Thematische Bibliographien / Visuell storytelling

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher
  4. Buchteile
  5. Konferenzberichte
  6. Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Visuell storytelling“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 24. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 8. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Visuell storytelling" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Visuell storytelling"

1

Wedler, Katharina. „Selbstreferentialität und Historisierung als Werkzeuge medialen Handelns im bildungswissenschaftlichen Kontext“. MedienPädagogik: Zeitschrift für Theorie und Praxis der Medienbildung 17, Jahrbuch Medienpädagogik (02.05.2020): 217–43. http://dx.doi.org/10.21240/mpaed/jb17/2020.05.02.x.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Bedingt durch die Potentiale digitaler Lehr- und Lernformate verändert sich die didaktische Gestaltung von Seminaren beispielsweise dahingehend, dass sich das Aneignung von Wissen zunehmend der Lebenswelt Studierender anpasst. In dem folgenden Beitrag soll anhand studentischer Arbeiten aufgezeigt werden, welchen Einfluss ein individueller Prozess der Wissensaneignung auf das Produkt nimmt. Die durch die Studierenden erstellten Erklärvideos demonstrieren anhand ihrer transformierten Texte in Kombination mit Pop Art Clips eine aktuelle Darstellungsform Populärer Kultur und setzen somit visuell als auch textuell den state of the Art fest. Die Herausforderung in der Erarbeitung eines eigenen Erklärvideos zu einem wissenschaftlichen Diskurs bestand in der Kombination komplexer Theorie gekoppelt an ein praktisches, den Sachverhalt untermauendes Beispiel. In ihren Videos stützen sich die Studierenden zumeist auf eigene Erfahrungen, aus denen zudem ihr Weltverständnis hervorgeht. Das Storytelling zeugt davon, wie die Performativität um die individuelle Lebenswelt und der Prozess der Subjektivierung als Form der Bildung in der populären Kultur zur Wissensaneignung beiträgt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Ford, Charles. „VISUAL STORYTELLING“. Art History 15, Nr. 4 (Dezember 1992): 533–37. http://dx.doi.org/10.1111/j.1467-8365.1992.tb00505.x.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Hsu, Chao-Chun, Zi-Yuan Chen, Chi-Yang Hsu, Chih-Chia Li, Tzu-Yuan Lin, Ting-Hao Huang und Lun-Wei Ku. „Knowledge-Enriched Visual Storytelling“. Proceedings of the AAAI Conference on Artificial Intelligence 34, Nr. 05 (03.04.2020): 7952–60. http://dx.doi.org/10.1609/aaai.v34i05.6303.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Stories are diverse and highly personalized, resulting in a large possible output space for story generation. Existing end-to-end approaches produce monotonous stories because they are limited to the vocabulary and knowledge in a single training dataset. This paper introduces KG-Story, a three-stage framework that allows the story generation model to take advantage of external Knowledge Graphs to produce interesting stories. KG-Story distills a set of representative words from the input prompts, enriches the word set by using external knowledge graphs, and finally generates stories based on the enriched word set. This distill-enrich-generate framework allows the use of external resources not only for the enrichment phase, but also for the distillation and generation phases. In this paper, we show the superiority of KG-Story for visual storytelling, where the input prompt is a sequence of five photos and the output is a short story. Per the human ranking evaluation, stories generated by KG-Story are on average ranked better than that of the state-of-the-art systems. Our code and output stories are available at https://github.com/zychen423/KE-VIST.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Dankova, Desislava. „When visual content met storytelling“. Yearbook of Department Mass Communications 1 (07.10.2020): 137–55. http://dx.doi.org/10.33919/ydmc.19.1.8.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The current text introduces the idea of communicating through images. The tool is increasingly visible in companies' communication strategies. The prerequisites that lead to the development of this type of communication are discussed, focusing on one of the most used social media – Instagram. A parallel is drawn between the nature of the platform and the ability to find an intersection between visual content and storytelling. At the end of the text, two of the most successful examples from the corporate world are presented and their approach of engaging Instagram followers with the help of experiences in order to convert them into customers while demonstrating the company's philosophy and values.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Borunda Magallanes, Ismael Antonio. „Gris: metáfora, símbolo y relato en (inter)acción.“ Sincronía XXV, Nr. 80 (03.07.2021): 314–34. http://dx.doi.org/10.32870/sincronia.axxv.n80.15b21.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Gris, an independent Spanish video game, explores the expressive possibilities of this creative medium through a story that is, on one hand, a symbolic representation of the psychological process of the protagonist, and, on the other hand, a foundational narrative about the loss and recovery of identity. This title employs the expressive tools of the history of art to build its aesthetic proposal; in particular, it is categorically placed in the line of surrealism as an artistic current. The analysis of this elements is realized through fundamental notions of rhetoric and poetics, referencing authors such as Helena Beristáin and Carmen Bobes, and the narrative hermeneutics of Paul Ricoeur, as well as theoretical perspectives that allow building bridges of analysis between literature and the visual arts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Haryadi, Toto, und Dimas Irawan Ihya' Ulumuddin. „Penanaman Nilai dan Moral pada Anak Sekolah Dasar dengan Pendekatan Storytelling Melalui Media Komunikasi Visual“. ANDHARUPA: Jurnal Desain Komunikasi Visual & Multimedia 2, Nr. 01 (26.03.2018): 56–72. http://dx.doi.org/10.33633/andharupa.v2i01.1018.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
