Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Våren 2020.
Dissertationen zum Thema „Våren 2020“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-24 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Våren 2020" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Nolin, Evelina. „Essä våren 2020“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7250.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med en gul termos som sällskap får man följa med på en resa genom det svenska landskapet. Essän beskriver observationer och spekulativa tankegångar, vilka fungerar som tankepelare i den konstnärliga praktiken. En stor del av essän består av fotografier på många av de platser och objekt som nämns, samt dokumentation på några konstverk som utgår ifrån dem. Människans perspektiv på sin omgivning skiljer sig anmärkningsvärt från det perspektiv hon sedan organiserar sin omgivning efter. Få människor är kapabla att varken gå i en spikrak linje eller rita en spikrakt streck. Trots det är våra omgivningar och det platser vi har ordnat åt oss ofta geometriska. Och desto högre hastighet människan ska röra sig i desto rakare blir vägen. Essän hänvisar till hjulet som den stora anledningen till att den raka linjen ofta prioriteras. Termosen hamnar på platser där den raka linjen är enkel att peka ut, platser på vilka dess existens är mindre tydlig och platser där den raka linjen och hjulet aldrig skulle fylla en funktion. Essän ger förklaringar till varför de platser som den gula termosen hamnar på under resan ser ut som de gör, både vad gäller geologiska förklaringar och människans påverkan.
2
Söderlund, Svetlana, und Margareta Öllsjö. „Sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning våren 2020“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55183.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning. Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans.The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.
3
Langwagen, Olivia. „Arbeta hemma : En kvalitativ undersökning av ett förändrat arbetsliv våren 2020“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173131.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Work from home: A qualitative study of an altered working life in early 2020, takes the global spread of coronavirus and its impact on Sweden in early 2020, as its starting point. Restrictions limiting crowds, the closing of workplaces and universities are some among the many ways in which people and societal institutions are facing the pandemic. The purpose of this essay is to examine the participating individuals’ experiences of an altered working life, in regards of them working from home, using technology in order to do so. Research questions asked are: How do the participants experience working from home? In what ways have their everyday practices and routines changed? Based on the climate crisis being part of my research area of concern, an extending question is: What can be learnt from the experiences that are made during this time? The essay is based on questionnaires responded to by eight people, whereof six participated in in qualitative interviews. Analyses show how participants negotiate ideas of home and work as the two categories become integrated in one and the same place. Drawing on theory that emphasizes the agency of materiality and its entanglement with social practices, sociomaterial aspects of working from home are discussed. The participants partake in learning processes where they acquire knowledge that is useful when working from home. Basic digital skills become practical necessities when coping with technical difficulties during virtual meetings. Besides affecting individuals’ everyday experiences, to work remotely seems to have implications at an organizational level as well. Social and material relations are highlighted as constitutive of organizations and effected by the distancing of employees and workplaces. The concluding discussion reconnects to the initial attempt at bringing together individuals’ experiences of working from home with the need of transformation towards sustainable ways of life.
4
Lidström, Emelie. „Inkluderande samhällsundervisning pådistans? : Sex samhällslärares uppfattning om den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85510.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.
5
Göranzon, Kristina. „Inte bara klassrummet–det handlar om allting : Sprintelevers upplevelser av språkutveckling under distansundervisningen våren 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432295.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur sju språkintroduktionselever (sprintelever) upplevde att språkutvecklingen påverkades vid distansundervisningen våren 2020, då de gick gymnasiets språkintroduktionsprogram årskurs tre. De har under hösten samma år intervjuats i tre fokusgrupper om hur färdigheterna läsa, skriva, lyssna och tala påverkades av det annorlunda arbetssättet. Vid en djupintervju har deras lärare i svenska som andraspråk berättat om sina upplevelser av hur arbetssätten förändrades och vilka lärdomar det gav. Av resultatet framkommer att den digitala tekniken främst blev en hinder för interaktionen men att nya arbetsmetoder hade både positiva och negativa effekter. Vid jämförelser av elevernas bakgrundsinformation om skolerfarenhet, språk och boende indikerar resultatet att deras upplevelser av möjlighet till språkutveckling skiljer sig åt, särskilt beroende på tidigare skolerfarenheter. Elevernas motivation för att arbeta påverkades av sociala omständigheter som minskad social samvaro och språkanvändning.
6
Riekkola, Annika. „Den osynliga bibliotekarien? : En studie av meröppna bibliotek och professionen i Norrbotten och Västerbotten våren 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414378.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
More-opened hours is a fast-growing service at public libraries in Sweden. The aim of this thesis is to examine how this new operations impacts the profession. How are the attitudes of the emplyoees affected? What are the consequences for the daily work of librarians? How may more-opened hours transform the future of the profession? These questions will be adressed by examining public libraries and combined public- and school libraries in the north of Sweden. The theoretical point of departure consists of profession theory, in particular Andrew Abbott’s theories and the notion of ”jurisdiction”. The theoretical framework is supplemented by Anders Ørom’s ideal librarian identities. A mixed method of survey and interview is applied. The data from each approach is analyzed separately and subsequently pooled, by means of applied thematic analysis. The result of the study shows that a vast majority of the librarians hold a positive attitude toward more-opened hours. This is found to be closely related to a user-perspective. Overall, librarians’ work is not dramatically changed, but certain routine tasks like book handling and tidying have increased. A new librarian identity, the Attendant (Funktionären), is suggested for maintanance tasks surrounding the more-opened service. Such a developement risks limiting the librarian’s professional jurisdiction and lead to deprofessionalization. However, the more-opened service may also support professionalization by relocating resources and competence from self-service tasks to more visible and qualified work. Additionally, more-opened hours may generate new areas for professional expansion, such as Library on demand and the field of statistics. Lastly, the results tentatively suggest that more-opened hours might play a part in interprofessional competition and a strenghtening of borders to the school. In conclusion, the impacts are complex but they offer much potential. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.
7
Jirek, Therése. „Nära men långt borta : Fallstudie i den mediala diskursen kring sjukdomsfallen i Järvaområdet under coronaepedimin våren 2020“. Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41240.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.
8
Fröberg, Lahti Kajsa. „Svenskundervisning under en pandemi : En studie av sex svensklärares åsikter om distansundervisning under Covid19-pandemin våren 2020“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48975.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under Covid19-pandemin och regeringens rekommendation om distansundervisning i gymnasieskolan behöver svensklärare som vanligtvis undervisar i ett klassrum anpassa sin undervisning på olika sätt. Föreliggande studie har i syfte att undersöka sex svensklärares åsikter om situationen som råder, hur de anpassar sin svenskundervisning samt hur deras förutsättningar och tidigare erfarenheter påverkar distansundervisningen. Data har samlats in i form av muntliga och skriftliga digitala intervjuer. Resultatet visar att delar av svenskundervisningen som fungerar bra i klassrum fungerar mindre bra på distans. Muntliga moment och individanpassning är exempel på delar som fungerar mindre bra. Resultatet visar också att det ställs höga krav på svensklärarnas digitala kompetens under distansundervisningen. Slutligen visar resultatet att det kollegiala lärandet mellan svensklärarna på respektive skola fungerar bra på distans och att det är en viktig förutsättning för att distansundervisningen ska fungera så bra som möjligt.
9
Johannesson, Jenny, und Daniella Jankovic. „Undervisning i grundskolan under coronapandemin : en tillbakablick på skolans arbete under våren 2020 ur ett specialpedagogiskt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39668.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Jankovic, Daniella & Johannesson, Jenny (2020). Undervisning i grundskolan undercoronapandemin - en tillbakablick på skolans arbete under våren 2020 ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Studien förväntas ge kunskap kring hur den, under 2020, rådande pandemin påverkadeundervisningen för elever i behov av stöd. Studien lyfter specialpedagogernas upplevelser somledde till förändrade förutsättningar för inlärning. Utifrån specialpedagogernas erfarenheter kandet leda till bättre förberedelse inför liknande händelser och skolan kan stå bättre rustad införsituationer som kräver omedelbara förändringar och anpassningar.Studiens syfte är att belysa vilka utmaningar specialpedagoger upplevde i svensk grundskolaunder coronapandemin våren 2020. Detta för att bidra med kunskap kring hur de uppkomnautmaningarna hanterades i arbetet med elever i behov av stöd.• Vilka utmaningar uppstod under pandemin som har påverkat arbetet med elever i behovav stöd?• Hur anser specialpedagogerna att detta har påverkat undervisningen?
