Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Verbala och icke verbala strategier“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Verbala och icke verbala strategier" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Verbala och icke verbala strategier"
Andersson, Joakim. „Instruktion av hantverkstekniker i slöjden“. FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 12, Nr. 1 (16.12.2019). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.2761.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Verbala och icke verbala strategier"
Envall, Felicia, und Ellinor Forsman. „“Vissa behöver flytväst för att simma över till andra sidan, medan andra inte behöver det” : Lärares tankar om anpassningar, inkludering samt verbala och icke verbala strategier i undervisning för yngre elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447758.
Der volle Inhalt der QuelleBisso, Fabio. „Hur toddlare använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer i Sverige och Schweiz : En jämförelse“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68911.
Der volle Inhalt der QuelleSammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering. Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data. Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.
Magnusson, Anna-Karin. „Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck“. Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Education, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.
Der volle Inhalt der QuelleThe purpose of this thesis is to deepen the understanding of grown-up blind people’s non-verbal communication, including body expressions and paralinguistic (voice) expressions. More specifically, the thesis includes the following three studies: Blind people’s different forms of body expressions, blind people’s non-verbal conversation regulation and blind people’s experience of their own non-verbal expressions. The focus has been on the blind participants’ competence and on their subjective perspectives. I have also compared congenitally and adventitiously blind in all of the studies. The approach is mainly phenomenological and the qualitative empirical phenomenological psychological method is the primary methodological source of inspiration. Fourteen blind persons (and also some sigthed persons) participated. They have no other obvious disability than the blindness and their ages vary between 18 and 54. Data in the first two studies consisted of video recordings and data in the last study consisted of interviews. The overall results can be summarized in the following three points: 1. There are (almost) only similarities between the congenitally blind and adventitiously blind persons concerning their paralinguistic expressions. 2. There are mainly similarities between the two groups with respect to the occurrences of different body expressive forms. 3. There are also some differences between the groups. For example, the congenitally blind persons seem to have a limited ability to use the body in an abstract and symbolic way and they often mentioned that they have been told that their body expressions deviate from sighted people’s norms. But the persons in both groups also struggle to see themselves as unique persons who express themselves on the basis of their conditions and their previous experiences.
Magnusson, Anna-Karin. „Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck /“. Stockholm : Pedagogiska institutionen, Univ, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.
Der volle Inhalt der QuelleLefvedahl, Felicia. „Icke-verbala beteenden och uttryck hos icke-spelarkaraktärer inom datorspel : En studie kring icke-verbala uttrycks påverkan på icke-spelarkaraktärers trovärdighet“. Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44945.
Der volle Inhalt der QuelleIn recent decades, computer games have been established as a legitimate area of research. In this research, artificial intelligence (AI) has been of great interest especially in relation to the characters in games called non-playable characters (NPCs). The focus has been on making these characters more believable and thus making games more engaging and potentially more immersive. In doing so, all aspects of NPCs should be explored to ensure that all contributing factors have been identified and can then be used to further develop them. As social interaction in computer games have previously been linked to a player's immersion, it is important to understand all the contributing components. Human communication is based on both verbal and non-verbal behaviors, which together create social interaction. Therefore, this study examines the aspects of NPC behavior that can be categorized as non-verbal expressions. This is achieved using a qualitative observation method to identify what variations exist, how they are perceived, and whether they affect the believability of characters and the player's immersion.
Sivertsson, Linda, und Johanna Olsson. „Barn och elevers kommunikation i konfliktsituationer : En empirisk studie om barns och elevers verbala och icke-verbala kommunikation samt val av konfliktstil i konfliktsituationer“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154571.
Der volle Inhalt der QuelleJärlström, Magnus, und Armend Llukaj. „BETYDELSEN AV DET FÖRSTA INTRYCKET OCH DEN ICKE VERBALA KOMMUNIKATIONENS PÅVERKAN UNDER EN ANSTÄLLNINGSINTERVJU“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6179.
Der volle Inhalt der QuelleBergqvist, Matilda. „Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur läraresicke-verbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39545.
Der volle Inhalt der QuelleLarsson, Carola, und Jimmie Björck. „Barns inkluderande och exkluderande lek - En videoobservationsstudie i förskola med fokus på den icke-verbala kommunikationen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30755.
Der volle Inhalt der QuelleMorin, Klas, und Kristoffer Åström. „Företagskommunikation vid skandaler : Strategier och taktiker vid eftersträvande av legitimitet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62847.
Der volle Inhalt der Quelle