AbstrakModernisasi tidak selalu membawa perubahan yang lebih baik, contohnya yaitu terjadinya degradasi moral yang tampak pada perilaku generasi muda sekarang dengan maraknya pemberitaan tawuran pelajar yang berujung kematian. Hal ini menjadi tanggung jawab orang tua karena kurangnya perhatian yang cukup untuk anak melalui edukasi nilai dan moral. Padahal, salah satu cara menanamkan nilai dan moral pada anak disampaikan melalui kegiatan storytelling atau mendongeng, yang sudah mulai jarang dilakukan para orang tua. Di sisi lain, perkembangan media komunikasi visual (berwujud cetak dan digital) menciptakan peluang guna menyampaikan nilai dan moral dengan pendekatan storytelling. Dengan menjabarkan kandungan nilai dan moral dari cerita, hal ini bisa menjadi terobosan guna menghidupkan kembali budaya storytelling yang telah ditinggalkan. Kata Kunci: nilai, moral, storytelling, komunikasi visual AbstractModernization does not always bring better change, for example is the moral degradation which can be seen on youth’s behavior by a lot of news about students brawling that caused the death. This problem becomes responsibility for each parent because they do not give enough attention for the children through value and moral education. Where as, a way to give those education is conveyed through telling stories or storytelling which has been forgotten by the parent. On the other hand, the development of visual communication design (in form of printed media and digital one) gives opportunity to tell value and moral education by storytelling approach. By describing value and moral education contents of the stoies, this can become a breakthrough to revive storytelling culture that has been abandoned. Keywords: value, moral, storytelling, visual communication
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Boysen, Yvette. „Understand the Power of Visual Storytelling“. Nonprofit Communications Report 17, Nr. 7 (11.06.2019): 3. http://dx.doi.org/10.1002/npcr.31231.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Thompson, Guin, und Durwin Talon. „Using Panels to Shape Visual Storytelling“. International Journal of the Book 7, Nr. 4 (2010): 21–36. http://dx.doi.org/10.18848/1447-9516/cgp/v07i04/36833.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Shannon, G. R., M. Kellen-Taylor und D. Markovich. „TRANSFORMING STORYTELLING LEGACIES INTO VISUAL ART“. Innovation in Aging 2, suppl_1 (01.11.2018): 546. http://dx.doi.org/10.1093/geroni/igy023.2014.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Gurrieri, Lauren, und Jenna Drenten. „Visual storytelling and vulnerable health care consumers: normalising practices and social support through Instagram“. Journal of Services Marketing 33, Nr. 6 (03.12.2019): 702–20. http://dx.doi.org/10.1108/jsm-09-2018-0262.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Purpose The purpose of this study is to explore how vulnerable healthcare consumers foster social support through visual storytelling in social media in navigating healthcare consumption experiences. Design/methodology/approach This study employs a dual qualitative approach of visual and textual analysis of 180 Instagram posts from female breast cancer patients and survivors who use the platform to narrate their healthcare consumption experiences. Findings This study demonstrates how visual storytelling on social media normalises hidden aspects of healthcare consumption experiences through healthcare disclosures (procedural, corporeal, recovery), normalising practices (providing learning resources, cohering the illness experience, problematising mainstream recovery narratives) and enabling digital affordances, which in turn facilitates social support among vulnerable healthcare consumers. Practical implications This study highlights the potential for visual storytelling on social media to address shortcomings in the healthcare service system and contribute to societal well-being through co-creative efforts that offer real-time and customised support for vulnerable healthcare consumers. Social implications This research highlights that visual storytelling on image-based social media offers transformative possibilities for vulnerable healthcare consumers seeking social support in negotiating the challenges of their healthcare consumption experiences. Originality/value This study presents a framework of visual storytelling for vulnerable healthcare consumers on image-based social media. Our paper offers three key contributions: that visual storytelling fosters informational and companionship social support for vulnerable healthcare consumers; recognising this occurs through normalising hidden healthcare consumption experiences; and identifying healthcare disclosures, normalising practices and enabling digital affordances as fundamental to this process.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Visuell storytelling"