10
Backman, Hannah. „Coronanyheter : En kvalitativ studie om hur covid-19 framställts i svenska dagstidningar online under våren och sommaren 2020“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43156.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studien är att undersöka hur viruspandemin covid-19 har uppmärksammats och framställts i nyhetsrapporteringen hos två svenska morgontidningar och två kvällstidningar i nyhetsflödet online, mer specifikt på deras webbaserade nyhetssajter. Studien har använt sig av en kvalitativ diskursanalys med fokus på mikro- och makroanalys för att analysera sammanlagt 25 artiklar från de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultatet visar på en överlag jämn rapportering kring covid-19 hos de fyra tidningarna. Vid studiens första nedslag, 11 mars 2020, framgår det att rapporteringen är jämn och bred hos samtliga tidningar, men vid det andra nedslaget 30 juni 2020 har rapporteringen hos morgontidningarna stannat av något. Kvällstidningarna tenderar, trots en större bredd, använda sig av mer metaforer och sensationella rubriker.
11
Isberg, Lukas, und Cecilia Holgersson. „Att undervisa när världen är upp och ned - En studie om gymnasielärare i matematik under coronapendemin våren 2020“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33528.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Våren 2020 spreds ett coronavirus över världen. Pandemin ledde till att Folkhälsomyndigheten i Sverige valde att stänga ned gymnasieskolorna, vilket innebar att undervisningen över en natt övergick från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Med detta som bakgrund undersöktes i denna studie hur gymnasielärare i matematik arbetade under de första veckorna av omställningen, och vad i undervisningen som hade potential att förbättras. Detta gjordes genom intervjuer med fem lärare från några gymnasieskolor i södra Skåne. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i teorin om transaktionell distans. Utifrån teorin togs ett verktyg fram, som gjorde att lärarnas undervisning kunde operationaliseras. Undervisningen följde huvudsakligen samma mönster. Lärarna och eleverna följde samma schema som före omställningen, och hade kontakt via ett videosamtal. Lektionerna inleddes med en uppstart och närvarokontroll. Efter det hade läraren någon form av presentation av nytt material, antingen genom livegenomgång eller ett förinspelat videoklipp. Sedan följde oftast eget arbete för eleverna, där de hade möjlighet att ringa upp läraren för att ställa frågor. I slutet av lektionen hade läraren återigen uppsamling med eleverna, och lektionen avslutades. Operationaliseringen visade att den transaktionella distansen mellan elev och lärare var relativt låg, men att det fanns förbättringsmöjligheter. Lärarna behöver verktyg eller metoder som gör att de kan säkerställa att eleverna arbetar med det de ska. Vissa elever har mycket låg autonomi, det vill säga låg förmåga att ta ansvar för sitt lärande, och lärarna saknar goda metoder för att hjälpa dem. Lärarna behöver också hjälp med strategier för att hantera elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Några förslag på konkreta lösningar är utvecklad programvara som gör det möjligt för eleverna att kommunicera med läraren under genomgångarna. En funktion som gör det enkelt för lärarna att dela in eleverna i grupper hade också minskat den transaktionella distansen, eftersom det hade underlättat grupparbeten och därmed god kommunikation elever emellan. Slutligen hade mindre elevgrupper gjort att lärarna hade haft lättare att handskas med den transaktionella distans som oundvikligen uppstår, men det är inte en faktor som är unik för fjärr- och distansundervisning.
12
Larnesjö, Emil, und Hanna Lundqvist. „Distansstudier, något att inkludera i den framtida undervisningen? : En kvantitativ studie om hur eleverna upplevde distansstudier våren 2020“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6786.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Aim The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health? • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school. Conclusion The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions.Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa? Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen. Resultat Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.
