Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Verbala och icke verbala strategier“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Verbala och icke verbala strategier" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Verbala och icke verbala strategier"

1

Andersson, Joakim. „Instruktion av hantverkstekniker i slöjden“. FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 12, Nr. 1 (16.12.2019). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.2761.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Utgångspunkt i denna artikel är två slöjdlärares kommunikation med sina elever i årskurs 6 i den svenska grundskolans slöjdundervisning. Som metod för att dokumentera användandet av olika kommunikationsformer och kommunikativa resurser används videoinspelade klassrums­observationer samt stimulated recall. Slöjdämnet är ett kommunikativt ämne på flera sätt, dels genom möjligheten till både verbala- och icke verbala instruktioner och observationer av andras görande, dels genom användandet av material och den utrustning som finns tillgänglig i salen. Fokus i analysarbetet är slöjdlärarens olika val av kommunikationsform och kommunikativa resurs vid en instruktion. Studien belyser slöjdlärarens möjligheter att skapa förståelser genom ett didaktiskt medvetet val av kommunikationsform och kommunikativ resurs i instruktionens olika delar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Verbala och icke verbala strategier"

1

Envall, Felicia, und Ellinor Forsman. „“Vissa behöver flytväst för att simma över till andra sidan, medan andra inte behöver det” : Lärares tankar om anpassningar, inkludering samt verbala och icke verbala strategier i undervisning för yngre elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447758.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar samt verbala och icke verbala strategier lärarna säger att de gör och använder i undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden, samt vad lärare säger att de gör för att inkludera dessa elever. Studien är kvalitativ med intervju som metod. Sex lågstadielärare intervjuades för att ta reda på vilka anpassningar, verbala och icke verbala strategier samt inkluderingar de säger att de gör i sin undervisning för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Lärarnas svar sorterades i olika teman som var kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter analyserades svaren i relation till tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten behaviorismen.    Resultatet visade att alla lärare säger att de arbetar inkluderande i sin undervisning och alla lärare säger att de är måna om att anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Vidare framgår det att de använder sig av olika metoder för att anpassa undervisningen. Några av de anpassningar som nämndes var uttänkt placering, användning av grupprum, pauser samt anpassning av uppgifter. När det kommer till de verbala strategierna framkom det att detta var något som alla lärare sade att de använde sig av i undervisningen. Verbal uppmuntran, goda relationer till både elever och föräldrar, verbal tillsägning, signalord samt lågaffektivt bemötande var de verbala strategier som lärarna berättade att de använde sig av i undervisningen. Bland de icke verbala strategierna var tecken och blickar en strategi som användes på olika sätt av lärarna. Att lägga en hand på elevens axel och ignorera oönskat beteende var även det icke verbala strategier som användes av lärarna.     Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien anpassar och inkluderar undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Om än på olika sätt. Likaså använder lärarna olika verbala och icke verbala strategier för att påverka elevernas beteenden i undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bisso, Fabio. „Hur toddlare använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer i Sverige och Schweiz : En jämförelse“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68911.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered.   The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed.   The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system.
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering.   Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data.     Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Magnusson, Anna-Karin. „Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck“. Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Education, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of grown-up blind people’s non-verbal communication, including body expressions and paralinguistic (voice) expressions. More specifically, the thesis includes the following three studies: Blind people’s different forms of body expressions, blind people’s non-verbal conversation regulation and blind people’s experience of their own non-verbal expressions. The focus has been on the blind participants’ competence and on their subjective perspectives. I have also compared congenitally and adventitiously blind in all of the studies. The approach is mainly phenomenological and the qualitative empirical phenomenological psychological method is the primary methodological source of inspiration. Fourteen blind persons (and also some sigthed persons) participated. They have no other obvious disability than the blindness and their ages vary between 18 and 54. Data in the first two studies consisted of video recordings and data in the last study consisted of interviews. The overall results can be summarized in the following three points: 1. There are (almost) only similarities between the congenitally blind and adventitiously blind persons concerning their paralinguistic expressions. 2. There are mainly similarities between the two groups with respect to the occurrences of different body expressive forms. 3. There are also some differences between the groups. For example, the congenitally blind persons seem to have a limited ability to use the body in an abstract and symbolic way and they often mentioned that they have been told that their body expressions deviate from sighted people’s norms. But the persons in both groups also struggle to see themselves as unique persons who express themselves on the basis of their conditions and their previous experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Magnusson, Anna-Karin. „Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck /“. Stockholm : Pedagogiska institutionen, Univ, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Lefvedahl, Felicia. „Icke-verbala beteenden och uttryck hos icke-spelarkaraktärer inom datorspel : En studie kring icke-verbala uttrycks påverkan på icke-spelarkaraktärers trovärdighet“. Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44945.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Under de senaste decennierna har datorspel etablerats som ett legitimt forskningsområde. Inom denna forskning har den artificiella intelligensen (AI) varit av stort intresse framförallt i relation till de karaktärer inom spel som kallas för non-playable characters (NPC). Fokus har legat på att göra dessa karaktärer mer trovärdiga och på så sätt göra spel mer engagerande och potentiellt främja immersion. I och med detta bör alla aspekter av NPC:er utforskas för att säkerställa att alla bidragande faktorer har identifierats och kan därefter användas för att ytterligare utveckla dessa. Då social interaktion inom datorspel har tidigare kopplats till en spelares immersion är det viktigt att förstå alla komponenter som uppgör denna. Den mänskliga kommunikationen är grundad i både verbala och icke-verbala uttryck vilket tillsammans skapar den sociala interaktionen. Därför undersöker denna studie de aspekter av en karaktärs beteende som kan kategoriseras som icke-verbala uttryck. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ observationsmetod för att identifiera vilka variationer som existerar, hur de uppfattas, samt om de påverkar karaktärers trovärdighet och därefter spelarens känsla av immersion.