1

Zacrison, Lovisa. „London till Aleppo på sekunder. En visuell analys av retoriken i Rädda Barnens kampanjfilm Most Shocking Second A Day“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24004.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats syftar att undersöka hur, i digital storytelling, visuell retorik används för att förmedla känslor och skapa empati i hjälporganisationskampanjer. Uppsatsen är en fallstudie där Rädda Barnens virala kampanjfilm Most Shocking Second a Day från 2014 analyseras. Valet av material grundas i filmens virala spridning och valet av metod baseras på behovet av djupgående kvalitativ forskning inom forskningsområdet digital storytelling. Kampanjfilmen analyseras utifrån en retorisk trestegsmodell där fokus läggs på visualiseringen av mänskligt lidande och hur detta visualiseras genom främst patosargument. Detta med grund i tidigare forskning som undersöker kampanjer av hjälporganisationer och digital storytelling samt med stöd i teori om visuell retorik och visualisering av lidande och semiotik. Resultatet visar att genom digital storytelling, igenkänningsattribut och retoriska troper visualiserar kampanjfilmen mänskligt lidande genom patos.
This essay aims to look at how, in digital storytelling, visual rhetoric is used to evoke emotion and create empathy in campaigns for NGOs. The essay is a case study where Save the Children's campaign film Most Shocking Second a Day from 2014 is analyzed. The film was chosen based on its viral success. The choice of method is based on the lack of qualitative research in the research field of digital storytelling. The film is analyzed based on a method of visual rhetoric analysis which is a three-part method with the focus on the visualization of human suffering and the use of pathos. This is done with support in earlier research that examines NGO campaigns and digital storytelling as well as visual rhetoric theory and visualization of human suffering. The result of the this research essay shows that the campaign film through the use of digital storytelling recognized attributes and rhetoric tropes visualize human suffering through pathos.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Eriksson, Ewa. „Storytelling ur ett användarperspektiv : Vilka faktorer styr upplevelsen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18925.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats baseras på en undersökning där en jämförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan användas som informationsbärare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse utifrån en presentation via serie- ochfilmformatet. Frågor som ställs i studien är hur serieformatet upplevs som bärare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av serie- och filmformatet. För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jämförelse undersökningen baserades på valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjärtstartare fungerar. Vidare konverterades instruktionsfilmen genom att välja ut bestämda bilder som tillsammans med text bildade en folder där instruktionsfilmen presenteras i serieformat. Undersökningen genomfördes under två dagar där två olika grupper av respondenter fick studera de två formaten. Intervjumaterialet analyserades, kategoriserades och tolkades utifrån olika faktorer som tagits fram ur teoriavsnittet. Studiens resultat visade att serieformatet behövde ett komplement för att effektivt kommunicera ett budskap. Serie- och filmformatet kan stå ensamma i olika syften men i denna studie bör de komplettera varandra. Vidare visade studien att syfte och målgrupp är viktiga faktorer för hur serieformatet fungerar i ett kommunikationssyfte. Text, bild och deras samband är viktiga faktorer för hur det serie- och filmformatet upplevs. Berättelsen spelar en stor roll där dramaturgin är en faktor som upplevs främst i filmformatet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Rundqvist, Lina, und David Sindemark. „En organisation i visuell förpackning : Ett projekt kring utformning av informativa budskap“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33872.