Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Vårdadministratörer“

Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt vården i Västerbottens läns landsting nyttjar den kompetens som vårdadministratörer besitter efter att ha blivit examinerad från det Vårdadministrativa programmet vid Umeå universitet. Den syftade även till att studera hur vårdadministratörer bedömer förändringsmöjligheter som kan tänkas finnas för deras yrkesgrupp idag. Studien baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med till antalet åtta anställda inom Västerbottens läns landsting som alla gått det vårdadministrativa programmet på Umeå universitet. Undersökningen resulterade i en sammanställning av arbetsuppgifter som förkom i varierad frekvens i informanternas arbete, samt tre innehavda befattningar där läkarsekreterare är den klart vanligast förekommande bland informanterna. Studien visade också att den studerade yrkesgruppen bedömde personliga egenskaper snarare än utbildning som avgörande i att utveckla och förändra yrkesgruppens förutsättningar, arbetsuppgifter och titulatur. Det framkom också att det är svårt att utveckla vården i sig och att maximera användandet av intern kompetens då tidpress, brist på personal och hög arbetsbelastning försvårar nya kreativa lösningar och idéer från medarbetarna.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer. Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver. Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer. Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör.

General Data Protection Regulation (GDPR) infördes 2018 i syfte att skapa en likvärdig och enhetlig nivå för skyddet av personuppgifter. GDPR ersatte personuppgiftslagen (PUL). Lagen behövde implementeras på alla arbetsplatser och offentliga organisationer som behandlade personuppgifter. Implementering är genomförandet av till exempel politiska beslut så som lagar och reformer. Syftet var att undersöka vårdadministratörers upplevelse av implementeringen av GDPR. Metoden som användes var en enkätundersökning som genomfördes online. Mejl skickades till verksamhetschefer som fick besluta om vårdadministratörerna hade möjlighet att genomföra undersökningen. Nio respondenter besvarade enkäten. Resultat från fördjupningsarbetet visade att vårdadministratörer upplevde att de hade begränsat med information och stöd från arbetsgivaren vid implementeringen av GDPR. Arbetsbördan hade till stor del inte ändrats, men av vissa upplevdes den tyngre kring införandet av GDPR. Stor del av vårdadministratörer hade dålig kunskap om GDPR vid implementeringen. Hälften av vårdadministratörer visste inte riktigt vad ett dataskyddsombud var och hälften visste inte var de skulle vända sig om behovet av ett sådant fanns. Inga slutsatser kan dras utifrån resultatet av fördjupningsarbetet då urvalet var begränsat.

Hierarkier inom vården är ett abstrakt begrepp som kan studeras ur flera olika vinklar. Det kan ses som en nödvändighet för en fungerande vård där olika yrkesgrupper är över- och underordnade varandra men det kan också ses som ett hinder för en jämlik och välfungerande arbetsmiljö. Eftersom hierarkier kan studeras på så olika sätt så är den ena studien inte den andra lik vilket har sina svårigheter, därför har fokusområdet i denna uppsats varit att studera de olika metoder som använts inom olika typer av studier. För att kunna studera vilken roll vårdadministratören har i den hierarkiska rangordningen krävs nytt material och olika metoder bidrar med olika material. Vårdadministratörerna är en yrkesgrupp som är outforskad, speciellt i relation till hierarkin. Metoden i denna studie har varit att genom en kvalitativ metod välja ut ett antal olika typer av studier och litteratur för att sedan jämföra och studera vilken typ av resultat användningen av olika metoder har gett. Beroende på vilken typ av studie kring hierarki man väljer att göra så ger olika metoder olika information, exempelvis om forskaren vill komma åt djupare, personligare kunskap är intervjuer och observationer bra metoder. Enkäter ger ett större resultat men endast enkla svar och ingen personlig kontakt med undersökningsgruppen. En studie med kombinerade metoder tros få den mest breda kunskapen men mycket material att hantera.