Dissertationen: „Verbala och icke verbala strategier“

1

Envall, Felicia, und Ellinor Forsman. „“Vissa behöver flytväst för att simma över till andra sidan, medan andra inte behöver det” : Lärares tankar om anpassningar, inkludering samt verbala och icke verbala strategier i undervisning för yngre elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447758.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar samt verbala och icke verbala strategier lärarna säger att de gör och använder i undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden, samt vad lärare säger att de gör för att inkludera dessa elever. Studien är kvalitativ med intervju som metod. Sex lågstadielärare intervjuades för att ta reda på vilka anpassningar, verbala och icke verbala strategier samt inkluderingar de säger att de gör i sin undervisning för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Lärarnas svar sorterades i olika teman som var kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter analyserades svaren i relation till tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten behaviorismen. Resultatet visade att alla lärare säger att de arbetar inkluderande i sin undervisning och alla lärare säger att de är måna om att anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Vidare framgår det att de använder sig av olika metoder för att anpassa undervisningen. Några av de anpassningar som nämndes var uttänkt placering, användning av grupprum, pauser samt anpassning av uppgifter. När det kommer till de verbala strategierna framkom det att detta var något som alla lärare sade att de använde sig av i undervisningen. Verbal uppmuntran, goda relationer till både elever och föräldrar, verbal tillsägning, signalord samt lågaffektivt bemötande var de verbala strategier som lärarna berättade att de använde sig av i undervisningen. Bland de icke verbala strategierna var tecken och blickar en strategi som användes på olika sätt av lärarna. Att lägga en hand på elevens axel och ignorera oönskat beteende var även det icke verbala strategier som användes av lärarna. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien anpassar och inkluderar undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Om än på olika sätt. Likaså använder lärarna olika verbala och icke verbala strategier för att påverka elevernas beteenden i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Bisso, Fabio. „Hur toddlare använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer i Sverige och Schweiz : En jämförelse“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68911.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered. The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed. The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system.
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering. Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data. Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Magnusson, Anna-Karin. „Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck“. Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Education, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of grown-up blind people’s non-verbal communication, including body expressions and paralinguistic (voice) expressions. More specifically, the thesis includes the following three studies: Blind people’s different forms of body expressions, blind people’s non-verbal conversation regulation and blind people’s experience of their own non-verbal expressions. The focus has been on the blind participants’ competence and on their subjective perspectives. I have also compared congenitally and adventitiously blind in all of the studies. The approach is mainly phenomenological and the qualitative empirical phenomenological psychological method is the primary methodological source of inspiration. Fourteen blind persons (and also some sigthed persons) participated. They have no other obvious disability than the blindness and their ages vary between 18 and 54. Data in the first two studies consisted of video recordings and data in the last study consisted of interviews. The overall results can be summarized in the following three points: 1. There are (almost) only similarities between the congenitally blind and adventitiously blind persons concerning their paralinguistic expressions. 2. There are mainly similarities between the two groups with respect to the occurrences of different body expressive forms. 3. There are also some differences between the groups. For example, the congenitally blind persons seem to have a limited ability to use the body in an abstract and symbolic way and they often mentioned that they have been told that their body expressions deviate from sighted people’s norms. But the persons in both groups also struggle to see themselves as unique persons who express themselves on the basis of their conditions and their previous experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Magnusson, Anna-Karin. „Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck /“. Stockholm : Pedagogiska institutionen, Univ, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Lefvedahl, Felicia. „Icke-verbala beteenden och uttryck hos icke-spelarkaraktärer inom datorspel : En studie kring icke-verbala uttrycks påverkan på icke-spelarkaraktärers trovärdighet“. Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44945.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under de senaste decennierna har datorspel etablerats som ett legitimt forskningsområde. Inom denna forskning har den artificiella intelligensen (AI) varit av stort intresse framförallt i relation till de karaktärer inom spel som kallas för non-playable characters (NPC). Fokus har legat på att göra dessa karaktärer mer trovärdiga och på så sätt göra spel mer engagerande och potentiellt främja immersion. I och med detta bör alla aspekter av NPC:er utforskas för att säkerställa att alla bidragande faktorer har identifierats och kan därefter användas för att ytterligare utveckla dessa. Då social interaktion inom datorspel har tidigare kopplats till en spelares immersion är det viktigt att förstå alla komponenter som uppgör denna. Den mänskliga kommunikationen är grundad i både verbala och icke-verbala uttryck vilket tillsammans skapar den sociala interaktionen. Därför undersöker denna studie de aspekter av en karaktärs beteende som kan kategoriseras som icke-verbala uttryck. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ observationsmetod för att identifiera vilka variationer som existerar, hur de uppfattas, samt om de påverkar karaktärers trovärdighet och därefter spelarens känsla av immersion.