13
Bergström, Linda. „"Det har varit en tråkigare säsong" : Elitidrottares upplevelser av förändring i motivation under våren och sommaren 2020 med Covid-19 pandemin“. Thesis, Högskolan i Gävle, Psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35259.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inom elitidrott beskrivs motivation som något essentiellt för att idrottare ska orka träna och göra det som krävs för att försöka bli bäst i världen. Motivation kan undersökas med hjälp av Self-determination theory där tre grundbehov: autonomi, tillhörighet och kompetens, måste vara uppfyllda för att en inre självbestämmande motivation ska kunna uppnås. Syftet med denna studie var att ta reda på hur elitidrottares motivation förändrades under våren och sommaren 2020 när Covid-19 pandemin satte idrottsvärlden på paus med inställda tävlingar och ett uppskjutet OS. Sju semistrukturerade intervjuer med individuella elitidrottare genomfördes och analyserades med en teoristyrd tematisk analys. Studien kom fram till att elitidrottarna upplevde att deras grundbehov inom motivation påverkades, både positivt och negativt, av Covid-19 pandemin. Studien bidrar till ökad förståelse för elitidrottares behov under pandemin och inom vilka områden de behöver extra stöd.In elite sports, motivation is described as an essential factor an athlete must have to undergo training and to do what is required to become the world’s best. Motivation can be examined using the Self-determination theory, where three basic needs: autonomy, relatedness and competence must be fulfilled to achieve intrinsic self-determined motivation. The purpose of this study was to investigate how motivation of elite athletes changed during the spring and summer 2020 when the Covid-19 pandemic put the sports world on paus with cancelled competitions and the postponement of the Olympics. Seven semi-structured interviews with elite athletes, competing in individual sports, were conducted, and analysed with a theoretical thematic analysis. This study concluded that the basic needs in motivation of elite athletes were experienced to be both positively and negatively impacted by the COVID-19 pandemic. The study contributes to an increased understanding of the needs of elite athletes during the pandemic and in which areas they need extra support.
14
Vilmar, Matilda. „Idrott och hälsa på distans : en kvalitativ studie om lärares upplevelser av distansundervisning i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6555.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte och frågeställningar Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur lärare på gymnasiet har upplevt distansundervisningen i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020. Följande frågeställningar behandlas i studien: 1. Hur beskriver lärarna att deras distansundervisning i idrott och hälsa ser ut? 2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever lärarna med att bedriva distansundervisning i idrott och hälsa? 3. Vilka faktorer påverkar lärarnas distansundervisning i idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex gymnasielärare i idrott och hälsa som bedrivit distansundervisning under våren 2020. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades empiristyrd tematisk analys, samt teoriledd tematisk analys. Den teoriledda tematiska analysen tillämpades med stöd i von Wrights handlingsteori. Resultat Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna bedrivit både teoretisk- och praktisk distansundervisning. Vidare har de intervjuade lärarna upplevt att den nya undervisningssituationen medfört större utmaningar än möjligheter. Där det av resultatet framgår att de största utmaningarna var att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt att interagera med eleverna. Med hjälp av von Wrights handlingsteori visade resultatet att lärarnas distansundervisning påverkats av både inre faktorer; exempelvis vilja att engagera eleverna i fysisk aktivitet, samt av yttre faktorer; exempelvis plötslig omställningen till distansundervisning. Slutsats De centrala slutsatserna för den föreliggande studien är 1) de intervjuade lärarna har upplevt att distansundervisningen under coronapandemin 2020 begränsat deras möjligheter att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt 2) de intervjuade lärarna har upplevt att den nya undervisningssituationen medfört utmaningar när det kommer till att interagera med eleverna. Slutligen finns det utrymme för utveckling av distansundervisningen i idrott och hälsa för att möta de utmaningar den nya undervisningssituationen medför. För att konkretisera dessa utvecklingsområden, samt föreslå åtgärder, behöver fler studier genomföras.Aim The aim of this study was to examine how teachers experienced distance teaching in physical education (PE) during the corona pandemic spring 2020. In order to adress this aim, the following research questions have been investigated: 1. How do the teachers describe what their distance teaching in PE looks like? 2. What challenges and opportunities do the teachers experience with conducting distance teaching in PE? 3. What factors affect the teachers distance teaching in PE? Method The study has a qualitative methodological approach, where semi structured qualitative interviews was used as data collection. The theoretical framework of the study was Georg von Wright´s theory of action. Six PE high school teachers were interviewed. The interviews were conducted in the video conference program Zoom. Gathered data was analysed through empirically guided thematic analysis, and through theory-led thematic analysis. Results The results of the study showed that the interviewees conducted both theoretical and practical distance teaching. Furthermore, the interviewees experienced that the new teaching situation brought greater challenges than opportunities. Where the biggest challenges were to conduct meaningful physical education and to interact with the students. With using von Wright´s theory of action the results showed that the teachers adapted distance teaching was influenced by both internal factors; such as teachers’ willingness to engage students in physical education, and external factors; such as the sudden transition to distance education. Conclusions The following conclusions were drawn from this study: 1) the interviewees experienced that the distance teaching in PE during the corona pandemic spring 2020 limited their opportunities to conduct meaningful physical education, and 2) the interviewees experienced that the new teaching situation led to challenges in interacting with the students. Thus, there is room for development of distance teaching in PE to meet the challenges posed by the new pedagogical situation. Finally, directions for future research into distance teaching in PE is suggested.
