Dissertationen zum Thema „Värnpliktig“

Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet.
Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.

Under senaste decenniet har Försvarsmakten omstrukturerats och allt färre ungdomar genomför värnplikt. Samtidigt har Sveriges internationella åtaganden ökat vilket fått konsekvenser för rekryteringsbasen och möjligheten till personalförsörjning av förband för internationella insatser. Enligt Målbild 2010 skall 30 % av en ålderskull värnpliktiga rekryteras för att klara av personalförsörjningen. Studien har genomförts som en kvantitativmetod. Arbetssättet har varit deduktivt där motivationsteorier har använts. Utifrån Herzbergs och McClellands motivationsteorier har ett analysverktyg skapats.  I studien deltar 752 värnpliktiga. Inhämtningen av empiri har skett genom gruppenkäter. Dagens värnpliktiga uppdelas i tre tydliga grupperingar varvid cirka 20 % är villiga, 40 % osäkra och 40 % ovilliga till att genomföra internationell tjänst efter genomförd grundutbildning. För att öka ett intresse för internationell tjänst är att de värnpliktiga trivs under grundutbildningen och att de får en bra information/ utbildning i ämnet. De främsta faktorerna som nämns som motiv för att genomföra internationell tjänst är i samtliga grupper ”altruistiska”, ”utmaning/ prestationer”, ”meriter” och ”lön”. Lönen får en tydligare roll som motivationsfaktor för den osäkra och den ovilliga gruppen. Undersökningen visar att det är lättare att rekrytera personal till uppdrag med mindre risker såsom humanitära insatser. Dessutom föredrar de värnpliktiga att uppdraget påbörjas snarast efter utryckning, med mer flexibel tjänstgöringstid. Stor del vill tjänstgöra under sommarhalvåret. En studie bör genomföras för att utröna möjligheten att hur bibehålla den villiga gruppens intresse och hur få den osäkra gruppen att ta ställning för internationell tjänst.
During the last decade the Swedish Armed Forces has been reorganised and fewer young people fulfil military service. At the same time, international commitments for Sweden have increased and which have had repercussions on the recruitment system and the possibility of supplying personnel to the units for international missions. According to Vision 2010, 30 % of a year’s conscripts will be recruited so as to manage the supply of personnel. The investigation has been carried out using a quantitative method. The methodology has been deductive wherever motivation theory has been used. Based on Herzberg’s and McClelland’s motivation theories, a tool for analysis has been created. The investigation comprises 752 conscripts. The procurement of empiri has taken place by using group questionnaires. Today’s conscripts are divided into three separate groups where approx. 20% are willing, 40% uncertain and 40% unwilling to do international duty after completion of basic training. In order to increase the interest for international duty it should be ensured that conscripts enjoy their basic training and that they receive sound information/education in the subject. The main factors named by all three groups, as reasons for doing international duty are ”altruistic”, ”challenge/ performance”, ”merit” and ”salary”. “Salary” takes on a more obvious role as a motivation factor for the uncertain and unwilling groups. The investigation shows that it is easier to recruit personnel for missions involving smaller risks such as humanitarian ones. Furthermore, conscripts prefer the mission to commence as soon as possible after demobilisation and with more flexible times of duty. A majority would like to do duty during the period of April-September. An investigation ought to be carried out to establish the possibility of how to retain the interest of the willing group and how to make the uncertain group form an opinion about international duty.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Från 2010 förändrades Försvarsmaktens rekrytering av soldater genom regeringsbeslut att värnplikten skulle vara vilande. Anställda soldater skulle bemanna FM organisation. Under åren intill 2010 fanns det, trots värnpliktens obligatorium, möjlighet att söka till frivilliga utbildningar under värnpliktstjänstgöringen, genom en särskild ansökan (SANS). Ett förband med SANS var Fallskärmsjägarskolan (FJS). Varje år genomförde ett stort antal ungdomar med uppfylld kravprofil vid mönstringen SANS till FJS. Vad var bidragande orsaker och påverkansfaktorer till att de sökte utbildningen vid FJS, en mer krävande utbildning än de behövde genomföra? Uppsatsen behandlar faktorer som bidrog till attraktionskraften att söka fallskärmsjägarutbildningen. Med utgångspunkt i organisationskultur, och med stöd av Backhaus och Tikoos utvecklade ramverk kring Employer branding, kommer ett av FM varumärken att behandlas. Det görs genom empiriskt stöd av en frågeundersökning, med tre årskullar över tre decennium. Resultatet visar att såväl externa som interna faktorer påverkar uppfattningen kring en organisations varumärke. Dessutom visar det vikten av ambassadörer, och betydelsen av muntlig överspridning samt upplevd familjaritet med organisationen. Det visar också den tidsöverskridande konstanta attraktionen av utmaningen, att få testa sig, som del av en eftertraktad grupp.
In 2010 the primary source for recruiting future soldiers and employees for the Swedish Armed Forces was changed. Previously the foundation for recruiting was the annual cohort of conscript soldiers that was selected through enlistment tryouts in their late teens. Enlistment was mandatory, however, there has always existed volunteer choices for national service within the Armed Forces. One of these units was FJS (Special Forces Corps). Every year a lot of able conscripts were allowed to apply for selection and training with the FJS. What was the background, reason and persuation for them to volunteer for a more challenging conscription than they were needed to? This thesis examines which factors that was behind an effective recruiting process until the cancelation of conscription in 2010. Focus will be on one examined unit. With the support of  Organizational culture theories and Backhaus and Tikoo´s Employer branding framework this will be reviewed. The empirical background for the studie will be aqurired through a survey. The survey consist of three annual cohorts of soldiers, over three decades, until 2010. The results show that both external and internal factors stimulate the perceptance of the Employer Brand (EB). Furthermore it indicates the importance of Word of Mouth, familiarization and ambassadorship for further reinforcement of the EB. It also shows that no matter the era, there is a constant attraction with the Challenge, to try oneself out, as part of a coveted group.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö. Detta kan förstås genom värnpliktens roll för den manliga hegemonin och sammanblandningen mellan soldatskap och manlighet, som leder till ett systematiskt missgynnande av militära kvinnor.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är huruvida det finns någon skillnad i plutonchefens agerande gentemot värnpliktigaoch anställda, sett ur hans roll som chef och ledare. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur om ledarskap och organisationer samt intervjuer. Arbetets resultat kan sammanfattas med två slutsatser. Den första är att genom realistiska och faktiska gemensamma mål blir förband och enheter mer motiverade och engagerade i sin uppgift, tillskillnad från när målen är abstrakta och teoretiska, som det var under tiden för värnpliktigtinvasionsförsvaret. Den andra slutsatsen är att genom ett utvecklande ledarskap som genomsyrar organisationen, personalen och utbildningen blir slutresultatet mycket bättre och leder till engagemang, öppenhet och motivation.

