Dissertationen: „Vind energi“

1

Lenner, Oskar. „Småskalig elproduktion : Förstudie på hur ett bostadshus kan bli mer självförsörjande och utvinna energi från sol och vind“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kemiteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39317.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta examensarbete har syftet varit att undersöka hur man kan minska behovet av att behöva köpa energi till en fastighet med tillhörande byggnader. Fokus har legat på att producera nog med energi för att täcka fastighetsägarnas konsumtion av el. Projektet har även berört energioptimeringsåtgärder av enklare slag. Efter detta gjordes en fysisk genomgång av byggnaderna där mätning också genomfördes dels som underlag för en energibalans, dels som underlag när det undersöktes vilka energisparåtgärder som var ekonomiskt genomförbara, såsom tillläggsisolering av vinden. Sedan samlades det in offerter och annan viktig information, såsom energiproduktion och priser, för att sedan analyseras. Alla delar jämfördes och ställdes mot varandra för att komma fram till det som passade fastighetsägarna bäst. Lagring och vindkraft hade en för lång återbetalningstid gentemot vad ägarna hade efterfrågat då de ville att det skulle vara återbetalat innan produkternas livslängd var slut. Resultatet av vindkraften visade att vindhastigheterna inte kunde fastställas helt eftersom den vindmätning som gjorts har skett 25 km därifrån, vilket leder till en osäkerhet i hur mycket el som kan produceras. Det mest lönsamma var den största av de fyra solcellsparker som jämfördes. Den och det lilla vindkraftverket tillsammans producerar tillräckligt mycket el för att täcka deras behov. Däremot rekommenderades varken vindkraftverket eller batterilagring på grund av återbetalningstiden. Ägarna kan alltså producera den mesta elen med hjälp av solceller, dock inte allt enligt de beräkningar som gjorts. Förutom Vattenfalls solceller rekommenderades att tilläggsisolera vinden samt en laddbox från Vattenfall. Eftersom teorin i examensarbetet skulle baseras på granskade källor och inte på vinstdrivande källor användes studentlitteratur, publicerade rapporter och rapporter från myndigheter.
The purpose of this thesis has been to examine how to reduce the need to buy energy for a property with associated buildings. The focus has been on producing enough energy to cover the property owners' consumption of electricity. The project has also involved simpler energy optimization measures. After this, a physical review of the buildings was carried out, where measurement was also carried out partly as a basis for an energy balance and partly as a basis when examining which energy saving measures were economically feasible, such as additional insulation of the wind. Then quotes and other important information, such as energy production and prices, were collected and then analyzed. All parts were compared to each other to arrive at what best suited the property owners. Storage and wind power had too long a payback period against what the owners had asked for when they wanted it to be repaid before the end of product life. The result of the wind power showed that the wind speeds could not be fully determined since the wind measurement made was 25 km away, which leads to an uncertainty in how much electricity can be produced. The most profitable was the largest of the four solar cell parks compared. It and the small wind turbine together produce enough electricity to meet their needs. However, neither the wind turbine nor the battery storage was recommended because of the payback time. The owners can thus produce most of the electricity using solar cells, but not all according to the calculations made. In addition to Vattenfall's solar cells, it was recommended to insulate the wind and install a charging box from Vattenfall. Since the theory in the degree project should be based on audited sources and not on profit-making sources, student literature, published reports and reports from authorities were used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Augustsson, Adam. „Reindeer Husbandry and Wind Power : Discourses surrounding the construction of IKEA's wind park on Glötesvålen and its local effects on reindeer husbandry“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42460.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The exploitation of land in Northern Sweden has caused a significant depletion of grazing grounds for semi-domesticated reindeer. This is a threat to the indigenous Sami reindeer herders of Sweden, who rely on the grazing ground in order to sustainably feed their herds. In the last decade, a significant amount of grazing land has been lost due to the construction of wind power parks (WPP) in important grazing regions. This thesis examines the discourse surrounding a WPP built in Härjedalen for IKEA. The WPP was built on Glötesvålen, a unique highland used for grazing by Mittådalen, a local herding community. Through a dissection of electronic sources and semi-structured interviews, the author conducts a discourse analysis to identify the most prevalent narratives surrounding the construction of IKEA’s WPP on Glötesvålen. An inductive approach is used to identify underlying ideologies present in the discourse through a relevant theoretical framework. The results show a pervasive enthusiasm for the WPP as a pivot towards renewable energy which mirrors the ideology of ecological modernization. The results also find a critical narrative which lifts the uneven power dynamic experienced by reindeer herders. This narrative is understood through the lens of Spivak’s (2010) “Can the Subaltern Speak?”. An additional discourse found is the symbolic issue between industrial ecological transitioning and the right to reindeer husbandry as a cultural heritage.
Exploateringen av mark i norra Sverige har orsakat en betydande förlust av betesmarker för renskötare. Detta hotar den svensk-samiska rennäringen, som förlitar sig på betesmarken för att hållbart mata sina hjordar. Under det senaste decenniet har en betydande mängd betesmark gått förlorad på grund av den ökande mängden vindkraftsparker (WPP) på, eller intillrenbetesmarker. Denna avhandling undersöker diskursen kring en WPP byggd i Härjedalen för IKEA. WPP byggdes på Glötesvålen, ett låg-fjäll som tidigare haft strategiskt viktiga betesmarker för samebyn Mittådalen. Genom en dissektion av elektroniska källor och halvstrukturerade intervjuer genomför författaren en diskursanalys för att identifiera de vanligaste narrativen om IKEAs vindkraftpark på Glötesvålen. En induktiv metod används för att identifiera underliggande ideologier som finns i diskursen genom ett relevant teoretisk ramverk. Resultaten visar en genomgripande entusiasm för vindkraft som ett steg mot förnybar energi. Detta narrativ speglar ideologin för ekologisk modernisering. Resultaten hittar också ett kritisk narrativ som lyfter den ojämna maktdynamiken som renskötarna upplever. Detta förstås genom Spivaks (2010) "Kan den underordnade tala?". Ytterligare en diskurs som upptäcks är symbolfrågan mellan industriell ekologisk omställning och bevarandet av renskötseln som kulturarv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Alkeaid, Majed Mohammed G. „Study of NEOM city renewable energy mix and balance problem“. Thesis, KTH, Elkraftteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-235535.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