15
Ekberg, Elise, und Stina Alfredsson. „I svallvågorna av Black Lives Matter-protesterna : En innehållsanalytisk studie av svensk nyhetsmedias porträttering om Black Lives Matter-rörelsen våren och sommaren 2020“. Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43620.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study’s purpose is, through content analysis, to interpret the portrayal of the human-rights movement Black Lives Matter during the spring and summer of 2020. Further intentions include examining and explaining the portrayals of the Swedish and the American movements. Theories of Framing and Moral-Panic are used for understanding expressions and consequences of portraiture. Using a hermeneutic approach, 53 articles from four of Sweden's leading newspapers were interpreted. Main findings were that Swedish news media tend to portray the movement in Sweden in more opinion-based terms compared to the movement in the USA. The opinions were mainly expressed when reporting on the movement during demonstrations in Sweden while reports of the USA, mainly portrayed the movement in police- violence but balanced terms. Previous research contributed to an increased understanding of the research field and to problematizing the study's results in relation to its theoretical framework. Our conclusion is that Swedish news media tend to portray Black Lives Matter in more polarized terms if current affairs are taking place in a geographical vicinity. The movement in relation to violence is also portrayed differently depending on the country- specific history of the movement. Although patterns could be discerned, the relationship is complex based on the scope of the essay and empirical material.Syftet med denna studie är att genom innehållsanalys tolka svenska nyhetsmediers porträttering av människorättsrörelsen Black Lives Matter under våren och sommaren 2020. Studien undersöker också potentiella skillnader i porträttering av rörelsen i Sverige och rörelsen i USA samt hur porträtteringen kan förklaras. Gestaltningsteori och teorin om moralpanik användes för att skapa förståelse för porträtteringens uttryck och konsekvenser. Med ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades 53 artiklar från fyra av Sveriges ledande nyhetstidningar. Studiens främsta resultat visade att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera rörelsen i Sverige i mer åsiktsbaserade termer i förhållande till rörelsen i USA. Åsikterna tog sig främst i uttryck vid rapportering om rörelsen under demonstrationer i Sverige jämfört med rapporteringen i USA som främst porträtterade rörelsen balanserat och neutralt, men i termer av polisvåld mot svarta afroamerikaner. Tidigare forskning bidrog till ökad förståelse för forskningsfältet och till att granska studiens resultat i förhållande till det teoretiska ramverket. Studiens slutsats är att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera Black Lives Matter i mer polariserade termer om rörelse-aktuella händelser pågår i en geografisk närhet. Rörelsen i förhållande till våldsutövning porträtteras dessutom på olika sätt beroende på vilken historia rörelsen har i respektive land. Trots att mönster kunnat urskiljas är relationen dock komplex baserat på uppsatsens omfång och empiriska material.