In recent decades, computer games have been established as a legitimate area of research. In this research, artificial intelligence (AI) has been of great interest especially in relation to the characters in games called non-playable characters (NPCs). The focus has been on making these characters more believable and thus making games more engaging and potentially more immersive. In doing so, all aspects of NPCs should be explored to ensure that all contributing factors have been identified and can then be used to further develop them. As social interaction in computer games have previously been linked to a player's immersion, it is important to understand all the contributing components. Human communication is based on both verbal and non-verbal behaviors, which together create social interaction. Therefore, this study examines the aspects of NPC behavior that can be categorized as non-verbal expressions. This is achieved using a qualitative observation method to identify what variations exist, how they are perceived, and whether they affect the believability of characters and the player's immersion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Sivertsson, Linda, und Johanna Olsson. „Barn och elevers kommunikation i konfliktsituationer : En empirisk studie om barns och elevers verbala och icke-verbala kommunikation samt val av konfliktstil i konfliktsituationer“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154571.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Järlström, Magnus, und Armend Llukaj. „BETYDELSEN AV DET FÖRSTA INTRYCKET OCH DEN ICKE VERBALA KOMMUNIKATIONENS PÅVERKAN UNDER EN ANSTÄLLNINGSINTERVJU“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6179.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin som vetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva upplever fenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta. Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare upplever det första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning, utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligt följande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur, fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? För att besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet där båda är grenar inom den kognitiva teorin. Även Fiskes teorier om kommunikation har legat till grund. Slutsatserna blev utifrån respondenternas upplevelser att det första intrycket har en betydelse under en anställningsintervju men är inte på något sätt avgörande. Respondenterna är således beredda på att omvärdera om ett första intryck skulle bli negativt, men det skapar bättre förutsättningar och underlättar för rekryteraren om det är ett bra sådant. De icke verbala signalerna har en påverkan genom att de är en del av en helhet som alla hjälper till för att förstärka ett helhetsintryck. Utifrån uppsatsen slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring första intrycket och dess betydelse under en anställningsintervju samt fått ta del av våra respondenters upplevda erfarenheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Bergqvist, Matilda. „Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur läraresicke-verbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39545.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Larsson, Carola, und Jimmie Björck. „Barns inkluderande och exkluderande lek - En videoobservationsstudie i förskola med fokus på den icke-verbala kommunikationen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30755.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer?Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare. Det urval av tidigare forskning som valts ut inom ämnesområdet behandlar lekbegreppet, kommunikation och samspel mellan barn samt inkludering och exkludering. Resultatet visar att det förekommer såväl inkludering som exkludering i lek samtidigt som det finns barn som hamnar mittemellan. Det framgick även att barnen använder sig av olika tillträdes- och försvarsstrategier i förhållande till inbjudan till lek och försvar av lekutrymme samt kamrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Morin, Klas, und Kristoffer Åström. „Företagskommunikation vid skandaler : Strategier och taktiker vid eftersträvande av legitimitet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62847.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Företagsskandaler tenderar att få stor uppmärksamhet i massmedia. Denna negativa publicitet är skadlig för företagens legitimitet och i förlängningen företagets överlevnad. För att säkra denna resurs behöver företagets handlingar stämma överens med samhällets förväntningar på verksamheten. Vid en skandal har ett gap uppstått mellan dessa förväntningar och företagens handlingar. Detta gap präglas av informationsassymetri då företagets intressenter blir osäkra på vad som kan förväntas av företaget. För att minska informationsassymetrin kan företagen kommunicera information till intressenterna genom olika kommunikationskanaler. En viktig kommunikationskanal för många företag är dess årsredovisning som redogör för resultat och aktiviteter under det gångna året. Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för hur verbala taktiker används för att minska informationsassymetri samt reparera legitimitet mellan en organisation och dess intressenter efter en skandalSyftet med denna studie är att försöka skapa förståelse för hur verbala taktiker används av organisationer i årsredovisningen vid eftersträvandet av legitimitet efter en skandal. Den teoretiska referensramen grundar sig i agent-, signal- och legitimitetsteori. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallstudie av femton företag som orsakat en skandal under 2000-talet där ett aktörssynsätt antogs. Resultatet genererades med en omfattande innehålls- och diskursanalys av årsredovisningar från skandalåret. Analysen bestod av två kodningsomgångar där den första kodningen identifierade användningen av verbala taktiker i årsredovisningarna (medgivande, fokusskifte, rättfärdigande, ursäkter, fördunkla och vägran) för att skapa en nyanserad bild av hur dessa taktiker används i årsredovisningar. Kodning två syftade till att identifiera bakomliggande strategier med vilka företag strävar efter att återupprätta deras legitimitet efter skandalen. Resultatet från den här studien indikerar att företag främst använder defensiva taktiker (medgivanden och fokusskiften) som accepterar kritiken som riktas mot företaget efter skandalen i årsredovisningen. Studien visar även att offensiva taktiker (ursäkter, rättfärdiganden och fördunkling) används men i samtliga fall tillsammans med defensiva taktiker. Taktikerna karaktäriseras främst av den övergripande strategin “ändra intressenternas uppfattning av företaget”. De teorier studien bygger på stöds i resultatet genom att företagen skickar ut signaler till dess intressenter för att minska informationsassymetri och eftersträva legitimitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Sandberg, Charlotta, und Linda Bandini. „Strategier för kommunikation i förskolan : - En studie om hur barn och vuxna kommunicerar utan det verbala språket“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59303.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studien är att synliggöra vilka strategier förskollärare och barn använder i förskolans verksamhet vid kommunikation och samspel. Även hur miljö och material kan påverka barns språkutveckling samt om estetiska uttrycksformer gynnar barns språkliga utveckling. Resultatet visade att en miljö som är utformad för att barn ska känna lugn och trygghet är av stor vikt för språkutvecklingen samtidigt som den är utmanande, intressant och utvecklande. Likaså är förskollärarens förhållningssätt gentemot barnen i verksamheten betydelsefull för hur barnen vågar använda sitt språk och hur deras språk utvecklas. En förskollärare som är lyhörd, tillåtande, omsorgsfull och intresserad gynnar barnens kommunicerade då de ges möjlighet att delta på ett annat sätt. Resultatet visar även att estetiska uttrycksformer används inom olika förskolors verksamheter för att gynna barns samspel, kommunicerande och skapande. Förskollärarna beskrev att genom skapande aktiviteter samt genom musik och rytmik ges barn möjligheter att uttrycka sig på nya och spännande sätt. Språket gynnas på detta sätt genom att språket får nya vägar att ta sig fram. Barn kommunicerar genom kroppsspråk, minspel, lek, det talade språket och på många fler sätt än vad som kan tänkas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Fazlic, Lejla, und Mona Razzaz. „Barns språk och kommunikation. : En social-semiotisk analys av barns icke-verbala kommunikation i den fria leken“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170340.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Liljegren, Samantha, und Stina Wessling. „Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och dokumentera smärta hos sederade eller sövda icke-verbala patienter : - en kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Med-Vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32664.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Smärtbedömningar är ett vanligt förekommande moment i anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors dagliga arbete. Tidigare forskning visar att det finns okunskap om att sederade patienter inte behöver smärtbedömas, trots att annan forskning visar att patienter kan uppleva smärta under sedering eller sövning.Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och dokumentera smärta hos sederade eller sövda icke-verbala patienter. Metod: En beskrivande studie med kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer med tio specialistsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier identifierades: “Att uppleva svårigheter och hinder vid bedömning av smärta”, “Att underlätta bedömning av smärta”, “Att sakna hjälpmedel för bedömning av smärta”, “Att dokumentera smärta” och “Att stödja sig på tidigare erfarenheter, förförståelse och kunskap”. Specialistsjuksköterskorna upplevde att det var komplext att bedöma smärta då patienterna inte kunde förmedla sig. Tidigare erfarenheter och utökad utbildning kunde underlätta smärtbedömningen. Det förekom upplevelser om att smärta sederades bort på grund av okunskap. Dokumentation av patienters smärta skedde framförallt genom fysiologiska parametrar och given analgetika. Slutsats: Föreliggande studie belyser att det fanns önskemål om underlättande hjälpmedel och utbildning att använda vid bedömningar av smärta, samt vad hjälpmedlen skulle kunna innebära för patienten och i det kliniska arbetet. Specialistsjuksköterskorna uppgav att ett hjälpmedel skulle kunna bidra till en mer kontrollerad analgetika- och sederingstillförsel, vilket skulle kunna förkorta tiden i respirator, tid på intensivvårdsavdelning samt minska mortaliteten.
Background: Pain assessments are a recurring task in nurse anesthetists and intensive care nurses’ daily work. Previous studies have revealed that there was an ignorance toward patients who are sedated, that their pain did not need to be assessed, despite other studies have found that patients can experience pain during sedation or general anesthesia. Aim: To describe nurse anesthetists’ and intensive care nurses’ experiences in assessing and documenting pain in patients who are sedated or under general anesthesia and non- verbal. Method: A descriptive study with a qualitative approach. Ten semi-structured interviews were conducted with ten specialist nurses from a Swedish hospital. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Five categories and seven subcategories were identified: “To experience difficulties and obstacles when assessing pain”, “To ease the assessment of pain”, “To not have the aids for assessing pain”, “To document pain” and “To rely on previous experiences, pre-understandings and knowledge”. The nurse specialists experienced that pain assessments were complex because the patients were unable to communicate. Previous experiences and expanded knowledge appeared to ease the assessment of pain. There were experiences of pain being sedated away due to ignorance. Documentation of the patients’ pain was mainly done through physiological parameters and given analgesics. Conclusion: The present study shines a light on the wish for aids and education to use when assessing pain, as well as the potential impact the assessment instruments could have for the patients as well as the work at the clinic. Nurse specialists stated that an aid could contribute to the controlled use of analgesics and sedatives, which could reduce the duration of mechanical ventilation, duration in the intensive care unit and mortality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Svärd, Elisabet. „Kommunikation i Träningsskolan : Lärares erfarenheter av bildstöd i arbete med icke verbala elever med intellektuell funktionsnedsättning och Autism Spectrum Tillstånd“. Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43032.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att synliggöra lärares erfarenheter av hur elevers kommunikationmöjliggörs med hjälp av bildstöd i träningsskolan. I träningsskolan har alla elever enintellektuell funktionsnedsättning men denna studie belyser också icke verbala elever, samtelever med Autism Spektrum Tillstånd (AST). Alla elever har en grundläggande rätt attkommunicera, och bild anses enligt forskning vara ett bra verktyg i kommunikationen bådevid intellektuell funktionsnedsättning och vid AST. I denna studie ger sex lärare sinaerfarenheter av Alternativ och Kompletterande Kommunikation och hur bildstöd fungerar somstöd för kommunikation och socialt samspel. Lärarna beskriver också till vilka syften och ivilka sammanhang bildstöd används. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och analysen ärgjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Lärarna har erfarenheter av att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Resultaten visar att bildstöd löper som en röd tråd i träningsskolan och möjliggörkommunikation för många icke verbala elever med intellektuell funktionsnedsättning ochAST. Lärare använder bild till i stort alla aktiviteter under en skoldag. Olika bilder användsoch bidrar både till elevers kunskapsinhämtning och sociala samspel, främst tillsammans medläraren. Det är viktigt att bygga på elevers intressen och motivation. Det kan emellertid varasvårt med tvåvägskommunikation, lärare har erfarenheter av att elever har svårt att självainitiera kommunikation. De elever som tar initiativ kommunicerar ofta med Picture ExchangeCommunication System (PECS). Bildscheman fungerar som lärares information till elever.Lärare uttrycker att utan bildstöd skulle det vara svårare med kommunikation i träningsskolan.