Due to the changes in the objectives for the Swedish Armed Forces, where national defense is beingreplaced by international missions in defense of Sweden’s interests, some major changes are taking place within the organization. One of these is replacing the conscription-based army with a professional employed one. One can assume that the human resource direction will have consequences for the demands on the Armed Forces and its leaders. The focus of this paper is on the platoon commanders leadership and management. The aim of the paper is to determine if there are any differences between being a platoon commander over conscripts versus employed soldiers. The question this paper is attempting to answer is whether there is a difference in their leadership and management. The paper is based primarily upon literature concerning leadership and organizations and interviews with platoon commanders. The results of the paper can be summarized with two conclusions. The first is that through realistic and relevant goals, the units become more effective and motivated, unlike when goals are abstractand theoretical, as Sweden’s national defense once was. The second conclusion is that by using a transformational leadership that permeates the organization, personnel and training, end results are much better. The commitment, motivation and openness within the studied units became much higher when transformational leadership was applied.

Bakgrund: Brist på daglig fysisk aktivitet ökar risken för folksjukdomar samt påverkar ungdomars fysiska förmåga negativt. Ungdomar som gör värnplikten i Försvarsmakten behöver ha en viss nivå av fysisk förmåga för att klara av krav och träning som militärtjänstgöring kräver. Social Ecological Model används för att förklara hur ungdomars fysiska förmåga påverkas av många faktorer i ungdomarnas omgivning. Syfte: Studiens syfte är att studera vilka uppfattningar anställda i Försvarsmakten har kring förutsättningar och påverkansfaktorer för ungdomars fysiska förmåga innan och under värnplikten. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med tre anställda inom Försvarsmakten. Data har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Skolidrott samt förberedelser lyfts fram som förutsättningar inför värnplikten medan tidig elitsatsning och idrottsspecialisering upplevs som problem för den fysiska förmågan innan värnplikten. Ungdomars fysiska förmåga under värnplikten upplevs ha försämrats och skador är vanligt. Under värnplikten påverkas den fysiska förmågan av kravnivåer, träning samt psykiskt välmående. Slutsats: För att förbättra ungdomars förutsättningar innan samt höja den fysiska förmågan under värnplikten krävs att skolan, föreningsidrotten och Försvarsmakten möjliggör ungdomars fysiska aktivitet. I bedömningen av den fysiska förmågan under värnplikten måste även krav, träning och psykiska påverkansfaktorer beaktas.

This thesis is set within a framework of the revivalist Christians’ Inner Mission, and presents as a case-study their mission to conscripts stationed in military exercise areas and garrison towns across Sweden. The revivalists’ evangelical zeal is given special attention. This is in contrast to much of the earlier research, which worked with the secularization paradigm formulated by the founders of sociology. Conscription in the early 20th century was regarded in various civilian and military circles as a platform for social and national integration, although these attitudes remain largely unstudied in Sweden’s case. Those engaged in missionizing the army were also drawn to this ‘School of the Nation’. The thesis shows that the motives of those involved in this home mission to soldiers were grounded in religion. However, the expansive missionary work was strengthened by the positions held by its male protagonists in the power structures of society. The mission was maintained by social contacts between an informal alliance of upper-class officers from among the mission’s military members, and by civilian missionaries from lower social classes. A decisive contextual factor for the army-mission as an educational project was that Sweden remained at peace. The civilian contribution to the mission grew as it spread more widely through the country. It is argued in this thesis that the soldiers’ homes were dominated by a discourse of domesticity. This discourse designated a place, a relationship, and a state of mind for the conscript during his free time at the military base. The missionaries were convinced that contact with the domestic and family values of civilian society should be preserved by the soldiers’ homes. The discourse of domesticity also looked ahead to the conscript’s subsequent life in civilian society: the missionaries wished to train up conscripts to be sober, moral family breadwinners.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat? Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten. I en fördjupad analys har detta sedan analyserats utifrån teori med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger och Luckmann, Goffman, Jenkins). Empirin mynnade ut i följande slutsatser: Socialiseringsprocessen i värnplikten har karaktären av en primär socialisation, likt den första socialisation vi genomgår; något som är möjligt genom Försvarsmaktens totala institutionella drag. I socialisationen uppstod motsättningar mellan det civila och det militära, som grundas i legitimerandet av den senare institutionen. Efter socialisationen upplevde informanterna att värnplikten hade haft en positiv effekt på dem, i relation till hur de var tidigare. Detta kan förstås som att en ny social identitet etablerats, vilken legitimeras genom de skillnader som finns i relation till det tidigare civila livet och till dem som inte har gjort värnplikten. Värnplikten har därmed en förenande effekt på dess medlemmar samtidigt som den skapar motsättningar till dem utanför.

Since 1902 conscientious objectors in Sweden could apply for civil military services without arms, based on religious convictions. A new law in 1966 gave legal ground to apply for non-military service also based on ethical convictions. The number applicants increased much more than authorities expected. In the 1960s the political left also began involve themselves in pacifistic issues which has been quite studied before. But with the change of the new law, the number of applications with a religious (Christian) conviction also multiplied.With this background, this thesis set out to study two historical problems. First, it asks how the conscientious objectors from the nonconformist-churches were looked upon by the authorities. Secondly it enquires about the discrepancy between the pacifistic convictions found in the men doing non-army service from Pentecostal churches, versus the non-existing public support on a national level in the Pentecostal movement for their pacifism.3 (31)The study spans 1960-1976 and uses a comparison between four different narratives - the national military narrative, the individual-ethical narrative, the pacifistic-political narrative and the nonconformist-churches pacifistic narrative - as a method to explore different views. The thesis shows that the largest number of conscientious objectors came from the non-conformist churches and the Pentecostal movement. However, while the majority Pente-costals on grassroots level stayed true to an historical pacifism, the prominent leader, Lewi Pethrus, had a more nationalistic view accepting a militaristic narrative. This discrepancy was never publicly debated and while the Pentecostals exercised a strong pacifistic practice they never developed any formal doctrine for it. The thesis shows how grassroots pacifism was hindered to become a wider peace-vision in the Swedish Pentecostal movement.