It is important for NEOM management in the contemporary world to put in place NEOM projects using the available resources. The region in which the NEOM project is spacious and vast with conditions suited to generate energy from solar and wind. The NEOM projectis expected to be set up in the very resourceful state of Saudi Arabia. The purpose of the study is to assist in setting up a sustainable city through the exploitation of solar and wind energy. The aim of the study was to assist in the generation of more than 10 GW renewable energy to replace approximately 80,000 barrels of fossil energy. The problem of coming up with renewable and sustainable energy from the unexploited sources is addressed. The renewable city is expected to be a technological hub based on Green Energy with 100% renewable energy, which is correspond to 72:4GW. Freiburg and Masdar as renewable cities are used as case studies in the research. NEOM power generation capacity is capable to cover Saudi Arabia power generation capacity (approximately 71GW), which is more than enough for a city. The study reveals that the total power generation from wind farms, tidal farms, solar stations, and solar power tower stations are 9:1373GW, 4:76GW, 57:398GW and 1:11GW respectively. Saudi Arabia has plans to set up 16 nuclear plants (17 GW each) for energy purposes (total of 272 GW), which will be part of Saudi Arabia national grid and will be more than enough to cover NEOM electricity demand in case NEOM does not reach demand capacity. In case NEOM energy does not meet the demand, electricity generation from 16 Nuclearpower plants generating 17GW each, and 6 Natural underground batteries with a capacity of 120MW each are recommended. The study results can be applied in NEOM Institute of Science and Technology for further research on renewable energy. The findings can also be used for research extension of HVDC transmission lines between NEOM and Saudi Arabia main grid, Egypt, and Jordan.
Det är viktigt för NEOM projektets ledning att planera och införa projektet med hjälp av förnybara energiresurser på plats. Regionen är rymligt och stort och är en lämplig plats för att kunna generera tillräcklig med energi från sol och vind för energiförsörjning av området. Syftet med studien är att studera en pågående planering och byggnation av en hållbar stad med upp till 10 GW förnybar energi som motsvarar cirka 80 000 fat fossil bränsle. Problem och utmaningar för att försörja en hel stad med förnybara energiresurser kommer att diskuteras. Den förnybara staden förväntas vara ett föredöme för 100% förnybar energi, vilket i kapacitetssammanhang motsvarar 72:4GW, vilket är mer tillräckligt än behovet för NEOM staden. Freiburg och Masdar städer används som fallstudier i examensarbetet. NEOMs kraftproduktionskapacitet kan täcka behovet av hela landet som uppgår till 71GW. Studien visar att den totala kraftproduktionskapaciteten från olika förnybara energiresurser såsom vindkraftparker, tidvattenanläggningar, solcellkraftverk och soltornskraftverk med en kapacitet av 9:1373GW,4:76GW, 57:398GW och 1:11GW respektive kan uppgå till 72:4GW. Saudiarabien har planer på att skaffa 16 kärnkraftverk (17GW vardera) med en total kapacitet på 272GW som kommer att ingå i Saudiarabiens nationella satsningar för framtidens elproduktion och det kan täcka elbehovet om NEOM inte når efterfrågekapaciteten. Utöver ovan har studien föreslagit 6 underjordiska batterier med en kapacitet på 120MW per batteri. Studieresultaten kan användas för kompetensuppbyggnad och vidare forskning om förnybara energiresurser för NEOM Institute of Science and Technology. Resultaten kan också användas för teknikutveckling och forskning inom HVDC- överföringsledningar mellan NEOM, Saudiarabiens huvudnät, Egypten och Jordanien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Karlsson, Jennifer. „Energitekniska alternativ vid ansträngd eleffekt“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79586.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I Sverige pågår det idag en omställning av energisystemet och denna omställning har lett till att det finns effektbrist under vissa perioder av året. Denna effektbrist beror på att det i Sveriges elnät finns vissa kapacitetsbegränsningar, att mycket av elproduktionen sker i norr men att fler bor i söder, nedstängningen av kärnkraftreaktorer samt den elektrifiering som sker av samhället. Effektbristen leder till att Sverige är beroende av att importera el under vissa perioder och i värsta fall skulle Svenska Kraftnät kunna beordra en roterande bortkoppling av vissa elanvändare för att trygga Sveriges elförsörjning. Höganäs AB är en av världens största tillverkare av järn- och stålpulver med huvuddelen av verksamheten förlagd i Höganäs och Halmstad. Produktionen är energiintensiv och i Höganäs finns det ett medelbehov på 8-10 MW med ett maxbehov på 10-12 MW. Vid ett eventuellt elavbrott blir medelbehovet 6-8 MW med befintliga reservkraftsaggregat inräknade. Syftet med examensarbetet är att genomföra en förstudie om potentialen för Höganäs AB i Höganäs att investera i en teknisk lösning som kan säkerställa tillgången på el även vid effektbrist. För att uppnå det uppställda syftet undersöktes: olika tekniska alternativ för elproduktion, potentiella energikällor omkring Höganäs industri, möjligheten för att kombinera elproduktion med eventuellt spetslastbehov i fjärrvärmenätet samt en ekonomisk analys över möjligheten att få en lönsam investering. För att ta beslut om vilka tekniker som är mest lämpade användes en första preliminär värdering där teknikernas egenskaper värderades. Därefter kontaktades ett antal leverantörer som gav underlag till kostnadsbedömningen samt gjorde att ytterligare tekniker kunde uteslutas. Kapaciteten på reservkraftsanläggningen valdes utefter medelbehovet till 6 och 8 MW. I kostnadsbedömningen av teknikerna så framstod det att investeringskostnaden, vid en kapacitet på 6 och 8 MW, för dieselmotorn var det billigaste alternativet (30-47 miljoner kronor) tätt åtföljd av gasmotorn (35-48 miljoner kronor), gasturbinen var det dyraste alternativet som reservkraft (48-65 miljoner kronor). Vid kraftvärmeproduktion utreddes gasmotorn och det bränsle som skulle få den billigaste produktionskostnaden var syntesgas som med värmekreditering (Höganäs Energis kostnad för värmeproduktion) skulle kosta 36-37 öre/kWh. För en drifttid på 1000-3000 timmar och med en kapacitet på 2-3 MWel togs nuvärdet efter 20 år fram som blev 3-5 miljoner kronor beroende på kapacitet. Möjligheten för att komplettera reservkraftsanläggningen med ORC-tekniken utreddes genom en nettonuvärdesanalys där återbetalningstiden blev 8-12 år och nettonuvärdet efter 20 år blev omkring 5 miljoner kronor. Det alternativ som uppvisade mest potential för en framtida investering var gasmotorn då investeringskostnaden var ungefär densamma som för dieselmotorn, men då bränslet redan finns på plats för en gasmotor ansågs denna mer lämplig. Det finns även en viss potential för att kraftvärmeproduktion då det finns ett spetslastbehov i fjärrvärmenätet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Eriksson, Linda. „Energieffektiv byggnad genom proaktivt energiarbete vid byggprojektering : Projekteringsledarens roll“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kemiteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42453.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hur energifrågan kan lyftas tidigare i byggprojektering för att bygga mer energieffektiva byggnader har undersökts i denna rapport. Det perspektiv som belyses är om projekteringsledarens kompetens, kunskap och intresse påverkar hur tidigt energifrågan belyses och på vilket sätt det genomförs samt att certifiering av byggnader översiktligt gåtts igenom som ett verktyg för att lyfta energifrågan tidigare. Projekteringsledarens roll i en byggnationsprocess är bred. Det krävs att man behärskar flera olika områden för att arbetet ska flyta på utan större hinder. Det går inte att förvänta sig att en projekteringsledare ska vara expert på alla områden som ingår i en byggprocess men den rollen har en möjlighet att påverka hur byggnadens slututförande blir. Av de intervjuer som genomförts med projekteringsledare så framkommer en tydlig bild av att den egna tekniska energikompetensen är relativt låg hos de flesta men intresset desto större. Däremot säger flera att frågan inte lyfts tidigt i byggprocessen om det inte är uttalat från beställarens sida i förfrågningsunderlaget att byggnaden ska ha fokus på energianvändandet. Att lyfta frågor som inte specificerats i förfrågningsunderlaget genererar ofta ett ÄTA-arbete, vilket leder till en ökad kostnad för beställaren och som gärna undviks av projekteringsledaren i tidiga skeden. Flertalet projekteringsledare säger även att energifrågan ofta enbart löses istället för att arbetas med under hela byggnationsprocessen. Det är av vikt att energifrågan lyfts direkt och följs upp under projekteringen eftersom den påverkar och påverkas av hela byggnaden. De goda exempel på byggandet av energieffektiva byggnader lyfter vikten av att alla yrkeskompetenser är med från början, får samma information och arbetar mot samma mål. Där är projekteringsledarens ansvar stort. Certifiering av byggnader har undersökts som ett verktyg för att belysa energifrågan tidigt där en summering av de vanligaste certifieringsmetoderna nämns i rapporten. En slutsats man kan dra är att om en beställare har valt att satsa på att certifiera sin blivande byggnad och formulerat det i förfrågningsunderlaget så har beställaren på det sättet ett uttalat krav på byggnadens energieffektivitet vilket i sig leder till mer energieffektiva byggnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Nörve, Joakim. „Mätning av energianvändning vid pelletstillverkning : En experimentell undersökning av olika delprocesser inom pelletstillverkning“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85520.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Världens förlitande på fossila bränslen måste minska för att förhindra en global uppvärmning, vilket kan orsaka negativa effekter på vår miljö. En åtgärd för att hjälpa oss på denna väg är en ökad användning av biobränslen. För att få en effektiv energiutvinning från biobränsle används pelletering för att höja densiteten på biomassan. Industriell pelletering består utav flera processer: Torkning, malning, uppfuktning, uppvärmning, och slutligen pelletering. Vid pelletering av biomassa består totalenergin (Wtot) utav tre delprocesser: Komprimering, flöde, och friktion. Komprimeringsenergin (Wkomp) mäter den vertikala kraften mot biomassan vid pelletering. Flödesenergin (Wflöde) mäter motståndet mot deformation när biomassan flödar in i presskanalen, denna deformation består utav en vertikal och radiell komprimering. Friktionsenergin (Wfrik) mäter motståndet från kontakt mellan pelletsen och matrisväggen. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om energianvändning vid de olika stegen i pelleteringsprocessen samt hitta ett samband mellan labbskalig pelletering (<20 kg/h) och kontinuerlig singelpelletering. Målet är att undersöka hur fukthalt och presslängd påverkar de olika delprocesser samt hur flödeskraften påverkas. Gran torkades, maldes och fuktades upp till en önskad fukthalt innan pelleteringstester. För denna studie användes tre typer av anläggningar vilket har syftet att undersöka de olika delprocesser vid pelletering. Den totala energin mäts med kontinuerlig singelpelletering, vilket innebär att ett lager biomassa komprimeras i en presskanal, varefter ett nytt lager komprimeras på det existerande lagret. Nya lager komprimeras succesivt tills flödeskraften har stabiliserats (den högsta uppmätte kraften under en pressning). För att mäta komprimering och friktion komprimeras ett gram pellets som sedan pressas ut ur presskanalen. Den sista anläggning var labbskalig pelletering, där friktion och flödeskraft kan mätas. Resultaten visar att presslängden hade en stor påverkan på alla delprocesser för kontinuerlig singelpelltering. En ökad presslängd leder till en ökad flödeskraft samt en ökad Wtot, Wkomp, Wfrik, och Wflöde. Fukthaltens påverkan på kontinuerlig singelpelletering var svagare. Det fanns inget samband mellan fukthalt och Wfrik. Det tydligaste sambandet fanns mellan fukthalt och komprimering, där en ökad fukthalt leder till en minskad Wkomp. Flödesenergin påverkades inte vid en fukthaltshöjning från 8% till 12%, men det blev en kraftig minskning vid en fukthaltshöjning från 12% till 16%. Flödeskraften stabiliserades aldrig vid 8% fukthalt. Flödeskraften stabiliserades vid både 12% och 16% fukthalt, varav 16% resulterade i ett lägre flödeskraftsbehov. Vid labbskalig pelletering ökade flödesenergin, flödeskraften, och friktionsenergin vid ökad fukthalt. Ett samband mellan kontinuerlig singelpelletering och labbskalig pelletering kunde inte hittas.
The world’s reliance on fossil fuels needs to be reduced to prevent global warming, which can have a negative effect on our environment. One way which can reduce our impact is to increase our usage of biofuels. Pelletisation is used to get an effective energy output from biofuels, since it increases the density of the biomass. Industrial pelletisation is consists of multiple processes: Drying, grinding, moisturising, heating, and lastly pelletising. The total energy (Wtot) from pelletisation comes from three phases: Compression, flow, and friction. The compression-energy (Wkomp) measures the vertical force against the biomass when it is pelletised. The flow-energy (Wflöde) measures the resistance against deformation when the biomass enters the die-channel. This deformation is caused by radial and vertical compression. The friction-energy (Wfric) measures the resistance from the contact between the die-surface and pellet. The purpose of this study is to increase the knowledge regarding energy usage from the pelletisation processes, and to find a correlation between laboratory scale (20 kg/h) and continuous single pelletisation. The goal of the study is to examine the impact moisture content and die-channel length has on the different phases, and how they impact the flow force. Spruce dried, ground, and moisturised to a specific moisture content before pelletisation. Three applications were used, which purpose was to measure the different phases of pelletisation. The total energy is measure with continuous single-pelletisation, which means that you first compress a layer of biomass, which is followed by compressing another layer on top. New layers are then compressed until the flow-force has stabilised (the maximum force measured during a layer-compression). To measure compression and friction, a gram of biomass is compressed which is then pressed out of the die-channel. The last application was a laboratory scale press, where friction and flow-force can be measured. The results showed that the length of the die-channel had a great impact on all phases when studying continuous single-pelletisation. An increase in the channel length increases Wtot, Wkomp, Wfrik, and Wflöde. The moisture content’s effect on the phases were mixed. There was no correlation between moisture content and friction. The clearest correlation was between moisture content and compression. An increase in moisture content causes a lower Wkomp. The flow-energy was not affected when the moisture content was raised from 8% to 12%, but an increase from 12% to 16% reduced Wflöde greatly. The flow-force never stabilised when a moisture content of 8% was used. The flow-force stabilised at a moisture content level of 12% and 16%, whereof 16% resulted in a lower force required for stabilisation. A correlation between continuous single-pelletisation and laboratory pelletisation were never found.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Andersson, Robin. „Utredning av slaggning vid förbränning av träpellets i värmeanläggningar : I sammarbete med Härjeåns Energi AB“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137482.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Medlemsländerna i FN enades om ett klimatavtal i Paris 2015. För att möta utmaningarna som klimatavtalet kräver behöver samhället en omställning från ett beroende av fossil energi. Förbränning av biobränslen har god potential att konkurrera ut fossila bränslen. Pellets av stamved har ett högt energivärde och har goda framtidsutsikter till att bli en stark konkurrent till fossilbaserad energi, främst för små- och mellanskalig värme- och kraftproduktion. För att göra pellets mer attraktivt på marknaden gäller det att den levereras med hög kvalitet, med fokus på energivärde, hållbarhet och avsaknaden av driftproblem vid förbränning. Härjeåns Energi i Sveg vill veta mer om driftproblemet slaggbildning och hur det kan undvikas genom åtgärder i hela kedjan från råvaruhantering till pelletsproduktion och förbränning. Det övergripande syftet med projektet var att kartlägga askrelaterade problem vid förbränning av träpellets i rosterpannor med fokus på sintring och slaggning samt att ge rekommendationer på åtgärder hur producenten och privatpersoner kan undvika sådana problem. Arbetet med detta examensarbete delades upp i två delar, dels en genomgång av forskningen på området, och dels en utredning av hanteringen hos Härjeåns Energi samt dess underleverantörer. Forskningsgenomgången genomfördes genom att läsa och sammanfatta den forskning som har bedrivits på området under de senaste 25 åren. Utredningen av hanteringen hos företaget och dess underleverantörer genomfördes med hjälp av tidigare gjorda analyser av pellets, råmaterial och slaggningsprov, samt intervjuer med personal på företagen. Resultatet av studien visade att den viktigaste faktorn som påverkar slaggbildning är halten av vissa askbildande element i bränslet, så som kisel, kalium, kalcium, natrium, magnesium, aluminium och järn i aska. Även askhalt, förbränningsteknik och förbränningstemperatur är betydande faktorer. Slaggningsbenägna ämnen härstammar ofta från olika typer av kontamineringar av råmaterial, i form av sand, jord och lera, vilket troligtvis är fallet för Härjeåns Energi. Resultatet visade även att asksmältstemperaturer hos råmaterial var konstant höga under sommarveckorna 2016, för att variera med flera lägre temperaturer under det resterande året. Den tillverkade pelletsen höll höga asksmältstemperaturer hela 2016, utom i oktober. Vad de lägre asksmältstemperaturerna hos Härjeåns Energi exakt beror på är svåra att svara på. Fler utredningar är i behov för att säkert fastställa orsaken. Det är upp till pelletsproducenten, underleverantörer av råmaterial och utrustningstillverkaren att minimera riskerna för slaggbildning och dess effekt på driften. Privatpersoner har små möjligheter att själva påverka förbränningsresultatet gällande slagg och sintring i sin förbränningsutrustning.
Abstract The member states of the UN have united behind a convention on climate change 2015, the “Paris agreement”. To face the challenges of a required conversion to renewable energy, the dependence of fossil fuels need to be drastically reduced. Combustion of biomass has a god potential to replace fossil fuels in many applications. Pellets made from stemwood has a high energy value and is a good candidate to replace fossil fuels in small and medium scale heat and power production. To make pellets more attractive on the market, the delivered pellets need to have high quality and enable low maintenance and operational problems during combustion. Härjeåns Energi in Sveg would like to know more about the ash related issues like slagging and sintering, and how it can be avoided be measures related to handling, pellet production and end use (combustion). The overall objectives of the present work was to identify ash related problems during combustion of wood pellets in heating boilers, focusing on sintering and slagging, and to provide recommendations on measures how to avoid such problems for producers and individuals. This work with the report was divided into two parts. The first part included a research review on the subject. The second part included an investigation of the handling by Härjeåns Energi and their subcontractors. The research review was carried out by reading the research, mainly in scientific peer- review papers from the last 25 years. The investigation of the handling was carried out by evaluating analysis data of pellets, raw material and slagg samples. The results showed that the most important factor that influence slag formation is the concentrations of certain ash forming elements in fuel, such as silicon, potassium, calcium, sodium, magnesium aluminum and iron. Also ash content, combustion technology and combustion temperature are of importance. Substances in the fuels that are associated with slagging tendencies originate mainly from different kinds of contaminations, e.g. sand, soil and clay. This is most likely the case for Härjeåns Energi. The results also showed that the ash fusion temperatures of the raw material ash where constantly high during the weeks of the summer 2016. The remaining weeks of the year showed more varying ash melting temperatures. The produced pellets from Härjeåns Energi 2016 had a high ash molting temperature during the year of 2016, except in October. The exact reason behind the relative low ash melting temperatures is difficult to point out specifically in this work, and need more careful investigations. Overall, it is the pellets producer, the subcontractors and the manufacturer of the heating devices that have the possibilities to develop product and measures which avoid or reduces slagging related problems. The end users (customers) have very small opportunities to influence the outcome of the combustion of pellets.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Strandgren, Rasmus. „Projektering av Fjärrvärmeinstallation vid ”Alimak group AB”s anläggning i Skellefteå“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74907.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Världens energianvändning är en central del i rådande klimatförändringar och smarta tekniklösningar tillsammans med nya beteendemönster är våra bästa verktyg för att minimera vår påverkan på planeten, däribland mest omtalat användningen av fossila bränslen. Detta arbete har utförts i samarbete med Caverion på beställning av Alimak group AB i Skellefteå, med syfte att undersöka gångbarheten i ett byte av värmekälla på en av Alimaks fastigheter, ifrån oljeeldning till fjärrvärme. Målet för arbetet har varit att ta fram ett konkret åtgärdsförslag, med tillhörande ekonomisk analys av lönsamheten i framlagt förslag. Genom undersökningar i form av litteraturstudier, beräkningar och platsbesök fastslogs fastighetens huvudsakliga effektbehov och ett helt nytt värmesystem dimensionerades. Energianvändningen beräknades varpå de teoretiska driftkostnaderna kunde tas fram och jämföras mellan dagslägets värmesystem samt med det förslagna åtgärdspaketet och dess kostnader. Resultatet blev ett komplett åtgärdsförslag där en investering på ungefär 555 Tkr innebär att fjärrvärme installeras på fastigheten och ett helt nytt värmedistributionssystem etableras. Tanken är att använda moderna fläktluftvärmare för att cirkulera rumsluften och värma upp den så att effektbehovet tillgodogörs med godtycklig marginal mot de osäkerheter som finns beräkningarna inbördes. Det föreslagna värmesystemet utmynnar i väsentligt minskade driftkostnader som betyder en årlig besparing på 380 Tkr med det nya värmesystemet och 480 Tkr om även ventilationen byggs om enligt Caverions förslag samtidigt. Vidare erhålls även en minskad klimatpåverkan av cirka 244 ton koldioxid per år. Utöver dessa huvudsakliga fördelar med förslaget så erhålls också en helt ny nivå av driftsäkerhet, reglerbarhet och översikt av anläggningen som i dagsläget inte finns. Med modern teknik kan hela värmesystemet styras centralt och automatiskt, samt kopplas ihop med förslaget ventilationssystem för en helt automatiserad drift av anläggningen.
The current energy usage worldwide is playing a central part in polluting the atmosphere and accelerating climate change. Intelligent technical solutions coupled with new behavioral patterns are our best tools to battle climate change and minimize our impact on the planet. Amongst these innovations and changes to our lifestyle, a central part is our usage of fossil fuels, of which usage is being restricted by governments worldwide, commonly via taxes. This forces us to reinvent ourselves and search for other options where we can, to minimize both our costs and our emissions of greenhouse gases. Alimak in Skellefteå is currently finding themselves in a similar situation, and therefore requested a proposal for a new heating system on one of their properties to be delivered by Caverion via this report. The task at hand was to investigate the viability of changing out their current heating sources, three oil-furnaces to a new district heating powered system, and come up with a concrete proposal for a solution, and evaluate the economical profitability. Through a broad study of literature on the subject and several trips to the property to examine it, the heating power required to maintain an arbitrary indoor climate was calculated, with respect to the buildings shell, ventilation and infiltration. With this accomplished an entirely new heating system could be dimensioned to fit the property based on the given conditions. With this all done, the buildings annual energy consumption could be calculated and from that the theoretical operational costs emerged, to be compared with the oil-furnaces of today. The results of it all, is a proposal for a complete new heating package including fan-heaters, piping, control system and district heating substation. Amounting to an investment of 555 000 SEK, the system is deemed adequate to maintain a comfortable climate and circulate the warm air throughout the entirety of the rooms wherein the heaters are placed, and provide a sufficient margin of power given the uncertainties within the calculations. The investment turns out to lower the operational costs significantly, and an estimated 380-480 000 SEK will be saved annually depending on which of the options are chosen. Furthermore since this means that none of the oil-furnaces will remain, all the carbon dioxide emissions associated with heating the building are eliminated, previously amounting to a rough 244 tons annually in previous years. Needless to say this is a phenomenal gain for the environment. In addition to these main advantages of the proposal, there is also the completely enhanced level of operational reliability, controllability and overview of the plant that has previously not been available. With modern technology, the entire heating system can be controlled centrally and automatically and together with the proposed ventilation system the entire operation of building can be run fully automatically.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Thomasson, Jakob, und Nathalie Johansson. „Skogsägares attityder till uttag av grot vid slutavverkning i södra Sverige“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53704.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skogen har under lång tid använts som värmekälla. Genom att ta tillvara på grot (GRenar Och Toppar) vid slutavverkningar bidrar skogsägaren med förnybar energi som minskar beroendet av fossila bränslen. Denna studie behandlar attityder gällande uttag av grot vid slutavverkningar. Studien utfördes som en enkätundersökning bland skogsägare och skogsinspektorer anställda inom Södra. Studien visar att det är oron för näringsuttag från skogen och risk för körskador som är de största faktorer som gör att skogsägare har en negativ attityd gällande grotuttag vid slutavverkning. Studien påvisar vikten av att kunskapsnivån behöver öka hos skogsägarna gällande grotuttag och dess effekter. En attitydförändring gällande grotuttag behövs för att säkra framtida potentiella uttag. De konsekvenser som attityderna kan ge är att det inte blir tillräckliga mängder grotuttag och att de mål Sverige sätter upp i framtiden därmed inte kan nås.
Forests have been used as an energy source for a long time. By taking advantage of logging residues at final harvesting, the forest owners contribute with renewable energy that reduces dependence of fossil fuels. This study concerns the attitudes regarding the collection of logging residues. The study was conducted as a survey which was answered by forest owners and employees that work with counseling regarding forestry. The survey shows that the major obstacles that gives negative attitudes of logging residues is the concern about the nutrient removal from the forest and damage dealt by machinery. The study demonstrates the importance of knowledge, and the needs to increase the forest owners knowledge about logging residues and its effects. A change of attitude concerning logging residues is needed to secure the future collection of logging residues. The impact that attitudes can give is that there will be insufficient quantities of logging residues in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Strömberg, Mårten. „SHE Management vid Perstorp Regeno, Sektor Energi“. Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-32780.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande rapport är en kortfattad sammanfattning av det examensarbete jagutförde för Perstorp AB under perioden november 1995 – maj 1996.Examensarbetet gick ut på att utarbeta, dokumentera och bygga upp ettledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö (S.H.E.) för sektor Energi inom PerstorpRegeno (Ångcentral, avloppsreningsverk, vattenreningsverk och anläggning förkatalytisk förbränning). Ledningssystemet utarbetades i överensstämmelse med dedirektiv som tagits fram för ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö inomPerstorpkoncernen och även med den då färska ISO 14001-standarden förmiljöledningssystem.Under arbetets gång byggdes en utförlig dokumentation över ledningssystemet, somöverlämnades till mina handledare och min uppdragsgivare i september 1996.Perstorp AB fick då även mitt arbete i elektronisk form. Den dokumentation som togsfram tjänar som en konfidentiell bilaga, som är Perstorp AB:s egendom. I sambandmed att dokumentationen överlämnades till Perstorp AB 1996, fullgjordes åtagandetgentemot företaget.Mitt examensarbete har jag även muntligt presenterats som en ”case study” för hurett miljöledningssystem byggs upp från grunden i samband med att jag gick kursen”3C1380 Miljömanagement” våren 1999.
www.ima.kth.se