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The student union of Karlstad University is always working for the better for the students, so they can feel safe and that their time at the university is trouble free. To get the students to sign up for a membership, the organization have to inform the students about their work and the benefits that a membership brings. The problem is that the target audience is broadbecause there are all students at Karlstad University that are of different sexes, ages and nationalities, this can cause problems when the information must be adapted to each individual in order to make it interesting. The organizations various work areas have not reached the entire audience and therefore requires an information film in which all the areas can be presented in an attractive way that makes it easy for the audience to absorb the information. A strong trend in the world of information films are the so called infographics. These types of animated information films tend to involve and interest people because they consist of elements such as color, illustrations, music and so on. The project is based on theories of perception, narrative, color, illustrations, audio and metaphors. These theories are complemented by a focus group study, which all together results in an infographic movie that represents the organization.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lehmann, Henrik. „Vad kommer hända Bambi? En visuell analys om förväntningar i reklamfilmen Bambi“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22819.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag använder sig av narrativ och form i reklamfilmer för att forma en publiks förväntningar och marknadsföra en produkt, med hjälp av frågeställningen “På vilka sätt kan förväntningar för en viss publik skapas genom narrativ och form samt förkunskap och genre i reklamfilmen Bambi (2001), och hur använder sig Sony detta för att sälja en produkt?”. Materialet, en film som gör reklam för spelkonsolen Playstation 2, analyseras genom en visuell analys, kombinerat med en film- samt narrativ analys. Undersökningen resulterade i konstaterandet att filmskaparna har, med hjälp av narrativ, filmtekniska metoder som bild och ljud, samt tidigare erfarenheter av reklamfilmer, försökt forma en viss publiks förväntningar i syftet att sälja en spelkonsol.
The purpose of this thesis is to analyze how companies are using narrative and form in commercials in order to shape an audience's expectations and market a product, with the thesis question “In which ways can expectations for a certain audience be created through narrative and form as well as prior knowledge and genre in commercial Bambi (2001), and how is Sony using this to sell a product?”. The material, a film to market gaming console Playstation 2, is being analyzed through a visual analysis, combined with a film- and narrative analysis. The thesis resulted in the finding that the creators have, with the help of narrative, film technical methods such as picture and sound, as well as prior knowledge of commercials, tried to form a specific audience’s expectations with the purpose of selling a gaming console.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Danckwardt-Lillieström, Ebba, und Steffanie Johansson. „Berätta för att lära : Tell to Learn“. Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176989.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Berättelser har funnits i urminnes tider där de använts för underhållning samt ett sätt att förmedla lärdomar. Alla berättelser bygger på någon typ av storytelling som innefattar en rad olika principer för att lyckas fånga mottagaren på olika sätt. Genom att fånga mottagarens intresse via text, ljud eller bild kan skaparen formulera ett budskap på ett fängslande sätt. Berättelser vill i många fall förklara verkligheten, stärka den moraliska kompassen eller väcka känslor inom oss. Att väva in lärdomar i berättelser kan leda till väckt empati och med stor sannolikhet nya beteenden om berättelsen lyckas fånga mottagarens uppmärksamhet. Syftet med denna studie var att utforma en visuell berättelse om en tomats livscykel anpassad till barn i åldern 2-6 år, för att på ett underhållande sätt öka medvetenhet kring livsmedlets resa till tallriken.

Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Nordqvist, Karin. „"That's what social media is all about - engagement" : Hur märkesinnehavare använder visuell storytelling på Instagram för att skapa märkesgemenskaper“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131074.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Jonsson, Julia, und Sandra Johansson. „En del av någonting större : En kritisk retorisk analys av Polismyndighetens reklamkampanj ”Välkommen till en större uppgift”“. Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51959.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Hur kan offentliga organisationer arbeta med kommunikation för att motivera människor att söka sig till yrken som innebär risker? På en arbetsmarknad där arbetsgivare tävlar om de bästa medarbetarna behöver organisationer förmedla sitt arbetsgivarvarumärke på ett sätt som lockar medarbetare till verksamheten. Trots denna kunskap är det fortfarande få offentliga organisationer som arbetar med att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre, 2009, s.53). Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur offentliga organisationer kan arbeta med kommunikation för att attrahera medarbetare till yrken som innebär risker. Mot denna bakgrund togs beslutet att studera Polismyndighetens senaste reklamfilmer som har till syfte att attrahera medarbetare till organisationen. För att kunna synliggöra kommunikativa strategier som används för att övertyga mottagaren valdes den kritiska retoriska analysen som metod. Genom analysen och det teoretiska ramverket bestående av retorik, Maslows motivationsteori, storytelling och employer branding kunde olika kommunikativa strategier, som Polismyndigheten använder för att kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke och för att attrahera medarbetare, synliggöras. De strategier som analysen synliggjorde utgörs av berättande, användningen av de tre appellerna logos, ethos och pathos, hemlighållande av avsändaren, representation av olika karaktärer samt användandet av motivationsfaktorer i syfte att attrahera en bredare målgrupp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Melin, Matilda. „Hur visuellt material används för att påverka känslor och upplevelser i stunden : En analys av nio Instagraminlägg på temat välmående“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43958.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna uppsats undersöks och analyseras nio Instagraminlägg på temat välmående utifrån teorin om visuell perception och visuellt berättande. Syftet är att undersöka hur företag, med Instagraminlägg på temat välmående, kan ge personer verktyg att förbättra sitt eget välmående. Frågeställningen som uppsatsen söker svar på är; Hur kan Instagraminlägg på temat välmående användas för att påverka känslor och upplevelser positivt i stunden? En kvalitativ fokusgruppsintervju används för att undersöka fyra individers upplevelser och känslor kring inläggen. Resultatet av undersökningen visar att ansiktsuttryck är ett bra medel för att få deltagarna att reflektera över sitt eget mående. När ansiktsuttrycken inte passar ihop med text och sammanhang upplevs inlägget som förvirrande även om färgerna i sig kändes lugnande eller upplyftande. Till vidare forskning hade det därför varit intressant att undersöka mer kring hur och varför ansiktsuttryck påverkar välmåendet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Bodley, Brittany Dee. „Visual storytelling through costume design“. Thesis, University of Iowa, 2012. https://ir.uiowa.edu/etd/2825.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Malmborg, Beatrice, und Sebastian Ruther. „Visuellt narrativ i spelmiljö“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16435.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Detta kandidatarbetet handlar om visuella stilar och utseende i spelmiljö och hur detta kan påverka narrativet i ett spel. För att undersöka vår frågeställning har vi tittat på hur narrativ förmedlas i text, film och reklam, och hur samma metoder kan tillämpas i för att berätta med hjälp av spelmiljö. Vi har sedan testat dessa tillvägagångssätt genom att skapa ett digitalt fantasyspel som är fokuserat på just narrativ. Metoder som vi har använt oss av är Kanban för dess struktur i en produktionsmiljö, Matter Matters och Agentiell Realism för den vikten som de lägger på materialen och objekten som finns spelet och Moodboard för att till en början visualisera en projektide i sin helhet och senare att ta inspiration från. Vår designprocess var ett långt prövande på vår idé och konceptet på hur spelet skulle se ut. Vi utförde vår idè tillsammans med två andra grupper med egna undersökningar och idèer och sammanställde projektet  på ett sätt som var tillfredsställande för oss alla. I diskussionsdelen tar vi upp frågeställningens utveckling och projektets potentiella framtid.
This Bachelor thesis is about visual styles and the appearance of the game environment and how this can affect the narrative of a game. To investigate our issue, we have examined how narrative is communicated in text, film and advertising, and how the same methods can be applied in order to tell using game environment. We then tested these approaches by creating a digital fantasy game focused on narrative. Methods that we have used are Kanban for its structure in a production environment, Matter Matters and Agent Realism for the importance they attach to the materials and objects within the game and Moodboard to initially visualize a project in its entirety and later to inspire the projekt further. Our design process was a trial of our idea and our concept of how the game should look. We conducted our idea together with two other groups with their own investigations and ideas and compiled the project in a way that was satisfactory to all of us. In the discussion section we discuss the development of the research question and the potential future of the project.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Visuell storytelling"

