancelář“. Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta výtvarných umění, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-232456.
Der volle Inhalt der QuelleNilsson, Sandin Per, und Ida Söderström. „Det digitala som landgång : En fallstudie om digital onboarding“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183549.
Der volle Inhalt der QuelleElset, John Iver. „Organizational socialization in remote-working companies: enhancing company onboarding through gamification“. Master's thesis, 2018. http://hdl.handle.net/10071/18803.
Der volle Inhalt der QuelleA socialização organizacional é sobre o processo no qual um novo trabalhador gradualmente se ajusta e se integra a uma organização, como um membro funcional. A literatura indica que este é um processo que, se feito corretamente, pode trazer muitos benefícios para qualquer organização que dedique tempo e recursos para desenvolver e implementar uma estratégia bem projetada. Onboarding é frequentemente referido como o instrumento que facilita este processo e é popularmente concebido e implementado como uma iniciativa de gestão de recursos humanos. Estudos indicam que as organizações que não se comprometem com essas práticas provavelmente experimentarão níveis mais baixos de satisfação e motivação no trabalho e níveis mais altos de rotatividade. No entanto, algumas configurações de trabalho naturalmente apresentam um desafio maior em termos de socialização, e entre elas estão as empresas onde os trabalhadores trabalham remotamente. Enquanto os avanços tecnológicos melhoraram drasticamente os aspectos do trabalho remoto, estudos ainda indicam que a socialização organizacional é melhor através da interação em pessoa. Este estudo utilizará a literatura sobre socialização organizacional para desenhar uma estratégia empresarial com o objetivo de desenvolver um plano com o objetivo de melhorar o plano de integração e, em última análise, melhorar o processo de socialização de uma empresa com a maioria de sua força de trabalho localizada remotamente em diferentes continentes, como Europa, América do Norte e Ásia. Ao analisar o atual plano de integração da empresa e coletar dados de seus membros, combinado com literatura e estudos relacionados, e com foco em gamification, o modelo para um programa baseado em computador com as expectativas de melhorar muito o tempo de ajuste e os resultados de socialização para novos trabalhadores, foi projetado.
Caister, Colin Campbell. „Behavioural changes experienced by contract managers while working on remote project sites“. Thesis, 2012. http://hdl.handle.net/10210/6618.
Der volle Inhalt der QuelleThis research project is concerned with the behavioural changes of contract managers while working on 'remote' project sites. While working on such a project, the researcher became aware that the behaviour of certain contract managers changed over the course of the project, and that this behaviour was not the same as they demonstrated when at home or in the office environment. In many instances these behavioural changes were of a negative nature, the consequences of which often resulted in high costs being incurred by both the firm, in terms of productivity, and the individuals, physically and emotionally. The researcher explores a number of the most notable changes that were observed on site, and then undertakes research, by way of an ethnographic study, to determine whether these observations are valid in terms of being common to other contract managers on other remote sites. The research identified that a number of behavioural changes were indeed valid and that certain factors of concern to the majority of contract managers, acted as stressors that affected or influenced their behaviour. The research further confirms that both individual factors, such as personality and attitudes, as well as situational factors combine to influence the degree of behavioural change that an individual exhibits. In light of the findings, the researcher then offers a number of recommendations that senior management can implement to aid in restricting certain negative behavioural changes.
Thutse, Ramatsimele Julia. „The professional nurses' perception of working in remote rural clinics in Limpopo Province“. Diss., 2006. http://hdl.handle.net/10500/2172.
Der volle Inhalt der QuelleHealth Studies
M.A. (Health Studies)