Dissertationen zum Thema „Waste management technology“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Waste management technology" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Rutter, P. J. „The application of clean technology to waste management : innovative technologies and engineering in waste management“. Thesis, University of Surrey, 2001. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.395347.
Der volle Inhalt der QuelleSetty, Rahul Sridhar. „Sensor-less Smart Waste Management System“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-393301.
Der volle Inhalt der QuelleKarunamoothei, V. „Restaurant food waste management using microwave plasma gasification technology“. Thesis, Liverpool John Moores University, 2018. http://researchonline.ljmu.ac.uk/8723/.
Der volle Inhalt der QuelleJUNGÅKER, JONAS. „Monocular depth estimation for level assessment in an industrial waste management environment : A thesis within smart waste management“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-303107.
Der volle Inhalt der QuelleMed den tekniska omvandlingen till Industri 4.0, ledande aktörer i många branscher ställs inför utmaningar såsom hur de ska implementera tekniska lösningar och bibehålla konkurrenskraft. Inom området för smart avfallshantering har många tekniska lösningar presenterats som på ett effektivt sätt mäter soptunnenivåer men ett praktiskt sätt att jämföra dessa lösningar saknas. Från forskning inom Industrial Internet of Things (IIoT) och intervjuer med operatörer på Scania har vi tagit fram ett koncist och konkret sätt att jämföra dessa lösningar med avseende på operativ effektivitet. Tillsammans med detta har vi också tagit fram en djupestimeringsmodell som med hjälp av djupa konvolutionsneuronsnätverk kan mäta fyllnadsvolymen av soptunnor. Vi har visat i vår forskning att detta djupestimeringsnätverk är ett möjligt alternativ till andra sensorer. Vi jämför sedan detta system mot ultraljudssensorer och har funnit att ultraljudssensorerna presterar bättreän djupestimeringsmodellen på flera av de centrala mätvärdena. Trots detta så drog vi slutsatsen att vår metod att mäta fyllnadsvolym av soptunnor med hjälp av djupestimering kan användas tillsammans med objektigenkänning i mer komplexa applikationer för att undvika användandet av enklare sensorer, så som ultraljud.
Babader, A. „Effective waste management by enhancing reusable packaging“. Thesis, Liverpool John Moores University, 2015. http://researchonline.ljmu.ac.uk/4468/.
Der volle Inhalt der QuelleVillalta, Mariano. „Towards Decarbonization : Waste Management Solutions for San Jose“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-284341.
Der volle Inhalt der QuelleGunnarsson, Martin, und Rickard Johannesson. „Waste Management with Focus on Waste incineration with energyrecovery in Chisinau Municipality, Moldova“. Thesis, Halmstad University, Halmstad University, Halmstad University, Halmstad University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4282.
Der volle Inhalt der QuelleThe amount of waste in the world increases every year due to an improved living standard andgrowing population. The problem is especially large in poor countries where the ability tohandle the waste is limited due to financial and management problems. If instead wastematerial is seen as a resource it can help reduce the amount of waste on landfill. Byincinerating waste and recover the energy it would also help reducing greenhouse gasemissions from landfill and give electric and thermal energy.Chisinau Municipality in the Republic of Moldova today lacks several important parts fora satisfying waste management. Today most of the waste generated in Chisinau municipalityends up at the municipality landfill. The current contract to use the landfill expires on the 31December 2010, if the municipality won’t be able to renew the contract they have to look forother ways to deal with the waste problem. As the dominating source for energy in Chisinau isimported natural gas, an effective way to reduce the use of gas for electricity and thermalenergy production would be to use waste material for incineration with energy recovery.Therefore, the goal with this thesis is to evaluate the possibility to extract energy from coincinerationof sewage sludge and waste material generated in Chisinau. To reach this goal thesituation in Chisinau where studied on site for two months, quantities and composition of thewaste material was investigated. Based on the data gathered on the waste, a suitabletechnology for the waste-to-energy (WTE) plant is proposed. The proposal is made based onthe assumption that a WTE plant would not be established until 2025.The result shows that the waste material in Chisinau can be used for co-incineration ofwaste and sludge. The calorific value of the waste material was determined to 7.87 MJ per kg.The suggested WTE plant has the total power of 138 MW, the result based on that all wastematerial available 2025 are incinerated. Annually this makes it possible to recover 1152 TJ(320 GWh) electric power and 2650 TJ (736 GWh) heat, based on 8000 operating hoursannually.Even if a WTE plant sounds like a good investment it is a long time before a plant couldoperational. Much is to be made in the waste management to have well-functioninginfrastructure that will work together with an incineration plant. Furthermore, the data used inthis study regarding the quantities is very uncertain and further studies in affected areas arenecessary before a WTE plant can be established.
Den totala mängden avfall i världen ökar varje år som följd av ökad folkmängd ochlevnadsstandard. Problemet är extra påtagligt i fattiga länder med begränsade ekonomiskaresurser för att ta hantera avfallet. Om avfallet istället skulle ses som en resurs skulle detkunna reducera andelen avfall som läggs på deponi. Genom att förbränna avfallet medenergiåtervinning skulle också växthusgaserna från deponering minska och samtidigt geelektrisk och termisk energi.Chisinau kommun i Republiken Moldavien saknar idag flera vitala delar iavfallshanteringen. Idag slutar den största delen av avfallet som produceras i Chisinaukommun på den kommunala deponin. Kontraktet för att använda deponin löper ut den sistadecember 2010, om Chisinau kommun inte tillåts förnya kontraktet är det nödvändigt att sesig om efter nya lösningar för avfallshanteringen. Eftersom den dominerande källan för energii Chisinau är importerad gas, skulle ett effektivt sätt att reducera gasanvändningen vid el ochtermisk energiproduktion att förbränna avfall med energiåtervinning.Av den orsaken är målet med studien att utvärdera möjligheterna att utnyttjasamförbränning med energiåtervinning av avfall och avloppsslam från Chisinau kommun. Föratt nå detta mål har den nuvarande situationen i Chisinau kommun studerats på plats under tvåmånaders tid, detta för att undersöka vilka mängder avfall som årligen produceras och huravfallets fraktionsfördelning ser ut. Baserat på de data som samlats in föreslogs en lämpligavfallsförbränningsanläggning. Förslaget är baserat på antagandet att enavfallsförbränningsanläggning inte är etablerad förrän tidigast 2025.Resultatet visar att det är möjligt att samförbränna avloppsslam och avfall i Chisinau. Detkalorimetriska värmevärdet för avfallet och slammet har bestämts till 7.87 MJ per kg. Det irapporten presenterade förslag på kraftvärmeverk för avfallsförbränning kommer att ha entotal effekt av 138 MW, resultatet är baserat på att allt tillgängligt kommunalt avfall 2025förbränns. Kraftvärmeverket beräknas årligen utvinna TJ (320 GWh) elektrisk energi och2650 TJ (736 GWh) termisk energi, beräknad på 8000 drifttimmar årligen.Även om en avfallsförbränningsanläggning låter som en god investering så ligger detlångt fram i tiden innan en sådan anläggning är möjlig att etablera. Först måste en brafungerande infrastruktur som fungerar tillsammans med avfallsförbränningsanläggningenupprättas. Vidare bör poängteras att de data som använts i denna studie gällandeavfallsmängder är ytterst osäkra och ytterligare studier inom området krävs innan enavfallsförbränningsanläggning kan etableras.