16
Hall, Carina. „Att främja innovation i undervisning och utbildning : En studie om lärstödjande förändringsledning i samband med omställningen till fjärr- och distansundervisning inom gymnasiet våren 2020“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40447.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete avslutar Magisterprogrammet i kvalitets- och ledarskapsutveckling vid Mittuniversitet vårterminen 2020. Examensarbetet utgör också en fristående och oberoende studie som är tänkt att komplettera Vinnova-projektet Swedish Edtest som pågår 2020-2022. Projektet syftar till att utforma en vetenskaplig metod för att genomföra och utvärdera digitala lärresurser samt bidra till att utveckla leverantörernas tjänster och produkter. Detta examensarbete fokuserar på ledarskap, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar kopplat till framgångsrikt innovationsarbete. De ledare och personer med ledande och/eller samordnande uppdrag som intervjuats i studien verkar inom någon av de kommunala eller fristående huvudmän som också ingår som partner i projektet.Studien visar att skolan som organisation har visat sig vara långt mer lättrörlig och innovativ än förväntat. Deltagande skolledare har alla vittnat om att startsträckan för att ställa om undervisningen har varit kort och gått över förväntan, vilket talar för att det finns en betydligt större innovationskapacitet hos skolor och huvudmän än vad man tidigare varit medveten om när man leder och organiserar arbetet. Detta kan vara en anledning till att man inte utformat metoder och strukturer för att tillvarata och vidareutveckla den innovation som sker. Vad gäller den innovation som nu sker tycks mervärdet inte främst ligga i att arbeta digitalt utan att det digitala arbetssättet utvecklar undervisningen och sättet att hantera och nå kunskapsmålen. Samtliga intervjuade uppger att omställningen till fjärr- och distansundervisning har ökat innovationskapaciteten i den verksamhet där man leder eller samordnar arbetet. I vilken utsträckning och på vilket sätt varierar. Majoriteten av de intervjuade uppger att de redan nu ser lösningar eller metoder som man bedömer kan stödja elevernas lärande även när man återgår till ordinarie undervisning och verksamhet. Exempel som ges är ökad digital kunskap och mognad bland personalen, ökat kollegialt samarbete och erfarenhetsutbyte, re-design av undervisningen med större fokus på vad som verkligen är viktigt för att eleverna ska nå målen för sin utbildning samt en ökad flexibilitet av när och fjärrundervisning.De intervjuade ledarna främjar innovation och lärande genom ett transformativt och relationsinriktat ledarskap med starkt engagemang i skolans kärnprocess och med fokus på lärande framför teknik vad gäller innovation. De beskriver också i stor majoritet att vårens omställning till fjärr- och distansundervisning skapat ett utpräglat utvecklingsinriktat ledarskap bland såväl dem själva som i deras personalgrupper. Personliga förutsättningar som krävs är mod och tillit, långsiktighet och uthållighet, engagemang och delaktighet. Organisatoriska förutsättningar som krävs är lokalt friutrymme och mandat liksom resurser och tid. Andra återkommande begrepp är ledningens fokus, målsatta utvecklingsområden samt förutsättningar att prioritera och aktivt delta. Majoriteten av de intervjuade uppger att innovationsstödjande arbete dels sker frivilligt genom att skapa förutsättningar för intresserade och framåtlutade lärare och dels obligatoriskt genom organiserade möten,avdelade utifrån olika fokus. Organisationen kring att utvärdera effekt och mervärde är enligt en betydande majoritet av de intervjuade däremot underutvecklad eller saknas helt.This thesis constitutes an independent and independent study that is intended to complement the Vinnova project Swedish Edtest, which runs 2020-2022. The project aims to design a scientific method for implementing and evaluating digital learning resources and to contribute to the development of suppliers' services and products. This degree project focuses on leadership, working methods and organizational conditions linked to successful innovation work. The leaders and persons with leading and/or coordinating assignments interviewed in the study work within one of the municipal or independent principals who are also partners in the project.The study shows that the school as an organization has proven to be far more agile and innovative than expected. Participating school leaders have all testified that the starting distance for reteaching has been short and beyond expectations, which suggests that there is a much greater innovation capacity among schools and principals than was previously known when leading and organizing the work. This may be one reason why methods and structures have not been designed to harden and further develop the innovation that is taking place. As far as the innovation that is taking place now is concerned, the added value does not seem to lie primarily in working digital, but that the digital way of working develops teaching and the way in which knowledge objectives are managed and achieved.All interviewees report that the transition to long-distance and distance learning has increased the innovation capacity of the activities in which the work is managed or coordinated. To what extent and in what way varies. The majority of those interviewed state that they already see solutions or methods that are judged to support learners' learning even when returning to regular teaching and activities. Examples given are increased digital knowledge and maturity among the staff, increased collegial cooperation and exchange of experience, re-design of teaching with a greater focus on what is really important for students to achieve the goals of their education, and greater flexibility of when and remote education.The interviewed leaders promote innovation and learning through transformative and relationship-oriented leadership with strong involvement in the core process of the school and with a focus on learning over technology in terms of innovation. They also describe in a large majority that this spring's transition to remote and distance education has created a marked development-oriented leadership among themselves as well as in their staff groups. Personal conditions required are courage and trust, long-term approach and perseverance, commitment and participation. Organisational conditions required are local free space and mandates as well as resources and time. Other recurring concepts are management's focus, targeted development areas and conditions to prioritize and actively participate.The majority of those interviewed state that innovation support work is done voluntarily, partly by creating conditions for interested and forward-leaning teachers and partly mandatory through organized meetings, divided according to different focus. The organisation around evaluating impact and added value is, according to a significant majority of the interviewees, on the other hand, underdeveloped or missing completely.