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Arnberg, Johanna. „Torrsubstansförluster vid lagring och hantering av träspån vid Härjeåns Energi AB“. Thesis, Karlstads universitet, Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68326.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Härjeåns Energi AB är ett företag beläget i Sveg, som består av ett helt nytt kraftvärmeverk samt en biobränslefabrik där företaget producerar bland annat pellets av träspån. Innan pelletering lagras spånet i en stor stack. Företaget hade dock noterat att mängden inlevererat spån till spånstacken minus spånet som tas från stacken till pelleteringen inte stämde överens med hur mycket spån som fanns kvar i stacken. Någon gång under lagringen och hanteringen av spånet har stora mängder spån försvunnit. Syftet med detta arbete är att undersöka hur och när torrsubstansförlusterna uppstår samt storleksordningen på dessa förluster, i två olika avseenden: torrsubstansförlusten kopplade till lagringen samt hanteringen av träspånet. Det för företaget viktigaste målet var att skapa en ekvation som beskriver hur mycket torrsubstans som rimligtvis borde försvinna från stacken beroende på hur länge spånet lagrats. Syftet och målen besvarades genom att utföra en litteraturstudie över ämnet, studera företagets spånbokföring och deras sätt att hantera spånet samt bygga två simuleringsmodeller över torrsubstansförlusterna i företagets spånstack. Torrsubstansförluster vid lagring uppstår till följd av nedbrytningsmekanismerna; cellandning, biologisk nedbrytning samt termisk och kemisk nedbrytning. Det kan även uppstå via hantering av materialet. Men lagringens effekt på bränslekvaliteten är komplex. Lagringstid, klimatförhållanden, artssammansättning och biomassans form, allt från stockar till spån, samt lagringshögens geometri och struktur är några faktorer som påverkar förändringen hos biomassans egenskaper. Denna nedbrytning bidrar, tillsammans med hur företaget hanterar spånet, till torrsubstansförluster. Den största faktorn bidrar dock lagringen med. Några orsaker till torrsubstansförlusterna är stackens storlek, att den blivit kompakterad samt att spånet lagras helt utan täckning. När modelleringen gjordes över dessa torrsubstansförluster visade det sig att resultatet stämde väl överens med det som faktiskt försvunnit enligt spånbokföringen, under de undersökta åren 2013–2017. Att i framtiden till exempel minska maximala höjden på spånstacken till max 5–7 meter samt använda sig av sist-in-först-ut-metoden gällande granspånet, medan furuspånet kan lagras längre, skulle det garanterat bidra till minskade torrsubstansförluster och därmed även minskade ekonomiska förluster. I framtiden bör det satsas på forskning inom lagring av trä i fraktionsstorleken spån, samt lagring av trä i stackar som är större än att de har en maxhöjd på 5–7 meter. Idag finns ingen forskning alls inom dessa två kategorier, men om det fanns skulle det kunna underlätta för många energiproducerande företag.
Härjeåns Energi AB in Sveg is a company consisting a brand-new cogeneration plant and a biofuel plant where the company produces pellets out of wooden sawdust. Before pelleting, the sawdust is stored in a large stack. However, the company had noted that the amount of sawdust delivered to the stack minus the sawdust taken from the stack for pelleting did not add up to the sawdust left in the stack. At some point during storage and handling of the sawdust large quantities has disappeared. The purpose of this study was to investigate how and when the dry matter losses occur and the magnitude of the losses regarding two things: the dry matter losses associated with storing of the sawdust and the dry matter losses related to the handling of the sawdust. The most important goal of this study, for the company, was to create an equation that describes the amount of dry matter losses that reasonably should have disappeared from the stack depending on for how long the sawdust has been stored. Simply to be able to make a write-off of the sawdust inventory balances on a regular basis. The purpose and goals were answered by conducting a literature study on the subject, studying the company’s sawdust accounts and their way of handling the sawdust, and also by constructing two simulation models of the dry matter losses in the stack of sawdust. Dry matter losses resulting from the storage of biomass may occur through the decomposition mechanisms; respiration, biodegradation and thermal and chemical degradation. But the storage effect on fuel quality is complex. Time of storage, climatic conditions and the geometry and structure of the stacks are some factors that affect the change in biomass properties. This degradation, along with how the company manages the sawdust, contributes to dry matter losses. However, the largest contributing factor to the dry matter losses is the storage part. Some contributing factors are the size of the stack, if it’s been compacted and if the sawdust is stored open without coverage. When the models were built it turned out that the result was well in line with what actually had disappeared in the stack, according to the sawdust inventory, during the investigated years 2013-2017. For example, by reducing the maximum height of the stack to a maximum of 5-7 meters and apply the last-in-first-out-method on the spruce, while the pine can be stored for a longer time, would certainly contribute to reduced dry matter losses and, consequently, economic losses. In the future, however, more resources should be invested in research about storing the fraction of sawdust, as well as storing wood in stacks larger than a maximum height of 5-7 meters. Today there are no research at all within these two categories, but if there were, it could facilitate many energy-producing companies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Lingman, Oskar. „Energi- och miljöeffekter av mekanisk avvattning som försteg till torkning av träflis vid pelletsproduktion“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68785.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med rådande klimathot i form av ökande koldioxidhalter i vår jords atmosfär krävs stora gemensamma insatser för att minska utsläppen. Genom att välja bort fossila bränslen och istället använda miljövänliga energikällor skapar vi tillsammans en hållbar framtid. Träpellets är ett biobränsle tillverkat på biomassa i form av träflis och dess förbränning kan i princip ses som koldioxidneutral. Tillverkningen av bränslepellets är emellertid en energikrävande process där termisk torkning av råvaran står för en majoritet av energianvändningen under pelletstillverkningen, där träflisen torkas från 55–10% fukthalt genom kondensering. I och med den ökande efterfrågan av pellets kommer även större möjligheter till effektivisering, där torksteget i produktionen har stort fokus. Syftet med denna studie har varit att undersöka energi- och miljöeffekter av en ny tvåstegsteknik bestående av mekanisk avvattning som försteg till termisk torkning av träflis i en pelletsproduktion. Den mekanisk avvattningsteknik som undersökts är Drinor CDP - Continuous Dewatering Press. Det primära målet med arbetet har varit att undersöka Drinors CDP som försteg till en bandtork och pneumatisk tork för att slutligen svara på vilken av kombinationerna som ger lägst energianvändning och miljöpåverkan i form av utsläpp. Som referens kommer torkprocessen hos Stora Enso Timber Gruvön användas, där en bandtork i dag används som torksteg. Som delmål kommer två olika partikelstorlekar undersökas vid pneumatisk torkning bestående av spån och flis, detta för att utreda partikelstorlekars påverkan på pneumatisk torkning och om det ens är möjligt att pneumatiskt transportera större flis. Resultaten visar att mekanisk avvattning är en bra lösning för pelletsindustrin. Fallet med CDP i kombination med bandtork ledde till en energireducering med ca 50% och 35% minskade utsläpp som en följd, jämfört med referensfallet bestående av endast bandtork. Resultaten visade även att stora träflispartiklar kunde transporteras pneumatiskt vid en lufthastighet på drygt 23 m/s. Pneumatisk torkning bidrog till en hög användning av el på grund av höga temperaturer, vilket i sin tur leder till stora mängder koldioxidutsläpp.
With the occurring climate threats in the form of increasing levels of carbon dioxide in our Earth's atmosphere, major joint efforts are needed to reduce our emissions. By opting out of fossil fuels and instead using environmentally friendly energy sources, we help create a sustainable future. Wood pellets are a biofuel made from biomass in the form of woodchips and its combustion can in principle be seen as neutral. However, the production of wood pellets is an energy-consuming process where thermal drying of the wet wood chips accounts for a majority of the total energy use during pellet production, where wood chips are typically dried from 55 – 10% moisture by condensation. With an increasing demand for pellets, there will also be more opportunities for efficiency, where the drying stage in production has a large focus. The purpose of this study has been to investigate the energy and environmental effects of a new two-stage technique consisting of mechanical dewatering as a prestage to thermal drying of woodchips in a pellet production. The mechanical dewatering technology studied is the Drinor CDP - Continuous Dewatering Press. The primary goal of the work has been to investigate the Drinors CDP as a pre-stage to a packed moving bed and a pneumatic dryer to finally answer to which of the combinations provides the lowest energy use and environmental impact in terms of emissions. As a reference, the drying process of Stora Enso Timber Gruvön is used, where a packed moving bed is used as a single-stage dryer. As a secondary goal, two different particle sizes will be examined for pneumatic drying consisting of saw dust and wood chips, to investigate the impact of particle sizes on pneumatic drying, and whether it is even possible to pneumatically transport larger wood chips. The results show that mechanical dewatering is a good solution for the pellet industry. The case with a CDP in combination with a packed moving bed led to an energy reduction of about 50% and 35% reduced emissions as a result, compared to the reference case consisting only of a packed moving bed. The results also showed that large wood chip particles could be transported pneumatically at an air velocity of just over 23 m/s. Pneumatic drying contributed to a high use of electricity due to high temperatures, which in turn leads to large quantities of emissions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Eskills, Jonathan. „Betydelsen av en byggnads planlösning vid energieffektivisering : Enligt simulering i IDA ICE“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149407.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I Sverige står bostad och servicesektorn för cirka 40 % av den totala energianvändningen. 90 % av denna energi används till hushåll och lokaler, vilket betyder att dess energianvändning endast överstigs av industrins. En god strategi för en minskad nationell energianvändning är därför att energieffektivisera både befintliga byggnader och nyproduktion. Detta arbete har i syfte att undersöka hur olika typer av energieffektiviseringar påverkar kontorsbyggnader ur en energisynpunkt beroende på deras planlösning. Arbetet kommer att jämföra två verkliga byggnader som har samma yttre dimension och konstruktion, men där en av byggnaderna har en jämförelsevis öppnare planlösning. Fem olika energieffektiviseringar kommer att simuleras utifrån programvaran EQUA IDA ICE; en sänkning av inomhustemperaturen, en ökad verkningsgrad på luftbehandlingsaggregatets värmeväxlare, ett minskat U-värde på fönster, Ett minskat U-värde på tak samt en ändring av värmesystemets styrsystem till proportionell från proportionellt integrerande. Resultatet visar att: En sänkning av inomhustemperaturen med 2 ˚C minskar behovet av värme till luftbehandlingsaggregatet för den öppna byggnaden med 42,5 %, och 35,8 % för den mindre öppna. Effekterna av en ökad verkningsgrad från 0,6 till 0,9 på värmeväxlaren i luftbehandlingsaggregatet, är oberoende av en byggnads planlösning. Vid ett minskat U-värde på fönster från 1,8 till 1,1 W/m2,K så ökas den tillförda kylan till luftbehandlingsaggregatet med 130 % för byggnaden med den öppna planlösningen, och för den mindre öppna byggnaden så påverkas inte behovet. Vid ett minskat U-värde på taket från 0,09 till 0,05 W/m2,K så har byggnaden med den öppna planlösningen en bättre prestanda för tillförd värme till både värmesystem och luftbehandlingsaggregat. När styrsystemet för värmesystemetet ändras till proportionellt från proportionellt integrerande, så ökar kylbehovet för värmesystemet för byggnaden med den öppnare planlösningen med 4,1 %, och den mindre öppna byggnaden får en större ökning på 17,7 %. En mindre öppen planlösning får en större påverkan av energieffektiviseringar på ventilation- och värmesystem i jämförelse med en mer öppen. En öppen planlösning får en större påverkan av energieffektiviseringar som minskar U-värdet på konstruktionen i jämförelse med en mindre öppen planlösning.
The residence and service sector stand for 40 % of the total energy use in Sweden. 90 % of that energy is used for households and facilities, which means that its energy use is only surpassed by that of the industry An appropriate solution for a national reduction in use of energy is therefore to streamline the energy efficiency for existing and planned buildings. The aim for this academic work is to examine how different methods of streamlining energy use is affected by building planning. Two real life buildings are to be compared and analysed. The buildings have identical outer dimensions and construction, and one of them has a comparatively more open building plan. Five different streamlining solutions are going to be simulated in the software EQUA IDA ICE; a lowering of the room temperature, an increased efficiency on the heat exchanger in the air handling unit, a decreased U-value (a Swedish building standard in energy transmission) for the windows, a decreased U-value for the roof and lastly a change from a proportional control system to a proportional integrating on the heating and cooling system. The results show that: A lowering of the room temperature by 2 ˚C, lessens the heating load for the air handling unit by 42,5 % in the building with a more open building plan, whilst the less open building sees a decrease of 35,8 %. The effect of an increased efficiency from 0,6 to 0,9 on the heat exchanger in the air handling is unaffected by a buildings planning. A lowered U-value for the windows from 1,8 to 1,1 W/m2,K increases the cooling load for the air handling unit by 130 % on the building with the more open planning. And at the same time the building with the less open planning is unaffected by the streamlining. A lowered U-value for the roof from 0,09 to 0,05 W/m2,K gives an increased performance on the heating load for both the heating system and air handling unit on the building with the more open planning, compared to that of the less open building. If the control system of the heating and cooling systems changes from a proportional integrating to a proportional one, the cooling load for the cooling system increases by 4,1 % on the building with the more open planning, whilst it increases by 17,1 % on the less open building. Streamlining the energy use of ventilation, cooling and heating systems has a bigger impact on buildings with a more open planning compared to those with a less open building plan. A less open building plan is better affected by the streamlining of the energy transmission trough the construction compared to a more open planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Viktorsson, Björn, und Henrik Hedblom. „Beslutsprocess vid val av modell för produktkalkylering : en fallstudie vid Gävle Energi“. Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4764.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.

MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.

Resultat & slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Laggren, Anna. „Avsättningsmöjligheter för slaggrus från avfallsförbränning vid Åmotfors Energi“. Thesis, Sveriges lantbruksuniversitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229651.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The incineration of waste is steadily increasing in Sweden and so is the production of ashes. The bottom ash has for many years been used as construction material in landfills. Now many of the nation's landfills are closed and there is a great need to find another beneficial use for the ash. Bottom ash is a gravel-like material and with its material properties it can replace natural gravel in parts of roads and surface constructions. Today this use is only approved within landfill areas where leachate is collected and checked. Outside the landfill area, authorities are uncertain of the environmental impact of the bottom ash and of what future risks it entails. The aim of this work was to investigate market opportunities for bottom ash from Åmotfors Energy, with the goal to be a background basis for an application of the use of bottom ash outside the landfill area. The results of analyzes shows that the bottom ash from Åmotfors Energy is comparable with bottom ash from the rest of Sweden regarding both the total concentrations and environmental aspects. When the values from the analyses of the ash are compared with the standard values for total allowed concentrations announced by the Environmental Protection Agency, the guideline values for almost all parameters are exceeded. If you instead look at the leaching from bottom ash - almost all parameters pass the guidelines. The reason why the guideline values for leaching may be withheld while the guideline values for total concentrations exceeded is that ash has a capacity to bind substances stronger than earth materials and waste, which the guideline values are set for. It is possible to find an application for use of bottom ash from Åmotfors Energi outside the landfill area. It is important to choose a project where the bottom ash is suitable as a construction material. Examples of these include surface construction near industries or road constructions where there is no contact with groundwater. Near Åmotfors the national road 61 is under reconstructions and if bottom ash from Åmotfors Energi would be allowed in the construction, about 130 000 ton could be useful. This is about 13 years of production. Bottom ash can also be used in parking spaces near shopping centers which are continuously being expanded in Eda Municipality. For a normal parking space of 20 000 square meters about 20 000 tonnes of bottom ash is needed. The results of interviews with landfills in neighboring municipalities gave indications that there could be a need for bottom ash as a construction material on two of the landfills. The need was estimated to 5000 - 10 000 tonnes per year over the next few years. The ash from Åmotfors Energi is, like bottom ashes from other waste incineration plants to be seen as a resource. Today, metal is extracted from the ashes because of the economic benefits, but in the future it is possible that we will see bottom ash as a resource that can replace of virgin and non-renewable materials.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Brahm, Fredrik, Lennart Kristiansson und Joakim Wennerström. „Energimätning vid Högskolan Väst“. Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3880.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svenskarna är med en elförbrukning av cirka 15000 kWh per person de fjärde största elför-brukarna i världen. Det beror främst på det kalla klimatet, men även stora industrier med hög elförbrukning bidrar till konsumtionen. Högskolan Väst förbrukar årligen 3 miljoner kWh. Med stigande elpriser och ett ökat fokus på miljöpåverkan önskar skolan att sänka sin förbrukning. Examensarbetet har utförts på uppdrag av kWh kontroll och NEA gruppen. Mätningar har utförts på matande ledning till skolans alla huskroppar samt dess ventilation. Syftet med examensarbetet var att lokalisera energiförbrukare inom Högskolan Väst och ge förslag för att minska förbrukningen med fokusering på minskad belysning nattetid och helger. För att mäta elförbrukningen användes elkvalitetsanalysatorer och enklare energimätare. kWh kontroll har som mål att sänka elförbrukningen med 6 % vilket motsvarar 180000 kWh per år. Under Earth Hour sänktes förbrukningen med 40 kW i huskropparna E-J och 10 kW i huskropparna B-D. Baserat på dessa resultat skulle det genom att släcka ner natte-tid, då skolan är larmad, innebära en årlig besparing på 115000 kWh. Energimätningar har även gjorts på datorer och resultatet visade att om strömmen till sko-lans datorer kan brytas under larmad tid skulle detta ge en besparing på cirka 8200 kWh om året. Rapporten visar att Högskolan Västs elförbrukning under nattetid går att reduceras enligt de olika förslag som beskrivs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Markus, Gustafsson. „Energier och CO2, fördelning i flödet vid mobil krossning“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76845.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