Gunnarsson, Julia, und Emma Fält. „Sustainable Waste Management : Identifying and Analysing the Present and Future Waste Situation in Linga Linga“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279691.
Der volle Inhalt der QuelleBristfällig avfallshantering har blivit ett globalt problem under de senaste årtiondena på grund av populationsökning och ekonomisk tillväxt. När en större mängd människor får tillgång till nya typer av avfall så ökar de potentiella farliga flödet av avfall i både städer och på landsbygden. Denna studie har utförts i Sverige med utgångspunkt på landsbygden i södra Mozambique, i ett samhälle som heter Linga Linga. Studien har gjorts med hjälp av en litteraturstudie, frågeformulär och intervjuer. Linga Linga är en by med dålig infrastruktur, brist på finansiella tillgångar och en överlag låg utbildningsnivå. Närvaron av staten är sällsynt men organisationen Project Vita har sin bas i samhället och har startat flera utvecklingsprojekt i byn. Avfallshanteringen i Linga Linga idag är praktiskt taget obefintlig och de vanligaste sätten att göra sig av med avfall på är genom att bränna eller gräva ner det i naturen. I den här studien har de viktigaste faktorerna idag och i framtida utveckling av avfallshanteringen i Linga Linga identifierats och analyserats. Detta har gjorts genom att använda en annan by som ett potentiellt framtida scenario samt att inspiration hämtats från tidigare studier gjorda i liknande områden. För att förbättra situationen och förebygga framtida problem gällande avfall så kommer det att vara viktigt för Linga Linga att fokusera på utbildning, institutionell förändring och implementering av ett avfallssystem som möter lokala behov.
Myamya, Luyolo Ebenezer. „Establishing a waste management system for Cape Peninsula University of Technology“. Thesis, Nelson Mandela Metropolitan University, 2016. http://hdl.handle.net/10948/11670.
Der volle Inhalt der QuelleGonzalez, Llera Ricardo 1971. „Integrated electronic waste management in Mexico : law, technology and public policy“. Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2004. http://hdl.handle.net/1721.1/17717.
Der volle Inhalt der QuelleIncludes bibliographical references.
What is electronic waste? Why is it considered a problem? What are the public health implications of its mishandling? The electronic industry, a sector that has experienced one of the highest growth rates of the last decade, has had a great success in growing the mass consumer market for personal computers, cell phones, and other types of personal electronic equipment. Supporting this incredible growth, the electric industry has also provided electric cells and battery systems to power all these devices. Unfortunately, personal computers as well as other electric and electronic equipment (EEE) become obsolete faster than ever. The mounting quantities of obsolete EEE and spent batteries represent a serious problem for the industrial sector, as well as for governments and citizens, not only because of the volumes being generated, but because of the hazardous materials and toxic metals, including lead, nickel, cadmium, mercury and chromium to mention some of the most important health wise and the gold, copper, aluminum, nickel, silver and palladium they contain. These contents also offer incentives for their collection and recovery. They need to be diverted from the waste stream reaching the sanitary landfills and in some instances incineration facilities, to reduce public exposure to these toxic substances and avoid the public health burdens they represent. What is the dimension of this problem in Mexico? Mexico has generated at least 6.3 million obsolete computers during the last decade, and by the end of 2006, 10 million additional personal computers will become obsolete. Not all of them will reach the municipal solid waste (MSW) stream the same year they become obsolete.
Hoarding by final users must be considered in designing any collection program. Even taking account of hoarding, almost 3 million computers will be available for collection in 2005 and 10 million computers will be available for collection by 2013. For spent cells and batteries in Mexico, the numbers are not very clear. The best estimate is that 450 million cells and batteries will be purchased annually (90 million rechargeable batteries and 148.5 million primary cells). At least 25% of them (hoarding of spent batteries has been estimated at about 75%) will be introduced into the municipal waste stream, some 37 million batteries every year. Taking into consideration Mexico's waste management infrastructure, what are the related Public Health effects of electronic waste? What are the risks associated with the final treatment options available? What can be done to reduce the E-Waste burden? Which collection and recycling mechanisms can be implemented in the Mexican context? The present work deals with these questions and introduces a proposed collection and recycling program to address Mexico's needs.
by Ricardo Gonzalez Llera.
S.M.
Zhang, Lizong. „A technology hub for auditing and tracking objects using RFID technology in waste management applications“. Thesis, Staffordshire University, 2012. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.569206.
Der volle Inhalt der QuelleBlomstrand, Erica, und Hagström Theresia Silander. „Waste management and production systems; The case of Zanzibar“. Thesis, KTH, Industriell produktion, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-173477.
Der volle Inhalt der QuelleThis study was performed as a bachelor thesis at the Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden, in the spring of 2014, and was carried out as a Minor Field Study funded by SIDA. It was conducted as a literature study complemented by a field study on Zanzibar, in collaboration with Zanrec. Zanzibar as an archipelago, with its 495 000 inhabitants, generates over 92,000 metric tons of waste a year, which is equivalent of the weight of a Boeing 747 per day, contaminating the environment and causing implications to both public health and the island’s economy due to it’s effects on the important tourism industry. The amount of produced waste on an island is limited as well as the possibility for waste to be spread over island boundaries. Traditional waste management companies lack economical incentives to establish on such a small market, therefore many islands in developing countries lack a sustainable system for waste management. Zanrec has identified this as a business opportunity and has developed a business model to deal with waste management on limited geographical areas. The main objective of this study was to investigate how Zanrec can meet customer demands by developing a sustainable supply chain, and to investigate how Zanrec can increase value of specific goods in order to scale the business. In order to achieve a satisfying result, the study was aimed to: (i) give insights into waste management in developing countries, (ii) map Zanrec’s supply chain of today, (iii) define what the value-adding activities are in the eyes of the customers, both hotels and plastic buyers, (iv) identify limitations/possibilities based on Zanrec’s prerequisites. The results of this thesis will work as a foundation to make Zanrec’s business areas of concern more efficient and will work as a benchmark in policy making when working with waste management systems in other developing areas.