1

Josh, Ritchie, und Crooks Ross, Hrsg. Infographics: The power of visual storytelling. Hoboken, N.J: John Wiley & Sons, Inc., 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Brendan, Eddy, Hrsg. Exploring visual storytelling. Clifton Park, NY: Thomson Delmar Learning, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Visual storytelling: The art and technique. New York: Watson-Guptill Publications, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Morag, Styles, Hrsg. Children's picturebooks: The art of visual storytelling. London: Laurence King Pub., 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Michael, Tanzillo, Hrsg. Lighting for animation: The art of visual storytelling. Burlington, MA: Focal Press is an imprint of the Taylor & Francis Group, an Informa business, 2016.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

News now: Visual storytelling in the digital age. Boston: Pearson Education, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Visual families: Graphic storytelling in design and illustration. Berlin: Gestalten, 2014.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Make believe in film and fiction: Visual vs. verbal storytelling. New York: Palgrave Macmillan, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Osgood, Ronald J. Visual storytelling: Videography and post production in the digital age. Boston, MA: Wadsworth Cengage Learning, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Kapoor, Amit. What makes a data-story work?: A framework for effective visual data narratives. Ahmedabad: Indian Institute of Management, 2014.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Visuell storytelling"

1

Romero-Tejedor, Felicidad. „Design Thinking – visuell: Vom Denken in die Darstellung kommen“. In Visual Storytelling im Design Thinking, 145–93. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.3139/9783446468900.005.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Batty, Craig, und Zara Waldeback. „Visual Storytelling“. In Writing for the Screen, 152–58. London: Macmillan Education UK, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-137-05057-1_12.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Batty, Craig, und Zara Waldeback. „Visual Storytelling“. In Writing for the Screen, 48–61. London: Macmillan Education UK, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-137-05057-1_5.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Maitra Bajpai, Lopamudra. „Visual Storytelling“. In India, Sri Lanka and the SAARC Region, 110–13. 1 Edition. | New York : Taylor & Francis Group, 2020.: Routledge India, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9780429320514-23.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Bernard, Sheila Curran, und Kenn Rabin. „Licensing Visuals“. In Archival Storytelling, 267–99. Second edition. | London ; New York : Routledge, 2020. |: Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9781003026204-18.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Rizvic, Selma, Vensada Okanovic und Dusanka Boskovic. „Digital Storytelling“. In Visual Computing for Cultural Heritage, 347–67. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-37191-3_18.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Bozdağ, Çiğdem, und Sigrid Kannengießer. „Visual Storytelling in der Kommunikationsforschung“. In Handbuch Visuelle Kommunikationsforschung, 1–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06738-0_20-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Kannengießer, Sigrid, und Cigdem Bozdag. „Visual Storytelling in der Kommunikationsforschung“. In Handbuch Visuelle Kommunikationsforschung, 1–17. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06738-0_20-2.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Bozdag, Cigdem, und Sigrid Kannengießer. „Visual Storytelling in der Kommunikationsforschung“. In Handbuch Visuelle Kommunikationsforschung, 1–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06738-0_20-3.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Bozdag, Cigdem, und Sigrid Kannengießer. „Visual Storytelling in der Kommunikationsforschung“. In Handbuch Visuelle Kommunikationsforschung, 361–76. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06508-9_20.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Visuell storytelling"