På grund av nya lagar och företagets egna initiativ om uppföljning av energier och utsläpp har NCC påbörjat kartläggning av dessa faktorer i bergtäkter. För deras bergtäkter av mindre storlek har de önskat framställa en metod med vilken platscheferna själva ska kunna utföra detta arbete. Detta har föranlett till den undersökning som redovisas i denna rapport. Målet med arbetet var att undersöka hur mycket information som finns tillgänglig om energier vid Eker bergtäkt. Sedan ska den informationen användas för att utveckla en metod som förenklar arbetet för platschefer på mindre bergtäkter samt att kartlägga energi och koldioxidutsläpp per ton vid Eker under produktionsåret 2018. I slutändan skapades en excel-fil som beräknar och fördelar energier och utsläpp om information om förbrukat bränsle och el tas fram och matas in. Nyckeltalen som beräknades för energier var 10,03 kWh/ton för totalen, 4,82 kWh/ton för produkter efter krossteg 1, 7,74 för produkter efter krossteg 2 och 14,25 kWh/ton för produkter efter krossteg 3. Nyckeltalen för koldioxid var 2,39 kg CO2/ton för totalen, 1,05 kg CO2/ton för produkter efter krossteg 1, 1,80 för produkter efter krossteg 2 och 3,49 kg CO2/ton för produkter efter krossteg 3. Resultaten visar på att det går att utföra denna typ av undersökningar med den framtagna metoden. Undersökningen avgränsades vid det förberedande arbete med losshållning av berg fram tills lastning på kunds lastbil. Endast de större påverkande faktorerna diesel och el undersöktes.
Due to new laws and the company’s own initiative concerning tracking of energies and emissions in quarries, NCC has begun surveying these factors. For their smaller quarries they mean to produce a method for local site managers, with which they themselves can perform this task. Because of these reasons the study in this rapport has been done. The end goal was to study the amount of available informtion about the energies at Eker quarry. Then Using this information to create a method for site managers to simplify their work as well as performing a survey in Eker concerning energies and emissions per ton of produced materials during 2018. The end product was an excel-file that calculates och distributes energies and emissions as long as data about used diesel and electricity is entered into the file. The survey produced the key figures for energies, 10,03 kWh/ton for the total 4,82 kWh/ton for products after the first crusher stage, 7,74 for products after the second and 14,25 kWh/ton for products after the third crusher stage. The key figures for emissions are 2,39 kg CO2/ton for the total, 1,05 kg CO2/ton for products after the first crusher stage, 1,80 for products after the second and 3,49 kg CO2/ton for products after the third crusher stage. The results show the possibilities to perform this type of survey with the produced method. The survey’s limitations were at the preliminary work with salvoes and ended when the product was loaded to a customer. Only the major factors of diesel and electricity was studied.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Eriksson, Emelie. „Resursanvändning vid snötillverkning : En jämförelse av energi- och vattenförbrukningen vid snötillverkning med olika snökanoner“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25538.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artificial snow resists wind, water and temperature changes better than natural snow and is increasingly used as a complement when natural snow is not enough. In snowmaking, water and energy resources are needed which are limited by the costs as well as regulations depending on where production takes place. Large quantities of water are often retrieved from lakes and then distributed over a concentrated area which disturb nearby ecosystems. Östersund ski stadium has since 2008 been storing artificial snow during summer in order to put it out early in the season, and offer both amateurs and professionals a training and competition venue from 1 November each year. With scarce resources of snow, the professional races have been possible to carry through, while exercising amateurs have been down prioritized with a delayed opening. The study's main purpose has been to investigate whether a change to another snowmaking model could improve the efficiency of snow production, especially considering that the average temperature in Jämtland is expected to increase, and therefore also increasing the use of resources. The snowmaking machine models studied has been Areco Super Snow and SMI Super Puma, both of which are fan driven snow guns powered with a total output of about 24 kW. The result shows that the snow gun SMI Super Puma can increase the efficiency of snow production, thereby reducing water and energy consumption at the ski stadium. This opens possibilities for more snow to be stored and therefore enable the objective of offering cross country trails early in the season. However, the water and energy consumption in the current state is not assessed to be particularly large in comparison to Östersund municipality's total production of drinking water and energy consumption during the winter months of December to March and the stored snow piles are not considered an environmental problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Bylander, Adam, und Johan Rohdin. „Vilka statsfinansiella effekter erhålls vid ökad produktion av förnybar energi?“ Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17991.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background This paper is based on an issue raised by the organization Energigas Sverige, which together with the Ministry of Finance has posed the question about the fiscal impact of an increase in biogas production. Since the fiscal effects of an increased biogas production are both positive and negative, due to reduced use of fossil fuels, we want to investigate this further. Purpose The purpose is to describe and explain the obtained fiscal impacts of an increased biogas production and based on our problem: “What are the obtained fiscal effects caused by an increase in biogas production?” we could see the following fiscal effects: positive impact on employment, increased revenues of social security contributions and income taxes, reduced unemployment costs and reduced tax revenues on fossil fuels. These effects are summarized in a negative tax revenue of 2,6 billion SEK. Along the summarized negative effect we also accepted one of the two prepared hypotheses, which stated that an increase in biogas production leads to a negative fiscal impact. Design/Methodology/Approach We have chosen to work from an Anglo-Saxon scientific tradition and furthermore, we have a positivistic approach when we want to explain the relationship between cause and effect of an increase in biogas production and the following fiscal impacts. We have also chosen to work with a deductive and quantitative approach, as we have earlier studies as a basis of our data collection. Conclusions The study has helped to provide insights on how an increase in biogas production would affect the finances of the state in form of a great increase in employment and a reduction in fossil fuel tax revenues. Furthermore, we believe that the study can be used as a foundation for decisions of an increased biogas production. Future research After a discussion based on our results we have a number of further research areas: technology exports, reduced cost for environmental effects, the ability to impose a marginal tax on biogas, the potential of charging for waste products and also how foreign actors could affect Sweden’s biogas production and availability.
Bakgrund Denna uppsats grundar sig i ett problem som aktualiserats av Energigas Sverige som, tillsammans med Finansdepartementet, har ställt frågan om vilka statsfinansiella effekter som kan uppstå vid en ökning av biogasproduktion. Då de statsfinansiella effekterna av en ökad biogasproduktion både är positiva och negativa till följd av en minskad användning av fossilt bränsle, är detta något som vi vill undersöka närmre. Syfte och slutsatser Syftet är att beskriva och förklara vilka statsfinansiella effekter som erhålls vid ökad biogasproduktion och utifrån vår problemformulering: ”Vilka statsfinansiella effekter erhålls vid ökad biogasproduktion?” kunde vi se följande statsfinansiella effekter: positiv sysselsättningseffekt, ökade intäkter på sociala avgifter samt inkomstskatt, minskade arbetslöshetskostnader och minskade skatteintäkter på fossila bränslen. Dessa effekter leder sammanfattningsvis till en negativ statsfinansiell effekt på drygt 2,6 miljarder SEK. Utefter den negativa effekten godtog vi även en av de två hypoteserna som ställdes, vilken förklarade att en ökad biogasproduktion leder till negativa statsfinansiella effekter. Design/Metodik/Ansats Vi har valt utgå utifrån en anglosaxisk vetenskapstradition som passar studien väl och vidare har vi ett positivistiskt synsätt då vi vill förklara sambandet mellan orsak och verkan av en ökad biogasproduktion och statsfinansiella effekter. Vi har även valt att arbeta utifrån en deduktiv ansats med ett kvantitativt synsätt då vi har tidigare studier som utgångspunkt vid vår datainsamling. Originalitet/värde/kunskapsbidrag Studien har bidragit till att ge insikter om hur en ökning av biogasproduktionen skulle påverka statens finanser i form av en kraftig sysselsättningsökning och en minskning av de fossila skatteintäkterna. Vidare anser vi att studien kan användas som underlag för beslut om en ökad biogasproduktion. Framtida forskning Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till ett flertal vidare forskningsområden som exempelvis; teknikexport, reducerade kostnader för miljöeffekter, möjligheten om att införa en marginell beskattning av biogasen, potential för att ta betalt för restprodukter och även hur utländska aktörer kan påverka Sveriges biogasproduktion och tillgänglighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Nordgren, Philip. „Planering för laddningsstationer vid parkeringsområden“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183962.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In the transport sector, fossil fuels such as petrol, diesel and aviation fuel make up the largest share of energy use. A renewable transport method that has grown very much is battery-powered cars that are charged via a charging station that is connected to the electricity grid. As the proportion of rechargeable cars increases, a charging infrastructure must also be expanded so that the cars have somewhere to "refuel" like today's petrol stations. Building a functioning charging infrastructure can be difficult. Today, there are mainly three different types of charging depending on which area the parking area is connected to. The aim of the project was to create a planning model that highlights important aspects when planning a new area with associated parking space with charging stations, such as the type of charging station, payment system, design, etc. To create the planning model, it was first necessary to study which aspects are considered when planning a parking area without charging stations. Today, parking areas are planned according to the model “planning process based on the Planning and Building Act” and to make the planning template easier to use, the existing model according to the Planning and Building Act was used as a basis. When the planning model was created, an example was also made in the project of an existing parking area about a retail area in Gothenburg that includes 294 parking spaces. For the example, it was chosen to install 185 charging stations, of which 180 semi-fast charging stations and five fast charging stations. As so many charging stations were planned, a power requirement of 4,210 kW, active power, would need to be delivered. The results from the planning model show that there are many new aspects that are important to consider when planning a parking area with charging stations. One of the most important aspects is to choose the type of charging station that is most suitable for the specific area. For retail areas, for example, it is smartest to choose semi-fast charging stations. A general conclusion that can be drawn when planning parking areas is to always install ducts directly during soil preparation. Because if you decide to install ducting after asphalting has been done, large parts of the soil preparation will need to be redone, which can lead to a loss of up to seven times money on soil preparation alone. Another important conclusion that can be taken from the project is that an expansion of the electricity network will be required in order to have a functioning charging infrastructure because such large effects will be needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Najeeb, Ahmed, und Getachew Kekeba. „Snabbladdare för elbil vid Växjö Energi : Hur påverkas ett elnät av snabbladdsstationer vid laddning av elbil?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för fysik och elektroteknik (IFE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56364.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Snabbladdare ger möjligheten att ladda en bil på mycket kortare tid än en normalladdare. I det här examensarbetet undersöks hur snabbladdning kan påverka ett elnät. Detta görs genom att mäta olika parametrar som spänning, ström och övertoner. Mätprogrammet Metrum användes till arbetet där mätinställningarna och analyserna sker. Med hjälp av en dator utfördes ytterliggare analyser. Mätprogrammet följer en standard för elkvalite EIFS 2013:1. Ett mätinstrument mäter över de 3 faserna som befinner sig i snabbladdaren. Viktigaste parametern att analysera var övertoner, eftersom höga sådana kan påverka ett elnät negativt. Den här mätningen var påverkan inte alls stor och detta beror på att elnätet i Växjö är starkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Rosander, Nyberg Kristina. „Lågenergihus : projektvägledning vid byggande av småhus“. Thesis, University of Gävle, Department of Technology and Built Environment, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5537.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus. Bland annat används mer isolering och bättre fönster och dörrar. Dessutom är täthet ett viktigt begrepp för att minska värmeförlusterna. Rapporten syftar till att redogöra för vad som karaktäriserar lågenergihus och ge vägledning vid byggande av dessa. Vidare ska rapporten ge svar på frågorna, vilka är problemen och vilka är fördelarna med lågenergihus? Hur ser byggprocessen ut och vad är viktigt att tänka på i de olika skedena i processen? samt, är det ekonomiskt rimligt att bygga lågenergihus? För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av litteratur, intervjuer samt informationssökning på nätet, dessutom har jag använt mig av de kunskaper som införskaffats under studietiden. I rapporten har jag valt att endast behandla energianvändning då miljöfrågan är alltför omfattande. Vidare ger rapporten en introduktion till vad som är utmärkande för lågenergihus rent byggnadstekniskt och lotsar läsaren genom byggprocessens olika skeden samt vilka aktörer som är inblandade och vilka deras respektive ansvarsområden är. Dessutom pekar rapporten ut vad som är viktigt för dig som byggherre att tänka på under de olika skedena i byggprocessen i form av planering, utformning, konstruktion, installationer, utgifter, försäkringar, kontroller och avtal, vare sig du väljer att uppföra byggnaden i egen regi eller anlita en entreprenör.

Rapporten ger exempel på lösningar gällande konstruktion, installationer och värmesystem som är lämpliga i ett lågenergihus. Dessutom görs en energiberäkning på ett lågenergihus ritat av författaren till rapporten. Beräkningen ger huset en energianvändning på 56 kWh/m², år, vilket är ca hälften av vad lagar och föreskrifter anger som maximalt värde ett hus får ha. Idéer och tankar som legat till grund för huset beskrivs. Då detta hus ritats har även andra idéer implementerats som inte är specifika för lågenergihus, utan syftar till att huset ska ha en beredskap vid tillexempel elavbrott. I slutet av rapporten ges även tips på hur du som husägare ytterligare kan spara energi och bidra till en hållbar utveckling.

[1]Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund

The environment and the use of energy is becoming a more present subject. Today the real estate industry accounts for more than 40% of Sweden’s total energy consumption.[1]As energy prices rise, energy-saving in buildings is becoming increasingly important to homeowners. As result of this, house manufacturers have created a new type of energy-saving house called low-energy house. This house has a different construction in comparison to an ordinary house. The theses aims to give guidance when building a low-energy house and answer the following questions, what are the problems and what are the benefits, which are the different phases of the building process, what issues are important to consider in these phases and is it economically realistic to build a low-energy house. To be able to answer these questions I have collected material from litterateur, interviews, and web searching. In addition I also have used the knowledge I have obtained during my period of studies. The thesis only concern the energy consumption as the environmental part of it is too substantial. In addition the thesis gives a presentation of the building process, who are involved and what are their field of responsibility. Furthermore it points out what you as a future owner of a house/building proprietor should be attentive to during the building process so that no mistakes are made that causes the end results not turning out as expected. Different laws, rules, contracts, norms and authorities that occurs in the building process, are accounted for and explained in the thesis in such a way that is easy to grasp for those not familiar to the subject.

The report gives advice and example of solutions in terms of construction and installations e.g. heating distribution system that are appropriate in a low-energy house.

The thesis includes a calculation of the energy use of a low-energy house, which shows that the house uses about 56 kWh/m², year. In comparison, this is about half the maximum limit decided by the Swedish constitution BBR.

A suggestion for a low-energy house is displayed in the paper, it is the same housed used for the calculation of energy use. Ideas and thoughts regarding the house are described. This suggestion also implements a few ideas’ that perhaps contributes additionally to energy-savings and a sustainable environment.

[1] Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Ullman, Emma. „Solceller och vindkraftverk : - Samverkan vid elproduktion“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33968.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Erneby, Robin. „KORTSIKTIG PRODUKTIONSPLANERING I MINDRE FJÄRRVÄRMESYSTEM : En studie vid Strängnäs Energi AB“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15436.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