Mewes, Daniela. „Applications of Solar Thermal Technology for Plastic Waste Management in Developing Communities“. Thesis, KTH, Energiteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232672.
Der volle Inhalt der QuellePlastindustrin fortsätter att växa årligen, med plast som finns i en stor mängd konsumentprodukter, har hanteringen av det resulterande avfallet blivit en av de största utmaningarna i vår tid. Mer än 8 miljoner ton av plast beräknades nå världens hav varje år enligt en studie ifrån 2010, med en ännu större mängd kvar på land. De därmed sammanhängande ekologiska och hälsopåverkande effekterna av att leva med en sådan mängd plastavfall är många, och befintliga lösningar kan bara hantera små delar av avfallet.Kina och Indonesien leder nuvarande lista över bidragsgivare till havsplast, som domineras av asiatiska länder. Kina är i synnerhet världsledande inom plastproduktion. Avfallshanteringsscenarierna i dessa länder och därtill hörande energiutsikter diskuteras, där plastavfallet på Indonesiens öar främst är ett resultat av bostads-, och inte industriell verksamhet. Dessa beräkningar projiceras till 2025 med de senaste värdena av befolkningstillväxt, som en uppdatering till tidigare litteratur, där Vietnam nu förväntas överträffa både Indonesien och Filippinerna. Med tanke på den tillgängliga solressursen i de största bidragande kustområderna, av vilka många ligger i närheten av ekvatorn, undersöks möjligheten att applicera solvärme för smältning av plastavfall. Smältpunkterna av vanlig plast är vanligtvis under 200 °C och ligger således inom området för lågtemperaturparabola solvärmesystem.En prototyp med icke-evakuerat rörparaboliskt tråg konstruerades enligt metoder och tillgänglig teknik för utvecklingsvärlden. Test i Stockholm visade på förmåga att delvis smälta rest ABS från en 3D-skrivare. Interna temperaturer upp till 211 °C registrerades i ytterligare tester i Ioannina, Grekland, där HDPE, LDPE och PP framgångsrikt smältes tillsammans med avfallshushållsartiklar. Värmeförlusten beräknades liksom tillhörande inre dynamik, genom att undersöka samspelet mellan omgivningsförhållandena och de utvalda designparametrarna. Ytterligare testning behövs för att begränsa ytvärmeförlusten vid högre temperaturapplikationer, såsom PET plast som smälter över det uppvisade intervallet. Framtida förädlingar till designen diskuteras liksom den roll som lokala mindre projekt har i minskningen av plastavfall vid dess källa inom utvecklingsländerna.
GUHR, ADRIAN. „THE POTENTIALS OF INFORMATION AND COMMUNICATION TECHNOLOGY TO IMPROVE WASTE MANAGEMENT IN STOCKHOLM“. Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-156779.
Der volle Inhalt der QuelleRousta, Kamran. „Municipality Solid Waste Management An evaluation on the Borås System“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19040.
Der volle Inhalt der QuelleUppsatsnivå: D
Zhang, Na. „Greening academia : developing sustainable waste management at UK higher educational institutions“. Thesis, University of Southampton, 2011. https://eprints.soton.ac.uk/196479/.
Der volle Inhalt der QuelleRizzoli, Nicolò. „Appropriate Technology in a Zambian Community: an Approach for a Sustainable Waste Management System“. Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2018. http://amslaurea.unibo.it/15635/.
Der volle Inhalt der QuelleZewatsky, Jennifer Ann. „THE ROLE OF TECHNOLOGY AT THE FERNALD ENVIRONMENTAL MANAGEMENT PROJECT“. Miami University / OhioLINK, 2002. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=miami1026950082.
Der volle Inhalt der QuelleCollins, Kathryn L., of Western Sydney Hawkesbury University und Faculty of Environmental Management and Agriculture. „Talking garbage: a study of local opposition, waste management and community consultation“. THESIS_FEMA_xxx_Collins_K.xml, 1998. http://handle.uws.edu.au:8081/1959.7/38.
Der volle Inhalt der QuelleDoctor of Philosophy (PhD)
Mohamadi, Fardi Hamed. „Waste Management System Modeling of Tehran EIA study different MSW management models by using WAMPS model“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19191.
Der volle Inhalt der QuelleBeizavi, Fariborz, und Hamidreza Soleimanpour. „Quality perspective to waste management systems “Study of stakeholders”“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19652.
Der volle Inhalt der QuelleCollins, Kathryn L. „Talking garbage: a study of local opposition, waste management and community consultation“. Thesis, [Richmond, N.S.W.] : Faculty of Environmental Management and Agriculture, University of Western Sydney, 1998. http://handle.uws.edu.au:8081/1959.7/38.
Der volle Inhalt der QuelleJohn, Donald. „Assessment of Waste Management Practices in Cyprus : The case of Nudging at Cyprus University of Technology“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413493.
Der volle Inhalt der QuelleEscamilla, Garcia Pablo Emilio. „Evaluation and proposed development of the municipal solid waste management system in Mexico City“. Thesis, University of Manchester, 2015. https://www.research.manchester.ac.uk/portal/en/theses/evaluation-and-proposed-development-of-the-municipal-solid-waste-management-system-in-mexico-city(3ae730a7-b8c3-4cb9-a990-f4cca372be6e).html.
Der volle Inhalt der QuelleAmbell, Christine, und Yixuan Xu. „Waste of Opportunities - A Holistic Study of the Current Situation of Municipal Waste Management in Shandong Province, China“. Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-101245.