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jämföra Sveriges försvar mot ett urval av andra länders försvarsmakter, nämligen EU- och NATO-länderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende på kostnadseffektivitet och fokus på output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i västvärldens försvarsmakter under senare år. Vidare genomförs en kvantitativ jämförelse mellan värnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att länder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: värnpliktsbemanning av stående styrkor, värnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna särskiljs genom kvantitativa data, dels andelen värnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken på reserverna i relation till de aktiva styrkorna. Två olika outputmått har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-länderna också storleken på de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser. Då dessa mått gäller personalvolym har studien fokus på effektivitet i försvarsmakternas personalintensiva delar, markstridskrafterna. Som inputmått har ländernas försvarsutgifter utnyttjats i den form de rapporteras till FN. Den del av försvarsutgifterna som avser markstridskrafter har tagits fram ur dessa data för att matcha input- och outputmåtten mot varandra. Genom att dividera de två outputmåtten med inputmåttet har mått på effektiviteten fåtts fram, uttryckt som soldater per MUSD, endera soldater i insats eller utlovade soldater. Eftersom val av input- och outputmått har krävt en del överväganden och efterforskning av data, har studien också haft ett metodutvecklande syfte. Benchmarkingstudien visar att Sverige tycks ligga relativt lågt i effektivitet med studerade outputmått, både faktisk personalvolym i internationella insatser och styrkebidrag som utlovats till EU. Däremot kan inga systematiska skillnader mellan de fyra personalförsörjningssystemen säkerställas. Variationerna inom de fyra kategorierna av personalförsörjningssystem är betydligt större än skillnaden mellan medelvärdena för respektive kategori. Vissa tänkbara felkällor i studien kan dock ha missgynnat de professionella styrkorna relativt övriga personalförsörjningssystem. Uppsatsen redovisar också bakgrundsmaterial kring värnpliktens och andra personalförsörjningssystems historiska utveckling i Sverige och i utlandet, samt olika sätt att utvärdera effekt och effektivitet i försvarssammanhang.

The aim of this thesis is to gain a deeper knowledge of how the individual and its rights and duties is portraited against the state, in the question of the abolition and reincorporation of the Swedish conscription and has it occurred a dislocation in the relation between the two. To achieve this a qualitative text analysis is combined with a VBF-analysis and analysing a total of four documents produced by the Swedish state, concerning the conscription. Two of the documents affect the abolition and the remaining two the reincorporation. To be able to examine how the individual’s rights and duties are looked upon by the state, three political philosophies, libertarianism, liberal equality and communitarianism, were used as the theoretical framework. The results of the study show that the view of the individual´s rights and duties has changed from the abolition of the conscription to the reincorporation. Where the abolition was dominated by libertarianism and the reincorporation had a clear communitarian view.

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som är förenliga med olika rekryteringssystem

till militärtjänstgöring. Dagens situation i Europa är att länder lämnar det gamla

värnpliktsystemet för att övergå till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslaget

innebär ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten får en mer kostnadseffektiv

personalrekrytering. För individen kommer nuvärdet på framtida inkomster stiga eftersom det

blir mer tid till sysselsättning på den civila arbetsmarknaden, när den obligatoriska tiden

kortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget är att försvarsmakten håller kvar

inslaget av värnplikt och individen erhåller en lön som inte stämmer överens med

reservationslönen.

Soldatyrket är ett könssegregerat yrke. Trots det finns det få studier om vad som får unga kvinnor att vilja göra värnplikten. Syftet med studien är att börja fylla forskningsluckan och bidra med ny kunskap om icke könsstereotypa val. Frågeställningarna som besvaras är: “Vad påverkas unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) av i deras vilja att göra värnplikten?”, “Vilken bild har de av soldatyrket?” och “Vilka skillnader och likheter finns mellan deras bild av soldatyrket och den bild unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) som inte vill göra värnplikten har av yrket?”. Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital enkät. Resultatet analyserades utifrån Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet samt en teori som vi valt att kalla för teorin om maskulin militär diskurs. Resultatet visar att unga kvinnor som vill göra värnplikten gör det av intresse, en önskan att bryta normer och på grund av den sociala miljö de lever i. Bilden av yrket är densamma för de som är intresserade och de som inte är intresserade av att göra värnplikten. Båda grupperna ser det som maskulint kodat och anser att det skapar svårigheter för kvinnliga soldater.

In the 1800s Sweden decided to change into a mandatory conscription-army, meaning that every man in the nation was obliged to be trained as a soldier. The Baptists were pacifists and this essay studies a Baptist offshoot named Fribaptisterna (Free Baptist), who from the start in 1872 opposed military-service. The Swedish government sentenced them to prison and penal work. This did not intimidate them as their determination was strong, resulting in new laws were passed in Sweden. In 1902 the king would accept exceptions and in 1925 a law was passed which made it possible for conscientious objectors to be released their military duty. This essay looks at the forming of the collective pacifistic identity among Fribaptisterna and study what practices the denomination had to mobilize its members to be pacifists and conscious objectors.

Godkänt datum 2021-06-06

Flera av de funktioner som vi i allmänhet anser vara nödvändiga för att ha ett fungerandesamhälle lider idag av rekryteringsproblem. I media rapporteras det om underskott av såvällärare som sjukvårdspersonal men även Försvarsmakten har problem med att fyllakrigsorganisation. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett intresse blandungdomar att söka sig till det som vi kallar “Kallyrken” och vilka motiv och attityder somungdomar har till dessa. Vår undersökning fokuserar på värnplikten och syftar till attidentifiera vilka drivkrafter ungdomar har för att genomföra eller avstå från den.Vårt teoretiska ramverk utgår från Fabrizio Battistellis motivationstypologi som beskriverdrivkrafter som endera paleomoderna, moderna eller postmoderna. Han menar att strömningari samhället påverkar våra motiv och att vi i dagens postmoderna samhälle snarare drivs avviljan att finna sig själv och söka äventyr än av patriotism och ekonomiska fördelar. Vi hardärutöver utvecklat vårt ramverk med delar ur careershipsteorin i syfte förstå vilkabakgrundsfaktorer som kan ha påverkat ungdomars motiv.Våra data har samlats in genom att intervjua tio ungdomar, fem som genomför sin värnpliktoch fem som går sista året på gymnasiet. I vår undersökning har vi kommit fram till att deundersökta ungdomarna i huvudsak har en positiv inställning till värnplikten och att de serfördelar med att genomföra den. Postmoderna drivkrafter är i huvudsak dominerade men vinoterar även en något högre frekvens av paleomoderna drivkrafter, såsom skyddet avnationen, jämfört med Battistellis tidigare forskning. En av de faktorer som de undersöktaungdomarna lyfter fram som mest betydelsefullt inför mönstring och värnplikt är tillgångentill trovärdig information. Den bild som förmedlas på sociala medier bidrar till ett ökatintresse, men den behöver kompletteras med information som ökar förståelsen för varför detär viktigt att alla är med och bidrar. Samtliga undersökta rekryter meddelar att värnplikten harvarit en positiv upplevelse och kan tänka sig en framtid i Försvarsmakten på något sätt.Studenter är inte heller främmande för ett engagemang i Försvarsmakten utan ser det som enframtida möjlighet.
Many of the social and governmental institutions, such as schools and hospitals, that wegenerally consider a necessity in a functioning society suffer from recruitment problems. TheSwedish Armed Forces are not exempted from this and also have problems manning theirorganisation. The purpose of this study is to determine the underlying motives today's youthexpress towards the newly reinstated compulsory service in the Armed Forces.Our theoretical framework derives from Fabrizio Battistellis motivation trichotomy in whichhe explains that a person's motivation can be either paleomodern, modern or postmodern. Hisconclusion is that today's youth are more motivated by the desire for adventure thanpatriotism and economic benefits. In addition we have used the careership theory in order tounderstand the underlying circumstances that may have influenced a person's motivation.Our data has been collected by interviewing ten young people, five who are in the midst ofcarrying out their military service and five who are attending their last year in high school.We can, in our study, determine, among today’s youth the postmodern motives and values arestill the main driving force, but we have also observed an increase in paleomodern motivesand values compared to Battistelli's previous research.

Undersökningen om Svenska freds-och skiljedomsföreningen har analyserat tidskrifterna PAX och Freden när det gäller frågan om hur föreningen propagerat för fred i debatten om värnplikten och vapenfrilagen. Undersökningen resulterade i att tre metoder för propagerande har lokaliserats. Det är avglamourisering, påvisandet av möjligheten att kunna välja våld och orättvisan i att inte kunna det samt information och uppmuntran till potentiella vapenvägrare. Nästa frågeställning handlade om vilken bild av vapenvägran som presenteras i tidskrifterna och vilka normer och värderingar de speglar. Undersökningen har utgått från hypotesen att vapenvägran och Svenska freds debatterande för fred innebär en konflikt med det rådande manliga idealet. Det syntes i undersökningens resultat att Svenska freds genom hela debatten fått försvara vapenvägrarna från anklagelser som kan kopplas till att de som vapenvägrat inte passat in i den rådande manliga idealbilden. Den sista frågeställningen analyserar konflikten och förhandlingen ytterligare och här används teorier kring hegemoni och hegemonisk maskulinitet för att besvara frågan. Konflikten visar sig utmana den rådande hegemoniska maskuliniteten men vid djupare analys verkar det vara en konflikt och förhandling som kretsar kring en debatt som inte fokuserade på manligt och omanligt utan snarare visade sig vara en debatt som handlade om en förhandling kring det manliga medborgarskapet innehåll. Svenska freds vänder sig mot våldet, men talar för plikten hos den manliga medborgaren att ställa upp och vara samhällsnyttig för sitt land. Källorna för undersökningen har bestått av artiklar från medlemstidningen Freden och tidningen PAX, båda utgivna av Svenska freds-och skiljedomsföreningen. Undersökningen har behandlat perioden 1972-1975. Metoden har bestått i att göra ett urval av artiklar i de båda tidskrifterna utifrån nyckelorden Värnplikt, Vapenfrilag och Vapenvägrare. Detta resulterade i ca 60 artiklar som sedan noga redovisats utifrån olika kategorier i presentationen av undersökningen. Detta resultat har sedan analyserats med hjälp av teori samt kategorisering utifrån frågeställningarna och sedan jämförts med tidigare forskning. Läsaren ges också en kort introduktion i den allmänna värnpliktens historia, vapenfrilagens historia samt Svenska freds-och skiljedomsföreningens historia.

Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden.

Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar.

Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas. Särskilt betydelsefullt för låga avgångar förefaller personlig omtanke vara.

Early attrition among conscripts is a problem both for the organization and for the individuals due to the costs and efforts that arise. The goal of the Swedish Armed Forces is that early attrition rates should not be higher than 7 % of personnel reporting for duty. Nevertheless the goal has been difficult to achieve and between the years of 2000 and 2005 the average early attrition rate has been approximately 13 %. The disparity between different units is significant and this study will examine whether this can be due to the leadership that is executed at the units.

By measuring the level of transformational leadership, which is the model of leadership in the Swedish Armed Forces, at six different army units and then connect that level to their level of early attrition rates, different relations will be identified. By doing this, important factors to prevent early attrition will also occur.

The results indicate that there are relations between early attrition rates and the level of the transformational leadership that is executed. Especially individualised consideration seems to be of outmost importance for low attrition rates.

