Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Work situation of the special educational needs coordinator“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Work situation of the special educational needs coordinator" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Work situation of the special educational needs coordinator"
Ples, Mirela Octavia. „Review of the Book ”Building Bridges: Promoting Wellbeing for Family. Handbook for Parents”, Coordinator Aurora-Adina Colomeischi, Lumen Publishing House, 2018“. Logos Universality Mentality Education Novelty: Philosophy & Humanistic Sciences 8, Nr. 2 (28.12.2020): 122–24. http://dx.doi.org/10.18662/lumenphs/8.2/51.
Der volle Inhalt der QuelleTarasenko, Galyna, und Bohdan Nesterowycz. „Tutoring as a method of creative development of a gifted child“. 21st Century Pedagogy 2, Nr. 1 (01.12.2018): 22–27. http://dx.doi.org/10.2478/ped21-2018-0011.
Der volle Inhalt der QuelleYermakova, T. G. „Realisation of Social Needs of Students in the Field of Education in Ukraine“. Науково-теоретичний альманах "Грані" 21, Nr. 7 (17.08.2018): 38–43. http://dx.doi.org/10.15421/171892.
Der volle Inhalt der QuelleBelková, Vlasta, und Patrícia Zólyomiová. „The Attitude of University Students with Special Educational Needs to the Inclusive Environment at Their University“. Acta Educationis Generalis 11, Nr. 1 (01.04.2021): 1–13. http://dx.doi.org/10.2478/atd-2021-0001.
Der volle Inhalt der QuelleGreen, Jonathan. „Who's Watching the Children? Anthropology in Child Care“. Practicing Anthropology 18, Nr. 4 (01.09.1996): 33–36. http://dx.doi.org/10.17730/praa.18.4.n21m05u2m54t110u.
Der volle Inhalt der QuelleRozenfelde, Mārīte, und Rita Orska. „General education institution readiness of students with special needs into the mainstream realizing inclusive education policy“. SOCIETY, INTEGRATION, EDUCATION. Proceedings of the International Scientific Conference 2 (09.05.2015): 175. http://dx.doi.org/10.17770/sie2012vol2.132.
Der volle Inhalt der QuelleKontautaitė, Monika, und Aida Norvilienė. „Education for Students with Special Needs: Child X Case“. Vilnius University Open Series 3 (28.12.2020): 16–28. http://dx.doi.org/10.15388/sre.2020.2.
Der volle Inhalt der QuelleBobik, Bogumiła. „Próba ujęcia modelu pracy pedagoga w kontekście środowiska szkolnego“. Kultura - Przemiany - Edukacja 8 (2020): 65–75. http://dx.doi.org/10.15584/kpe.2020.8.5.
Der volle Inhalt der QuelleGavrilyushkina, O. P., und M. A. Egorova. „Primary School Children with Special Education Needs“. Psychological-Educational Studies 8, Nr. 3 (2016): 141–52. http://dx.doi.org/10.17759/psyedu.2016080313.
Der volle Inhalt der QuelleSamsonova, E. V. „Tutor Support of Learners with Special Educational Needs in Conditions of Inclusive Education“. Клиническая и специальная психология 10, Nr. 2 (2021): 165–82. http://dx.doi.org/10.17759/cpse.2021100210.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Work situation of the special educational needs coordinator"
Holmefur, Ida, und Maria Svansdóttir-Sundberg. „Specialpedagogens arbetsuppgifter : En enkätstudie med 78 examinerade specialpedagoger“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85979.
Der volle Inhalt der QuelleThe study is based on the lively discussions about the special educational needs coordinator's role, assignments and tasks that occur in educational literature, journals and digital forums among others. The purpose is to shed light on which tasks a special educational needs coordinator, active in preschool, primary school and upper secondary school in Sweden, should perform. The study has a quantitative approach and data was collected using anonymous digital surveys. The respondents were graduated special educational needs coordinators. The result shows that special educational needs coordinators agree that a variety of tasks should be included in the assignment. The result also shows that they are asked to perform many tasks that they do not consider should be included in the assignment. The study shows that the special educational needs coordinators want a clearer role definition and they emphasize the importance of the principal in this. The study can constitute a contribution to the debate about the role, help to elucidate the need for clarified roles and in the long run lead to increased consensus about roles in school.
Patel, Angela. „Specialpedagogen i skolutveckling : uppfattningar om specialpedagogens uppdrag inom pedagogiskt arbete“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22139.
Der volle Inhalt der QuelleI skolförbättringsforskning har det bekräftats att det effektivaste sättet att förbättra elevresultat och höja elevers måluppfyllelse är att förbättra kvaliteten på undervisningen (Barber & Mourshed, 2007). Reflektioner kring hur den specialpedagogiska kompetensen bättre skulle kunna tas tillvara och på vilket sätt detta skulle kunna bidra till förändring och utveckling inom skolan och i skolans lärmiljö föranledde studiens frågeställning. Studiens övergripande syfte var att tillföra kunskap om specialpedagogens profession. Fokus i studien riktades mot att synliggöra vilka uppfattningar skolpersonalen, på sex grundskolor inom en kommun, har om specialpedagogens uppdrag och vilka arbetsområden de anser att specialpedagogen ska arbeta med. Tre frågeställningar formulerades utifrån studiens syfte vilka handlade om 1) vilka uppfattningar som finns om specialpedagogens uppdrag, 2) vilka arbetsområden skolpersonalen anser att specialpedagogen ska arbeta med och 3) vilka utvecklingsmöjligheter som finns utifrån identifierade arbetsområden. Studien genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital Google-enkät som distribuerades via e-mail till de sex grundskolorna. De teoretiska utgångspunkterna bestod av specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2005; 2007) och utvalda delar av systemteori (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). Resultaten visade att samtlig skolpersonal förespråkade ett brett uppdrag för specialpedagogen som är kopplat till lärmiljön i stort. Samtlig skolpersonal var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med arbetsuppgifter som kan anses vara typiska för professionen, som till exempel elevstöd, och det framkom även att majoriteten av skolpersonalen var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med pedagogiskt arbete och pedagogiskt ledarskap kopplat till detta. Gällande det pedagogiska ledarskapet visade studien att skolpersonalen först och främst tänker att specialpedagogen ska inta ett pedagogiskt ledarskap i samband med det pedagogiska arbetet på individ- och gruppnivå, inte ett bredare ledarskap på organisationsnivå. Det finns goda utvecklingsmöjligheter inom specialpedagogens profession liksom för specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling. Om den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i samband med det pedagogiska arbetet och utveckling av undervisningen kan specialpedagogen arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever vilket i sin tur kan bidra till skolutveckling. Studiens resultat kan bidra till att utveckla professionen, till att utveckla specialpedagogens uppdrag och till att förstå hur den specialpedagogiska kompetensen kan användas i samband med skolutveckling.
Buchteile zum Thema "Work situation of the special educational needs coordinator"
Bachke, Carl Christian. „Når uvitenhetens posisjon er fruktbar. Min vei til dosent i spesial- og veiledningspedagogikk“. In Å satse på dosenter, 139–57. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.109.ch7.
Der volle Inhalt der QuelleCretu, Daniela-Maria. „Learning to Teach Students With Attention Deficit Hyperactivity Disorder“. In Handbook of Research on Student-Centered Strategies in Online Adult Learning Environments, 319–38. IGI Global, 2018. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-5225-5085-3.ch015.
Der volle Inhalt der Quelle