Der volle Inhalt der QuelleKinas starka tillväxt håller på att skapa ett konsumtionssamhälle som påminner om det västerländska. Med högre konsumtion och starkare ekonomi växer avfallsmängderna snabbt. I Shandong provinsen finns mer än 90 miljoner invånare som varje dag gör sig av med 0,5 – 1,5 kg sopor. Det är en utmaning för samhällsplanerana och ingenjörerna att ta hand om dessa volymer. Hittills har det mesta av avfallet bränts på bakgårdar, kastas i vattendrag, ut i naturen eller lagts på deponi. Miljöskadorna är stora. Denna studie beskriver avfallshanteringens situtation i Shandong provinsen. Faktan är uppdelad utefter sociala, ekonomiska, tekniska och ekologiska parametrar. Studien täcker åren 2006 till 2010. Olika avfallsanläggningar och konstruktioner besöktes, utländsk litterlatur användes och en handledare från ett kinesiskt provinskonstruktionsföretag bidrog med information och data. Studien är delvis dokumenterad med foton. I diskussionen analysers styrkor, svagheter, möjligheter och hot med avfallshanteringen för överblick av situationen. I slutsatsen framgår det att det finns många möjligheter i utvecklingen av ett avfallshanteringssystem eftersom det är nytt, flexibelt och ekonomin är god. Det finns även hårda miljö och säkerheteslagar som påminner om EUs och USAs. Till hoten räknas stora avfallsvolymer som kan vara svårkontrollerade, samt att alldeles för hårda lagar kan hindra nya innovationer och teknik. Styrkor som finns är att fler än 111 stycken projekt är på gång, och att kunskap finns på högre ledningsnivå. Svageheterna är dålig implementering av lagar samt dålig kunskap på lägre nivå. Eftersom avfallhanteringen är i ett initierande stadie så kan de val som görs nu påverka på väldigt långt sikt.
Sweetman, Paul J. „Evaluating the Fate of Manure Nitrogen in Confined Dairy Waste Operations: a Full-Scale Waste Analysis and Start-Up Protocol for an Anammox-Based Treatment Technology Applicable to Dairy Waste Management“. Thesis, Virginia Tech, 2005. http://hdl.handle.net/10919/41237.
Der volle Inhalt der QuelleMaster of Science
Bombardiere, Ysabel Estrada. „The Potential of Anaerobic Digestion Technology to Treat Coffee Waste in Huatusco, Mexico“. Ohio University / OhioLINK, 2006. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ohiou1152557924.
Der volle Inhalt der QuelleAl-karkhi, Zaid, und Josef Fadhel. „Implementation of Industrial Symbiosis : How can a collaborative network improve waste management?“ Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279114.
Der volle Inhalt der QuelleDen globala användningen av naturresurser har ökat under det senaste decenniet och utsläpp och avfall har vuxit som en följd. Byggsektorn är en stor bidragande faktor till globala koldioxidutsläpp och ansvarar för så mycket som en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Den negativa påverkan som industrier över hela världen har på miljön erkänns som ett allvarligt problem samtidigt som miljömedvetenheten växer. En betydande mängd av denna påverkan kan minskas med ökad resurseffektivitet. Vårt ekonomiska system måste genomgå en enastående omvandling, för att stoppa miljöförstöring men också för att säkerställa hållbar tillgång till naturresurser i framtiden. För att ta itu med denna fråga pressar institutionerna att flytta sig bort från vår nuvarande linjära ekonomi och gå mot en cirkulär ekonomi som är avfallsfri genom design. Begreppet Industriell Symbios ses som ett sätt att göra det. I dessa industriella nätverk som liknar biologiska symboler blir avfall eller biprodukter från ett företag en resurs för ett annat. Genom att engagera traditionellt separata industrier i en kollektiv strategi som involverar fysiskt utbyte av material, energi och biprodukter, är det möjligt att avleda avfall från deponering och minska den negativa miljöpåverkan. Ur ett företagsperspektiv kan Industriell Symbios minska behovet av råmaterial samt avfallskostnader samtidigt som företag kan skapa nya intäkter från rester och av produkter. Syftet var att undersöka de synpunkter som intressenter har på ett potentiellt deltagande i ett Industriellt Symbios-nätverk och det komplexa samspelet mellan aktörer för genomförandet, samt hur ansvaret mellan aktörerna ska delas upp för att implementera detta koncept på det mest effektiva sättet. Detta gjordes genom att intervjua viktiga aktörer inom byggbranschen för att få ett övergripande perspektiv på deras åsikter. Resultaten indikerade en generellt positiv syn på konceptet industriell symbios bland intressenterna. Viktiga drivkrafter och hinder identifierades som ekonomiska - företag är bara villiga att investera om det är lönsamt, regelverk - förordningar är en viktig möjliggörande faktor eftersom de skapar rätt incitament för företag att delta, organisatoriska - En omvandling av affärsmodellen är nödvändig i för att genomföra cirkulär ekonomi och teknik - Teknologisk utveckling och innovationer hjälper implementeringen eftersom det kan öka effektiviteten och öppenheten bland nätverksdeltagarna. En modell har genererats där ansvarsfördelningen bland intressenterna har kartlagts för att ge en större förståelse för dynamiken i ett potentiellt nätverk.
Tavares, Miguel. „A Price-based Demand Response Programme for an Industrial Company : A Case Study of the Waste Management Industry“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-265671.
Der volle Inhalt der QuelleKlimatet och hållbar ekonomisk utveckling är centrala frågor för mångaindustriländer. Dessutom står tillväxtekonomier, som t.ex. Kina med 18.5% avvärldens befolkning, inför stora problem med luft- och vattenföroreningar.Detta har lett till stora investeringar i förnybara energikällor som t.ex. vindochsolkraft. Utbyggnad av förnybara energikällor leder till stora variationer ielproduktionen, som kan vara svåra att förutsäga. Om dessa variationer intebalanseras av annan elproduktion eller last så kan det bli strömavbrott, vilketleder till stora ekonomiska förluster. Det är därför väsentligt att utvecklateknik som gör det möjligt att snabbt ändra produktion och konsumtion av el.Industrier är betydande elkonsumter. Om de exponeras för marknadspriserkan de vara till stor hjälp för att inkludera förnybara energikällor i elsystemet.I detta projekt har ett verktyg för korttidsplanering utvecklats; meddetta verktyg kan industriföretag med tillverkningsprocesser och möjlighetertill egen elproduktion planera produktion och förbrukning utifrån elpriser pertimme. Verktyget kombinerar fördelarna med prisbaserad korttidsplaneringav enheter med förbrukningsflexibilitet och använder blandad heltalsprogrammering(MILP). Det bestämmer driftläge för flexibel utrustning ochmaskiner i tillverkningsprocessen samt produktionsnivå i alla styrbaraelproduktionsenheter. Slutligen redovisar den på ett förenklat sätt hur stortelbehov som finns vid varje plats för varje timme i planeringsperioden genomatt ange hur mycket som behöver köpas eller säljas via nätet.För att testa det framtagna verktyget används en fallstudie av ett verkligtavfallshanteringsföretag. Den modellerade industriprocessen i fallstuden är enmaterialåtervinningsanläggning och elproduktionen utgörs av en sopförbränningsanläggning,elgeneratorer som drivs av biogas från deponerade soporoch solcellsanläggningar. Tre zoner identifierades. Den första har en materialåtervinningsanläggningoch en sopförbränningsanläggning, den andraenbart en materialåtervinningsanläggning och den tredje biogas och solceller.Resultaten visar att zonerna med materialåtervinningsanläggningar flyttar lastfrån höglastperioder till låglastperioder och att zonerna med elproduktionflyttar produktion från låglastperioder till höglastperioder.En egenhet i fallstudien ledde till att en ny funktion lades till i korttidsplaneringsproblemet.Sopförbränningsanläggningen har låga driftkostnaderoch därför behövdes en långtidsprognos för elpriset för att undvika attanläggningen kördes på full kapacitet i hela korttidsplanerinigsproblemet. Föratt hantera denna fråga beaktas det framtida värdet för avfall som lagras ianläggningen.Resultaten visar att det framtagna verktyget kan användas för att anpassaproduktion och konsumtion av el i ett industriföretag till marknadspriset,vilket kan underlätta integrationen av förnybar elproduktion i elsystemet.Dessutom kan verktyget minska energikostnaderna för tillverkningsprocesseroch öka intäkterna från elproduktionstillgångar.