District heating covers around 80 % of the heating demand in apartment buildings and 10 % in single-family homes in Sweden. In the year 2010 the total input of energy to the Swedish district heating grids was about 70 TWh, which corresponds to 11 % of the total energy input to the whole energy system in the country. Through the combined production of heat and power the CHP-plants often reaches an efficiency of 90 % from energy in the fuel to produced heat and power. In order to keep the efficiency high it is important for the owners of the plant to have good knowledge about the plants performance at different operation points. Strängnäs Energi AB initiated this diploma work together with FVB Sverige ab in order to come up with a program for short term planning of the production of heat and power at the company´s CHP-plant. The work consists of three main parts. The first part is an introduction to district heating and optimization of such systems and it also handles a short explanation of the district heating system in Strängnäs. The second part covers the performance tests that have been done at Strängnäs Energi AB´s CHP-plant. The performance tests were carried out in order to investigate how the plant is operating. The results from the tests show that the efficiency of the plant is very poor. This has its explanation in the losses in forms of combustible content in the bottom ash, which in some cases reaches over 4 %. The problems with the combustion have been known for a while at Strängnäs Energi AB, but they did not have any calculated value of the efficiency. The company is working hard in order to come up with good solutions for the combustion and therefore this is not included in the diploma work. Instead the third part of the diploma work is focused on developing of a model for short term production planning. The model was made in MS Excel and it consists of a number of power and mass balances over one day. The key to the calculations in the model is the calculation of the alfa-value. The alfa-value together with the power in the hot water condenser gives an iterative calculation. The hot water accumulator is then either charged or discharged depending on current electrical price, demand of district heating and the level in the accumulator. The results from the simulations done with the model shows that it is possible for Strängnäs Energi AB to earn between 0 – 20 000 SEK during one day if they operate their plant as suggested in the model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Freudenthal, Jesper. „Förlustanalys av ett industriellt ångsystem : En studie vid Bomhus Energi AB“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22222.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete utreder vilka förluster som finns inom ångsystem tillsammans med fördjupning av två av de eventuella förlusterna vid Bomhus Energi AB, Gävle. Bomhus Energi är producent av ånga till den intilliggande pappers- och massaindustrin och värme till fjärrvärme. Elektricitet produceras även från en ångturbin. Att åtgärda förluster för att uppnå effektivare system är av intresse på grund av EU:s klimatmål samtidigt som det i slutändan kan ge ökad vinst och konkurrenskraft för företaget. Klimatmålen strävar dels efter minskad energianvändning och ökad andel av förnyelsebar energianvändning. En del av att nå dessa mål kan vara att energieffektivisera distributionen av ånga inom industrin. För att motivera och underlätta förlustminskning och energieffektivisering av ångdistributionen vid Bomhus Energi har en lista av eventuella förluster som finns i ett ångsystem tillsammans med vidare analys av två av förlusterna utförts. Vidare analys utfördes för ångfällor och reducerventiler. Detta gjordes utifrån litteraturstudier och kontakt med erfarna personer inom ångsystem. De förluster som finns i ett ångsystem är ångläckage, värmeförluster genom rör, kondensatförluster och ”flash” förluster. Fördjupningen utfördes i form av underlag för hur förlusterna upptäcks, mäts och utvärderas. För att sammanställa fördjupning har nödvändig data erhållits från Bomhus Energi och leverantörer, och beräkningsmodeller har tagits fram i samspråk med erfaren personal. Förlusten från ångfällorna leder till minskad elproduktion och energileverans till brukarna. Förlusten från reducerventilerna leder till minskad elproduktion men ingen minskad energileverans till brukarna då energin bevaras i systemet. För att uppnå de miljömål som är satta, samtidigt som de energi- och ekonomiska förlusterna kan minimeras, bör underhåll och uppsikt av distributionssystemet av ånga utföras kontinuerligt. Förluster finns även inom distribution och inte bara vid produktion eller konsumtion. Genom kunskap om eventuella förluster och dess konsekvenser kan förståelsen och vinsten av åtgärder till förlusterna uppnås. Ett energisystem som är baserat på restprodukter och biobränsle ska alltid eftersträva ökad effektivitet för att minska miljöpåverkan samtidigt som det ger ökad vinst och i slutändan ökad konkurrenskraft.
This paper investigates the losses within steam distribution systems with additional research in two of the potential losses at Bomhus Energi AB, Gävle Sweden. Bomhus Energi is a steam producing company mainly for the pulp and paper plant nearby but also a heat producer for the city’s district heat. Electricity is also produced from a steam turbine connected to the boiler. Minimising losses is a way to achieve a more efficient system, this is of great interest due to the European Union´s climate goals but also because it can increase income and in the long run improve the company’s competitiveness on the market. EU:s climate goals involve lowering the energy consumption and increasing the amount of renewable energy production. Increasing the steam distribution efficiency will be one small part of achieving the goals. To motivate and ease the efficiency improvement measures at Bomhus Energi a list of potential losses within steam distribution together with deeper analyses within two of the losses have been composed. The deeper analyses were made on steam traps and steam pressure reducing valves. This was done with the help from relevant literature and discussion with experienced employees and other people within the industry. The losses that occur when steam is distributed are steam leakage, heat losses through pipes, condensate losses and flash losses. The deeper analyses were made as a basis for detecting, measure and evaluate losses. To make the analyses production data was obtained from Bomhus Energi and component data from suppliers. Calculation and models were made in cooperation with employees. The loss from the steam traps lead to decreased electric production and decreased energy delivery to the users. The loss from the steam pressure reducing valves lead only to decreased electric production due to the energy in the steam stays in the system. To achieve the climate goals and at the same time minimise the energy and economical losses, monitoring and maintenance of the steam distribution system should be carried out continuously. Losses occur within distribution and not only within production and consumption. Through knowledge about the possible losses within the steam system and its consequences, understanding and the winnings about minimising losses can be achieved. An energy system based on biofuel and by-products should always aim towards increased efficiency because it leads to decreased environmental impact and increased income and in the end a greater competitiveness on the market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Jonell, Magnus, und Robin Kairis. „Torkventilation vid kartongtillverkning : En fallstudie på Fiskeby Board AB“. Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94534.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Pappers- och massaindustrin stod år 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvändning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv då små åtgärder kan leda till stora besparingar. Fiskeby Board AB är ett företag som tillverkar kartong baserad på returfiber. Då torkning- samt bestrykningsprocessen står för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att använda energin på ett bättre sätt för att minska energibehovet och därav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var således att genomföra en energikartläggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrån resultaten presentera åtgärder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mätningar av lufttemperaturer och flöden, beräkningar, litteraturstudier samt intervjuer. De ytvikter som undersöktes var för vinterdrift 300 g/m2, 350 g/m2 samt 450 g/m2 och för sommardrift 450 g/m2. Resultaten visade att inläckaget till torkkåpan, som rekommenderas till 25 procent av totalt inflöde, var mellan 48 och 59 procent. Vidare påvisades även hypotesen om att det i regel används större mängd luft för att transportera bort vattnet från kartongen än vad som krävs. Detta på grund av att det inte finns någon reglering av värmeåtervinningsaggregatens fläktar, vilket medför att frånluften får ett lågt vatteninnehåll vid viss produktion. Ett annat viktigt resultat behandlar hetluftsystemet. Här bör ett visst undertryck föreligga i hetluftskåporna, men genomförda mätningar visade på att enbart en av tre hetluftskåpor erhöll detta undertryck. Åtgärdsförslagen som presenteras i rapporten behandlar bland annat de påträffade bristerna ovan. Ett förslag är att minska det våta frånluftsflödet samtidigt som den inläckande luften bör ersättas med redan uppvärmd luft från andra delar av anläggningen. Enligt förslaget kan detta göras genom att nyttja frekvensstyrda till- och frånluftsfläktar vilka styrs av frånluftens daggpunktstemperatur och nollnivån i torkkåpan. Denna lösning har potential att minska den årliga energianvändningen med 17,9 GWh vilket kan ge en kostnadsbesparing av 2,25 miljoner SEK per år. Ett annat åtgärdsförslag är att ta bort förbigångsventilerna till värmeåtervinningsaggregaten och låta ångtillförseln styras med enbart reglerventiler. Detta ger en potential att minska energibehovet med 0,47-0,64 GWh per år vilket skulle ge en kostnadsbesparing av 55 000-77 000 SEK per år. För hetluftsystemet finns potential att spara 0,64 GWh vilket skulle ge en kostnadsbesparing på 77 000 SEK per år. Det som behövs är ett manuellt reglerspjäll i kanalen från hetluftskåpa 1 alternativt hetluftskåpa 2, för att styra luftflödet och därav erhålla ett undertryck i systemet. Genom att sammanställa de tre mest rekommenderade åtgärdsförslagen skapas en möjlighet att spara 5,7 procent av Fiskeby Board ABs energibehov vilket skulle resultera i en årlig kostnadsreduktion av 2,41 miljoner SEK. Om en generalisering att även den övriga pappers- och massaindustrin besitter liknande potential finns möjlighet för denna bransch att årligen minska energianvändningen med 4,4 TWh.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Agrell, Elias. „Analys av massapumps- och mixerarbete vid Metsä Board Sverige AB, Husums Fabriker : Energibesparingsåtgärder vid blekeri 4 & 5 med jämförelse mot ny utrustning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-93626.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Husums plant has a selection of different pulp pumps at bleaching plant 4 and 5. The displacement- (HC-pump, Sund Defibrator PTD-60) and centrifugalpumps (MC-pump, MCA 42-200, MCP 30/20) are of interest in this report. The centrifugal pumps are controlled by throttle valves, which result in an energy loss. Chemical mixers are used to mix ClO2 into the pulp before proceeding into a holding tower where the bleaching process occurs. The energy demand of the different positions has been measured or calculated to be used in comparisons against new equipment. Quotations were requested and delivered from Valmet and Sulzer. The quotations were made with a production increase of 10 ADMt/h and plant compared to current equipment. Therefore energy need of the equipment in the quotation had to be recalculated to the same production output as when measurements were conducted to be comparable. Quotation of the pumps assumes the use of frequency inverters. A deeper investigation was made for 441PU255 which is located at bleaching plant 4. The drop leg level of the pump is controlled via a throttle valve. A frequency inverter is installed but not utilized to maintain constant pulp level in the drop leg. This was due to physical changes in the process not being compensated for in the control system. This caused the drop leg level to oscillate when automatic control was used. As a workaround the drive had been set at a constant speed. To investigate the potential savings, an attempt was made in which the speed was lowered from 1520 rpm to 1100 rpm, resulting in a power reduction of 82 kW or 342,081 Sek per year at a production of 36 ADMT/h. The experiment was done with slightly lower production output than desirable; because of this, savings will decrease slightly at higher outputs. Comparisons showed that considerable amounts of energy could be saved at all positions. However the investment cost is high and therefore favorable payback times can only be seen for some of the positions. The MC-pumps are oversized and in need of constant throttling therefore the majority of the energy savings is made through the installation of frequency inverters and not the pump upgrade.
Metsä Board Husum har idag ett flertal olika modeller av massapumpar vid blekeri 4 och 5. Dessa är av deplacerande typ (HC-pump, Sunds Defibrator PTD-60) samt centrifugalmodell (MC-pump, MCA 42-200, MCP 30/20), centrifugalmodellen regleras med strypventiler vilket innebär en extra förlust, speciellt märkbar är denna då produktionen tas ned. Vid blekeriet finns även kemikaliemixrar för att mixa in ClO2 innan pappersmassan pumpas till ett uppehållstorn där blekprocessen sker. Anläggningens nuläge genomgick en mindre kartläggning där specifikationer och mätdata samlades in för att ge en bakgrund till det energibehov som finns idag. Tillgänglighet för reservdelar har varit av intresse för de äldre HC-pumparna. Tillsammans med Sulzer har uppfordringshöjd beräknats för positioner utrustade med PTD -60 då uppgifter för denna saknades. Sulzer och Valmet har offererat ny utrustning för dessa positioner som jämförs mot uppmätta värden för att beräkna återbetalningstid. Inkomna offerter förutsätter frekvensomriktare och baseras på en önskad produktionsökning till 50 ADMt/h för blekeri 4 och 60 ADMt/h för blekeri 5. Detta är en ökning på 10 ADMt/h och blekeri. Erforderlig effekt för drifter i inkomna offerter och uppmätt effekt är ej angiven vid samma driftpunkt. De offererade pumparnas driftpunkt har därför räknats om för att motsvara driftpunkt vid tillfället för insamling av data. Detta för att enkelt kunna jämföra offerter mot nuläge. På blekeri 4 återfinns en MC-pump av modell MCA 42-200 med posnummer 441PU255. Vid denna position gjordes en djupare undersökning då nivåregleringen ej fungerar som tänkt. Nivåhållning sker via reglerventil och varvtalsreglering med frekvensomriktare. För att kunna köra driften har frekvensomriktaren manuellt ställts i ett fast varvtal och reglerventilen lagts i automatik. Ventilen styr därmed nivå i fallröret och har vid normal drift en öppningsgrad på 40-50 %. Vid genomgången upptäcktes att parametrar i styrsystem gällande de varvtal motorn skall arbeta vid inte korrigerats efter en ombyggnation. Detta har medfört att nivån inte gått att reglera i automatik utan att systemet börjat självsvänga. För att undersöka skillnad mellan varvtalsstyrning och strypreglering gjordes ett försök där varvtalet sänktes från 1520 rpm till 1100 rpm vilket resulterade i en effektminskning på 82 kW eller 342 081 kr per år jämfört med strypreglering; detta var vid en produktion av 36 ADMt/h. Försöket gjordes med något lägre produktion än önskvärt; på grund av detta kommer besparingen minska något vid högre produktion. Samtliga positioner uppvisar minskat energibehov med ny utrustning. Dock gör hög investeringskostnad och krav på kort återbetalningstid att endast några få positioner är lämpliga kandidater för ombyggnad i dagsläget. För MC-pumparna kan däremot majoriteten av besparingen uppnås genom att bygga om dagens strypreglering till varvtalsreglering. Detta sker till en betydligt lägre kostnad än vid uppgradering av pump. Arbetet visar att det finns stor potential att minska energikonsumtion vid blekning av pappersmassa, detta gäller speciellt för de befintliga MC-pumparna som är kraftigt överdimensionerade och regleras med strypventil. De gamla kemikaliemixrarna använder stora mängder energi för att mixa in ClO2, nya mixrar använder mindre än hälften av energin och ger överskådliga återbetalningstider.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Aronsson, Alexander, und Markus Gustavsson. „Minimering av köldbryggor vid balkonger hos miljonprogramshus“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44460.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I studien görs en klimatsimulering av en byggnad från miljonprogrammet och jämförs sedan med en klimatsimulering där en ombyggnation av byggnadens indragna balkonger har gjorts. Studien ger konstruktionslösningar på hur en ombyggnation skulle kunna se ut. Resultatet visar att det går att minska energibehovet om balkongväggarna rivs och nya väggar konstrueras i liv med fasaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Abrahamsson, Linnéa. „Energianvändning vid pelletering : En undersökning av strömningsenergins betydelse för den totala energianvändningen vid pelletering“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76144.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Biobränslen utgör 25% av Sveriges energitillförsel och majoriteten av dessa är träbaserade. Träpellets är ett biobränsle och i Sverige producerades 1,6 miljoner ton pellets 2018. Egenskaper hos pellets så som hållbarhet och energiåtgång för produktion testas ofta i en singelpelletspress. Då den totala energianvändningen för att pressa en pellet i en industriskalig matris innefattar tre energikrävande delmoment; komprimering, friktion och strömning. Strömning är då material som ligger över ytorna mellan presskanalerna, klacken, komprimeras och flytts ner mot konorna, samt då materialet som befinner sig i en kona deformeras när det trycks ner i presskanalen. Pelletering i en konventionell singelpelletspress innefattar enbart komprimering och friktion. Denna studie har fokuserat på att undersöka strömningsmomentets inverkan på den totala energianvändningen. För att undersöka detta har komprimeringsenergi, friktionsenergi, strömningsenergi samt den kraft som krävs för att strömningsmomentet ska påbörjas, Fflow, undersökts för 3 olika partikelstorlekar. Färsk gran med en fukthalt på 10% har pressats i olika matriser. Detta för att bestämma strömningens inverkan på den totala energianvändningen samt hur stor inverkan pressning av material som befinner sig runt inströmningskonan, på klacken, till presskanalen har på den totala energianvändningen. Partikelstorleken påverkar inte energianvändningen. Fflow var högre för tester i matris med klack jämfört med tester i matris utan klack. Detta ledde till att även komprimeringsenergin ökade. Materialet kring konöppningen påverkade pressningen så att den producerade pelleten blev 1 mm kortare, vilket gav en lägre friktionsenergi för dessa tester. Strömningsenergin stod för 43–57% av den totala energianvändningen. Energin som krävdes för den delen av strömningen där material runt inströmningskonan pressas stod för 35–52% av den totala energianvändningen.
Biofuels make up 25% of Sweden’s energy supply and the majority of biofuels used are made from wood. Wood pellets is one type of biofuel and in Sweden, 1.6 million tonnes of wood pellets were produced in 2018. Different pellet properties such as durability and energy use for production is often tested in a single pellet press. The total energy use for making a pellet in an industrial scale machine is the sum of the energy required for three different component sequences, compression, friction and flow. Flow is when the material that lies on the surfaces between the press channel openings is compressed and pushed downwards towards the coned openings and the materiel in the coned opening is deformed and pushed down to the press channel. Only compression and friction can be studied using a conventional single pellet press. Thus, this study focuses on the impact of the flow component on the total energy use for pelletizing. In order to do this, energy used for compression, friction and flow, as well as the power required for the material to enter the flow component, Fflow, has been studied for three different particle sizes. Fresh spruce with a moisture content of 10% has been pressed in different dies. With these pressings, the impact of the flow component, as well as the impact of pressing material located around the coned press channel opening on the total energy use was determined. Particle size did not affect energy use. Fflow was higher for pressings with material located on the surface around the coned opening, compared to pressings without. This resulted in an increased compression energy for pressings with material around the coned opening. The material located around the press channel opening affected the pelletizing so that the produced pellet was 1 mm shorter, which resulted in a lower energy use for the friction component. Energy used by the flow component made up over 43-57% of the total energy use. The part of the flow energy that is needed to compress the material around the press channel opening and move that material towards the opening stood for 35-52% of the total energy use for palletization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Malmqvist, Simon. „Batterier i elnätet : Analys för användning vid driftstörning“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69695.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The energy consumption in Sweden has risen remarkably over the last 40 years and the society is more and more dependent on electricity to maintain socially important functions. Authorities, grid-owners and consumers are increasing their demands for a more secure energy delivery. Skellefteå Kraft is doing continuous investments in this area and its focus is to get the electric grid durable and weather resistant. It is, however, not possible to this is within the same year due to technical- and economic reasons which is why there ́s a need for an effective preventive maintenance solution. Batteries have seen a huge breakthrough thanks to the electric car and increasing demand to store renewable energy. Hopefully batteries are powerful enough to be a viable solution as backup power when a power failure occurs which is what this project have been investigating. This project consists of a literature study regarding the current battery technology that ́s in use today but also the future technologies that are under development and expects to be commercially available within the next 15 years. The project has also done a theoretical set-up to see if today ́s batteries are capable of providing enough power to a normal size house over at least 12 hours while they also are light enough to transport by one or two technicians. This set-up includes two different inverters and four battery alternatives that are compared to each other. The results show that it ́s theoretically possible to use smaller batteries to provide enough power when connected to each other to form a battery bank. It does however require between 20 to 32 batteries to reach enough capacity which also results in weights up to 700 kg and costs up to 500 000 SEK in total. Luckily experts ́ analysis and prognostics are positive and a potential investment in five years might be reasonable. A comparable battery bank in five years might cost 70 % less based on price reductions the past five years and new technology might even reduce weight and costs by 80 % in less than 15 years. If one wants to be prepared for a future investment a future project or degree project would be to do a small-scale prototype to evaluate the batteries real performance in the field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Ohrling, Marianne. „Fikarasten som försvann : En kvalitativ studie om universitetslärares emotionella energi vid hemarbete“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85689.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Många individer tillbringar en stor del av sitt liv med att lönearbeta. På många arbeten interagerar medarbetarna med varandra och får på så sätt social gemenskap och en känsla av samhörighet, bland annat genom de gemensamma fikarasterna. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat kraftigt, vilket innebär att de naturliga sociala interaktionerna uteblir och i stället har blivit digitala. Den sociala arbetsmiljön påverkas därmed av denna omställning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur distansarbete och i synnerhet avsaknaden av den kollegiala fikarasten påverkar den sociala arbetsmiljön och medarbetarnas möjlighet till interaktioner. För att besvara syftet har åtta universitetslärare som alla tvingats ställa om till distansarbete intervjuats och resultatet har analyserats med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning om distansarbete och sociala interaktioner i förhållande till ensamarbete och pauser. Uppsatsens resultat visar att universitetslärarna till en början upplevde det jobbigt med distansarbetet men att de med tiden har vant sig vid det och att det kan vara en fördel för att de kan arbeta mer ostört. Dock saknar de den sociala kontakten och fikarasterna med sina kollegor där de tidigare hållit sig uppdaterade kring den dagliga verksamheten. De fysiska fikarasterna bidrar till att upprätthålla sociala relationer och ger en känsla av samhörighet, vilket inte digitala fikaraster på samma sätt kan uppfylla. Om arbetsgruppen hade en god gemenskap och bra kommunikation innan distansarbetet har det underlättat de digitala relationerna och samarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Olsson, Jens, und Andreas Johansson. „Minskning av färskvatten- oljeförbrukning vid Zetterströms Rostfria AB Molkom“. Thesis, Karlstad University, Division for Engineering Sciences, Physics and Mathematics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-567.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar värmeväxlare till olika ändamål. I produktionen använder Zetterströms en sömsvets som kräver kylvatten. Mängden kylvatten som går åt under ett år är cirka 2016m3. Svetsen går på olika effekter beroende på vad för typ av plåt som svetsas, om den är tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plåt körs svetsen på högre effekt än om det svetsas en tunnare plåt. Studien omfattar två olika effektlägen som svetsen kördes på under mätningarna. Zetterströms vill nu ta till vara på den energi som kylvattnet tar upp i svetsen samt att minska färskvatten förbrukningen. Syftet med denna studie är att göra en kartläggning över hur kylvattenförbrukningen går att minska samt hur spillvärmen från svetsens kylvatten kan tas till vara på ett bra sätt. Målet med studien är att finna energieffektiva lösningar som tar tillvara på svetsens spillvärme samt minskar färskvattenförbrukningen. Metoden har bestått i att analysera Zetterströms uppvärmningssystem för att veta hur systemet är uppbyggt och vilken temperatur värmesystemet har på framledningstemperatur. Därefter gjordes temperatur- och flödesmätningar på svetsens kylvatten. Vid mätningarna på svetsen visade det sig att kylvattnet tog upp en effekt av 40,1 resp. 15,6 kW på de två effektlägen som studien behandlar. När nu effekterna som överförs till vattnet är kända framtogs två olika systemförslag. Ett förslag där flödet sänks till det rekommenderade samt att en luftvärmare installeras i lokalen där svetsen står. Det andra förslaget är ett slutet system med en kylmaskin som kyler kylvattnet så att vattnet återigen lämpar sig till kylvatten då framledningstemperaturen ska ligga mellan 14-15ºC. Värmen som kylmaskinen avger kommer att ligga runt 60ºC som via värmeväxlare kommer att avges i luftvärmare i lokalen som ett komplement till dagens uppvärmningssystem. Kylvattenförbrukningen kommer att med detta förslag att minskas radikalt från dagens situation. Besparningen som kommer att ske för de två olika förslagen blir 12400 resp. 41600kr/år.