2020-06-26
17
Pettersson, Bergman Sara. „Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande under covid-19 : En kvalitativ litteraturstudie om i vilken mån Sveriges covid-19-strategi under våren och sommaren 2020 tagit hänsyn till olika hälsoaspekter“. Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1227.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In March 2020 WHO classified the coronavirus Covid-19 as a pandemic. Sweden took a different approach than most countries and let most parts of society stay open. This has gotten much criticism around the world. The main purpose of this essay is to examine to which degree this strategy took health aspects, such as psychical health, mental health, social health and domestic violence, into consideration. A theory of Sweden’s strategy as an individualistic approach will be applied and set against WHO’s definition of health as ”a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. A qualitative literature review of Sweden’s strategy indicated that different health aspects have been taken into consideration, especially regarding what measures have not been done or measures which have been removed. It’s also been clear that different groups received different amounts of consideration. The most distinct difference was between different age-groups.
18
Haugen, Ulrika, und Susanne Lidzén. „Distansundervisning på mellanstadiet under coronapandemins första våg : Lärares relationella och didaktiska val vid distansundervisning i ämnesspecifik läsförståelse i naturorienterande ämnen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446402.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan.Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.
19
¨Heinås, Helena. „Föräldratidningar somexpertsystem : En diskursanalys av normer runt identitet ochkonsumtion i föräldratidningar våren 2010“. Thesis, Stockholms universitet, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-50330.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp. Resultaten visar att det finns diskurser kopplade till uppsatsens syfte genom atttidningarna blir en form av expertsystem då dessa tillhandahåller både handfasta råd ochrekommendationer till föräldrarna och dessa råd och rekommendationer bygger på information frånexperter. Det finns även finns diskurser kopplade till identitetsskapande och konsumtion och dessaåterkommer i samtliga tidningar. Resultaten kan emellertid diskuteras eftersom att diskursanalyshandlar om hur forskaren tolkat sitt material, men det finns dock ett flertal tydliga mönster somförekommer i tidningarna.
20
Bystricka, Marketa. „Nattaktivitet hos Dvärgflodhästar (Hexaprotondon liberiensis) på Parken Zoo i Eskilstuna våren 2010“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9646.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dvärgflodhästen (Hexaprotondon liberiensis) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt. I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna. Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl. 16.00- 03.00. Ett protokoll fördes vart tionde minut och deras aktivitet antecknades. Dessa resultat sammanställdes i beskrivande text och jämfördes sedan med varandra i diagram. Diagram visade bland annat att Leah använde sin pool mest av alla, Anton var den mest aktiva och nyfikna medan Krakunia knappt rörde sin miljöberikning. Varför finns dessa skillnader? Har deras ålder, kön eller utseende på rummet någon betydelse? Hur skulle man kunna förbättra miljöberikningen i dvärgflodhästarnas rum? Eftersom de är utrotningshotade är det viktigt att man gör några åtgärder och försöker bevara deras naturliga miljö i den mån det är möjligt. Kan man med hjälp av djurparken återinföra dvärgflodhästar i naturen? Enligt en artikel skulle det kunna vara möjligt.
21
Lindqvist, Robin. „Flyktingar i svensk press : En komparativ diskursanalys av svenska mediers skildringar av flyktingströmmarna under 1990- och 2010-talet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49939.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.