Villanueva, Rafael Salcedo. „A pragmatic approach to improve the efficiency of the waste management system in Stockholm through the use of Big Data, Heuristics and open source VRP solvers : A real life waste collection problem;Stockholm’s waste collection system and inherent vehicle routing problem, VRP“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-272200.
Der volle Inhalt der QuelleRavikumar, Dhivya. „Development of a decision support tool for planning municipal solid waste management systems in India“. Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2017. http://hdl.handle.net/1721.1/115005.
Der volle Inhalt der QuelleThis electronic version was submitted by the student author. The certified thesis is available in the Institute Archives and Special Collections.
Cataloged from student-submitted PDF version of thesis.
Includes bibliographical references (pages 99-102).
Waste management is a significant challenge for India. The Indian waste landscape is changing rapidly as the population grows, the composition of the waste generated evolves, the extent of waste segmentation changes and the technologies available to collect and process waste improve. Many solutions have been proposed for dealing with the mixed waste but the most appropriate solution for a particular context is difficult to quantify. Thus, decisions are often made without considering the long-term economic, environmental or social consequences. The present work focuses on helping Indian cities improve collection, transportation and treatment of waste by developing a GIS-based decision support tool that assesses the cost effectiveness and efficiency of collection strategies, treatment technologies and system configurations. The tool considers the unique elements of a city including the demographics, waste composition, scale, existing infrastructure for waste collection and treatment and potential for implementing new technologies. Understanding the prevailing waste management architecture of these cities is vital in designing systems which adapt to meet the needs of the growing population with changing aspirations and consumer behavior. There is a lack of bottom-up data on the composition and volumes of waste in India. Our data-driven decision-making approach combines baseline data collection through waste audits with a systems optimization modeling approach. By using the tool to evaluate the economic, environmental and social impact of different technology configurations at varying scales, we are able to quantify the expected performance associated with different architectures. The decision support tool can be used to find the minimum cost waste configuration that considers both environmental GHG emissions and employment, by constructing trade-off graphs between competing goals. A compromise solution that satisfies competing goals is obtained at the turning point of the trade-off graphs. We also test the feasibility of improving the segregation rate in Muzaffarnagar and the impact segregation policies have on the metrics of the waste system. From the waste audits, we see that Indian households have a high composition of organic waste and waste generation increases with income level. By implementing a weekly feedback social incentive mechanism, we see that the segregation rate of organic waste by households increases to nearly twice than those households that were given no feedback. The tool shows that as the segregation rate of the city increases, the costs and GHG emissions reduce, while the employment of the waste system increases. The level of centralization of the system reduces as the level of segregation of waste increases, that is, the system moves towards smaller scale processing plants instead of large scale centralized plants.
by Dhivya Ravikumar.
S.M. in Technology and Policy
Langborg, Julia, und Nejad Frida Tavana. „Ökad källsortering för materialåtervinning : Åtgärdsförslag för att minska mängden byggavfall som källsorteras i fraktionen brännbart“. Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-287206.
Der volle Inhalt der QuelleHolmgren, Kristina. „A System Perspective on District Heating and Waste Incineration“. Doctoral thesis, Linköping : Linköpings universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7992.
Der volle Inhalt der QuelleAbdiju, Kushtrim. „Exploring a New Way of Food Inventory Management in Households Using Modern Technologies to Reduce Food Waste“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89391.
Der volle Inhalt der QuelleSalazar, Ruiz Velasco Maria Fernanda. „Food Waste Management in a Circular Economy Perspective : A case study of Swedish juice plant Loviseberg presseri AB“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-260477.
Der volle Inhalt der QuelleEn tredje del av all mat som produceras slängs och bättre hushållning är avgörande för att kunna förse den växande befolkningen med livsmedel. Huvudsyftet med denna rapport är att identifiera den optimala användningen av organiskt avfall, med hjälp av en cirkulär ekonomi, generera rekommendationer som hjälper industrier inom livsmedelssektorn att minska och värdera livsmedelsavfall. En fallstudie för alternativ hantering av matavfall hos svenska juice-anläggningen Loviseberg presseri AB presenteras. Denna studie föreslår vidare en detaljerad hantering av de valda alternativen, i enlighet med resultaten, som undersöker det potentiella mervärdet för återstoden från kallpressad juice. Det visade sig att 49% av den totala vikten från råmaterial blir till avfall efter extraktionsprocessen, där äpple och apelsiner är de största bidragsgivarna. Studien identifierade att den optimala användningen av äppelmassa är som ingrediens för konsumtionsprodukter, följt av djurfoder och pektinproduktion. När det gäller avfallet från apelsiner identifierades extraktion av eterisk olja, följt av djurfoder och anaerob biogasproduktion som bästa alternativen. Vidare visar resultaten av studien att även en kombination av de olika avfallshanteringsalternativen skulle gynna företaget. Studien identifierade också potentiella utmaningar såväl som fördelar som beror på det specifika avfallet som analyserats.
Barák, Michal. „Organizační struktura firmy produkující zemědělské stroje“. Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-232186.