In recent decades, computer games have been established as a legitimate area of research. In this research, artificial intelligence (AI) has been of great interest especially in relation to the characters in games called non-playable characters (NPCs). The focus has been on making these characters more believable and thus making games more engaging and potentially more immersive. In doing so, all aspects of NPCs should be explored to ensure that all contributing factors have been identified and can then be used to further develop them. As social interaction in computer games have previously been linked to a player's immersion, it is important to understand all the contributing components. Human communication is based on both verbal and non-verbal behaviors, which together create social interaction. Therefore, this study examines the aspects of NPC behavior that can be categorized as non-verbal expressions. This is achieved using a qualitative observation method to identify what variations exist, how they are perceived, and whether they affect the believability of characters and the player's immersion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Sivertsson, Linda, und Johanna Olsson. „Barn och elevers kommunikation i konfliktsituationer : En empirisk studie om barns och elevers verbala och icke-verbala kommunikation samt val av konfliktstil i konfliktsituationer“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154571.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Järlström, Magnus, und Armend Llukaj. „BETYDELSEN AV DET FÖRSTA INTRYCKET OCH DEN ICKE VERBALA KOMMUNIKATIONENS PÅVERKAN UNDER EN ANSTÄLLNINGSINTERVJU“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6179.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin som vetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva upplever fenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta. Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare upplever det första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning, utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligt följande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur, fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? För att besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet där båda är grenar inom den kognitiva teorin. Även Fiskes teorier om kommunikation har legat till grund. Slutsatserna blev utifrån respondenternas upplevelser att det första intrycket har en betydelse under en anställningsintervju men är inte på något sätt avgörande. Respondenterna är således beredda på att omvärdera om ett första intryck skulle bli negativt, men det skapar bättre förutsättningar och underlättar för rekryteraren om det är ett bra sådant. De icke verbala signalerna har en påverkan genom att de är en del av en helhet som alla hjälper till för att förstärka ett helhetsintryck. Utifrån uppsatsen slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring första intrycket och dess betydelse under en anställningsintervju samt fått ta del av våra respondenters upplevda erfarenheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Bergqvist, Matilda. „Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur läraresicke-verbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39545.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Larsson, Carola, und Jimmie Björck. „Barns inkluderande och exkluderande lek - En videoobservationsstudie i förskola med fokus på den icke-verbala kommunikationen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30755.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer?Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare. Det urval av tidigare forskning som valts ut inom ämnesområdet behandlar lekbegreppet, kommunikation och samspel mellan barn samt inkludering och exkludering. Resultatet visar att det förekommer såväl inkludering som exkludering i lek samtidigt som det finns barn som hamnar mittemellan. Det framgick även att barnen använder sig av olika tillträdes- och försvarsstrategier i förhållande till inbjudan till lek och försvar av lekutrymme samt kamrater.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Morin, Klas, und Kristoffer Åström. „Företagskommunikation vid skandaler : Strategier och taktiker vid eftersträvande av legitimitet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62847.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Företagsskandaler tenderar att få stor uppmärksamhet i massmedia. Denna negativa publicitet är skadlig för företagens legitimitet och i förlängningen företagets överlevnad. För att säkra denna resurs behöver företagets handlingar stämma överens med samhällets förväntningar på verksamheten. Vid en skandal har ett gap uppstått mellan dessa förväntningar och företagens handlingar. Detta gap präglas av informationsassymetri då företagets intressenter blir osäkra på vad som kan förväntas av företaget. För att minska informationsassymetrin kan företagen kommunicera information till intressenterna genom olika kommunikationskanaler. En viktig kommunikationskanal för många företag är dess årsredovisning som redogör för resultat och aktiviteter under det gångna året.   Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för hur verbala taktiker används för att minska informationsassymetri samt reparera legitimitet mellan en organisation och dess intressenter efter en skandalSyftet med denna studie är att försöka skapa förståelse för hur verbala taktiker används av organisationer i årsredovisningen vid eftersträvandet av legitimitet efter en skandal. Den teoretiska referensramen grundar sig i agent-, signal- och legitimitetsteori. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallstudie av femton företag som orsakat en skandal under 2000-talet där ett aktörssynsätt antogs. Resultatet genererades med en omfattande innehålls- och diskursanalys av årsredovisningar från skandalåret. Analysen bestod av två kodningsomgångar där den första kodningen identifierade användningen av verbala taktiker i årsredovisningarna (medgivande, fokusskifte, rättfärdigande, ursäkter, fördunkla och vägran) för att skapa en nyanserad bild av hur dessa taktiker används i årsredovisningar. Kodning två syftade till att identifiera bakomliggande strategier med vilka företag strävar efter att återupprätta deras legitimitet efter skandalen.   Resultatet från den här studien indikerar att företag främst använder defensiva taktiker (medgivanden och fokusskiften) som accepterar kritiken som riktas mot företaget efter skandalen i årsredovisningen. Studien visar även att offensiva taktiker (ursäkter, rättfärdiganden och fördunkling) används men i samtliga fall tillsammans med defensiva taktiker. Taktikerna karaktäriseras främst av den övergripande strategin “ändra intressenternas uppfattning av företaget”. De teorier studien bygger på stöds i resultatet genom att företagen skickar ut signaler till dess intressenter för att minska informationsassymetri och eftersträva legitimitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie