Thematische Bibliographien / Våren 2020

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Våren 2020“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 29. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 17. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Våren 2020" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Våren 2020"

Hansen, Cathrine Marie. „Ti på topp våren 2020“. Stat & Styring 30, Nr. 03 (02.10.2020): 18–19. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2020-03-07.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nihlfors, Elisabet. „Respekt för varandras kunskaper“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 4 (16.12.2020): 112–16. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.11.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Pedagogisk forskning i Sverige ställde frågan, våren 2020, om ett nytt paradigm kring forskning och utbildning/skola är under framväxt. Koppling görs till praktiknära forskning och till växelspelet mellan pedagogik som en rigorös akademisk disciplin (vetenskaplig legitimitet) och möjligheten att samtidigt utgöra en relevant professionsbas (professionell legitimitet). Redaktörerna har gett mig möjlighet att göra en avslutande reflektion. Efter att ha läst samtliga, intressanta och tankeväckande debattartiklar vill jag lyfta fram ett par områden av betydelse i sammanhanget; forskningens betydelse för kunskaps- och verksamhetsutveckling och betydelsen av att professioner aktivt medverkar till sin egen kunskapstillväxt. I texten lutar jag mig emot och tar även spjärn mot de olika artiklarna och hoppas därmed medverka till ett fortsatt samtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kringlebotn Sødal, Helje, und Olav Hovdelien. „Kristne barnehager“. Prismet 71, Nr. 2 (02.06.2020): 107–24. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8001.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikkelen gir ny kunnskap om kristne barnehager som utgjør omkring 4,5 % av norske barnehager. Vi redegjør for lovgrunnlaget og undersøker blant annet ulike livssynsvedtekter og hvordan et utvalg ansatte forstår mandatet sitt, og bidrar til å gjøre verdigrunnlaget og fagområdet etikk, religion og filosofi (ERF) synlig i hverdagen og ved høytidene. En empirisk undersøkelse fra høsten 2019 og våren 2020 utgjør det viktigste empiriske materialet for artikkelen og omfattet 20 ansatte med pedagogisk ansvar i 19 barnehager i Oslo og på Agder. Ti av barnehagene var kristne. I denne artikkelen presenteres resultater fra den delen av undersøkelsen som var rettet inn mot de kristne barnehagene. Vi tegner et komplekst bilde av tradisjons- og verdiformidlingen, samtidig som vi finner mønstre. Formidlingen karakteriseres som plural. Den kristne formidlingen er metodisk sammensatt og utgjør en integrert del av barnehagehverdagen og den samlede virksomheten. Nøkkelord: kristne barnehager, livssynsvedtekt, etikk, religion og filosofi (ERF), tradisjonsformidling, høytidsmarkering

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Letnes, Mari-Ann, Aurora Elisabeth Killerud und Ingrid Guldhaug Kalfoss. „Studenter og underviseres forventning og erfaring med bruk av læringsplattformen Blackboard ved NTNU“. Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 15, Nr. 1 (16.03.2021): 33–50. http://dx.doi.org/10.23865/up.v15.2308.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I 2016 valgte Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) Blackboard (Bb) som deres nye læringsplattform (LMS – Learning Management System). I denne studien har vi undersøkt undervisere og studenters opplevelse med implementeringen av Bb og hvordan NTNU la grunnlaget for en forbedring og utvikling av Bb i den viktige implementeringsprosessen. Hensiktene med studien er å bidra med kunnskap om undervisere og studenters forventninger og erfaringer med implementering av nytt LMS, noe som gir studiens kunnskapsbidrag organisatorisk interesse. Artikkelens forskningsspørsmål er: Hvilke forventninger og erfaringer har studenter og undervisere ved NTNU med Blackboard som læringsplattform i implementeringsfasen? Studien besto av fire fokusgruppeintervjuer og resultatene ble analysert og organisert i tre hoveddimensjoner: LMS som læringsverktøy, LMS som kommunikasjonsverktøy og LMS som produksjonsverktøy. Resultatene indikerer at studentene og lærerne ser Blackboard som verken brukervennlig, fleksibelt eller intuitivt i brukergrensesnittet, og at de anser det som et lagringssted for informasjon. Det kan være at den erfaringen både studenter og undervisere hadde er annerledes i dag, etter at de våren 2020 ble tvunget over i lange perioder med digital undervisning på grunn av koronaviruset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Irgens, Morten, und Christen Krogh. „Våpen som bestemmer selv“. Samtiden 128, Nr. 01 (09.03.2020): 64–75. http://dx.doi.org/10.18261/issn1890-0690-2020-01-09.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Andersson, Christian. „”Arabiska våren 2” – helt inställd eller bara i karantän?“ Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 12 (2020): 95–106. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.12.k1.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dunne, Tim. „Teori som våpen“. Internasjonal Politikk 60, Nr. 03 (20.07.2002): 353–66. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1757-2002-03-04.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jefsen, Mille Poulsen, und Andreas Bøgh Rønberg. „De danske klimafrontposter – bastioner uden våben?“ Økonomi & Politik 94, Nr. 1 (29.04.2021): 140–54. http://dx.doi.org/10.7146/okonomiogpolitik.v94i1.126075.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Som følge af et historisk folketingsvalg, der af mange blev kaldt et “klimavalg” (Kallestrup og Eller, 2019), skruede Udenrigsministeriet i november 2019 op for sine klimaambitioner (Udenrigsministeriet, 2019). Ovenpå lanceringen af to forskellige bæredygtigheds- og klimastrategier blev 20 af Danmarks repræsentationer udnævnt som “klimafrontposter”. Ingen af de to strategier har dog haft nævneværdigt fokus på, hvad rollen som klimafrontpost egentlig indebærer (Udenrigsministeriet, 2019; Regeringen, 2020). I denne artikel undersøger vi, hvordan Udenrigsministeriet har arbejdet med lanceringen og implementeringen af klimafrontposterne. Hovedargumentet i denne artikel er, at som følge af en manglende kommunikation fra hjemmetjenesten til de 20 klimafrontposter er der er opstået en uoverensstemmelse mellem hjemmetjenestens tilsigtede mål og klimafrontposternes forståelse af initiativet. Mens hjemmetjenesten på den ene side har set klimafrontpostinitiativet som et led i en vigtig og grundlæggende kulturforandring i Udenrigsministeriet, har frontposterne på den anden side savnet et højere ambitionsniveau.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jensen, Carsten. „Vil våre barn hate oss?“ Samtiden 119, Nr. 01 (28.03.2010): 110–21. http://dx.doi.org/10.18261/issn1890-0690-2010-01-11.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Christensen, Erik. „Våre moralske overbevisninger, prinsipper og gjerninger“. Norsk filosofisk tidsskrift 45, Nr. 01 (26.04.2010): 23–35. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2901-2010-01-03.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Våren 2020"

Nolin, Evelina. „Essä våren 2020“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7250.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med en gul termos som sällskap får man följa med på en resa genom det svenska landskapet. Essän beskriver observationer och spekulativa tankegångar, vilka fungerar som tankepelare i den konstnärliga praktiken. En stor del av essän består av fotografier på många av de platser och objekt som nämns, samt dokumentation på några konstverk som utgår ifrån dem. Människans perspektiv på sin omgivning skiljer sig anmärkningsvärt från det perspektiv hon sedan organiserar sin omgivning efter. Få människor är kapabla att varken gå i en spikrak linje eller rita en spikrakt streck. Trots det är våra omgivningar och det platser vi har ordnat åt oss ofta geometriska. Och desto högre hastighet människan ska röra sig i desto rakare blir vägen. Essän hänvisar till hjulet som den stora anledningen till att den raka linjen ofta prioriteras. Termosen hamnar på platser där den raka linjen är enkel att peka ut, platser på vilka dess existens är mindre tydlig och platser där den raka linjen och hjulet aldrig skulle fylla en funktion. Essän ger förklaringar till varför de platser som den gula termosen hamnar på under resan ser ut som de gör, både vad gäller geologiska förklaringar och människans påverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Söderlund, Svetlana, und Margareta Öllsjö. „Sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning våren 2020“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55183.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning. Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans.
The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Langwagen, Olivia. „Arbeta hemma : En kvalitativ undersökning av ett förändrat arbetsliv våren 2020“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173131.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Work from home: A qualitative study of an altered working life in early 2020, takes the global spread of coronavirus and its impact on Sweden in early 2020, as its starting point. Restrictions limiting crowds, the closing of workplaces and universities are some among the many ways in which people and societal institutions are facing the pandemic. The purpose of this essay is to examine the participating individuals’ experiences of an altered working life, in regards of them working from home, using technology in order to do so. Research questions asked are: How do the participants experience working from home? In what ways have their everyday practices and routines changed? Based on the climate crisis being part of my research area of concern, an extending question is: What can be learnt from the experiences that are made during this time? The essay is based on questionnaires responded to by eight people, whereof six participated in in qualitative interviews. Analyses show how participants negotiate ideas of home and work as the two categories become integrated in one and the same place. Drawing on theory that emphasizes the agency of materiality and its entanglement with social practices, sociomaterial aspects of working from home are discussed. The participants partake in learning processes where they acquire knowledge that is useful when working from home. Basic digital skills become practical necessities when coping with technical difficulties during virtual meetings. Besides affecting individuals’ everyday experiences, to work remotely seems to have implications at an organizational level as well. Social and material relations are highlighted as constitutive of organizations and effected by the distancing of employees and workplaces. The concluding discussion reconnects to the initial attempt at bringing together individuals’ experiences of working from home with the need of transformation towards sustainable ways of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lidström, Emelie. „Inkluderande samhällsundervisning pådistans? : Sex samhällslärares uppfattning om den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85510.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Göranzon, Kristina. „Inte bara klassrummet–det handlar om allting : Sprintelevers upplevelser av språkutveckling under distansundervisningen våren 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432295.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur sju språkintroduktionselever (sprintelever) upplevde att språkutvecklingen påverkades vid distansundervisningen våren 2020, då de gick gymnasiets språkintroduktionsprogram årskurs tre. De har under hösten samma år intervjuats i tre fokusgrupper om hur färdigheterna läsa, skriva, lyssna och tala påverkades av det annorlunda arbetssättet. Vid en djupintervju har deras lärare i svenska som andraspråk berättat om sina upplevelser av hur arbetssätten förändrades och vilka lärdomar det gav. Av resultatet framkommer att den digitala tekniken främst blev en hinder för interaktionen men att nya arbetsmetoder hade både positiva och negativa effekter. Vid jämförelser av elevernas bakgrundsinformation om skolerfarenhet, språk och boende indikerar resultatet att deras upplevelser av möjlighet till språkutveckling skiljer sig åt, särskilt beroende på tidigare skolerfarenheter. Elevernas motivation för att arbeta påverkades av sociala omständigheter som minskad social samvaro och språkanvändning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Riekkola, Annika. „Den osynliga bibliotekarien? : En studie av meröppna bibliotek och professionen i Norrbotten och Västerbotten våren 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414378.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

More-opened hours is a fast-growing service at public libraries in Sweden. The aim of this thesis is to examine how this new operations impacts the profession. How are the attitudes of the emplyoees affected? What are the consequences for the daily work of librarians? How may more-opened hours transform the future of the profession? These questions will be adressed by examining public libraries and combined public- and school libraries in the north of Sweden. The theoretical point of departure consists of profession theory, in particular Andrew Abbott’s theories and the notion of ”jurisdiction”. The theoretical framework is supplemented by Anders Ørom’s ideal librarian identities. A mixed method of survey and interview is applied. The data from each approach is analyzed separately and subsequently pooled, by means of applied thematic analysis. The result of the study shows that a vast majority of the librarians hold a positive attitude toward more-opened hours. This is found to be closely related to a user-perspective. Overall, librarians’ work is not dramatically changed, but certain routine tasks like book handling and tidying have increased. A new librarian identity, the Attendant (Funktionären), is suggested for maintanance tasks surrounding the more-opened service. Such a developement risks limiting the librarian’s professional jurisdiction and lead to deprofessionalization. However, the more-opened service may also support professionalization by relocating resources and competence from self-service tasks to more visible and qualified work. Additionally, more-opened hours may generate new areas for professional expansion, such as Library on demand and the field of statistics. Lastly, the results tentatively suggest that more-opened hours might play a part in interprofessional competition and a strenghtening of borders to the school. In conclusion, the impacts are complex but they offer much potential. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jirek, Therése. „Nära men långt borta : Fallstudie i den mediala diskursen kring sjukdomsfallen i Järvaområdet under coronaepedimin våren 2020“. Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41240.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Fröberg, Lahti Kajsa. „Svenskundervisning under en pandemi : En studie av sex svensklärares åsikter om distansundervisning under Covid19-pandemin våren 2020“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48975.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under Covid19-pandemin och regeringens rekommendation om distansundervisning i gymnasieskolan behöver svensklärare som vanligtvis undervisar i ett klassrum anpassa sin undervisning på olika sätt. Föreliggande studie har i syfte att undersöka sex svensklärares åsikter om situationen som råder, hur de anpassar sin svenskundervisning samt hur deras förutsättningar och tidigare erfarenheter påverkar distansundervisningen. Data har samlats in i form av muntliga och skriftliga digitala intervjuer. Resultatet visar att delar av svenskundervisningen som fungerar bra i klassrum fungerar mindre bra på distans. Muntliga moment och individanpassning är exempel på delar som fungerar mindre bra. Resultatet visar också att det ställs höga krav på svensklärarnas digitala kompetens under distansundervisningen. Slutligen visar resultatet att det kollegiala lärandet mellan svensklärarna på respektive skola fungerar bra på distans och att det är en viktig förutsättning för att distansundervisningen ska fungera så bra som möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Johannesson, Jenny, und Daniella Jankovic. „Undervisning i grundskolan under coronapandemin : en tillbakablick på skolans arbete under våren 2020 ur ett specialpedagogiskt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39668.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jankovic, Daniella & Johannesson, Jenny (2020). Undervisning i grundskolan undercoronapandemin - en tillbakablick på skolans arbete under våren 2020 ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Studien förväntas ge kunskap kring hur den, under 2020, rådande pandemin påverkadeundervisningen för elever i behov av stöd. Studien lyfter specialpedagogernas upplevelser somledde till förändrade förutsättningar för inlärning. Utifrån specialpedagogernas erfarenheter kandet leda till bättre förberedelse inför liknande händelser och skolan kan stå bättre rustad införsituationer som kräver omedelbara förändringar och anpassningar.Studiens syfte är att belysa vilka utmaningar specialpedagoger upplevde i svensk grundskolaunder coronapandemin våren 2020. Detta för att bidra med kunskap kring hur de uppkomnautmaningarna hanterades i arbetet med elever i behov av stöd.• Vilka utmaningar uppstod under pandemin som har påverkat arbetet med elever i behovav stöd?• Hur anser specialpedagogerna att detta har påverkat undervisningen?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Backman, Hannah. „Coronanyheter : En kvalitativ studie om hur covid-19 framställts i svenska dagstidningar online under våren och sommaren 2020“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43156.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studien är att undersöka hur viruspandemin covid-19 har uppmärksammats och framställts i nyhetsrapporteringen hos två svenska morgontidningar och två kvällstidningar i nyhetsflödet online, mer specifikt på deras webbaserade nyhetssajter. Studien har använt sig av en kvalitativ diskursanalys med fokus på mikro- och makroanalys för att analysera sammanlagt 25 artiklar från de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultatet visar på en överlag jämn rapportering kring covid-19 hos de fyra tidningarna. Vid studiens första nedslag, 11 mars 2020, framgår det att rapporteringen är jämn och bred hos samtliga tidningar, men vid det andra nedslaget 30 juni 2020 har rapporteringen hos morgontidningarna stannat av något. Kvällstidningarna tenderar, trots en större bredd, använda sig av mer metaforer och sensationella rubriker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Våren 2020"

Sjöström, Bengt. Den galna vården: Svensk psykiatri, 1960-2000. Lund: Bokbox förlag, 2000.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bjerga, Kjell Inge. Enhet som våpen: Øverstkommanderende i Nord-Norge 1948-2002. Bergen: Eide forlag, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Markussen, Eifred. Bortvalg og kompetanse: Gjennomføring, bortvalg og kompetanseoppnåelse i videregående opplæring blant 9749 ungdommer som gikk ut av grunnskolen på Østlandet våren 2002 : hovedfunn, konklusjoner og implikasjoner fem år etter. Oslo: NIFU STEP, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Den arabiska våren: Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika. Lund, Sweden: Historiska media, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Occupy: Three Inquiries in Disobedience. University of Chicago Press, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Occupy: Three Inquiries in Disobedience. University of Chicago Press, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Eifred, Markussen, und NIFU STEP (Institute), Hrsg. Forskjell på folk, hva gjør skolen?: Valg, bortvalg og kompetanseoppnåelse i videregående opplæring blant 9749 ungdommer som gikk ut av grunnskolen på Østlandet våren 2002 : hovedfunn, konklusjoner og implikasjoner tre og et halvt år etter. Oslo: NIFU STEP, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Forskjell på folk, hva gjør skolen?: Valg, bortvalg og kompetanseoppnåelse i videregående opplæring blant 9749 ungdommer som gikk ut av grunnskolen på Østlandet våren 2002 : hovedfunn, konklusjoner og implikasjoner tre og et halvt år etter. Oslo: NIFU STEP, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Buchteile zum Thema "Våren 2020"

Goth, Ursula, Svitlana Holovchuk, Linnéa K. Jermstad und Gunnvi Sæle Jokstad. „Nærhet, eller distanse? Lærerstudenters erfaringer med Zoomundervisning under Covid-19“. In Fra barnehage til voksenliv, 193–212. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/made9277.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Våren 2020 vil for mange bli husket som meget utfordrende. Smittevernrestriksjoner i forbindelse med Covid-19 ble innført i hele Norge. Det førte til at høgskolene og universitetene måtte begrense antall mulig tilstedeværende i klasserommet til 20 studenter. Zoom ble derfor innført som digital interaksjonsplattform. Fra mars til feriestart i juli 2020 ble fysisk oppmøte i undervisning unngått. Overgang fra stedsbasert til rent internettbaserte undervisningsplattformer førte til store endringer for både studenter og lærere. Denne studien belyser lærerutdanningsstudenters opplevelse og refleksjoner etter innføringen av Zoom. Studien ser videre på læringsutbytte og endring av motivasjon. Data som ble inkludert i studien baserer seg på en digital spørreundersøkelse ved oppstarten av 5. semester i grunnskolelærerutdanningen av 50 studenter. Etter intervjuene gjennomførte vi et strukturert litteratursøk. Deretter ble studentenes svar tolket, kategorisert og analysert. Våre resultater viste at motivasjonen hos studenter endret seg over tid ved at den sosiale interaksjonen ble sterkt redusert. Data viste også at studentene opplevde redusert læringsutbytte og frustrasjon. Studien konkluderer med at studentene opplever redusert motivasjon ved rene internettbaserte undervisningsformer (Zoom), en reduksjon i motivasjonen som hadde innvirkning på egenopplevd helse og livsmestring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jones, Lise Øen, und Elisabeth Hesjedal. „Lærerens rolle og elevens medvirkning i den spesialpedagogiske tiltakskjede“. In Fra barnehage til voksenliv, 121–39. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/sbxk7066.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikkelen undersøker lærerens rolle i den spesialpedagogiske tiltakskjeden og videre hvordan elevens medvirkning kan inkluderes i denne prosessen. Tiltakskjeden består av seks faser hvor lærerens rolle er særlig viktig i første, femte og sjette fase. Med utgangspunkt i Lindensjö & Lundgrens (2000) begreper formulering- og realiseringsarenaen, vil vi gjennom et litteratursøk undersøke hva sentrale dokumenter og forskning sier om lærerens rolle og ansvar i den spesialpedagogiske tiltakskjede. Formuleringsarenaen handler om intensjoner og føringer i eksempelvis offentlige styringsdokumenter, mens realiseringsarenaen viser til hvordan disse intensjonene blir iverksatt. I diskusjonsdelen brukes en modell inspirert av Lindensjö og Lundgren (2000) som en analytisk linse for å diskutere artikkelens problemstilling sammen med resultater fra litteratursøket. Våre funn viser at lærernes rolle og ansvar, og elevens medvirkning i liten grad er løftet frem i tiltakskjeden. Resultatet viser at fokus i utvalgte dokumenter og forskingslitteratur har vært/er mer rettet mot saksgang og prosedyrer enn mot lærers rolle, ansvar og barns medvirkning i denne prosessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Våren 2020"

Hellström, Lisa, und Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hellström, Lisa, und Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!