Der volle Inhalt der QuelleSalimi, Mahdi. „Waste management in Ericsson To give a method to decide better on any of waste items produced in Ericsson AB in Borås to choose the most appropriate based on sustainability“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20104.
Der volle Inhalt der QuelleKurilova, Jelena. „Developing Standardized Work in Casting Department : Case Study of Luvata Sweden AB Finspång“. Thesis, Linköpings universitet, Kvalitetsteknik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58517.
Der volle Inhalt der QuelleCerra, Noemi. „An Energy Management Oriented Analysis: Case Study of a Waste to Energy Plant in Lecco, Italy“. Thesis, KTH, Kraft- och värmeteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-250665.
Der volle Inhalt der QuelleISO 50001-standarden för energihanteringssystem släpptes 2011 för att ge organisationer en standardiserad riktlinje för utvärdering och kontinuerlig förbättring av energiprestanda. Komplexa strukturer som sektorn för avfall till energi (WTE), som måste uppfylla målen socialt, miljömässigt, ekonomiskt och produktivt, kan dra nytta av utvecklingen av ett kompatibelt energihanteringssystem (EnMS). Energieffektivitet och energibesparingar bidrar till att mildra den stora kostnaden för en sådan anläggning, medan jämförelseanalysen gör det möjligt att verifiera systemets tillstånd och de potentiella förbättringsområdena. Förbättringen av energiprestanda kan värderas på en miljöbas, och en korrekt främjande av processen kan bidra till att mildra social opposition. Denna avhandling granskar energiprestanda för ett slöseri till en energianläggning i Lecco, Italien, med hjälp av den information som finns tillgänglig från det styrsystem som redan är installerat i företaget. Regressionsanalys används för att passa linjära och polynomiska funktionsformer till energiförbrukningsdata och skapa energigrundnivå för områdena med betydande energianvändning och produktion med en prediktiv effekt på 59-92%. Skillnaden mellan baslinjen och den faktiska energiförbrukningen föreslås som indikator för energiprestanda för att uppskatta resultaten av förbättringsmöjligheterna och en uppsättning nyckelresultatindikatorer utvärderas för intern och extern riktmärkning av anläggningen. Den ekonomiska möjligheten för ett urval av sektorns bästa tillgängliga teknik (BAT) och den därmed sammanhängande förbättringen av energieffektiviteten utvärderas, vilket visar att 2 - 16 miljoner euro kan investeras i systemets eftermontering. skapandet av synergier med anläggningens uppvärmning, kylning och el efterfrågan föreslås också. Slutligen föreslås en energi-, ekonomisk och miljöanalys som ett rankningssystem för de identifierade förbättringsmöjligheterna. Metoden och resultaten av denna studie är avsedda att ge en ordentlig energianalyse för Silea Spa, föreslå ett granskningsförfarande för andra WTE-anläggningar som är villiga att utveckla en kompatibel ENMS och berika litteraturen med en fallstudie om WTE. För det italienska sammanhanget, som för närvarande står inför svårigheter i moderniseringen av avfallshanteringssystemet (WMS), erbjuder ISO 50001-tillämpningen på WTE-anläggningar en enhetlig struktur som kan användas av regeringen för att kartlägga nuvarande status för varje anläggning och utveckla den rättsliga ramen i enlighet med WMS, den cirkulära ekonomins och den allmänna opinionens behov.
Torstensson, Johan, und Jon Gezelius. „Waste-to-Energy in Kutai Kartanegara, Indonesia : A Pre-feasibility study on suitable Waste-to-Energy techniques in the Kutai Kartanegara region“. Thesis, Energi och teknik, SLU, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-269607.
Der volle Inhalt der QuelleBögels, Machteld. „Digital Waste : ELIMINATING NON-VALUE ADDING ACTIVITIES THROUGH DECENTRALIZED APPLICATION DEVELOPMENT“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263903.
Der volle Inhalt der QuelleI en tid där nätverk av sammankopplade enheter expanderar snabbt, är det svårt för organisationer att anpassa sig till den allt mer datoriserade och dynamiska miljön och samtidigt förbli konkurrenskraftiga. Anställda upplever att mycket av deras tid och resurser spenderas på repetitiva, ineffektiva och vardagliga uppgifter. Lean manufacturing har visat sig vara ett välkänt optimeringskoncept, dock har informationshantering och avlägsnande av slöseri inte ännu nått sin fulla potential eftersom dess direkta värde är svårare att se och räkna. En fallstudie genomfördes för att definiera vilka typer av icke-värdeskapande aktiviteter som kan identifieras inom informationsflöden och för att avgöra om decentraliserad applikationsutveckling kan eliminera detta digitala slöseri. Ett internt informationsflöde modellerades, analyserades och optimerades genom att utveckla anpassade applikationer på Microsoft Power Platform. Baserat på litteratur från tillverknings- och mjukvaruutvecklingsområdet utvecklades en ram för att kategorisera digitalt slöseri samt högre grundorsaker när det gäller affärsstrategi och ITinfrastruktur. Medan decentraliserad apputveckling ger möjlighet att avsevärt minska det operativa digitala slöseriet på ett förenklat sätt, så kan det också möjliggöra onödig expansion av en gemensam datamodell och kräver hantering av livscykelanalyser samt kantsäkerhet för att säkerställa datahantering och styrning. Trots begränsad till en fallstudie, så kan det föreslagna ramverket ge insikter till organisationer som syftar till att optimera interna arbetsflöden genom att identifiera och eliminera digitalt slöseri och dess grundläggande orsaker.
Rodopoulou, Viktoria. „CO2 savings of selling food surplus in plastic trays compared to incineration and anaerobic digestion in Sweden. : With an application at KTH Royal Institute of Technology“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-241697.