22
Griphult, Fredrik. „Viktigaste faktorerna för en anställning i Försvarsmakten : En undersökning av studerande och unga arbetandes attityder våren 2010“. Thesis, Swedish National Defence College, Swedish National Defence College, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-757.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den svenska Försvarsmakten står inför en stor omstrukturering, där de första anställda soldaterna är redo att ta anställning. I övriga Europa har liknande omstruktureringar från värnpliktsarméer till yrkesförsvar lett till problem med rekryteringen och svårigheter att behålla de anställda soldaterna. Det här arbetet genomför en undersökning på tre olika grupper (n=84), gymnasiestudenter, högskole och universitetsstudenter och unga arbetande, för att se vilka faktorer de anser är viktigast för att kunna tänka sig en anställning i Försvarsmakten. Gruppernas attityder till Försvarsmakten och hur de påverkar deras vilja till anställning har även undersökts. För att undersöka detta har en enkät använts. Den teori som har använts i undersökningen är Peter Warrs vitaminmodell, där hans nio arbetsmiljökomponenter utgör kärnan. Resultatet visar att de generellt viktigaste faktorerna för att dessa grupper skulle kunna tänka sig en anställning är lönen och möjlighet till variation, men med en liten skillnad om vilka faktorer som är viktigast. De arbetsmiljöfaktorer som grupperna har angett som viktigast för en eventuell anställning i Försvarsmakten visade sig inte stämma överens med de arbetsmiljöfaktorer grupperna angett som viktigast för att de trivs just nu. Undersökningen visar också att attityden gentemot Försvarsmakten är avgörande för individens vilja till anställning; de som anger sig positiva till Försvarsmakten har även oftare angett att de kan tänka sig en anställning där. Slutsatsen av undersökningen ger att beroende på vilken grupp Försvarsmakten vill rekrytera ifrån, så innebär troligtvis de viktigaste faktorerna för anställning olika saker för de olika grupperna trots att de anger samma faktorer som viktiga.
The Swedish Armed Forces are facing considerable reorganization where, for the first time, a professional army will be employed. Throughout Europe reorganizations like this, from a conscript army to a professional one, have caused problems with recruitment and retention. This essay investigates three different groups: students in high school, students at university, and young workers, to see what factors these groups think are the most important when considering employment in the Swedish Armed Forces. The essay also investigates the attitude among these groups towards the Swedish Armed Forces and how that affects the will to work there. The survey has been done with a questionnaire distributed to these three groups after which the answers were analyzed. The theory used in this essay is one created by Peter Warr, called the vitamin model. Especially interesting in this theory is what Warr refers to as the features of the working environment. The result of this survey shows that the most important factor amongst these groups isthe salary and variety. Between themselves the groups have small differences in the most important factors for employment, but overall the groups are quite similar. The survey also shows that different attitudes towards the Swedish Armed Forces also generate different desires to work there. The conclusion of this survey shows that depending on which groups the Swedish Armed Forceswant to recruit from, the most important factors probably mean different things for the different groups.
23
Egnér, Emma. „En analys av "Identitet- om varumärken, tecken och symboler" : Ett tredelat projekt av Nationalmuseum och Stockholms Handelshögskola våren 2002“. Thesis, Södertörn University College, The School of Culture and Communication, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-449.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this paper was to analyse “Identity- about trademarks, signs and symbols”. The project was a co-operation between the National museum of Art and Stockholm School of Economics in the spring of 2002, which consisted of an exhibition, a book and a series of seminars. The goal was to illustrate how the trademark had developed through history, which role it has in the modern society and how the trademark serves as a creator of identities. The project, mostly the exhibition, was exposed to criticism, which was directed towards the sponsorship deals between The National Museum of Art and five companies.
24
Danielsson, Terese. „”Bokpallar i en stormarknad” eller ”Biblioteket i Babel”- vart är vi på väg? En diskursanalytisk studie av privatiseringsdebatten hösten 2010-våren 2011“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20520.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The subject of this bachelor thesis is the debate regarding privatization of public libraries. The purpose is to investigate howprivatization is portrayed in different articles and by different participants. The articles used are from two of Sweden’s largest national daily papers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and two of Sweden’s largest library magazines: Biblioteksbladet and Tidskriften BiS: Bibliotek i Samhälle. The questions asked are: how is privatization portrayed? Whatdiscourses can be traced in the texts? And: can one foresee a future aiming towards privatization? In order to answer these questions Norman Fairclough’s critical discourse analysis was used as atheoretical and methodological viewpoint.The discourses found were named: The value ground discourse, the market liberal discourse and the pragmatic discourse. It wasfound that these discourses defined privatization in different terms and that the basic differences were due to ideology. The result showed that either one emphasized change and renewal or value ground and tradition. As to the third question regarding a possible future towards privatization, no definite answer could be made. However one can conclude that the tendency due to privatization is dependent on political conditions and that the pre privatization condition in society is strong at the moment.Program: Bibliotekarie