In the year of 2010 the swedish parlament voted to annul conscript and replaced it with employed soldiers. This study examines the swedish political parties agruments during the debate prior to when the decision was  made. The purpose of the study is to gain an understanding of the political parties different position in the debate. The main question is: In what ways are the arguments concerning abolished/retained conscription proposed by the different political parties charactarized by ideological concepts?   The theories for the study is Robert Nozicks idéas of the night-whatchman state  and Rober Rawls idéas of the welfare state. The essay analyzes the arguments from the swedish political parties. Thus a method of that character is used.   The result of the study is that only one of the examined parties, the green party, had clear arguments that had ideological concepts related to civil rights contra civil duties. They argumented that military service should be based onfree will rather than mandatory.

Inriktningen från den svenska statsmakten är att övergå från ett plikt- till ettfrivilligt försvar. Huvudorsak till denna transformering är behovet av en ökad användbarhetav det svenska försvaret, en användbarhet som det nuvarande värnpliktssystemet inte ansesmedge. Syftet med studien är att undersöka och diskutera hur Försvarsmaktens framtidasvenska soldatförsörjningsmodell ter sig i norsk komparation och vilka eventuellakonsekvenser den valda svenska vägen kan tänkas få på användbarheten. Utifrån detta syfteär huvudfrågan med studien formulerad på följande sätt: Hur kan Försvarsmaktensanvändbarhet tänkas påverkas av det framtida soldatförsörjningssystemet?Studien jämför det svenska framtida soldatförsörjningssystemet med dagens norska syftandetill att beskriva skillnader och likheter kopplat till begreppet användbarhet. Vidare så jämförockså studien skillnaden mellan de norska intentionerna med sitt soldatförsörjningssystemmed de dragna erfarenheterna. Resultaten från dessa båda jämförelser analyseras, tolkas ochdiskuteras sedan för att bilda grund för svaret på huvudfrågan med uppsatsen.Resultatet av studien visar att användbarheten i huvudsak påverkas positivt avseendetillgängliga förband här och nu vilket ligger helt i linje med vad den svenska statsmakten vill.Dock finns vissa tveksamheter om huruvida rekryteringsbehovet för att uppnå dennatillgänglighet av förband kommer att uppnås. Vidare visar resultatet att man kan hysa enfarhåga över den förkortade grundutbildningens negativa påverkan på förmågebredden ochdärmed användbarheten av de anställda svenska soldaterna och sjömännen.
The aim and direction from the Swedish government is to go from conscription- toprofessional defense. The main reason for that transformation is the growing requirements ofutility of the Swedish defense, a utility that the existing duty defense system, according to theSwedish government doesn’t permit. The purpose of this essay is to look into and discuss howthe Swedish Defense Forces future system of recruiting soldiers will stand in comparison withthe Norwegian one, and what the eventual consequences the selected Swedish path might be,and how this will affect the utilization. On the basis of this purpose, the formulation of thecore question of this essay is: How might the Swedish Defense Forces utility be affected bythe implementation of the planned system of recruiting soldiers?The essay compares the planned Swedish system of recruiting soldiers in the future with theNorwegian one, aiming to describe distinctions and parities coupled to utility. Furthermore,the essay will also compare the differences amongst the Norwegian intentions with theirsystem of recruiting soldiers with the actual outcome. The results from these comparisons willbe analyzed, interpreted and discussed in order to answer the core question of the essay.The result of the essay shows that the utility of the Swedish Defense Forces planned systemfor the near future is essentially positively affected by the number of immediate accessibleunits. This is in line with what the Swedish government wants to accomplish. However, thereare curtain doubts as to whether the actual need of recruited soldiers will be obtained in orderto withhold that number of accessible units. Furthermore the result of the essay indicates thatthere are reasons to bear some worries concerning how the shortened basic training of theemployed/professional Swedish soldiers and sailors will influence their ability, and by thatalso their utility.
Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Following the government's decision to resume conscription, it is now both women and men’s obligation to conduct military basic training if they are called upon. The government's intention is that the commitment, primarily should be based on volunteers and, secondarily, by conscription through law. To create conditions for more individuals to find themselves motivated to voluntarily complete basic military training, it is therefore relevant to examine what makes an individual motivated while others do not. Additionally, it is also interesting to examine to which extent the initial information from “Plikt- och prövningsverket” (conscription office) and from the Swedish Armed Forces' website is encouraging from a motivational perspective. Based on the results, a reasoning can be made about what potential effects there are with the design of the information document and whether there are any opportunities for improvement from a motivational perspective. The results show that the material contains several examples of motivational factors, but that there are opportunities for further improvements to generate greater individual motivation.

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010. During the 1970’s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980’s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors. This affected the masculine ideal of Värnpliktsnytt, and the desirable view of man started to change. Before the 1980’s strong men in the ranger divisions constituted the hegemonic masculinity’s peak, but during this decade the regular conscripted soldiers with more individual thought and softer feelings rose in the hegemonic hierarchy. Also with the common debate on gender equality men in the military was encouraged to take a bigger part in the home life and to act more responsible towards the upbringing of the children. Apart from the duty to family, the military duty is also central to the masculinity in Värnpliktsnytt during the whole examined period. Men are expected to fulfill their military duty, although it is accepted to complain about wage andworking conditions. The overall results points in the direction that the ideal man becomes more complex.