Der volle Inhalt der QuelleLivsmedelsavfall har under senare år fått ett ökat intresse ur miljösynpunkt med förhindrande av livsmedelsavfall som den optimala lösningen för denna fråga. I Sverige är termiska behandlingsmetoder och biologiska processer för behandling av livsmedelsavfall de vanligaste metoderna för hantering av livsmedelsavfall. Båda metoderna producerar energi som kan användas för fjärrvärme, el och biobränsle för fordon. Å andra sidan, producerar dessa metoder utsläpp av växthusgaser (GHG) och många studier har erkänt deras miljöpåverkan och har jämfört dessa metoder för att identifiera alternativet med minst miljökostnad. Alternativet att sälja överbliven mat i plastlådor har potential att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsavfallshanteringssystemet genom cirkulär ekonomi. Emellertid måste utsläppen av växthusgaser från de specifika livsmedelstypen samt effekten av plastlådors egenskaper och deras inverkan på plastlådors totala växthusgasutsläpp undersökas för att säkerställa effektiviteten av den försäljning av överbliven mat. Syftet med denna studie är att genomföra en livscykelanalys (LCA) om livsmedelsavfallshanteringsmetoder i Sverige för att identifiera metoden som har mest koldioxidbesparingar. Studiens mål är att kartlägga processerna i matavfallssystemet och undersöka de parametrar som påverkar prestandan för varje metod. Projektet innehåller en jämförande bedömning av klimatpåverkan (CF) av en värmebehandlingsmetod, förbränning med energiåtervinning, en biologisk metod som är anaerob uppslutning med biogasproduktion och en förebyggande metod som säljer överbliven mat i en plastlådor. En LCA utfördes för tre avfallshanteringsscenarier med två måltider (köttbaserad och vegan) som exempel när de behandlades som enskilda avfallsströmmar. Den största potentialen för att minska koldioxidutsläppen är att "sälja en måltid i ett 85% r-pet " scenario. Den undvikna köttproduktionen från att sälja matavfall kombinerat med den stora mängden återvunnet innehåll i plastlådor ger betydande koldioxidbesparingar och når den högsta nivån på avfallshierarkin som är förebyggande. Å andra sidan har förbränningen av en vegansk måltid med energiåtervinning den lägsta CO2-besparingen jämfört med de andra metoderna på grund av högvattenhalten i måltiden vilket gör den till en icke-effektiv energiomvandlare när den förbränns för att producera energi. Matavfallshanteringsmetoder bör därför fokusera på livsmedelsprodukterna och deras lämplighet för varje metod. Resultaten från denna jämförelse kommer att användas av en forskargrupp vid KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverige, i SEED avdelningen. Gruppen bygger för närvarande en mobilapplikation för att dela / sälja matavfall runt KTH campus med ett samarbete från restaurangerna på campus.
Wijayarathna, Egodagedara Ralalage Kanishka Bandara. „Development of Fungal Leather-like Material from Bread Waste“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25522.
Der volle Inhalt der QuelleNilsson, Joel. „Compressible Waste Bin System for Public Environment : Design with a User-Centred Approach“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68684.
Der volle Inhalt der QuelleHedbäck, Arvid. „Färgåtervinning : En undersökning av tekniska och miljömässiga aspekter vid återvinning av färg“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229886.
Der volle Inhalt der QuelleIn Sweden, no recycling of paint currently takes place. Instead paint waste is incinerated while the remaining ashes are put in a landfill. However, recycling of paint already exists in the United States. With this background, the aim of this study has been to examine if it technically possible to recycle paint, in regards to products safety and quality, and to examine how recycling of paint would affect the environment. As part of this study paint has been recycled by taking 1 dl of paint from a total of 127 paint cans out of the waste stream at a local recycling station. The physical characteristics and composition of the recycled paint has been examined (density, dry matter content, loss on ignition, ash content and metal content). Of interest in regards to product safety is that the recycled paint contained only relatively low concentrations of metals. This indicates that product safety is not an obstacle for paint recycling. In addition to physical characteristics and composition, the qualities of the recycled paint have been evaluated. Based on the lessons learned in this project the overall conclusion is that it would be fully possible to obtain paint of acceptable quality through recycling. Moreover a study has been made on how recycling of paint would affect the environment by studying the environmental impacts of paint manufacturing. An important finding is that the extraction of raw materials accounts for 84-96 % of the total environmental impact of paint manufacturing. This is a strong indication that paint recycling has a potential to benefit the environment.
Mirovic, Tara. „Biochar production from wood waste for GHG reduction : A case-study from the construction industry“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-283612.
Der volle Inhalt der QuelleSkanska AB, Sveriges ledande bygg- och projektutvecklingsföretag, strävar alltmer efter innovativa lösningar för att minska koldioxidavtrycket i sin verksamhet och sluta cirkeln för avfallsmaterial. Företaget har uttryckt ett intresse att investera i en pyrolysanläggning i Stockholmsregionen för att producera biokol av träavfall från byggarbetsplatser. Biokol produceras genom termokemisk sönderdelning av biomassa och blev nyligen erkänd som en negativ utsläppsteknologi tack vare sin förmåga att fungera som kolsänka. Med sina många användningsområden och varierande egenskaper har biokol under senare år blivit en allt högre värderad produkt på den nordiska marknaden. Dock spelar flera faktorer roll när möjligheterna för biokolsproduktion att reducera klimatförändringarna ska bedömas. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera potentialen för biokolsproduktion inom Skanska och användandet av biokol i urbana jordar för att minska företagets växthusgasutsläpp, samt sätta resultaten i perspektiv med Skanskas hållbarhetsmål. Genom att använda GHG-protokollet för projektredovisning, samt ur ett livscykelperspektiv, undersöker examensarbetet huruvida biokolproduktionen resulterar i en högre klimatnytta jämfört med den nuvarande verksamheten, det vill säga genom förbränning av träavfall för energiåtervinning. Resultaten visar att utsläppsminskningar beror på ett antal faktorer, inklusive biokolets stabilitet, produktionsutbyte, tillgång till överskottsvärme från pyrolysprocessen för användning i fjärrvärmenätet, samt viktigast av allt, vilken typ av bränsle som ersätts av träavfall för energiproduktion. I slutändan är det kvaliteten, kvantiteten samt geografisk tillgång till producerat träavfall för biokolsproduktion som avgör hur väl detta projekt kan genomföras, och denna information bör noggrant sammanställas av Skanska.
Alm, Max-Bernhard. „Flow pattern analysis of a Surface Flow Constructed Wetland : Treating surface runoff and landfill leachate water from the Löt waste management site“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-285896.