This study aims to display teachers’ experiences of how students’ communication is madepossible with help of visual support in compulsory school for pupils with learning disabilitieswith orientation training school. In the training school every student has an intellectualdisability, but this study also highlights nonverbal students and students with AutismSpectrum Disorder (ASD). All students have a fundamental right to communicate, and visualsupport is, according to the research, a good tool for individuals with both intellectualdisability and ASD. In this study, six teachers give their experiences of how Argumentativeand Alternative Communication and visual support provides support for communication andsocial interaction. The teachers also describe for what purpose and in what context visualsupport is used. The study is based on qualitative interviews and the analysis is made from asociocultural perspective.The teachers have experience in usingArgumentative and Alternative Communication. Theresults show that visual support runs through every area of the compulsory school for pupilswith learning disabilities and enables communication for many nonverbal students withintellectual disabilities and ASD. Teachers use visual support in all activities throughout theschool day. Various pictures are used and contribute to students’ aquisition of knowledge andsocial interaction, together with the teacher. It is important to build on students’ interests andmotivation. However, it can be difficult with communication that goes two ways, teachershave the experience that students have difficulties initiating communication themselves. Thestudents who take their own initiatives often communicate through Picture ExchangeCommunication System (PECS). Visual schedules function as teachers’ information to thestudents. Teachers express that without visual support, the communication would be moredifficult in compulsory school for pupils with learning disabilities orientation training school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Gebremeskel, Robel. „”Jag ser ju bara ditt ansikte och dina axlar...” : En kvalitativ studie om teknikens inverkan på anställningsintervju“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69874.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard & Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt.
In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard & Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Dahlberg, Malin, und Laila Franzén. „Genus en social konstruktion? : En socialpsykologisk studie om och hur interaktioner påverkas av genusordningen i den icke-verbala kommunikationen under anställningsintervjuer“. Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3770.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this qualitative study is to create an understanding for if and how nonverbal communication and the learned gender structure influence interactions during employment interviews for executive posts. The study is conducted from a social constructivist perspective where it is argued that the individual is created through social interactions. In order to obtain understanding for social gender structure and nonverbal communication in social interactions observation has been utilized as a method. In addition an observation matrix based on nonverbal behavior and masculine and feminine hexis has been established. The results include both the specific individual’s and the general interactions that took place during the employment interviews. The focus in the analysis, however, concentrates on the interactions between individuals. By focusing on interactions between individuals we are able to capture the nonverbal communication and in addition, how learned gender structures influence the interactions. In the analysis we arrived at the conclusion that both nonverbal communication and gender, to a certain degree, affect the interactions on the employment interview.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Jafarneiad, Laleh. „Genus, en social konstruktion? : En socialpsykologisk studie som behandlar om och hur interaktioner påverkas av genusordningen iden icke-verbala kommunikationen underanställningsintervjuer“. Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3523.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun. Fokus i analysen ligger i interaktionerna mellanindividerna, eftersom det är mellan individerna som den icke-verbalakommunikationen kan fångas och utifrån detta tolkar, förstår och förklarar jag om ochhur den insocialiserade genusordningen påverkar den icke-verbala kommunikationen iinteraktionerna. Genom analysen har jag kommit fram till att både den icke-verbalakommunikationen och genus har en viss påverkan för hur interaktionerna skapas underanställningsintervjuer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Magnusson, Rebecka. „Hur samtalar vi beroende på kontext? : En samtalsanalytisk studie om det verbala språket i en podcast och ett middagssamtal“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46284.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna uppsats genomförs en samtalsanalys av två olika samtal. Dels ett samtal ur en podcast, dels ettsamtal från en middagsbjudning. Samtalen undersöks ur ett språkvetenskapligt perspektiv och det som analyseras är antal uppbackningar, överlappande tal och avbrott som yttras av en och samma samtalsdeltagare. Samtalens situationella kontexter beskrivs dessutom, då syftet är att undersöka hur samtalsdeltagaren agerar i de olika samtalssituationerna och hur samtalens olika situationella kontexter påverkar resultaten. Materialet har valts ut för en inblick i hur samtalsstrukturer och dess yttre faktorer kan se ut i ett institutionellt samtal och ett icke institutionellt samtal. Jag har valt att transkribera cirka 30 minuter av vardera samtal. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan antal uppbackningar är stor då det nästan förekommer dubbelt så många i podcastsamtalet. Antal överlappande tal är närmast i antal med tre i middagssamtalet jämfört med fem i podcastsamtalet. Skillnaden mellan antal avbrott är även stor, då det förekommer dubbelt så många i middagssamtalet. Detta kan delvis ha med den situationella kontexten att göra då avbrotten i mycket högre grad förekommer i det icke institutionella middagssamtalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Jafarneiad, Laleh. „Genus, en social konstruktion? : En socialpsykologisk studie som behandlar om och hur interaktioner påverkas av genusordningen iden icke-verbala kommunikationen under anställningsintervjuer“. Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3771.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hur den icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiserade genusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer till chefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien har observationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidare upprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskilda individernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen som uppstår under anställningsintervjun. Fokus i analysen ligger i interaktionerna mellan individerna, eftersom det är mellan individerna som den icke-verbala kommunikationen kan fångas och utifrån detta tolkar, förstår och förklarar jag om och hur den insocialiserade genusordningen påverkar den icke-verbala kommunikationen i interaktionerna. Genom analysen har jag kommit fram till att både den icke-verbalakommunikationen och genus har en viss påverkan för hur interaktionerna skapas under anställningsintervjuer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Bäckström, Linnéa. „Det icke-verbala barnet i mötet med naturen : En kvalitativ studie om pedagogernas kommunikation och interaktion med de yngsta barnen i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43547.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger ser på naturen som lärandemiljö, samt hur de samspelar, interagerar och kommunicerar med de yngsta barnen i mötet med naturen. Vidare är syftet att ta reda på vilka kommunikationsformer pedagogerna använder för att skapa ett meningsfullt lärtillfälle tillsammans med de icke-verbala barnen i förskolan. Naturen som lärmiljö är en enorm tillgång för utveckling och lärande hos barnen, dock krävs det pedagoger som tar tillvara på denna tillgång. Studien har utgått från kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor, där intervjuerna har analyserats utifrån två olika perspektiv, livsvärld och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder verktyg för att förstärka det verbala språket i kommunikation med de yngsta barnen, men att de skulle vilja ha mer kunskap om alternativa kommunikationsformer utöver det verbala språket. Slutsatsen i studien visar på att det krävs engagerade och närvarande pedagoger för att genom de icke-verbala barnens kroppsspråk försöka tyda vad de intresserar sig för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Omar, Safia. „Det verbala våldets ansikte : En kvalitativ intervjustudie om handläggares roller, upplevelser och strategier för att hantera verbalt våld som uppstår vid klientmöten“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38427.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Våld i arbetslivet är idag ett samhällsproblem som inte enbart begränsas till drabbade individer utan berör även övriga samhället. Konsekvenserna av det verbala våldet är skadliga, både på individnivå, och på samhällsnivå. Anställda som utsatts för verbalt våld upplever ofta otrygghet, oro och stress inför arbetet. Denna studie avser att belysa det verbala våldets förekomst och inverkas hos handläggare vid klientmöten inom offentliga sektorn och hur det verbala våldet hanteras på både individ- och organisationsnivå. Resultatet från intervjuerna visar att det verbala våldet i samband med klientmöten är något som förekommer. Samtliga deltagare vittnar om händelser där verbalt våld uppstått och beskriver vidare att det i många fall blivit en del av arbetet. Begrepp så som ”dum i huvet”, ”inkompetent”, ”fattar ingenting” och ”dålig” är enligt deltagarna återkommande ord som missnöjda klienter använt sig utav. Förutom de strategier som handläggarna använder sig utav, uppger samtliga deltagare att det verbala våldet från klienter hanteras på ett bra och förebyggande sätt på arbetsplatsen och att det finns professionellt stöd när verbalt våld inträffar som handläggarna kan utnyttja.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Sunna, Antonia, und Tobias Adler. „Påverkar volym och talhastighet upplevelsen av emotionella uttryck i ljud?“ Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145144.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sambandet mellan emotionella uttryck och tonhöjdsegenskaper i tal har tidigare undersökts, men få studier har gjorts av andra ljudegenskaper av emotionella uttryck. Denna studie undersöker volym och talhastighetens påverkan på människors förmåga att sortera emotionella uttryck, och om det finns andra variabler som används när denna information plockats bort. Hypotesen är att det blir svårare att sortera när denna information inte längre finns tillgänglig. Till studien rekryterades 62 deltagare, varav 56 av dessa användes i analysen. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och tre experimentgrupper, i vilka volym, talhastighet, samt volym och talhastighet normaliserats till respektive variabels medianvärde. De fick lyssna på och sortera ljudfiler där skådespelare gestaltade olika emotionella tillstånd. Multidimensionell skalning (MDS) användes för att skapa en karta över avståndet mellan emotioner och multipla regressioner utfördes för att hitta förklaringar till MDS-lösningarna. Resultatet tyder på att det är svårare att urskilja de emotionella uttrycken när volym och talhastighet normaliserats. Vad i ljudet som används istället undersöks med multipel regression. Resultaten kopplas till befintliga emotionsmodeller och slutsats dras om att volym och talhastighet verkar vara viktiga för sortering av emotionella ljud.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Andersson, Elisabet. „"...it is time to bring the body back into the information field" : En undersökning om icke-verbal kommunikation på bibliotek och möjligheten att med skådespelarövningar höja bibliotekariers icke-verbala kompetens“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155170.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this two-years master’s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course. Important theories for this work were Annemaree Lloyd’s thoughts on corporeality, Erving Goffman’s dramaturgical sociology and John Dewey’s learning by doing. Theories concerning what communication and nonverbal communication really are were essential, as was literature that shows that nonverbal communication is an important aspect in the profession of the librarian. Nonverbal signals of importance in the library setting were identified as being mainly eye contact, smiling, bodily movement towards the library user, tone of voice, proxemics (spatial distances), chronemics (time) and haptics (touch). The study also shows that the design of the library and librarians’ worktools interact with the possibility to communicate nonverbally. The course consisted of exercises normally used in the training of actors. This was based on the theory of Erving Goffman. The learning process was an example of situated learning in that it took place in the library. It also gave the participants an opportunity to share their knowledge and experience of nonverbal skills with each other. After the course the participants were given questionnaires with questions about their attitudes and experiences of nonverbal communication and their view on the course. After a week a follow-up questionnaire was distributed, in order to find out if the course had in any way had an impact on their work performance. The investigation shows that nonverbal skills play an important role in the work of the librarian. Training in these skills has long been neglected, since they have for the most part been taken for granted. This study shows, however, that this kind of training is important. The librarians who took part in the course testify that the exercises gave them valuable practice. Nonverbal skills can be taught and learned: and “it is time to bring the body back into the information field”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Eriksson, Sandra. „Förskollärares tankar om förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation i förskolan : En studie om förskollärares uppfattningar om den icke-verbala kommunikationens betydelse för den pragmatiska delen av barns språkutveckling i samlingssituationer“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32784.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin. Studien visar att den icke-verbala kommunikationen används av pedagoger för att förstärka den verbala kommunikationen för barnen samt att detta sker både medvetet och omedvetet i samlingssituationer.
This thesis is about preschool teachers' thoughts on verbal and nonverbal communication in assembly situations. The purpose of the study is to show how preschool teachers’ look at the relationship between verbal and non-verbal communication and how the relationship is expressed for children in assembly situations on the basis of pragmatic language development. The questions, which this paper is based on, are: What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of non-verbal communication in assembly situations in preschool? What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of verbal communication in assembly situations in preschool? The empirical material has been gathered through interviews with active preschool teachers’ and make, in combination with previous research and relevant literature on the subject, the basis for result and analysis in this study. The analysis has its starting point in the perspectives of Merleau-Ponty and the phenomenology. The result, that the empirical material shows, is that the non-verbal communication is used to enhance the verbal communication and that this accrue both consciously and unconsciously in assembly situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Thyrsson, Angelica. „Det spontana, dialogiska och ostandardiserade bloggspråket : En studie av språkanvändandet i några av Sveriges största bloggar“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27913.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna undersökning studerar specifika delar av språket i sex av Sveriges största bloggar. Bloggarna som utgör undersökningsmaterialet är Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De språkliga företeelser som undersöks är icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer, lånord och förkortningar. I undersökningen har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts och för att få fram ett resultat har varje enskilt ord studerats och kategoriserats. Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning de språkliga företeelserna har använts samt vad de har för betydelse för texterna. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan bloggarna. En likhet är att språket i bloggarna starkt präglas av en personlig smak och stil. En annan likhet är att bloggarna genom icke-verbala inslag förstärker och betonar vissa delar av språket. En skillnad är däremot vilka icke-verbala inslag de väljer att använda. Även svordomar används för att förstärka känslor i texterna men undersökningen visar att alla bloggare inte är lika positivt inställda till användandet av svordomar. Förekomsten av utrop och talspråkliga ordformer ger inläggen en dialogisk skepnad och de låneord som förekommer bekräftar att det svenska språket i bloggarna har anglifierats. Genom användandet av lånord och förkortningar tycks bloggarna utgå från att läsarna har en viss förförståelse och kunskap inom vissa ämnen. Detta tyder på att det finns en relation och interaktion mellan bloggare och läsare. Resultatet visar även att det inte finns några påtagliga språkliga drag som är typiskt kvinnliga eller manliga. Bloggen sägs idag utgöra en egen genre och undersökningen visar att det är en genre som tillåter mycket informellt språk med stora variationer. Undersökningen visar att språket i bloggar är mer än bara text och att flera visuella komponenter adderas för att ge det skrivna språket en mer känslomässig prägel. Undersökningen fastställer avslutningsvis att språket i bloggar är ytterst komplext och att det finns många aspekter att studera när det gäller bloggspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Atri, Arash. „Kommunikationsstrategier mellan vårdare och patienter utifrån ett mångkulturellt perspektiv“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90716.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Rosberg, Oliver, und Elias Larsson. „Individuella antropomorfiska designaspekters inverkan på användares upplevda övertygelse“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44521.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Verbala och icke verbala strategier“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an