Det här arbetet har undersökt hur övergången till ett värnpliktssystem påverkar det organisatoriska lärandet. Syfte har varit att undersöka om den värnpliktiges erfarenheter, främst vad gäller tekniska system, omhändertas i övergången till ett värnpliktssystem. Teorin som använts till det här arbetet är en modell som beskriver hur individens kunskap blir till organisatorisk kunskap och bygger på fem olika lärcykler framtagen av Sanchez. Metoden har varit att använda befintlig forskning inom området organisatoriskt lärande och ta fram faktorer som bör finnas med i en ideal process för att omhänderta värnpliktigas erfarenheter. Den ideala processen har sedan jämförts med hur processen för att omhänderta den värnpliktiges erfarenheter ser ut i Försvarsmakten. Resultatet av det här arbetet är att en övergång till ett värnpliktssystem bedöms ha en liten påverkan om den metod som Försvarsmakten har för att omhänderta erfarenheter används. De faktorer som bör finnas med för att omhänderta värnpliktigas erfarenheter finns med i metoden samt att Försvarsmakten som en hierarkisk organisation minskar effekten av den personalomsättning ett värnpliktssystem innebär. I vilken omfattning Försvarsmaktens metod de facto används under de värnpliktigas utbildning har däremot inte undersökts och lämnas som förslag till vidare forskning.
This thesis has researched how a transition to a conscript system will impact on the organisationallearning. The purpose was to examine if the conscript soldiers experience, primarily on theexperience regarding technical systems, is taken care of by the organisation. The theory that wasused was The Five Learning Cycles of the Organizational Learning developed by Sanchez. Themethod was to use previous research on organisational learning and use it to develop an idealprocess for organisational learning for conscript soldiers. This ideal process was later used toanalyse the process in the Swedish Armed Forces. The result of this thesis is that a transition to aconscript system will have a small impact if the existing method in the Swedish Armed Forces isused. The factors that should be in the process is in large found, and the fact that it is a hierarchicorganisation will reduce the effect of personnel turnover with a conscript system. In what extentthe Swedish Armed Forces is using its method in the training of the conscripts hasn´t beenresearched and is a suggestion to future research.

Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta.

Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning.

Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda.

Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut. Därefter har ett utbildningsförslag för en utbildning för hållbar utveckling utformats.

Studien har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer samt deltagande på ett forsknings- och utvecklingsseminarium.

Försvarsmakten har tidigare inte arbetat så mycket uttalat för en hållbar utveckling. Gällande utbildning där hållbar utveckling tas upp, sker detta bara för anställda på det förbandet som undersöktes. Följaktligen når detta inte alla verksamma inom myndigheten. En utbildning för hållbar utveckling skulle kunna ske som en utbildningscykel, på cirka elva månader, där kunskap om begreppet och dess innebörd ges, men också hur deltagarnas val och beteenden påverkar deras omgivning.

Om en hållbar utveckling ska ske måste alla ta ansvar för den och där måste staten och myndigheterna ta täten och verka föredömligt. Arbetet bör ske med tydliga mål och riktlinjer så att alla strävar efter samma mål.

Through our choices and pattern of behaviour we affect each other, both locally and globally. The awareness of this is increasing and we se a growing concern about the effect of this.

The international community has agreed upon to strive for a sustainable development. Between the years 2005-2014 the UN has decided to work for a sustainable development through education.

Sweden has put in sustainable development in the Environmental code, and their environmental politics should strive for it. The armed forces have a responsibility for the ecological sustainable development in their sector, the sector of defence. As an authority they reach out to a lot of people through education since about 8500 conscripts is being educated each year, and there are also the employees.

This essay examines how the armed forces pronounced works for a sustainable development and how the educational status, with regards to sustainable development, looks. After that an educational proposal for sustainable development has been worked out.

The study has been brought about through literature studies, interviews and participation in a research and development seminar.

The armed forces has not earlier pronounced worked so much for a sustainable development. Regarding education, where sustainable development is being taught, there is only a few employees that gets it. Consequently this does not reach all active persons in the authority. An education for sustainable development could take place like an educational cycle, for about eleven months, where knowledge of the concept and its meaning is being taught, but also of how the participant’s choices and behaviour is affecting their surroundings.

If a sustainable development is about to happen, we all have to take responsibility for it and in that the state and the authorities have to act first and be exemplary. The work should have clear goals and guidelines so that everybody is striving for the same goal.

Sweden's government says in the bill 2008/09: 140 that military service should be suspended and replaced with a system based on voluntary recruitment. In the essay, I will make an argument analysis of the parliamentary debate on the bill from the 12th of June 2009 with the following questions: On what is the different side’s argument based on? Are the arguments essentially and factually substantiated? Is there a clear political party tendency among the for-/counter arguments? The method is a "Pro et contra" analysis, a logical systematization of the arguments. The analysis will take start in the headline; Conscription should be suspended in favour of a voluntary system based on contract employed soldiers. The presentation of arguments in the analysis will be guided by the chronological order. The main argument against the bill is a belief that this system will generate greater costs. Furthermore, results from studies performed on other countries that have recently changed from compulsory military service to contract employed soldiers shows difficulties in recruiting and retaining staff in a voluntary system. Moreover it is noted that the increase in battle readiness that this new system means, would be completely unjustified in view of prevailing threats against Sweden. Finally, it is argued that the common support is at risk when Sweden's defence affairs no longer become an obligation for every individual to contribute. The arguments for the bill believe that we need forces that are fit to use and available, to meet the new threats that is emerging and in which Sweden's participation in international missions is the focal point. The conflict in the debate is based mostly in the ideological distinctions and as a result of these also economic contradictions. As a direct consequence of this, most of the arguments are not substantiated with facts. However, there is traceability to arguments that historically have been used to justify the introduction of either of the systems. There is a clear party political tendency in the debate. Government parties stay united and the opposition parties are slightly more dispersed in their argumentation but still against the bill.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.

Reklamfilmen “Fler borde göra donken” publicerades 2017 som en del i McDonalds reklamkampanj “Gör donken”. Den uppstår i svallvågorna av att allmän värnplikt återinförs i Sverige och flyktingkrisen 2015. Myten om hjältesoldaten identifieras som en central aspekt i reklamfilmen och syftet med denna studie är att undersöka hur myten kring hjältesoldaten framställs samt diskutera hur reklamfilmen relaterar till övergripande kontext och rådande ideologier. Analysen utförs med en kvalitativ innehållsanalys som möjliggör för djupgående reflektioner. Uppsatsens teoretiska ramverk inkluderar semiotik med fem valda teoribegrepp samt stort fokus på myter. Vidare används David Machins teori som behandlar sociala aktörers framställning. Slutligen inkluderas retoriken med sex valda teoribegrepp. Resultatet från analysen visar på att myten kring hjältesoldaten existerar och verkar inom reklamfilmen genom visuella, auditiva och språkliga tecken samt de sociala aktörerna. Myten byggs upp genom kopplingar till ett flertal karakteristiska teman som hämtas från hjältesoldatens framställning. Vidare tyder analysen på att myten är förankrad i den övergripande framtoningen som McDonalds framställer. Det finns även en förankring till den omkringliggande samhälleliga kontexten där återinförandet av värnplikten i Sverige och flyktingkrisen 2015 är de centrala kopplingarna. Dock återfinns även en brytning med myten samt med rådande ideologi i samhället. Avslutningsvis brukar reklamfilmen de positiva konnotationerna tillhörande myten kring hjältesoldaten, medan de negativa konnotationerna förblir dolda. Detta kräver att konsumenter anammar ett kritiskt synsätt för att tydliggöra dem och således kunna ta ställningen till reklamfilmens fulla innebörd.
The advertisement “Fler borde göra donken” was published in 2017 as part of the McDonald’s campaign “Gör donken”. The campaign surfaces in the aftermath of the reintroduction of military draft in Sweden and the refugee crisis in 2015. The myth concerning the hero soldier is identified as a central aspect in the advertisement and the purpose of this study is to analyze how the myth concerning the hero soldier is portrayed as well as what possible implications can arise from it. The analysis is conducted with a qualitative content analysis which enables deeper reflection. The study’s theoretical framework includes semiotics with five chosen theoretical concepts and focus on myths. David Machin’s theory concerning social actors and their portrayal is also used in the theoretical framework. Finally, rhetoric is included in the framework with six chosen theoretical concepts. The result from the analysis reveals that the myth concerning the hero soldier exists within the advertisement through both visual, auditive and linguistic signs as well as the social actors. The myth is created through connections to several characteristic themes which are found in the general portrayal of the hero soldier. Furthermore, the analysis suggests that the myth is anchored in the general image portrayed by McDonalds. There is also rootedness to the surrounding societal context where the reintroduction of military drafting and the refugee crisis of 2015 are the central connections. On the other hand, there is also a disconnect with the myth as well with an ideology in the society. Finally, the advertisement utilizes the positive connotations belonging to the myth concerning the hero soldier while the negative connotations remain hidden. This requires that consumers adopt a critical way of thinking to elucidate the hidden connotations to be aware of all aspects of the advertisement.

In 2017 the Swedish government decided that the defense should be based on both volunteerism and duty. The military service had then been dormant since 2010 and built entirely on volunteerism. From this political decision, the duty is now gender neutral, which means that the same opportunities and obligations apply to both men and women. The Swedish Armed Forces have an active desire for more women to carry out the military service - an organisation that historically has been strongly associated with masculine norms.  ”From campaign to attention” is a qualitative interview study on the military conscripts’ experience of government communication, which aims to contribute to increased gender equality in the defense. The study aims to illustrate how communication that challenges stereotypes to change norms is received by men and women who carry out their basic education in the Armed Forces.  In order to find out the military conscripts’ view of the chosen authorities’ communication, we conducted ten qualitative interviews with military conscripts who are in the middle of their basic education. All respondents belonged to the armory regiment P4 in Skövde, Sweden. The material selected for the study consists of a campaign from the Recruitment Authority (2017) and two campaigns from the Swedish Armed Forces (2018). The theories from which the study is based on are Stuart Hall’s encoding / decoding theory, theories on framing and theories on advertising, stereotypes and mirror theories. These theories help the study to shed light on the different parts of the process when a message is packaged and coded and how they are finally interpreted by their recipients.  The study shows that the military conscripts believe that the authorities have chosen appropriate efforts to increase gender equality in the Swedish Armed Forces in the long term. They believe that the authorities communicate a broader picture of who can be a soldier, they consider contributing to reaching new target groups, including both women and men who do not identify with the historical norm of a soldier.  The respondents, however, highlight a gap between how the authorities communicate the distribution between men and women versus reality. Although the picture does not correspond to reality, they understand the purpose for which the authorities have chosen to show women to the extent they do. The study shows that government communication with such realistic images of military service as possible is the one that the target group interpret in the most efficient way and which is best appreciated. Our study also shows that the respondents do not automatically believe that the authorities' communication loosens the stereotypical image of a soldier simply because they show women instead of men. Instead, there are other factors (such as attributes or charisma) that contribute to the presentation being perceived as stereotyped.

Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser.
Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 – Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt. Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet – användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring. Teorin som använts är en gestaltningsteori som hämtats från forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap. Uppsatsen visar att det finns stora skillnader mellan hur de olika tidningarna är representerade inom journalistik som rör försvarsfrågor. I uppsatsen framkommer att de flesta tidningarna har en borgerlig politiks hållning. Detta leder i sin tur till att det är dessa som rapporterar om ämnet. Beroende på om det är en morgon- eller kvällstidning finns det stora skillnader i hur de gestaltar sin rapportering eller ledare. I uppsatsen framkommer även att tidningarnas ledare innehar en stor sanningshalt med väl underbyggda fakta och källor. Ledarna visar på en större objektivitet än förväntat. Även kring mediernas makt framkommer att den riktiga makten nog inte ligger i nyhetsrapporteringen utan i ledarna. För krigsvetenskapen kan uppsatsen förhoppningsvis åskådliggöra vikten av att förstärka Försvarsmakten i samhället och således även trygga den framtida folkförankringen.
The purpose with this examination essay was to find out how newspapers, both morning- and evening, did chose to relate to the government bill 2008/09:140 – A useable defence. This governmental bill implied a new Swedish military reformation. The reformation relies on voluntary military service and no longer conscription. The method used in the essay is a qualitative text analysis. The search criteria’s during the analysis of the newspapers contained: Cost, availability and usability, state of readiness, recruitment difficulties and civil-anchoring. The theory used for this essay is a framing theory. The approach to concerned newspapers conforms to general, regarding media- and communication, science. The essay elucidates that there are big differences between the newspapers regarding questions about the Swedish defence. It appears that most newspapers have a bourgeois approach. The newspapers with this approach tend to write more about topics concerning the Swedish armed forces. There is a big difference between the newspapers due to how they use the interpretation theory in stories or leaders. The difference becomes noticeable between morning- and evening newspapers. The essay also elucidates that the newspaper leaders prove to be more truthful than expected. The leaders tend to strengthen their thoughts with reliable sources. Regarding the power of the media the essay indicate that the real power exists among the leaders and not among the news stories.

Introduktion: Den svenska Försvarsmakten har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar och omorganisationer beroende på en förändrad hotbild i omvärlden. Vid ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete är det viktigt att ha allmänhetens förtroende med sig. Har försvaret och politikerna lyckats med att förankra denna omorganisering och hur har man kommunicerat vad vi idag faktiskt ska nyttja vår försvarsmakt till? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och händelser som kan ha påverkat den svenska befolkningens förtroendeförändringar för Försvarsmakten, sedan kalla krigets slut intill nutid. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med analys i två steg. Det första steget i analysen har tagit avstamp i ett tidigare arbete, som fördjupats och kompletterats. Steget har en deduktiv ansats för att få fram generella faktorer för befolkningens förtroende. Det andra steget i analysen har en abduktiv ansats, för att undersöka eventuella relationer mellan kritiska händelser i omvärlden och förändringar i folkförtroendet. Resultat: Studiens resultat indikerar att faktorer som påverkar folkets förtroende för Försvarsmakten är: folkförankring, värnplikt, utbildning och kommunikation samt inre faktorer. Under de avgränsade och undersökta årtalen 1994, 2008 och 2019 förekom stora förtroendeförändringar för Försvarsmakten. Några gemensamma nämnare är identifierade och visar på relation. Slutsats: Mycket talar för att det föreligger relation mellan förtroendeförändringar och kritiska händelser som innefattar den ekonomiska situationen, värnplikt, kommunikation och upplevd hotbild. Med konsekvent och långsiktig försvarspolitik samt en välutvecklad kommunikation från Försvarsmakten och politiken till övriga samhället torde förtroendet öka. Genom det kan antas att även folkförankringen stärks och stabiliseras över tid.
Introduction: The Swedish Armed Forces has undergone major changes and reorganizations in recent decades due to changed threats. It is important to have the public ́s trust in a comprehensive change and development effort. Have the military defense and the politicians succeeded in entrenching this reorganization and has the aim and the intended use of the Swedish Armed Forces been effectively communicated? Purpose: The purpose of the study is to investigate what factors and events may have affected the Swedish population's confidence changes in the Armed Forces, since the end of the cold war until the present. Method: The study has been implemented as a literature study with an analysis made in two steps. The first step has taken off in a previous essay, which has been deepened and supplemented. The first part has a deductive approach to obtain general factors for public trust. The second step of the analysis has an abductive approach, to examine the possible connection between critical events in the outside world and changes in public trust. Result: The results of the study indicates several factors affecting people's trust in the Armed Forces and consists of public anchoring, conscription, education and communication as well as internal factors. During the defined and examined years 1994, 2008 and 2019, major changes in trust occurred for the Armed Forces. Some common elements are identified and show relationship. Conclusion: There are many arguments pointing at connections between changes in trust and occurrences that include the financial situation, conscription, communication, and perceived threats. Through coherent and long-term defense policy as well as an advanced communication from the Armed Forces and the policy to the rest of society, trust and through that the public anchoring most likely will be strengthened and stabilized.

Positing that the characteristics of a state’s military has an effect on civil war outbreak likelihood, this thesis examines a hitherto unexplored relationship —that between military personnel supply method and civil war onset. Based on earlier research on the two phenomena separate from each other, a theory linking conscription to an increased probability of civil war onset compared to voluntary service was developed and an hypothesis derived. A test was then performed by means of several large-n multivariate logistic regression analyses on two sets of country-year level data from 1945 – 1999. Ultimately, the null hypothesis could not be rejected. Results instead indicate that voluntary service might result in a higher probability of civil war onset. This finding is however not statistically significant at the standard level. These findings are of importance for the shaping of military policy, especially in at-risk-of-civil-war countries, and it is strongly suggested that the examined relationship be further investigated in future research.

This essay is a comparative study between two document regarding the change of policy in the Swedish armed forces. The policy concerns how the Swedish armed forces should contain their human resources. In this essay the author seeks to find differences in the two documents regarding human resources. The method used in this essay is a qualitative content analysis. The background to this study is the political decision to turn the human resources of the Swedish armed forces from voluntary service to conscription. The purpose of this essay is to find the differences in the policy regarding human resources to the Swedish armed forces. The conclusion of the essay is that the policy regaring human resources to the Swedish armed forces have changed.

Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? – Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet. Den teoretiska inriktningen av diskursanalysen utgår ifrån Carol Lee Bacchi. Det resultat som studien har givit upphov till att se är att det råder skilda problemrepresentationer i debatten kring avveckling av värnplikten. De problematiseringar som ligger till grund för avvecklingen av värnplikten är enligt regeringen att den förändrade hotbilden kräver en högre tillgänglighet och användbarhet, något som skapas genom ett insatsförsvar. De huvudsakliga problematiseringar oppositionen ser med regeringens förslag om avvecklingen kring värnplikten är att det råder en obefogad beredskap och att värnplikten är starkt kopplad med en demokratisk aspekt. Det som tydligt går att urskilja av undersökningen är att hur problem framställs har en betydande roll. Hur problem i policyanalyser representeras bestämmer utgången för lösningen.
This is an essay whose purpose is to investigate the discourse of conscription and sort out problematisations in the debate about the dismantling of the general conscription. The interest of this paper is to discern conflicting problemrepresentations in the debate. The essay has its origins from a discourse analytical perspective and Carol Lee Bacchis discourseanalytical questions are the three research questions designed as the basis for the thesis. - How representends the problem of the general conscription? - What assumptions underlying the latter representation? - What are the effects produced by this problemrepresentation? The essay has a discourse analytical approach but the discourse analysis should not only be seen as a method of data analysis, the discourse analysis is a theoretical and methodological whole. The theoretical focus of discourse analysis is based on Carol Lee Bacchi. The results of the study have given rise to see that there is conflicting problemrepresentations in the debate about the settlement of conscription. The problematisations as are the basis for the settlement of conscription, according to the government, it is the changed baselesses witch demands a higher accessibility and usability witch you can reach through by an operational defense. The main problematisations the parliament sees with the Government's proposals for the settlement on the conscription is that there is an unjustified preparedness and the conscription is strong established with a democratic aspect. What can be clearly distinguished from the survey is that the politics of representation has a significant role. How problems in policy analysis is represented determines the outcome of the solution.