Der volle Inhalt der QuelleAvfallshanterings- och återvinningsföretaget Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) har anlagt en våtmark vid Löts avfallsanläggning, ca 35 km norr om Stockholm. Våtmarken utgör det näst sista reningssteget i reningsprocessen av lak- och processvatten från avfallsanläggningen. Riktvärdena för utsläppshalterna överskrids inte men det är önskvärt för SÖRAB att åstadkomma så låga utsläppsvärden som möjligt för att minimera påverkan på känsliga områden och vattendrag nedströms. SÖRAB misstänker dock att preferentiella flödesvägar kan förekomma där vattnet passerar alltför fort genom våtmarken. Detta resulterar ofta i en lägre reningseffektivitet då föroreningarna som är lösta i vattnet får en kortare kontakttid med de naturliga reningsmekanismerna som förekommer i våtmarken. Syftet med det här arbetet var därför att undersöka strömningen i våtmarken och identifiera vattnets flödesvägar med hjälp av en numerisk modell utvecklad av Wörman och Kjellin (2020). Strömningen i våtmarker styrs av en energigradient där flödet går från en punkt i ett vattendrag med högt energiinnehåll till en punkt med lågt energiinnehåll. Enligt principen om energins bevarande omvandlas energin mellan kinetisk, potentiell, tryckenergi och värmeenergi. Ändringen i energiinnehåll beror i sin tur på verkan av externa krafter (gravitationskraften, hydrostatiska tryckkrafter, friktionskrafter, kontraktions- och expansionskrafter och skjuvkrafter från vind. Dessa krafter verkar vid förändringar i bottentopografin, vattendjupet, ytmotståndet (vid våtmarkens botten och väggar), våtmarkens geometri samt där vattenytan är exponerad för vind. Dessa faktorer orsakar utvecklandet av skjuvkrafter i flödet som i sin tur orsakar utvecklandet av hastighetsprofiler och omblandning. Bildandet av hastighetsprofiler och omblandning av vattnet gör att olika vätskeelement eller föroreningar stannar i våtmarken olika lång tid då de rör sig olika fort. För att åstadkomma en så hög reningsgrad som möjligt är det därför önskvärt att hela våtmarkens volym nyttjas till samma grad och att samtliga vätskeelement rör sig med samma hastighet genom våtmarken vilket även kallas för en ideal flödesregim (där ingen omblandning i flödesriktningen förekommer). Då utvecklandet av skjuvkrafter i flödet utgör den grundläggande orsaken till avvikelser från en ideal flödesregim är det önskvärt att minimera dessa. De styrande faktorerna som orsakade utvecklandet av skjuvkrafter i flödet var som nämndes ovan: variationer i våtmarkens bottentopografi och vattendjup, våtmarkens geometri (som kan orsaka isolerade vattenvolymer), ytmotståndet (som bl.a. beror på distributionen av vegetation), vind, samt in- och utflödeshastigeter. Våtmarken undersöktes genom inmätning och lodning som sedan låg till grund för en konceptuell modell av systemet. Den konceptuella modellen utgjorde sedan en grund för att modellera våtmarken numeriskt. I den konceptuella modellen ingick identifiering och definition av systemgränser samt randvillkor, att definiera bottentopografin samt att dela in våtmarken i delområden med homogent flödesmotstånd. Systemgränser och randvillkor identifierades baserat på en vattenbalans. Med hjälp av vattenbalansen kunde relevanta komponenter att inkludera som randvillkor identifieras. Randvillkorens värden bestämdes genom mätningar av den hydrauliska potentialen med hjälp av en GNSS-mottagare (där GNSS står för Global Navigation Satellite System och mottagaren nyttjar satelliter för att bestämma höjd och position i en geografisk punkt) samt från erhållna mätvärden från SÖRAB av in- och utflöden som pumpas in och ut ur våtmarken. Då bottentopografin var okänd bestämdes den genom att vattendjupet mättes, interpolerades och subtraherades från en referensnivå. Vattendjupet mättes genom lodning och mätpunkterna interpolerades sedan i det geografiska informationsverktyget ArcMap för att erhålla ett heltäckande lager av mätvärden över vattendjupet. Därefter kunde vattendjupet subtraheras från vattenytans medelhöjd över havet vilket var 38,1 m och ett heltäckande lager över bottentopografin kunde erhållas. Flödesmotståndet beräknades enligt ekvation 16 (se avsnitt 2.1.) och våtmarken delades in i homogena delområden baserat på förekomsten av vegetation och om strömningen skedde genom ett poröst medium eller öppet vatten. Den numeriska modelleringen genomfördes genom att först modellera den nuvarande strömningen med och utan ett rör som går genom den genomsläppliga vallen. Därefter ändrades de styrande faktorerna för flödet en i taget för att kunna utvärdera vilken effekt varje faktor hade på strömningen i våtmarken för att åstadkomma en ideal flödesregim. Följande simuleringar genomfördes: (1) Bottentopografin gjordes jämn med ett vattendjup på 0,5 respektive 1,0 m, (2) inloppszonen gjordes längre för att undvika skapandet av isolerade vattenvolymer längs ytterkanterna, (3) vegetationens distribution gjordes homogen, (4) den genomsläppliga vallen justerades. Pålitligheten i resultatet från den numeriska modelleringen är osäker. Därför skulle ett spårämnesförsök behöva genomföras för att undersöka huruvida resultatet från modelleringen är tillförlitligt eller inte. Enligt modelleringsresultatet förekom en tydlig flödesväg som passerade genom den smalare delen av vallen. Modelleringen indikerade vidare att de kontrollerande faktorerna som styrde flödet i våtmarken framförallt utgjordes av distributionen av vegetation samt den genomsläppliga vallen tillsammans med omgivande bottentopografi. Det rekommenderas därför att modelleringsresultatets validitet först undersöks med ett spårämnesförsök innan några åtgärder vidtas. Möjliga förbättringsåtgärder som skulle kunna införas därefter för att sträva mot ett idealt flöde skulle kunna vara att justera den genomsläppliga vallen till att ha en lika stor tjocklek och ett lika stort djup överallt samt att justera bottentopografin runt vallen så att den förändras lika mycket runt vallen. Detta för att skapa förutsättningar för att undvika preferentiella flödesvägar genom den. En jämn fördelning av vegetation (och justering av vattendjupet till att understiga 1,5 m som tillåter kolonisering av växter) att störningar i flödet minimeras.
Ventura, Valentina. „"Driving the transition to a circular economy through blockchain technology: analysis and proposals for an applied model of industrial symbiosis"“. Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021.
Den vollen Inhalt der Quelle findenUz, Zaman Atiq. „Technical Development of Waste Sector in Sweden: Survey and LifeCycle Environmental Assessment of Emerging Technologies“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-46334.
Der volle Inhalt der QuelleMucyo, Sylvie. „Analysis of key requirements for effective implementation of biogas technology for municipal solid waste management in sub-Saharan Africa : a case study of Kigali City, Rwanda“. Thesis, Abertay University, 2013. https://rke.abertay.ac.uk/en/studentTheses/f1b19ecf-9003-40ca-b174-db4c866fe799.
Der volle Inhalt der Quelle