Abstract The company Zetterströms Rostfria AB in Molkom producing heat exchangers for different purposes. In the production Zetterströms are using a seam welding machine that demands cooling water. The quantity of cooling water the company consumes is 2016m3/year. The seam welding machine works on different effects depending on the thickness of the sheet metal. Thicker sheet metal demands higher power than a thinner sheet metal. This study handles values from two different effects that the welding machine is working with. Zetterströms wants to reduce the quantity of cooling water and reuse the energy the cooling water receives in the welding machine. The purpose of this study is to survey how to reduce the quantity of cooling water used and how to integrate the energy in the cooling water to the buildings heating system. The objective of the study is to find a solution that takes care of the energy in the cooling water and reduce the quantity of cooling water. The method endures to analyze Zetterströms heating system to find the heating systems operating temperatures. Several measurements on the cooling water temperatures and water flows were made. The results from the measurements showed that the welding machine transferred two different effects to the cooling water. The welding machine transferred 40,1 respective 15,6kW to the cooling water. This study handles these two effects. When this two effects are known, two suggestions where hammered out. One suggestion reduces the cooling water flow to recommended level and a fan coil is installed to warm the industrial premises. The second suggestion is a close system with a heat pump. The heat pump cools the water so it can be reused as cooling water again. The recommended temperature of the cooling water is 14-15ºC. The energy from the cooling water is pumped to 60ºC with the help from a heat pump. The warm water from the heat pump emits in fan coils like the first suggestion. The fresh water consuming will be reduced to minimal level with the second suggestion. The saving for the first suggestion will be 12400kr/year and for the second suggestion 41600kr/year.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Rådmark, Rasmus. „Förstudie för konvertering till bergvärme vid Gällivare Sjukhus“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78653.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Geoenergi är ett alternativ som allt fler aktörer på marknaden väljer när det kommer till att kyla eller värma fastigheter men än så länge är de flesta anläggningar som finns i Sverige småskaliga. Gällivare sjukhus använder sig i dag av fjärrvärme och det här examensarbetet gör en förstudie för att konvertera helt eller delvis till bergvärme. Fjärrvärmekostnaden i Gällivare kommun är en av de högsta i Norrbotten och har varken ökat eller minskat de senaste åren. Medeltemperaturen i Gällivare är låg vilket betyder att sjukhuset har ett högt värmebehov men med ett lägre kylbehov. Denna studie analyserar tre tänkbara scenarier för konverteringen där anläggningen ska täcka värme och kylbehovet för sjukhuset. För att kon_gurera bergvärmeanläggningen efter behovet används Earth Energy Designer 4.1 och Microsoft Excel. De tre scenarier som studerats täcker 100% av kylbehovet och 100% av värmebehovet för Scenarie 1, 50% av värmebehovet för Scenarie 2a och 40% av värmebehovet för Scenarie 2b. För att beräkna kylbehovet analyserades bland annat utomhustemperaturen i Gällivare med data från SMHI. Det gjordes även en simulering av sjukhuset i IDA-ICE för att uppskatta kylbehovet för ventilation och människors värmestrålning. En jämförelse mellan de olika scenarierna gjordes tillsammans med en livscykelkostnad för anläggningarna. Livscykelkostnadsanalysen beräknades utifrån en livslängd på 20 år. Utöver detta beräknades miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp för konverteringen mellan de olika scenarierna under den beräknade livslängden. Storlekarna på anläggningarna varierade både på djup och i antal borrhål vilket avspeglade sig i resultatet. Investeringskostnaderna för anläggningarna varierade mellan 18 071 tkr för Scenarie 2b som täcker 40% av värmebehovet och 53 272 tkr för Scenarie 1 som täcker 100%. Scenarie 2b visar sig vara mest lönsam med en återbetalningstid på 15 år medan Scenarie 1 och 2a har en återbetalningstid på över 20 år. Resultatet från koldioxidberäkningarna visar däremot att Scenarie 1 är det bästa alternativet ur en miljöaspekt med ett minskat koldioxidutsläpp på 42 739 ton under den tekniska livslängden.
Geothermal energy is an alternative that more and more companies choose when it comes to cooling and heating properties, but so far most of the geothermal facilities in Sweden are small-scale. The hospital in Gällivare use district heating and this master thesis is a pilot study to convert from district heating to geothermal energy. The cost for the district heating in Gällivare is one of the highest in Norrbotten and has not increased or decreased the past few years. The mean temperature in Gällivare is low which means that the hospital has a high heat demand but a low cooling requirement. This pilot study analyses three scenarios to convert to geothermal heating system with the possibility to cover the cooling requirement as well. These scenarios are configured to cover 100% of the cooling requirement but different heating demands of 100% for Scenario 1, 50% for Scenario 2a and 40% for Scenario 2b. To cover this demand, Earth Energy Designer 4.1 and Microsoft Excel are used to configure the heating system and to do the comparison between the scenarios. The cooling requirement is calculated based on the outside temperature in Gällivare and the equipment used in the hospital. A simulation was made in IDA-ICE to analyze the cooling requirement for the ventilation and for the people inside the hospital. A comparison between the scenarios was made using the LCC (Life Cycle Cost) method. The LCC was made with a 20 years lifetime on the heating system. In addition, the environmental impact in the form of carbon dioxide emissions is calculated for the different scenarios during the estimated lifespan. The sizes on the heating systems in the different scenarios varies in both the number of boreholes and the depth on the boreholes, which was reflected in the result. Investment cost for the heating system varies between 18 071 tkr for Scenario 2b which covers 40% of the demand and 53 272 tkr for Scenario 1 which covers 100 %. Scenario 2b proves to be the most profitable solution with a payback time of 15 years while Scenario 1 and 2a got a payback time of over 20 years. From an environmental aspect Scenario 1 is the best option with a decreased usage of carbon dioxide of 42 739 tons over 20 years.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Norberg, Patrik. „Utredning av övertonsproblematik vid Bolidens industriella nät“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138395.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inom Bolidens industriella nät förekommer övertonsströmmar med sådan amplitud att de förorsakar en övertonshalt i spänningen av 12%. Inom nätet finns ett stort antal olinjära laster som kan vara orsak till förekomsten av dessa övertonsströmmar, dessutom finns faskompenseringsutrustning ansluten vilket sannolikt orsakar förstärkning av övertoner genom resonans. För att kartlägga utbredningen av övertoner inom Bolidens industriella nät så utförs mätningar vid fyra olika driftfall. Inledningsvis görs omfattande mätningar vid normal drift vilket ger en tydlig överblick av problemet i dagsläget. därefter utförs mätningar på strategiska platser i nätet i samband med att kondensatorbatterierna kopplas bort. Avsikten är då att undersöka om faskompenseringsutrustningen ingår i en resonanskrets som påverkar övertonsströmmarna i nätet. Slutligen genomförs en mätning under tiden som kvarnarna i anrikningsverket tas ur drift för reparation och underhåll samt ett antal mätningar under tiden som dessa står stilla. När resultatet från dessa mätningar sedan vägs samman så kan man se att det sannolikt är så att de fyra kvarnarna vid anrikningsverket, vilka regleras med hjälp av frekvensomriktare, genererar stora övertonsströmmar. En övervägande stor andel av problemens ursprung kan alltså avgränsas till ett litet antal maskiner. Mätningar indikerar dessutom att övertonsströmmarna förstärks genom resonans till följd av de kondensatorbatterier som finns anslutna till nätet. Slutligen visar också resultatet att övertonshalten inom nätet är så stor att störningar fortplantar sig till överliggande nät och vidare till intilliggande nät. Eftersom övertonsströmmar kan förorsaka haverier i roterande maskiner, transformatorer och kondensatorbatterier så undersöks om sådan risk föreligger. Enligt beräkningar så kan transformatorn som utsätts för de största övertonsströmmarna endast belastas till 95,5% av märkeffekt under rådande omständigheter. Denna drivs dock i dagsläget vid en mycket lägre belastning varpå inga risker bedöms föreligga. Kondensatorbatterierna utsätts för stora övertonsströmmar. Mätningarna visar också att dessa ingår i en resonanskrets varpå det finns en risk för överbelastning och haveri. I anrikningsverket finns en 630kW motor ansluten till nätspänning. Denna utsätts för stora övertonsströmmar vilket förorsakar ökade förluster i lindningar och järn men eftersom inte heller denna drivs vid märkeffekt så anses ingen risk för överbelastning föreligga. När det gäller roterande maskiner kan dock slitage till följd av övertonsströmmar förekomma utan att maskinen överbelastas och här kan ytterligare undersökningar vara motiverade. I dagsläget finns planer på att installera nya kondensatorbatterier med övertonsfilter i nätet vilket med stor sannolikhet minskar övertonshalten i enlighet med vad mätningarna visar. Mätningarna visar dock också att mer högfrekventa övertoner i spänningen ökar kraftigt när kondensatorbatterierna kopplas bort vilket kan behöva beaktas vid val av filter. Ett antal alternativa eller kompletterande lösningar till övertonsproblematiken finns i rapporten.
Inside the industrial grid located in Boliden the presence of harmonic current is so high that It causes a total harmonic distortion of 12% in the voltage. There is a large number of non-linear loads that can cause this distortion connected to the grid, furthermore there is phase compensating equipment connected that may enhance harmonic currents due to resonance. To investigate the cause and the consequences of harmonics in the grid measurements are conducted during four different modes of operation. Initially a large number of measurements are performed during normal operation to show the harmonic distribution. Then measurements at strategic places in the grid are performed while the phase compensating equipment is disconnected with the objective to show if this equipment is part of a resonance circuit. Finally, measurements are performed while the mills in the dressing plant are taken out of production and additional measurements while they are at standstill. The results of all these tests show that there is a high probability that the four mills at the dressing plant, regulated by inverters, causes large harmonic currents. A predominantly large portion of the harmonic current sources has been isolated in a small number of loads. The result also show that these harmonic currents are enhanced by resonance between the phase compensation equipment and inductive elements of the grid. The resulting distortion is of such gravity that it propagates to adjacent grids via the main grid. Since harmonics can cause breakdowns in rotating machinery, transformers and phase compensating equipment, the risk of this is investigated. Calculations show that at current levels the transformers connecting the industrial grid to the main grid can only be operated at 95,5%. The transformer is currently operating at a far lower rate and no risk of damage is at hand. The phase compensation equipment is exposed to large harmonic current. They are also part of a resonance circuit and the assessment is that they are at risk of breakdown. In the dressing plant, there is a 630kW induction motor connected directly to the grid. This motor Is subjected to large harmonic currents causing losses in copper wiring and the iron core but since this machine runs below rated power the assessment is that this does not put it at risk of breakdown. However, there are other ways that a machine of this kind can be damaged due to harmonics and further investigation into this may be warranted. There are plans of installing new, filtered, phase compensating equipment to the grid which most likely will reduce the harmonic content in accordance with the measurements in this report. However, the measurements also show that higher frequency harmonics in the voltage are enhanced when the phase compensation is disconnected, this may have to be taken in to account when the filters are designed. A number of alternative or additional solutions to the harmonic problem is presented in the report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Thoresson, Josefin. „Omställning – Tillväxt – Effektivisering : Energifrågor vid renovering av flerbostadshus“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-122690.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Flerbostadshus anses viktiga för att minska energianvändningen i byggnader, och potentialen att energieffektivisera i samband med renovering är stor. Denna studie behandlar hur arbete med energifrågor genomförs i renovering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet i stadsdelen Östra Sätra i Gävle. Avhandlingens analytiska verktyg baseras på perspektiv utvecklade inom teknik och vetenskapsstudier (STS) och aktörsnätverksteori (ANT) samt urbana studier. I studien utvecklas och tillämpas verktyget energisammansättningar. Genom en symmetrisk ansats studeras energifrågors definition och innehåll i renoveringen genom att spåra kedjor av översättningar. Det empiriska underlaget är kvalitativa intervjuer, mål- och strategidokument, beslutsprotokoll och observationer. Avhandlingen visar att energiarbetets innehåll flätades samman med exempelvis kommunal planering och energipolitik, med bostadsbolagets befintliga arbetssätt för renoveringar och dess relationer till sina kunder, samt med lagen för allmännyttiga bostadsbolag. Studien identifierar också att spänningar uppstod i energiarbetet inom flera områden. Dessa rör hur de ekonomiska vinsterna och kostnaderna för energiarbete ska beräknas och fördelas, översättningar av energimål, var och hur energiarbete ska prioriteras i den bebyggda miljön, i vilken takt energiarbetet ska ske och hur de boende ska delta i energiarbete. Studien visar att energieffektiviserande åtgärder prioriterades i renoveringen så länge som de beräknades vara ekonomiskt affärsmässiga och en del av det allmännyttiga arbetet, men även hur förändringar var svåra att genomföra om de utmanade eller förändrade befintliga relationer och arbetssätt. Det gällde särskilt i relationen till de boende i området och till ekonomiska kostnader för renoveringen.
Transforming the energy used in apartment buildings have become increasingly important issues. This study examines how energy issues were designed in a refurbishment project for apartment buildings built during the “Million Programme” era in Sweden in the district of Östra Sätra in Gävle. The analytical approach and tools used are based on science and technology studies (STS), actor–network theory (ANT), and urban studies. Specifically, the study applies the concept of assemblages, which in this study are called energy assemblages. Energy issues are examined as they translated and negotiated in practice by actors and how they are incorporated into the refurbishment design. The empirical data are based on qualitative interviews, analyses of documents, and observations. The analyses demonstrate that work on energy issues was intertwined with the city’s work on planning and energy issues, the housing company’s working practices, as well as the laws governing public housing companies. The study also demonstrates that sometimes tensions arose in situations in which different energy assemblage processes collided. The study identifies several areas of tension. First, tensions arose in situations of diverse translations of energy goals. Second, in negotiations about calculations of the financial costs of energy transition. Third, tensions also arose when determining where energy transition should be located. Fourth, about resident participation in energy issues. Fifth, the energy transition timeframe. The study demonstrates that energy efficiency measures were prioritized in the refurbishment as long as they were treated as financially beneficial and did not challenge or change existing relationships, work practices, and customer relations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Enström, Sara, und Therese Lundell. „Energi och näringsintag hos studenter på handelshögskolan vid Umeå universitet : En tredagars kostregistrering“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-102656.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie. Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag. Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering. I studien deltog tio civilekonomstudenter. För att analysera rapporterat energi- och näringsintag användes Dietist XP och vid analys jämfördes de framtagna värdena mot NNR och för skillnader mellan kvinnor och män användes Mann- Whitney U test i SPSS med p≤0,05. Resultat Männen och kvinnorna hade ett lägre rapporterat energiintag i jämförelse med det beräknade energibehovet. Det totala fettintaget var inom NNR medan intaget av protein översteg NNR. Det rapporterade intaget av fibrer, frukt och grönsaker, enkel- och fleromättade fettsyror understeg NNR medan intaget av mättat fett var högre än NNR. AR för D-vitamin uppnåddes varken av männen eller kvinnorna, medan AR för folat uppnåddes av båda grupper. Järnbehovet uppnåddes av männen men inte av kvinnorna. Slutsats: Intaget av mikronäringsämnen var lågt i förhållande till NNR. D- vitaminintaget för samtliga deltagare var under AR. Kvinnorna i studien kan behöva öka intaget av järn då det finns ett ökat behov inom denna åldersgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Lahti, Lisette. „Energi- och miljökonsekvenser av byte till LED-belysning i informationsskyltarna vid Gävle järnvägsstation“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21583.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Belysning är ett av de största slutanvändningsområdena för elektricitet. Globalt står belysningens primära energianvändning för ett utsläpp på 1900 miljoner ton CO2, vilket motsvarar 70 % av vad världens personbilar släpper ut. Med ny energieffektivare belysningsteknik kan både användning av energi och miljöpåverkan minska. Trafikverket har satt som mål att innan 2019 års utgång uppgradera all dess trafikinformationsutrustning till Trafikverkets nationella standard. En del av den nationella standarden innefattar att alla fasta och dynamiska skyltar ska ha LED-belysning. Tidigare forskning förevisar att upp till 64 % av energianvändningen kan reduceras vid utbyte till LED-lysrör. Tidigare gjorda LED livscykelanalyser visar att det också finns svårigheter med dessa analyser eftersom tekniken är relativt ny och det uppstår svårigheter vid datainsamling. Forskning visar även att 90 % av LED-belysningens miljöpåverkan uppstår under användningsfasen i livscykeln därför har fokus lagts på att studera denna. Syftet med examensarbetet är tillföra ny kunskap kring Trafikverkets trafikinformationsutrustning. Målet är att ta reda på hur mycket mer energi de äldre skyltarna använder i jämförelse med nya LED-skyltar på Gävle järnvägsstation som är en av 500 stationer som ska uppgraderas. Målet är även att ta reda på om investering i LED skyltar är lönsamt ur ekonomi-, energi- och miljösynperspektiv. Avgränsningar har gjorts genom att arbetet endast gäller statiska och dynamiska skyltar på Gävle järnvägsstation. Ingen beräkning av högre uppvärmningsbehov, ljusflöde och installationskostnader har utförts. Metoder som används är litteraturstudie, inventering av äldre och nya skyltar, effektmätningar, samt livscykelanalys för LED-försedda skyltar. Inventeringen vid Gävle järnvägsstation visade att de befintliga 37 äldre statiska skyltarna belystes med kompaktlysrör. Antalet statiska skyltar utökas vid utbytet till 97 stycken LED skyltar och drifttiderna förlängs från 4 000 till 8 760 timmar per år. Medeleffektförbrukningen reduceras från 68 W till 20 W per skylt vid utbyte till LED-belysning. På grund av de utökade drifttiderna så reduceras medelenergianvändningen per skylt endast från 270 till 200 MWh/år och på grund av de utökade antalet skyltar ökar den totala energianvändningen för de statiska skyltarna med 9 MWh/ år. För de dynamiska skyltarna adderas sex stycken nya skyltar och åtta stycken byts ut till nya LED, de ökar energianvändning upp till 100 MWh per år. Både de statiska och dynamiska skyltarnas ökade energianvändning resulterar totalt i ett utökat koldioxid-utsläpp på 25 000 kg CO2 per år. Trafikverkets mål att ge resande relevant, tillförlitlig och lättillgänglig information uppfylls men målet att minska energianvändningen och påverkan på miljön uppfylls inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Lindgren, Carl. „Miljövärdering av energianvändning : Utvärdering av Karlstads kommuns kravformulering vid nybyggnation“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28312.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Fogelström, Frej, und Andreas Rosendal. „Solcellsanläggning vid LTU“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85481.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In this project, intended photovoltaic installations on the campus area of Luleå University of Technology are cost–estimated, designed and mapped based on solar power in northern conditions. An increased precipitation of snow and low solar angles are the main factors influencing the energy yield from PV installations in northern conditions. The reduced irradiation during winter results in a power production corresponding to only a few percent of the production during summer. Snow shading can lead to a 30% annual production loss and is strongly correlated to module tilt and placement. The roof surfaces selected for the installations have shown good potential regarding yearly irradiation based on modeling, simulations, solar mapping and photography. The modules selected in the project are monocrystalline moduls in half–cell design from Trina Solar, Longi Solar and Q–cells. Placement has been made in a landscape position with southern orientation. Simulated production for the A–house installation was 260 MWh, B–house 200 MWh, C–house 190 MWh, E–house 310 MWh, F–house 450 MWh and Polstjärnan 80 MWh. Total annual production for the campus has been calculated to approximately 1,5 GWh. The total cost for the installation of each building was estimated for the A–building 1,4 MSEK; B– and C– building 1,1 MSEK; building 1,7 MSEK; building 2,4 MSEK and Polstjärnan 0,4 MSEK. The total cost for all the installations was estimated to 8,1 MSEK with a payback time estimated at 10 years. The most feasible case in terms of produced solar power in relation to total investment cost is the modules from Q–cells. The priority order for the construction of each installations in descending order is: A–house, F–house, E–house, C–house, B–house and Polstjärnan based on availability and profitability. Simulated production in relation to the buildings’ electricity demand shows that storage and feedback to the electricity grid is not relevant for the roof–mounted installations in the project. To cover the electricity demand with self–produced solar power, additional ground–mounted installations and improved conditions for roof installation in the event of new constructions and renovations are recommended.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Rehnström, Johan, und Undestam Isak. „Effektivisering av kylmedelskylare på Nybro Energis kraftvärmeverk. : Bibehållen kyleffekt även vid höga omgivningstemperaturer för full effekt på pannan utan att överstrida befintlig ljudnivå. Minskning av elförbrukning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74404.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Avfallseldade kraftvärmeverk får idag betalt för att ta emot och elda avfall. Dessa intäkter är ofta högre än intäkterna från elproduktion och värmeproduktion så man vill under de flesta förhållanden elda så mycket som det är möjligt. För att göra sig av överskottseffekten som kan uppstå kyler man bort det man inte behöver. Nybro Energis kraftvärmeverk i Transtorp använder sig utav 6 stycken kylpaket med 4 fläktar på varje för att kunna kyla bort denna överskottseffekt. Vid installeringen var målsättningen att kunna kyla bort 10MW men det visade sig att under sommaren när utomhustemperaturen blev högre kunde kyleffekten gå ner till 7MW. Vår undersöknings syfte var att med en ny motor med ett högre cos α göra tester på en av fläktarna och se om man kan öka kyleffekten och få ner förbrukningen på motorerna utan att kylpaketen ska ge ifrån sig högre ljudnivåer än tidigare. Ett alternativ till att enbart sänka strömförbrukningen för den befintliga motorn är att faskompensera och det framgick att elförbrukningen gick att sänka från 8.2A till 3.88A. Det framgick att den nya motorn när den frekvensstyrs på 40hz drar högre aktiv effekt men avsevärt mindre reaktiv effekt som gör den billigare i drift. Under mätningarna för att få fram kyleffekten uppmättes tvivelaktiga värden som visade att den kylde sämre på 40hz än den tidigare motorn trots ett högre varvtal. Detta stämmer inte teoretiskt och det är orimligt att den inte kommer kyla. På 40hz kommer den nya motorn även att ge ifrån sig mindre ljud. Detta trots att en fläkt ska låta mer på ett högre varvtal det konstaterades att bullret från själva motorn är lägre i den nya motorn. Går man upp i frekvens till 50hz och räknar med 28 stycken nya motorer få man en ljudökning på 5dB på 300m jämfört med den gamla motorn. Denna går att sänka 3dB om man lyckas eliminera den intilliggande väggens ljudreflekterande egenskaper. Den nya motorn rekommenderas då den har många fördelar och vill man köra på högre frekvenser kan man med fördel använda sig utav ljudabsorbenter längs väggen för att eliminera dennas dubblerande effekt på ljudnivån.
Waste-cogeneration plants are paid today to receive and burn waste. These revenues are often higher than the revenues from electricity generation and heat production, so you want to burn as much as possible in most circumstances. In order to take advantage of the surplus effect that may occur, it eliminates what you do not need. Nybro Energi's CHP plant in Transtorp uses 6 cooling packs with 4 fans on each in order to cool off this excess power. During installation, the goal was to be able to cool off 10MW but it turned out that during summer when the outdoor temperature became higher, the cooling power could go down to 7MW. Our purpose of investigation was to use a new engine with a higher cos α to test on one of the fans and see if you can increase the cooling power and reduce the consumption of the engines without the cooling packages giving higher noise levels than before. An alternative to only reducing the current on the old motor is to phase compensate and according to calculations the motors current can be reduces from 8.2A to 3.88A. It was found that the new engine when frequency controlled at 40hz pulls higher active power but significantly less reactive power that makes it cheaper in operation. During the measurements to obtain the cooling effect, doubtful values were measured which showed that it cooled worse at 40hz than the previous engine despite a higher fan speed. This is not correct theoretically and it is unreasonable that it will not cool better but a figure exactly how much could not be produced. At 40hz, the new engine will also produce less noise if you choose to replace all 28 engines. This despite the fact that a fan is going to run more at a higher speed, it was found that the noise from the engine itself is lower in the new engine. If you go up to 50hz frequency and expect 28 new engines, you'll get a sound boost of 5dB at 300m compared to the old engine. This can be lowered by 3dB if you manage to eliminate the properties of the adjacent wall sound reflectors. The new engine is recommended as it has many advantages and if you want to drive at higher frequencies, you can advantageously use sound absorbers along the wall to eliminate its double effect on the noise level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Johnsson, Simon. „Energisystemanalys vid Tekniska verkens kraftvärmeverk“. Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152446.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Linköpings kraftvärmeverk (KV1) som drivs av Tekniska verken har under en längre tid haft en upplevd obalans, dels mellan mängden tillfört bränsle och mängden producerad ånga, dels mellan mängden producerad ånga och mängden producerad el samt nyttig värme i fjärrvärmenätet. Detta arbete syftar till att hjälpa Tekniska verken att utreda den upplevda obalansen mellan mängden tillfört bränsle och mängden producerad ånga. Utredningen gjordes genom att studera standarder samt tidigare arbeten inom området och ta fram en metod för att beräkna den direkta och indirekta pannverkningsgraden. Innan beräkningen av den direkta och indirekta pannverkningsgraden inleddes verifierades trovärdigheten hos de stationära flödesmätarna i anläggningen. Detta gjordes genom att mäta ett antal vattenflöden på KV1 med en handhållen ultraljudsflödesmätare och sedan jämföra dessa flöden mot de värden som registrerades i styrsystemet Delta V. Då verifikationen av de stationära flödesmätarna hade genomförts inleddes beräkningen av den indirekta verkningsgraden genom att samla in ask- och bränsleprover för panna 1 och 3. I samband med dessa provinsamlingar mättes även luftflödeshastigheten och temperaturen vid pannornas yta. De insamlade proverna skickades iväg för labbanalys. Den data som insamlades applicerades i beräkningarna av oförbränt bränsle i askan, oförbränd rest i gasfas, rökgasförluster samt konvektions- och strålningsförluster, vilka var variabler som var nödvändiga för att erhålla den indirekta verkningsgraden. Den indirekta verkningsgraden beräknades till 92,24 % för panna 1 och 95,85 % för panna 3. Dessa verkningsgrader låg i linje dels med vad som kunde förväntas av pannorna på KV1 (85-90 % för panna 1, samt över 90 % för panna 3), dels med tidigare arbeten som beräknat den indirekta verkningsgraden i kraftvärmeverk. Utöver pannverkningsgraden erhölls även en ångverkningsgrad genom den indirekta verkningsgraden. Denna beräknades till 90,66 % för panna 1 samt 88,79 för panna 3. För att få perspektiv från en mindre komplex metod beräknades även ångverkningsgraden genom den direkta verkningsgraden (90,22 % för panna 1 samt 97,78 % för panna 3). Dessa resultat antydde att KV1 hade högre pann- och ångverkningsgrad än vad Tekniska verkens egna beräkningar påvisade. Tre orsaker lyftes fram som potentiella skäl till de otillfredsställande pann- och ångverkningsgraderna som Tekniska verken erhöll med sina beräkningar. De orsakerna var följande: • Producerad ånga som ej går till turbin inkluderas ej i det ångflöde som ligger till grund för beräkningen av ångeffekten. • Energiinnehållet i biobränslet för panna 3 förändras mellan den tidpunkt då bränslet anländer till lagringsplatsen och den tidpunkt då bränslet matas in i pannan, på grund av förmultning (berör endast panna 3). • Problem med invägningen av bränslet. Antingen problem med fordonsvågen vid KV1 (berör både panna 1 och 3) eller att bränslevikten från invägningen på Gärstadområdet används vid beräkningen av den tillförda bränsleenergin till pannan (berör mest panna 3).
The CHP-plant in Linköping (KV1) run by Tekniska verken has experienced an imbalance partly between the amount of fuel added to the boiler and the amount of produced steam, partly between the amount of produced steam and the amount of useful steam in the district heating grid. This thesis aimed to help Tekniska verken investigate the imbalance between the amount of added fuel and the amount of produced steam. The investigation was done by developing a method for calculating the direct and indirect efficiency through studying standards and old theses within the field. Initially there were no clear theory behind what caused the imbalance from Tekniska verken’s side. Before the calculation of the direct and indirect efficiency was initiated, the credibility of the stationary flowmeters was verified. This was done by measuring several waterflows at KV1 with a handheld ultrasonic flowmeter and comparing the measured flows with the flows registered in the stationary flow meters. When the verification of the stationary flow meters was done, the calculations of the indirect efficiency was initiated by collecting ash- and fuel samples for boiler 1 and 3. In connection with the collection of those samples, the air flow rate and temperature at the boiler surface was also measured. The ash- and fuel samples was sent for lab analysis. The collected data was applied in the calculation of unburnt fuel in the ashes, unburnt residual in gas phase, flue gas losses and convection- and radiation losses, which were variables that were necessary for calculating the indirect efficiency. The indirect efficiency was calculated at 92,24 % for boiler 1 and 95,85 % for boiler 3. Those efficiencies were both in line with the boilers expected efficiencies (85-90 % for boiler 1 and over 90 % for boiler 3.) and the efficiencies received in previous theses that had calculated the indirect efficiency in CHP-plants. Except the boiler efficiency, the steam efficiency was also received through the indirect efficiency. The steam efficiency received through indirect efficiency was 90,66 for boiler 1 and 88,79 % for boiler 3. To get perspective from a less complex method, the steam efficiency was also calculated with the direct method (90,22 % for boiler 1 and 97,78 % for boiler 3). Those results indicated that KV1 had higher boiler- and steam efficiencies than what Tekniska verken’s own calculation showed. Three reasons were raised as potential causes to the unsatisfying boiler- and steam efficiencies that Tekniska verken received with their own calculations. Those reasons were the following: • Produced steam that is not going to the turbine is excluded from the steam flow that the calculated steam effect is based on. • The energy content of the biofuel in boiler 3 is changing between point when the fuel is delivered to the storage and the point when it’s fed in to the boiler, due to decay. • Problem with the weigh-in of the fuel. The problem could be related both to the vechicle scale (affecting both boiler 1 and 3) or that the fuel weight from the weigh in at the Gärstad area is used in the calculation of the added fuel energy to the boiler (affecting mostly boiler 3).

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Steen, Karl-Mikael. „Utvärdering av vattenrening och identifiering avförluster m a p energi vid Bravikens pappersmaskin 53“. Thesis, Linköping University, Energy Systems, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52048.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This Master degree project has been performed at the Braviken paper mill on papermachine 53 (PM53) which produces newsprint paper. The current economic situationhas contributed to declining demand for newsprint, which means it is extra important tobe competitive by high energy efficiency. Particularly as energy prices are expected torise when the economic growth returns.One way to increase energy efficiency is by reducing the water use in paper and pulpmills and consequently save energy through reduced heating of water. The thesis's maintask is to evaluate whether a water purification plant (microflotation plant) forpurification of process water in PM 53 is profitable. The microflotation plant enablesreuse of warm process water instead of losing the energy to receiving waters. The thesisalso aims at identifying other positions where losses occur.The water and energy flows within and around PM 53 are complex. A systemdescription and a flowchart have been established to create an overall picture of theflows. Further, a water balance of all the flows passing to and from PM 53 has beencreated. Also, based on the water balance and the temperatures of the flows, an energybalance has been established.The profitability of investing in a microflotation plant was evaluated using theknowledge gained while working with the system description, flowchart, water andenergy balance. The evaluation of the microflotation plant showed that it is not possibleto achieve good enough profitability in such an investment. The reason is that theinvestment cost is high while the reduction of steam consumption used for heating is toosmall.The evaluations of the microflotation plant lead to a deeper knowledge about thesystems used for heating of water. The deeper knowledge resulted in proposals withgreat savings potential, but with low investment costs. Those are:

Eliminate a cooling water flow to the hot water tank
Use water in two positions without additional heating
Optimize the heat recovery towers by increasing the dew point

One of the other losses that were identified was a cooling water flow which is 48oC andtoday released into sewers. The cooling power of this cooling water flow is 720 kW andshould be used for heating.In addition to the measures mentioned in this report, there is great potential to reduceenergy use in the PM 53. To achieve this, lot of work is required. To begin with anaudit, of which temperatures and volume flows are required in all energy usingpositions in the PM 53, could be done. Furthermore, should all the energy losses (lowtemperature flows) leaving the PM 53 be identified. When the audit and identificationwork is performed the results can be used to match the revised requirements in variouspositions with the available low temperature flows.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Sanftleben, Willy. „Installation av energikombinat vid Lillesjöverket : Tekniskt beslutsunderlag åt Uddevalla Energi för val av flistork“. Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34156.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med ett energikombinat vid Lillesjöverket vill Uddevalla Energi energieffektivisera samt sänka temperatur på återkommande fjärrvärmevatten, för att kunna utnyttja rökgaskondensorn effektivare. Uppdraget var att utreda mängden tillgänglig energi under sommarhalvåret och utföra en matematisk kalkyl som ska ligga till grund för val av tork. Valet stod mellan två alternativ av tork där storlek på värmeväxlararea och investeringskostnad skilde dem åt. Sedan följde dimensionering av fjärrvärmeledning samt cirkulationspump från fjärrvärmenätet till tork. Syftet var att ge Uddevalla Energi ett tekniskt beslutsunderlag för val av storlek på tork samt dimensionering av energiöverföring till densamma. Som metod användes flera olika beräkningsmodeller vid kalkylering av resultaten. Vid jämförelse mellan de två torkalternativen visade det sig att med en ökad investeringskostnad med 2,18 %, för en större värmeväxlararea i tork, ökade mängden energi som fanns tillgänglig till tork under sommarhalvåret med 16,7 %. Detta medförde att kostnaderna för tillskjuten energi sänktes med 65,9 % för att Uddevalla Energi skulle nå sitt mål på 60 GWh. För att nå målet krävdes enligt kalkyl en installation av torkalternativ 2 samt en sänkning av antalet dagar då verket står still på grund av underhåll.
With an energy combine at Lillesjöverket, Uddevalla Energi wants to improve energy efficiency and lower the temperature of the returning district heating water in order to utilize the flue gas condenser more effectively. The assignment was to investigate the availability of power during the summer months and perform a mathematical calculation that will form the basis for the selection of dryer. The selection stood between two options of dryer where the size of the heat exchanger area and investment costs separated them. Also performed were sizing of the district heating water pipeline and the circulation pump from the district heating water network to the dryer. The purpose was to present Uddevalla Energi with a technical basis for selection of the size of the dryer and sizing of energy transfer to the dryer. As method several different calculations were used when calculating the results. When comparing the two options, it turned out that with an increased investment cost of 2.18%, for a larger heat exchange area in the dryer, the amount of energy available to the dryer during the summer months increased by 16.7%. This meant that the cost for energy contributed, for Uddevalla Energi to achieve their goal of 60 GWh, is reduced by 65.9%. To achieve their goal it was required by calculations to install dryer option number two and a reduction in the number of days in which the work is at a standstill due to maintenance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Ring, Lisa, und Mikaela Söderberg. „Hållbarhetskrav vid offentlig upphandling för ett mer hållbart samhälle : En fallstudie på Gävle Energi“. Thesis, Högskolan i Gävle, Industriell ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27434.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In today's society it is clear that the accelerating climate change comes from human activities and in particular, emissions from both traffic and industry. It has become increasingly important to defend a sustainable society and there is therefore a great need to constantly develop and secure the necessary resources. Due to this, sustainability requirements in public procurement are an important part of triggering companies to engage in sustainable development.The purpose of this study is to review how public procurement can contribute to a sustainable society as well as investigate what municipal companies can do to meet future sustainability requirements. The study is based on a qualitative empirical case study. It has been used both primary and secondary data to gather reliable theory and empirical data. The empirical data was collected through interviews and documentary review. The theoretical part of the study was collected through literature, compilations of earlier publications, texts and documents. The result shows that sustainability requirements currently imposed on public procurement are something that is constantly being developed. These requirements include requirements for systematic environmental work, creditworthy companies and contractual wages. The conclusions that can be drawn are that public procurement can contribute to a sustainable society by setting sustainable requirements, thus making companies compelled to comply with these requirements. Furthermore, it has been found that companies should, among other things, review the follow-up and conduct more supplier meetings to contribute to a sustainable society. A more open and well-functioned dialogue between the company and the supplier should also be undertaken as to formulate better sustainability requirements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Ohlsson, Pontus. „Termisk lagring vid Akademiska sjukhuset : Kapning av effekttoppar, ökad redundans och energisäkerhet“. Thesis, Uppsala universitet, Fasta tillståndets fysik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-348020.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Academic Hospital in Uppsala is a major heat energy consumer with an average consumption of 39 GWh/year in recent years, and the heat is supplied by the district heating system which is owned by Vattenfall. The purpose of this work was to investigate if a thermal storage can reduce the costs of district heating consumption and increase the redundancy at the hospital by cutting the heat demand peaks and provide back-up heat in case of district heating deliverance failures. The type of heat storage used in this study is a pit heat storage which consists of an insulated basin in the ground filled with hot water which is sealed from above with a lid that acts as an insulating layer. Matlab was used for the simulations of different storages sizes and used year 2016:s heat consumption of the hospital building B11 to see how the storage worked. The introduction of a thermal storage will increase the total sum of purchased heat for all storage sizes and the two larger storage sizes manage to cut down the heat demand peak while the two smaller storage sizes increases it slightly. This means increased annual costs for the smaller storage sizes but reduced annual costs for the larger storage sizes. However this doesn’t included the drift or the investment costs. The conclusion is that heat storage is not an economic benefit because the annual cost savings are highly dependent on Vattenfall's price model and the repayment period will be several decades long. A heat storage can be an energy-saving benefit but at a high cost.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Engelmark, Johanna. „Förbättringsåtgärder vid nybyggnation av småhus för att uppnå kommande energikrav : En simuleringsstudie i IDA ICE“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24364.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

EU har ställt höga krav på energianvändning i byggnader genom ett nytt direktiv där respektive medlemsland har fått i uppdrag att ta fram gränsvärden för energianvändning i just sitt land. I Sverige har Boverket fått detta ansvar. I och med det skärpta krav som har föreslagits finns en orolighet i byggbranschen att det kommer att bli svårt att uppfylla det. Tillverkare av småhushar ofta en standardiserad konstruktion som de nu kan behöva ändra på. Syftet med detta examensarbete blev därför att undersöka om en småhustillverkare behöver förändra sin standardkonstruktion, och i så fall vilka förändringar som kan göras, för att uppnå det nya kravet för energianvändning. Genom att studera nuvarande energikrav och Boverkets förslag på nytt krav samt teorier inom byggnadskonstruktion har den teoretiska grunden för examensarbetet lagts. En litteraturstudie har dessutom gjorts över tidigare studier inom området, där framför allt förbättringsåtgärder för att få energisnålare hus har varit till stor hjälp för detta arbete. Studien av en småhustillverkare har genomförts genom att energianvändningen av ett småhus i standardutförande har tagits fram i simuleringsprogrammet IDA ICE. Studerat hus är en trävilla med bergvärme och FTX-ventilation beläget i klimatzon 1. Efter simuleringen har åtta förbättringar i husets konstruktion gjorts med nya simuleringar för att identifiera vilka av dessa förbättringar som är lämpliga att utföra. De mest lämpade förbättringarna har slutligen kombinerats ihop för att uppnå det nya energikravet. Studien visar att nuvarande konstruktion inte uppfyller kommande krav. Utifrån de avgränsningar som har gjorts rekommenderas att följande tre åtgärder vidtas; installation av en värmepump med COP 4 istället för 3, fönster och dörrar med U-värde 0,8 W/(m2*K) istället för 1,2 W/(m2*K) samt ytterväggar med U-värde 0,1 W/(m2*K) istället för 0,137 W/(m2*K). Dessa rekommendationer utgår från att det föreslagna kravet även gäller för klimatzon 1.
The EU has demanded lower energy consumption in buildings through a new directive where each member state has been assigned the task of developing new energy consumption targets for their respective country. In Sweden, Boverket has been assigned this responsibility. There is a concern in the Swedish construction industry that it will be difficult to meet these new requirements. Manufacturers of small houses usually have a standardized design that they now may need to adjust. The purpose of this thesis was therefore to investigate whether a single-family house manufacturer needs to change its standard construction, and if so, what changes could be made to achieve the new requirements for energy usage. By studying current energy requirements and Boverket's proposal for future requirements as well as theories in architectural engineering, the theoretical basis for the thesis has been laid out. A literature study has also been performed of previous studies in the field. Particularly studies of home improvements to get energy-efficient houses have been of great help for this work. A single-family house has been constructed and simulated in the IDA ICE simulation program. The house was made out of wood with a ground source heat pump and FTX ventilation located in climate zone 1. Eight improvements in the house design have been studied with new simulations to identify which of these improvements are appropriate to implement. The most suitable improvements have finally been combined to meet the new energy requirements. The study shows that the current house construction design does not meet future requirements. Based on the delimitations that have been made for this thesis, it is recommended that the following three measures are to be taken; A heat pump with a COP of 4 instead of 3, windows and doors with a U-value of 0.8 W/(m2*K) instead of 1,2 W/(m2*K) and outer walls with a U-value of 0.1 W/(m2*K) instead of 0,137 W/(m2*K). These recommendations are based on the assumption that the proposed new requirements are also applicable for climate zone 1.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Andersson, Erik. „Utvärdering av möjligheten att tillvarata energi ur processvatten : En undersökning gjort vid Olofsfors AB på uppdrag av UMIA AB“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-74495.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The company Olofsfors AB manufactures drive belts for forest machinery, known as ECO-Tracks, and abrasion-resistant steel and cutting edges for graders, excavators and tractors, known as Bruxite and SharqEdges. Manufacturing these products requires the steel to be heated and molded, then submerged in water and hardened. The water used in the hardening of steel is pumped to the process from pits below the floor and then pumped back to the pit after it’s been used. Since the temperature of this water rises after being used to harden the steel the temperature of the pumping pit needs to be adjusted to maintain its setpoint of 21°C. This is done by disposal of hot water from the pit to the river outside while new, cold water, from the river is pumped into the pit. The hot water that is being disposed of contains energy that has not at all been utilized, this has led to the purpose of this report which is to examine the possibility to utilize parts of the energy in the water. Two possible outlets for the energy at the plant has been selected as especially interesting: • Heating of ventilation supply air in two units with low thermal efficiency and relatively high airflows where the supply air temperature is to be increased from 9 °C to 15 °C. • Fan heaters installed with electric batteries of approximately 200 kW capacity, which heats the premises and serves as an air barrier at the intake ports for metal. Calculations of power available in one of the factory pump pits during the heating season from October to May and the power required for deposition areas were made. The result obtained is illustrated by means of duration charts from which required and available energy is deduced. The result of this: Pump pit 887 MWh / October to May Ventilation 642 MWh / year Fan heaters 515 MWh / year A draft measure has been developed in which two heat pumps delivers hot water for heating of both the ventilation supply air and liquid batteries in air fan heaters. This measure proposal means a cost saving of approximately 390 000 SEK / year where pay-off time of the investment is approximately 5 years.
Olofsfors AB tillverkar bland annat drivband för skogsmaskiner, inom sitt område välkända som ECO-Tracks, samt slitstål och vägstål till bland annat väghyvlar, grävmaskiner och traktorer vilka går under varumärkena Bruxite och SharqEdges. Vid tillverkning av dessa metallprodukter behöver stålet först värmas och formas, för att sedan doppas i vatten och härdas. Vattnet som används vid härdning av stålet pumpas från pumpgropar under golvet, ut till processen för att sedan pumpas tillbaka till pumpgropen efter att ha använts. Eftersom vattnet efter användning i processen har värmts så behöver temperaturen i pumpgropen justeras för att hålla sitt börvärde på 21°C. Detta görs genom att varmt vatten pumpas ut ur pumpgropen samtidigt som kallt vatten från Leduån som rinner utanför fabriken pumpas in i gropen. Det varma vattnet som pumpas ut ur pumpgropen innehåller energi som inte tillvaratas, detta har gett upphov till syftet för detta arbete vilket är att se över möjligheten att tillvarata delar av energin i vattnet. Två möjliga avsättningsområden för energi på fabriken har valts ut som extra intressanta: Eftervärme av ventilationens tilluft för två aggregat med låg temperaturverkningsgrad samt relativt höga flöden där tillufttemperaturen skall ökas från 9°C till 15°C. Fläktluftvärmare med en total installerad effekt på elbatterier om ca 200 kW som värmer lokaler samt fungerar som luftbarriär vid intagsportar för metall utifrån. Beräkningar av tillgänglig effekt i en av fabrikens pumpgropar under uppvärmningssäsongen oktober till maj samt effektbehov för möjliga avsättningsområden har genomförts. Resultatet av beräkningarna har åskådliggjorts med hjälp av varaktighetsdiagram. Från varaktighetsdiagrammen kan sedan energibehov och tillgänglig energi utläsas. Resultatet av detta: Pumpgrop 887 MWh/oktober-maj Ventilation 642 MWh/år Fläktluftvärmare 515 MWh/år Ett åtgärdsförslag har tagits fram där två värmepumpar levererar varmt vatten för värme av både ventilationens tilluft och vätskebatterier i fläktluftvärmarna. Detta åtgärdsförslag innebär en kostnadsbesparing på ca 390 000 kr/år där pay-off tiden för investeringen är ca 5 år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Nilsson, Linnea. „Utredning av rökgaskondensatrening vid kraftvärmeverket i Sandviken“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24218.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Globalt sett används fossila bränslen fortfarande till största delen, och industrisektorn är den med störst energianvändning. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att hitta nya sätt att använda befintliga resurser, att utveckla energibesparande tekniker och att göra detta med hållbarhetsperspektivet i fokus. Denna studie är förlagd på kraftvärmeverket i Sandviken, som producerar fjärrvärme och elektricitet. Anläggningen ägs av Sandviken Energi AB som är ett kommunalt energibolag med ansvar för infrastrukturen i Sandvikens kommun. Syftet med studien är att undersöka möjligheten att sänka halten av kväveoxider, NOx, som släpps ut med rökgaserna, samt att rena det kondensat som bildas när rökgaserna värmeväxlas. Det finns en stor vinning i att minska NOx-utsläppen ur ett miljöperspektiv, eftersom de orsakar försurning och andra problem i naturen. Tillvägagångssättet är att dosera extra ammoniak vid förbränningen. Vid höga temperaturer reagerar ammoniak med kväveoxiderna och utsläppen av dessa minskar. 90 % av ammoniakutsläppen kan sedan återvinnas med en ammoniakstripper för att även dessa ska hållas inom gränsvärdena. Möjligheten att använda det vatten som bildas då rökgaserna kondenserar undersöks också. Många anläggningar skulle teoretiskt sett kunna bli helt självförsörjande i sin vattenanvändning eftersom stora volymer bildas. Det som krävs är att kondensatet blir tillräckligt rent för att kunna användas i de industriella processerna. På kraftvärmeverket i Sandviken bildas 30 000 m3 kondensat per år. Det renas och släpps ut via avloppet. År 2016 köptes 21 700 m3 stadsvatten in och användes i produktion och kontor, och även om inte alla processer tekniskt går att ersätta med renat kondensat kan stora besparingar ändå göras. Den enskilda processen med störst potential är processvattnet till de två fastbränslepannorna. Vattenanvändningen till dessa är i genomsnitt 6 000 m3 per år. Det finns även ytterligare potentiella användningsområden för det renade kondensatet som kan öka möjligheten att genomföra en installation. Resultatet av utredningen är att en ammoniakstripper skulle möjliggöra att NOx-utsläppen minskade med 10 700 kg per år. Detta resulterar i en kostnadsbesparing på 536 000 SEK och en återbetalningstid på ca nio år. Om rökgaskondensatrening också installeras ökar investeringen, men besparingen kan i bästa fall bli 20 000 m3 vatten per år. Inköpskostnaden för vatten skulle då minska med 800 000 SEK och återbetalningstiden skulle kunna bli ca två år. 67 % av det kondensat som i dagsläget bara släpps ut kan istället användas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Ekberg, Berry Emma. „Analys av drivdonsslitage vid Forsmarks kärnkraftverk : För drivdon på Forsmark 1 och 2“. Thesis, Uppsala universitet, Tillämpad kärnfysik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-417103.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This master thesis is done within the Energy Systems Engineering program at Uppsala University and performed for Forsmarks Kraftgrupp, Vattenfall. Forsmark is a nuclear power plant that consists of three BWR units and is an important component for the Swedish power system. An important part of the system inside the nuclear power plant is the control rod drives, which controls the motion of the control rods inside the core to adjust the power production of the plant. Currrently the wear of the control rod drives has increased thus the economic costs due to the wear increases. The aim of this thesis is to analyse the current wear of the control rod drives at Forsmark 1 and Forsmark 2. Moreover the thesis presents possible reasons for the origin of the wear together with derived methods for possible identifications of wear in the control rod drives at an early stage, which is analysed in the simulation program MATLAB. Furthermore the report presents a new maintenance plan for the control rod drives at Forsmark 1 and Forsmark 2 based on the evaluation of the current wear together with knowledgement from other nuclear power plants regarding an optimal maintenance plan for the control rod drives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Mårtensson, Sanna. „Analys av energieffektiviseringsåtgärder och uppvärmningsalternativ vid Järvsö reningsverk“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85340.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De flesta av Sveriges avloppsreningsverk byggdes under den senare halvan av 1900-talet, vilket var en period då byggnaders uppvärmningsbehov vanligtvis tillgodosågs genom förbränning av fossila bränslen. Järvsö avloppsreningsverk är ett exempel på ett reningsverk som än idag använder olja för uppvärmning. Följande examensarbete har därför syftat till att minimera oljeanvändningen vid verket, genom att studera ett antal energieffektiviseringsåtgärder och en alternativ uppvärmningslösning. Målet har varit att presentera kostnad- och energieffektiva lösningar till Ljusdal Vatten som äger och ansvarar för driften av reningsverket, för att minimera oljeanvändningen. Arbetet består av två delar, där den första delen behandlade energisimuleringar i simuleringsprogrammet IDA ICE. I programmet simulerades åtgärdsförslag indelade i tre kategorier: byggnaden, ventilationssystemet och en kombination av dessa åtgärder. Att ersätta luftbehandlingsaggregat med ett nytt aggregat visade sig ha hög energieffektiviseringspotential medan åtgärder kopplat till byggnaden hade en liten påverkan på värmebehovet. I den andra delen av arbetet utfördes en fallstudie där ett antal värmepumplösningar och en pelletspanna bedömdes utifrån en förenklad multikriterieanalys i två steg. I första steget bedömdes respektive alternativ utifrån fyra kriterier: självständighet, driftsäkerhet, tidsbehov samt lämplighet. I det andra steget beräknades minskningen av koldioxidekvivalentutsläpp vid byte av värmekälla och en investeringskalkyl, inkluderande återbetalningstid och livscykelkostnad, utfördes. De utvalda alternativen poängsattes och utifrån det fick bergvärme högst totalpoäng och rekommendationen till Ljusdal Vatten var därför att investera i denna lösning. Samtidigt gav resultatet av arbete att samtliga studerade alternativen var ekonomiskt lönsamma. Resultatet visade även att ett byte av luftbehandlingsaggregat och uppvärmningslösning är kostnadseffektivt och dagens oljeanvändning kan med fördel ersättas med en alternativ, fossilfri, energibärare.
Most of the Swedish wastewater treatment plants were built during the second half of the 20th century when the heating demand was supplied by burning fossil fuels. Järvsö wastewater treatment plant is an example of a building that still uses fossil oil for heating. This master thesis aimed to minimize the usage of oil at the plant, by studying energy efficiency measures and an alternative heating solution. The goal was to present a cost- and energy-efficient solution to Ljusdal Vatten, which owns and operates the treatment plant, to minimize oil use. The project was divided into two parts, where the first part included energy simulation performed in the simulation software IDA ICE. In the program different efficiency measures categorized into three categories: building, ventilation system, and a combination of these measures were studied. The heating demand was highly affected by replacing the air handling unit with a new unit. Measures connected to the building, however, had a low effect on the demand. During the second part of the project, a case study was carried out where several heat pump solutions and a pellet boiler were assessed based on a simplified multi-criteria analysis in two steps. Initially, the respective alternatives were assessed based on four criteria: independence, reliability, time requirement, and suitability. Secondly, the reduction of carbon dioxide equivalent emissions which a switch of heat source was calculated, and an investment calculation, including the payback time and life cycle cost, was performed. The interesting alternatives were ranked, and the geothermal heat pump received the highest score. The recommendation to Ljusdal Vatten was to invest in this technology. Furthermore, the result showed that all studied heating sources were profitable investments. The thesis conclude that a change of the air handling unit and heating solution is cost-effective and can be applied to replace the current oil use with an alternative fossil-free energy carrier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Vind energi“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an