1

Mileski, Dragan, Florian Schneider und Bernd Bruegge. „Visual storytelling“. In the 18th European Conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2015. http://dx.doi.org/10.1145/2739011.2739023.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Walters, Graham, Sharon Calahan, Bill Cone, Ewan Johnson, Tia Kratter, Glenn McQueen und Bob Pauley. „Visual storytelling“. In ACM SIGGRAPH 99 Conference abstracts and applications. New York, New York, USA: ACM Press, 1999. http://dx.doi.org/10.1145/311625.311935.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Huang, Ting-Hao (Kenneth), Francis Ferraro, Nasrin Mostafazadeh, Ishan Misra, Aishwarya Agrawal, Jacob Devlin, Ross Girshick et al. „Visual Storytelling“. In Proceedings of the 2016 Conference of the North American Chapter of the Association for Computational Linguistics: Human Language Technologies. Stroudsburg, PA, USA: Association for Computational Linguistics, 2016. http://dx.doi.org/10.18653/v1/n16-1147.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lukin, Stephanie, Reginald Hobbs und Clare Voss. „A Pipeline for Creative Visual Storytelling“. In Proceedings of the First Workshop on Storytelling. Stroudsburg, PA, USA: Association for Computational Linguistics, 2018. http://dx.doi.org/10.18653/v1/w18-1503.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Papcunová, Viera, Dominika Ondrušová und Jarmila Hudáková. „Storytelling as a part of destination marketing in the Trenčín Region“. In XXIV. mezinárodního kolokvia o regionálních vědách. Brno: Masaryk University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.5817/cz.muni.p210-9896-2021-35.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Storytelling represents a significant trend in cultural tourism, which not only creates a visitor experience, but also increases the value of the destination and also to increase the brand's uniqueness, making the destination differentiated from the competition. Under the term storytelling, tourism includes mainly storytelling in the form of an explanation of a tourism guide, who can use visual materials to diversify the experience of visitors when presenting a certain cultural and historical monument. The aim of the paper is to find out to what extent tourists know the concept of storytelling and at the same time identify which of the elements of storytelling would motivate them to visit the attractiveness of tourism on the example of the Trenčín region. We obtained information through a questionnaire survey, which took place in the period from December 2020 to February 2021. The target group were visitors to the Trenčín region. The results of the questionnaire survey showed that 56.6% of visitors to the Trenčín region have already encountered this concept. As many as 97.1% of respondents stated that they liked the use of storytelling in the promotion of cultural and historical monuments. Of the elements of storytelling, most visitors preferred theatrical performances.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Li, Nanxing, Bei Liu, Zhizhong Han, Yu-Shen Liu und Jianlong Fu. „Emotion Reinforced Visual Storytelling“. In ICMR '19: International Conference on Multimedia Retrieval. New York, NY, USA: ACM, 2019. http://dx.doi.org/10.1145/3323873.3325050.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Addone, Agnese, Renato De Donato, Giuseppina Palmieri, Maria Angela Pellegrino, Andrea Petta, Vittorio Scarano und Luigi Serra. „Visual Storytelling by Novelette“. In 2020 24th International Conference Information Visualisation (IV). IEEE, 2020. http://dx.doi.org/10.1109/iv51561.2020.00126.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Meo, Tim, Aswin Raghavan, David A. Salter, Alex Tozzo, Amir Tamrakar und Mohamed Amer. „Aesop: A Visual Storytelling Platform for Conversational AI“. In Twenty-Seventh International Joint Conference on Artificial Intelligence {IJCAI-18}. California: International Joint Conferences on Artificial Intelligence Organization, 2018. http://dx.doi.org/10.24963/ijcai.2018/857.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
We present a new collaborative visual storytelling platform, Aesop, for direction and animation. Aesop consists of a language parser, human gesture monitoring, composition graphs, dialogue state manager, and an interactive 3D animation software. Aesop thus enables 3D spatial and temporal reasoning which are both essential for storytelling. Our key innovation is to enable conversational AI using both verbal and non-verbal communication, which enables research in language, vision, and planning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Minelli, Roberto, Lorenzo Baracchi, Andrea Mocci und Michele Lanza. „Visual Storytelling of Development Sessions“. In 2014 IEEE International Conference on Software Maintenance and Evolution (ICSME). IEEE, 2014. http://dx.doi.org/10.1109/icsme.2014.65.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Chiodo, Elisa, Michele Aquila und Danilo Gallo. „EXPERIENCE DESIGN: STORYTELLING AND VISUAL NARRATIVES“. In 11th annual International Conference of Education, Research and Innovation. IATED, 2018. http://dx.doi.org/10.21125/iceri.2018.1430.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Visuell storytelling"

1

Seifert, Christin, und Veena Chattaraman. Can Visual Storytelling Transform the Aesthetic Experience? A Case for Novel Designs. Ames: Iowa State University, Digital Repository, 2017. http://dx.doi.org/10.31274/itaa_proceedings-180814-393.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "Visuell storytelling" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Zeitschriftenartikel Dissertationen Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie