Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Utforskande i fri lek.
Dissertationen zum Thema „Utforskande i fri lek“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Utforskande i fri lek" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Gerhardt, Victoria, und Emeli Nilsson. „Det rätta sättet att vara flicka respektive pojke : En observationsstudie rörande barns fria lek i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373686.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Bergdahl, Gustafsson Anna. „Vad gör förskolebarn i sin utomhusmiljö? : En studie om barns subjektskapande i förskolans uterum“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3757.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.
3
Åkerberg, Ellinor. „Yngre barns utforskande av bygg-och konstruktionsmaterial i förskolan : En studie om barns interaktion med bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84041.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology educationSyftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.
4
Fröroth, Karin. „Vad utforskar barnen i den fria leken utomhus? : Ett naturvetenskapligt perspektiv“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12802.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.
5
Andersson, Sara. „Matematik i förskolan. : Yngre barns meningsskapande i den fria leken, inomhus“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46964.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att synliggöra matematiken i den fria leken inom de matematiska aktiviteterna mätning, lokalisering och konstruktion. Studien skedde inomhus i förskolan på två yngreavdelningar, 1-3 år. En kvalitativ forskningsmetod valdes, och genomfördes med hjälp av ostrukturerade observationer. I resultatet kan man se prov på att yngre barn använder sig både av ett utforskande tillvägagångssätt och även av problemlösning inom de matematiska aktiviteterna som studien avsåg.The purpose of this study is to examine the mathematical activities, measurement, localization, and construction during free play. The study was performed inside a preschool, in two toddler groups, 1-3 years old. A qualitative research study was chosen and performed with the help of unstructured observations. The study shows that toddlers use both an exploring approach as well as a problem-solving approach within the mathematical activities that the study intended.
6
Gustavsson, Charlotta, und Eva Winge. „Fri lek i förskolan : samband mellan fri lek och undervisning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24073.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning Lek har alltid haft och har fortfarande en central plats i förskolans verksamhet. I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, har även begreppet undervisning fått en central plats i verksamheten. Pedagoger i förskolan står inför utmaningen att integrera begreppet undervisningen på ett sätt som är anpassat till förskolans verksamhet. Pedagogens förhållningssätt till sambandet mellan fri lek och undervisning kan påverka barns möjlighet till lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka om pedagoger ser ett samband mellan fri lek och undervisning. Vidare har vi undersökt om pedagoger tar tillvara den fria leken som undervisning- och lärandesituationer samt vilket förhållningssätt pedagoger har till fri lek. Metod I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och verktyg för insamlande av data. Resultat Resultatet visar på att pedagoger ser att det i den fria leken kan ske lärsituationer. Pedagogerna menar att barn genom den fria leken i första hand ges möjlighet att utveckla ett socialt lärande. Resultatet visar att pedagoger ser sig tillgängliga för barnens lek genom att tillföra material eller som stöd och hjälp vid konflikthantering. Det framkommer även en rädsla från pedagogerna i att störa eller förstöra barns lek genom att närvara i den.
7
Nordengren, Jonas. „Fri lek är viktigt! : barns perspektiv på fri lek på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29988.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The overall purpose of this study was to investigate the child's perspective on the free play in the youth recreation center. The closer intention of the study has been to investigate what children themselves express as meaningful aspects of free play in the youth recreation center and what various opportunities children highlight when it comes to identity formation and social training in the free play. To answer the purpose three focus groups discussions were conducted with children of mixed ages from grade one to three. The results of the study were analyzed from a symbolic interactionist perspective. Meaningful aspects of free play that the children were describing is that the free play is fun, it's good because then they decide for themselves, they can be with their "friends" and it's good that they get moving. A social skill they get to practice on is to negotiate with each other about what game they are playing, the hearing takes place primarily through various voting methods. The children also develop empathy in free play and create and maintain social relationships. Furthermore, the study shows that choice of game is an important part of the children's identity process. Finally, an important conclusion of the study is that free play is as important as other guided activities in the youth recreation center.
8
Arnell, Sara, und Maria Lundbäck. „Fri lek på fritids : - Fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28336.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet.Godkännandedatum: 2015-01-02
9
Dahl, Magnus, und Roland Englesson. „Fri lek i fritidshemmet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.
10
Nilsson, Inger, und Jessica Olsson. „Fri lek i årskurs tre - Lek på rasterna“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28530.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast. Klassen bestod först av 22 barn, 8 pojkar och 14 flickor och utökades med en pojke under perioden studien gjordes. Vårt syfte är att analysera om barn leker i årskurs tre och hur ser leken i så fall ut? Om skapande arbete och lek ska vara väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo 94), kan det vara en fördel om man är medveten om hur leken ser ut. Vi har även undersökt om barnen har haft inflytande på de lösa lekredskap som finns att tillgå. Våra frågeställningar var följande: Hur ser leken ut på rasterna när leken är på barnens egna initiativ och leken inte är påverkad av vuxna? Vilka lösa lekredskap finns tillgängliga för barnen att tillgå på rasterna? Vem har bestämt att just dessa lösa lekredskap finns att tillgå? Den forskning och litteratur anknuten till fri lek vi funnit är främst inriktad mot förskolan. En orsak till detta kan vara att lek ses som ett naturligt inslag i förskolan, för att senare ses som mindre viktigt i skolan. Anders Nelson och Krister Svensson (2005) skriver att yngre barn i förskolan och de tidigare åren i grundskolan ser leken som en aktivitet om de själva tagit initiativ till den. Däremot om en vuxen startat leken ser barnen det som ett arbete (2005, s.84). Det vi har sett är att det finns mycket fri lek bland barn som går i årskurs tre. Leken var inte styrd av någon vuxen utan var helt på barnens egna villkor. Vi har sett barnen leka parvis, i större grupper men även barn som gick ensamma eller var tillsammans med någon vuxen. Vi fick också se hur barnen satte upp regler för leken och hur de reglerna förändrades under lekens gång.
11
Crnovrsanin, Sibela, und Miranda Capri. „Fritidspedagogernas syn på fri lek“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34769.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse. Det fritidspedagogerna inte var överens om var att det inte bör erbjudas lika mycket digitala verktyg på fritidshemmet då de anser att barnen får sitta vid datorer och Ipads hemma.
12
Svensson, Amanda, und Caroline Yndell. „Fri lek ur ett genusperspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34670.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractSvensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektivMalmö: Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken?Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken?Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt?Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på. Undersökningen har baserats på observationer och intervjuer som gjorts i två olika förskoleverksamheter. Därefter har vi analyserat, diskuterat och reflekterat kring resultaten. Personalen som intervjuats tog punkt vid att den fria leken och genusarbete är en viktig del av deras vardag med barnen. Och observationerna visade på olika konstruktioner hos barnen i den fria leken, ibland utifrån bestämda könsroller men vi såg också andra typer av lekar. Slutresultatet visade på att mycket av barnens val av lek berodde på hur de blev bemötta av pedagoger och hur tillåtande verksamheten var.
13
Henrysson, Emma, und Sofie Karlsson. „Fri lek i förskolan? : En kvalitativ studie om förskollärares respektive barns uppfattningar om begreppet fri lek“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60301.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Free play in preschool? A qualitative study of preschool teachers and children's understanding of the concept of free play. I förskolans verksamhet kan man komma att möta begreppen fri och styrd lek. Den fria leken kan dock skapa förvirring hos många. Vad är den fria leken fri från? Kan den överhuvudtaget vara fri? Det här arbetet syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet fri lek samt klargöra begreppets relation till sin definition. Vidare syftar undersökningen till att synliggöra förskollärares uppfattningar av sin egen roll och betydelse i barns fria lek. Slutligen syftar undersökningen till att synliggöra barns uppfattning om den fria leken. Forskningsfrågor: Hur uppfattar förskollärare innebörden av begreppet fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll och betydelse i relation till barns fria lek? Hur uppfattar barn förskolans fria lek? I undersökningen har det använts kvalitativa intervjuer, med tio förskollärare och tio barn i 5års åldern. Intervjuerna har ljudinspelats så att de efteråt kunde transkiberas. Dessa svar blev sedan kartlagda, kategoriserade och analyserade så att kunskap kunde uppnås. Studiens resultat innefattar förskollärares olika uppfattningar kring fri lek. Några förskollärare påstår att det inte finns något som kan kallas fri lek. De menar att barns lek styrs av olika faktorer. Samtidigt påstår andra förskollärare att fri lek finns och att den kräver medvetna pedagoger som följer det barnen väljer. Resultatet påvisar även likheter och skillnader från ovanstående uppfattningar gentemot barns uppfattningar kring den fria leken i förskolan.
14
Andersson, Martina, und Malin Nilsson. „Förskolebarns spontana musicerande under fri lek“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4119.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen handlar om hur förskolebarn använder sig av spontansången i den fria leken. Undersökningen grundar sig på observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att få en inblick i förskolebarns spontansång för att bättre kunna ta tillvara på deras intresse i den planerade verksamheten. För att få reda på om det finns något samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansång har det observerats en planerad sångsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn använder sig av spontansången på flera olika sätt, de sjunger både kända sånger och hittar även på egna sånger av olika slag. Denna sången visar sig i olika lekformer både inomhus och utomhus, bland annat i regellekar, rollekar och fordonslekar. Undersökningen visar att vissa barn använder spontasången mer aktivt än andra.
15
Granlund, Theres. „Fri lek i förskolan : Barnens plattform“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71299.
Der volle Inhalt der Quelle
16
Schmidt, Vita. „Genusskapande under fri lek i grundskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-363116.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The study seeks an in-depth understanding of how gender is being constructed in elementary school. More specifically, the essay aims at investigating the creation of gender during free play at the breaks in primary school. On the basis of this purpose, the essay sets the following questions: How is gender created during free play? How are boundaries between male and female / boy and girl established? What scopes are there for violations and breach of the gender contract? The questions are answered based on socio-cultural perspectives and gender theory. A central aspect emphasized by Hirdman is the gender contract. This theory assumes that social contexts are gender coded and governed by invisible “gender contracts” that govern how men and women should think and behave. The study is based on observations throughout the schoolyard made for a total of five days. The focus is on children in one class, from grade 1 to 3. The results confirm that children's play is gender coded and governed by norms for how men and women should behave. Boundaries between male and female / boy and girl are established both through the choice of games, and through how the children act in the different games. An interesting detail here is the way in which teachers at school changed the conditions for children's play by scheduling football games so girls and boys can play separately on certain days of the week. As regards the issue of infringements, the survey has shown that there is both an overrun of the gender contract through "interspersed gender interactions" and an enhancement of the gender contract by children themselves marking when others exceed limits and norms.
17
Wickman, Elin, und Milstam Jennie Gyllin. „Fri lek - ett uttryck "inom branschen"?“ Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29639.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek – ett uttryck ”inom branschen”? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. Lärarutbildningen, Malmö HögskolaSyftet med studien är att analysera samt försöka förstå och reda ut fyra pedagogers syn på den fria leken i förskolan. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Vilken syn har fyra pedagoger på den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader på pedagogers syn på fri lek?Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer. Analysens fokus ligger på likheter och skillnader, samt hur fri lek förstås som möjliggörande respektive utmanande, till exempel i form av hinder. Resultatet som har framkommit är att pedagogerna har en förhållandevis lik syn på den fria leken. Den fria leken ska utgå från barnens egna intressen och behov och de ses som initiativtagare. Det har även framkommit att fri lek ses som ett svårtolkat begrepp.En central poäng som har framkommit i studien är att fri lek och lek egentligen inte är olika saker. Det som gör skillnad är yttre omständigheter som till exempel tid, rum och planering samt pedagogers syn på vad lek ska vara, och om de ska medverka och i så fall hur.
18
Ghoneim, Rabaa. „Barns fria lek i förskolan - En kvalitativ studie om barns materiella förutsättningar för fri lek och pedagogernas förståelse av fri lek“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34181.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om barns fria lek i förskoleverksamheten inomhus, samt vilka materiella förutsättningar det finns för barns fria lek inomhus. Studiens frågeställningar är: Vad är pedagogernas uppfattning om barns fria lek inomhus? Vilka är barnens materiella förutsättningar för fri lek inomhus?Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och ett barndomssociologiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp som jag har utgått ifrån är ”mediering” och ”närmaste utvecklingszonen” inom det sociokulturella perspektivet, och ”barns perspektiv” och ”barnperspektiv” inom barndomssociologiskt perspektiv. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där tre pedagoger med olika utbildningar har intervjuats och 19 barn har observerats. Pedagogernas intervjusvar visar att pedagogerna uppfattar fri lek på samma sätt. De anser att fri lek är när barnen själva får bestämma lekens innehåll, men trots det hade leken en del begränsningar hos samtliga pedagoger, som innebär att den fria leken inte är lika fri som pedagogerna beskrev. Genom en jämförelse mellan olika rum på avdelningen har det visat sig att barnens förutsättningar för fri lek är där pedagogerna bäst skapade materiella förutsättningar.
19
Zevallos, vargas Rosa. „Lek i förskolan : En studie av fri och styrd lek“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23575.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of my study is to examine how four teachers reflect on free play and controlled play in preschool. What are their reflects concerning free play, controlled play and children’s development and education. The main focus of this research is the experiences of the teachers and I compare their perspectives against each other regarding free and controlled play. To be able to realize this study, I propose the following questions: What kind of vision does the teacher have concerning free play and controlled play? According to the teacher, how does playing affect the children? Which development areas are affected by participating in the play? This is a qualitative study, based on interviews with four teachers from two different preschools. My theoretical approach to this is Vygotskij theories which are used to analyze the collected data. The result obtained is according to two teachers. They thought that the result of controlled play was positive. Meanwhile, two other teachers meant that the combination of free and controlled play should be used as a complement to children’s development and learning. The four teachers have different experience regarding what they think is good for the Childers development and education.
20
Fransson, Emelina, und Helena Pettersson. „Fri lek, en prioritering eller en komplettering? : Pedagogers uppfattningar om vilket utrymme barn får till fri lek“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42512.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fri lek kan ses som ett svårdefinierat begrepp som inte nödvändigtvis har en självklar plats i förskolans verksamhet. Fri lek uppfattas ofta som fri från krav, ansvar och styrning, men det finns ingen norm eller ett specifikt förhållningssätt för pedagogerna att anpassa sig till. Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till barns fria lek och hur de ger plats och utrymme till den. Vi har genom en enkätundersökning försökt skapa en förståelse för hur pedagoger uttrycker sin påverkan på barns fria lek och hur de uppfattar att den ska få plats i verksamheten. Enkäterna har vi analyserat genom en fenomenologisk metod där vi försökt få fram essensen av vårt insamlade material. Resultatet synliggör att pedagogernas syn och förhållningssätt till den fria leken är central eftersom det är pedagogerna som planerar både verksamhetens miljö, tid, material och regler. Studien visar att pedagogernas medvetenhet kring makt och styrning är avgörande för utrymmet den fria leken ges och för vilket handlingsutrymme barn erbjuds i förskolans verksamhet.Betyg i Ladok 210606.
21
Ohlsson, Marianne. „Barnens fria lek“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16391.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis is based on research and observations of children on a preschool when playing in the free-play. What do the children choose to play with, when they get to choose for themselves? And how do they play? Do boys and girls together or do they divide themselves up? How important is the free-playing for the development of the child? Genus is also an important element which is interesting to observe and to see different patterns in. The abidance’s have been made while the children have been playing, and from discrete observations notes have been taken. I have been working with material, and literature from distinguished researchers within the subject. In general they point to that the free-play is a very important part of a child's growth. Also that it is exhaustive developing for them. My conclusion is that free-play is as stated a very important part of the development. I have also come to the implication of that boys and girls have no problem playing together in more gender-neutral plays. But when it comes to different kinds of role playing the children prefers to divide themselves up according to gender.Leken är en stor del av barnens uppväxt leken förekommer långa stunder varje dag i barns liv. Det är en naturlig och mycket bra början på det sociala livet, som kommer följa oss livet ut. Att leka för ett barn är lika viktigt som att få kommunicera med nära och kära, och ha sociala kontakter. Att få leka i den fria leken verkar de flesta barn tycka mycket om. Mitt intresse för den fria leken uppstod när jag hade min VFU- praktik som är verksamhetsförlagd utbildning. I slutet av dagen kom en pappa för att hämtade sitt barn och frågade, vad har du gjort i dag?” Lekt!” sa pojken. ”Har ni bara lekt idag?”, frågade pappan. Fria leken är ett intressant ämne och hur man ser leken ur ett genusperspektiv. Jag har även studerat mönster som finns i leken i samband med könsuppdelning. Hur pojkar och flickor delar upp sig eller om barnen leker tillsammans i vissa lekar. Observationer av barnens fria lek har ägt rum på en förskola där jag har försökt undersöka hur fria leken ser ut. Vad väljer barnen att leka med när de själva får bestämma. Jag har börjat fundera på hur viktig den fria leken egentligen är för barnen och vad de har för idéer gällande lekar. Den fria leken innehåller många viktiga aspekter och dess påverkan på barn har skapat funderingar och väckt tankar som här kommer att utvecklas. Leken utgör en stor del av barnens tid under många år och en viktig del i deras utveckling. En av anledningarna till att jag valt att jobba med detta är för att det verkar mycket intressant eftersom barn leker i fria leken under så många år när de är små. Leken finns representerad varje dag så gott som hos alla barn. Jag tror jag att det kommer vara mycket fördelaktigt att ha kännedom om detta i yrket som pedagog.
22
Tedblad, Ann-Sofie. „Barns samspel i fri lek : Hur barn får tillträde till lek“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-230618.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Leken är ett självklart moment i förskolan, det är en nödvändighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgå krävs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta reda på hur barn i tre till femårsåldern samspelar i den fria leken och hur de får tillträde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av observationer på en förskola. Barnen och pedagogerna på förskolan kände jag sedan innan då jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning där vid ett tidigare tillfälle. Genom mina observationer kunde jag se att barn ägnar en stor del av sin dag på förskolan åt att etablera kontakt med sina kamrater. Det är ett relationsarbete som pågår hela dagarna för dem och det går åt mycket uppmärksamhet, kraft och energi för att uppnå goda gemenskaper med andra barn och för att bli delaktig i lek och andra gemensamma aktiviteter.När jag studerade dem under deras fria lek såg jag att de samspelade med varandra på olika sätt beroende på vem eller vilka de lekte med. Utifrån litteratur jag tagit del av kan jag även konstatera att barn lär sig att förstå sin omvärld när de utforskar och prövar tillsammans.För att få tillträde till lek behöver barn ibland använda sig av olika strategier. Strategierna fungerar som redskap för dem. Det kan till exempel innebära att tillföra något nytt till leken eller att verbalt fråga om tillträde. Den amerikanske forskaren William Corsaro har genom många års studerande av barns fria lek funnit olika tillträdesstrategier de använder sig av då de söker tillträde till en pågående fri lek. Dessa strategier var min utgångspunkt då jag analyserade mitt empiriska material. Mina resultat visade att de flesta av barnen använde sig av någon tillträdesstrategi för att få tillträde till lek. En del barn prövade sig fram genom att byta strategi om någon strategi inte gav positivt resultat. Jag kunde även se att något barn använde sig av samma strategi gång på gång trots negativa resultat.
23
Subäck, Therese. „Fri lek på förskolegården-ur ett genusperspektiv“. Thesis, University of Gävle, University of Gävle, University of Gävle, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6715.
Der volle Inhalt der Quelle
24
Anderstam, Suvi, Sonja Bergman und Larsson Helene Reidefors. „Fri lek pågår - var god stör ej!“ Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7642.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar. Resultatet har visat på stora skillnader i pedagogernas uppfattningar men det finns även likheter i synsätt och värderingar. Vi ser en medvetenhet av den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling hos intervjupersonerna. Resultatet visar också att pedagogerna anser tidsutrymmet för fri lek som tillfredsställande samt att pedagogstyrda aktiviteter på förskolan har samma värde som den fria leken. Vi analyserar resultatet utifrån olika perspektiv som har framkommit ur intervjupersonernas uppfattningar. I diskussionsdelen utgår vi ifrån våra frågeställningar där vi även kopplar in teori och tidigare forskning.
25
Hassoun, Janeta, und Sandra Ivanova. „Fri lek i förskolan - villkor och förutsättningar“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34872.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SammanfattningArbetets titelFri lek i förskolan – villkor och förutsättningarArbetets artExamensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande.Sidantal56FörfattareJaneta Hassoun och Sandra IvanovaHandledareLena Rubinstein ReichExaminatorAnna-Karin SvenssonTidpunkt2011-11-02SyfteSyftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. FrågeställningHuvudfråga;På vems villkor och förutsättningar är leken fri?Delfrågor;Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken?MetodVi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman. Vi har även genomfört sju kvalitativa intervjuer med de pedagoger som varit med under observationstillfällena. Under intervjuerna har en av oss intervjuat medan den andra antecknat och spelat in samtalen med mobiltelefon. Resultat och slutsatsEn tabellsammanställning av våra strukturerade observationer utfördes. Vi kategoriserade de ostrukturerade observationerna och de kvalitativa intervjuerna. Pedagogerna ser fri lek vara då barnen bestämmer. De anser även att de vuxnas delaktighet i barnens lek är betydande. En av pedagogerna anser att det är bra att styra den fria leken lite. En annan pedagog tycker att den fria leken har med barnens fantasi att göra. För den fria leken ser fyra av pedagogerna inga hinder. Två uppfattar tiden vara ett hinder. Medan en annan ser verksamheten som ett hinder. Barnens villkor och förutsättningar i den fria leken tydliggjordes under observationerna bland annat genom vem som bestämmer lekreglerna och vem som följer de.NyckelordFri lek, Förskola, Förutsättningar, Hinder, Pedagoger, Villkor.
26
Hyytiäinen, Nathalie, und Janina Lindberg. „Förskolepersonals inställning påverkar barns språkutveckling i fri lek : En studie om hur förskolepersonal utvecklar barns språk genom fri lek“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54751.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek på förskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och studien beaktar teoretiska begrepp som är relevanta för studiens analys. Studien utgår från en triangulerad metod, då svaren från enkätundersökningen analyseras utifrån en kvantitativ- och kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar hur studiens förskolepersonal menar att närvarande förskolepersonal i fri lek är betydelsefullt för att stötta barns språkutveckling. Det framkommer även i resultatet att förskolepersonalen betraktar en utformad lärmiljö och tecken som stöd som viktiga verktyg i främjandet av barns språk i fri lek. Slutsatsen synliggör att närvarande förskolepersonal kan bidra med nya begrepp och öka barns ordförråd och därmed utvecklas barns språk. Slutsatsen speglar även svårigheten där brist av tid gör att förskolepersonal inte kan delta i barns fria lek, vilket försvårar stöttningen av barns språkutveckling i fri lek.
27
Edmark, Elina, und Anna Maria Lund. „Nu är det fri lek! : Men hur fri är egentligen den fria leken?“ Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37353.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte var att undersöka den fysiska miljöns förutsättningar för den fria lekens betydelse i förskolan. Det är en kvalitativ studie med inspiration från fenomenografin där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare i sex olika förskolor på fyra olika orter intervjuades, alla hade en viss arbetslivserfarenhet inom förskolan. Resultatet visar att pedagogerna organiserar miljön så att den ska erbjuda många sorters lekar samt att de regelbundet ändrar miljön. Huruvida barnen har fri tillgång till material och rum styrs av den fysiska miljön samt organisering av tiden. Pedagogerna i studien anser att det bör finnas en mångfald av material där barnen kan välja efter eget intresse, men samtidigt uppger pedagogerna att allt material inte alltid är tillgängligt för barnen. Studien visar också att barnen gärna leker både i närheten av vuxna i förskolans centrum och i rum som barnen själva har skapat där pedagoger inte kan styra och ha kontroll. Samtliga pedagoger i studien uppfattar den fria leken som lek initierad av barnen själva vilket är i enlighet med vad tidigare forskning i bakgrunden säger. Lekar som ses som mindre lämpliga, såsom springlekar och krigslekar regleras av pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogers planering av den fysiska miljön har stor betydelse för barns fria lek och att miljön kan utgöra både möjligheter och begränsningar samt påverka vad barnen leker. Det går även att utläsa att den fria leken inte alltid är så fri som den kan verka.Godkännande datum: 2019-06-07
28
Larsson, Alexander. „Utveckling och lärande genom fri lek i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29183.
Der volle Inhalt der Quelle
29
Lönn, Ida, und Erica Persson. „Fri lek : - En viktig del i förskolans verksamhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28322.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien har varit att undersöka den fria lekens roll i förskolans verksamhet och därmed skapa en insyn i hur den fria leken ser ut samt vilken roll pedagogerna har när det gäller den fria leken. Denna studie är etnografiskt inspirerad och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt icke-deltagande observationer har tillämpats. I analysen av resultatet framkom kategorierna: miljöns möjligheter och hinder i den fria leken, barns inflytande i den fria leken, tid till fri lek, tillfälle till lärande och utveckling i fri lek, behov av stöd i fri lek samt behov av att leka ostört vid fri lek. Studien visar att fri lek är en viktig del i förskolans verksamhet, framförallt när det gäller barns utvecklingsprocess. Miljöns utformning är också en viktig del i förskolans verksamhet liksom pedagogernas roll och ansvar under fri lek.Godkännandedatum: 2016-06-05
30
Eriksson, Emelie, und Emma Hedström. „- Hopp och lek : Förskollärares och barnskötares förhållningssätt till barns fria lek“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54558.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskollärare och barnskötare ställs inför olika val i förskolan i förhållande till den fria leken. Det är en anledning till att det kan bli problematiskt om förskollärare och barnskötare inte vet hur de ska förhålla sig till den fria leken, eftersom leken är en central del i utbildningen. Syftet med studien har varit att undersöka förskollärare och barnskötares förhållningssätt till barnens fria lek, vilket har gjorts med hjälp av en webbenkät. Vi har analyserat resultatet utifrån det didaktiska perspektivet och tre utgångspunkter som läroplanen kan tolkas utifrån den existentialistiska, systematiska och deliberativa utgångspunkten. Resultatet visar bland annat att den existentialistiska utgångspunkten uttrycks främst samt att det finns didaktisk medvetenhet hos förskollärarna och till viss del hos barnskötarna. Slutsatsen av studien är att alla utgångspunkter behövs för att uppnå det som styrdokumenten ger uttryck för samt att det inte finns endast ett sätt att förhålla sig till den fria leken.
31
Tillström, Petter, und Emelie Johnsson. „Fri lek på förskolan - en verksamhet fri från könsnormer? : En studie om förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54460.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Genom denna studie synliggörs förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek, för att nå en ökad förståelse för hur kön och könsnormer konstruerasi förskolans fria lek. Sex förskollärare har intervjuats och analysen utfördes genomanvändandet av teorier om essentialism, socialkonstruktivism och socialisering. Resultaten i studien visar att förskollärare uppfattade att deras närvaro är avgörande förom barn förstärker eller motverkar klassiska könsnormer och stereotyper i den frialeken. Det visade sig också att fri lek främst äger rum då det är resursbrist påförskolorna vilket skapar strukturella hinder som i sin tur bidrar till förstärkande avkönsmönster. I slutändan får detta följden att barn förhåller sig till dominantakönsnormer i den fria leken.
32
Nygren-Bonnier, Emelie, und Kim J. Björnberg. „Barns begränsade lek“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35273.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to look at the children's free play and the free plays limits. What are the educaters intentions with free play, and what kind of activities do the children choose during free play?To answer these questions, we have been using a qualitative study and been interviewing educators about the free play and observing the children in their free play. These interviews and observations were done at a small preschool in southern Sweden. We have looked at the children's environment and the limits that exist. The interviews and observations has been analyzed and transcribed by us with help from two theories. We have used Michael Foucault and his theory about power and Daniel Sterns theory about the sense of self. The study ends with a result section about how the children's free play is affected by the limits created by the adults because of different causes.
33
Jonsson, Ebba, und Emma Engstrand. „Barns möjlighet till fri lek : En studie om pojkars och flickors val av lek“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69207.
Der volle Inhalt der Quelle
34
Björkvall, Maria, und Jenny Dahlström. „"Blandfärs 30/70. Dvs. 30% styrd lek och 70% fri lek." : En studie om förskolepersonalens uppfattningar om fri och styrd lek samt lekens betydelse i ett utvecklingspedagogiskt perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18087.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande
35
Lindell, Anna. „Fri lek i förskolan : barns valmöjligheter i förskolans inomhusmiljö“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7864.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig. Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola. I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad. Tillgängligheten till lekmaterial styrs av förskollärarnas farhågor om att de yngre barnen ska stöka till och kvar blir ett traditionellt lekmaterial som barnen redan är bekanta med. Möjligheten att välja rum för sin lek påverkas av om barnen är beroende av närhet till en vuxen, eller söker sig bort från vuxnas övervakning för att leka ifred.
36
Rapinoja, Larisa. „Interaktion mellan de yngsta förskolebarnen : Fri lek på förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36962.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of the study is to describe how toddlers at pre-school interact with each other during the free play. The following research-questions have been chosen: In which ways are made visible when toddlers interact with each other during the free play? Which repeated patterns are there in toddler’s interaction with each other? The method that was used was observation. Implementing of observations happened during five days on a pre-school. Observations show that the interaction makes visible in various ways when it comes to toddlers, for example through observing, laughing and using the verbal communication. Repeated patterns that are shown are for example eye contact and smile occurs when toddlers interact with each other
37
Greko, Nathalie, und Jemal Michaella Demdal. „Förskollärares perspektiv kring sambandet mellan fri lek och lärande“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27205.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna forskningsstudie är att studera några förskollärares uppfattningar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Det syftet kommer vi att besvara med hjälp av följande frågeställningar: Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek?, Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? och Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?. I studien har vi utgått utifrån barnperspektiv och det sociokulturella perspektivet. De teoretiska begreppen som vi har använt oss av är interaktion och trygghet. Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra förskollärare med olika års arbetslivserfarenhet. Studien visar att förskollärarna tolkar sambandet mellan fri lek och lärande olika, men att samtliga var ense om att det är viktigt att stötta barn i deras lek för att de ska känna sig trygga och få förutsättningar för att leka.
38
Fetah, Hana, und Josefine Ottosson. „En jämförelse mellan två förskolors syn på fri lek“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28586.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen belyser två förskolors syn på fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek på förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del där vi jämför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har två olika pedagogiska inriktningar, varav en är Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. Frågor vi har tagit hjälp av i vårt examensarbete är: Hur ser pedagogerna på den fria leken i de båda förskolorna samt på vilket sätt deltar pedagogerna i barnens lekar?För att söka svar på frågorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer. Detta för att skapa en helhetsbild där både intervju och observation kompletterar varandra. Deltagarna i vårt arbete består av fyra stycken pedagoger varav två är förskollärare, en är fritidspedagog och en är barnskötare. Vi gjorde observationer på en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år.De viktigaste resultaten i vår studie är att skillnaderna mellan de två förskolorna inte var så stora, utan samtliga pedagoger var överens om att leken var viktig för barnen som kunskapskälla och social arena. Pedagogernas deltagande i barnens lekar skilde sig en del åt. På Safiren hade förskolan ett förhållningssätt att stödja barnen i bakgrunden och att inte gå in och dominera barnens lekar, vilket observationerna också visade. Nyckelord: fantasi, fri lek, förskollärare, miljö, pedagoger.
39
Andersson, Christian, und Linus Svensson. „"Det är klart man tittar med fritidspedagogögon, men det är ju ändå deras lek." : En kvalitativ studie av fritidspedagogers förhållningssätt till lek“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8998.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek.
40
Legefors, Linnea. „Öppna Gränser : En förskola för utforskande anpassad efter olika typer av lek“. Thesis, KTH, Arkitektur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188175.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det finns ett samspel mellan barns lärande och den fysiska miljön. Jag tror därför att det är viktigt att skapa lekfulla miljöer, där barn inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande. Rum som barnen själva får ta i anspråk. Barn leker också på olika sätt. Dels finns det lekar som kräver större rum för rörelse och interaktion. Här är det viktigt med plats för friare lekar och höjden i taket kan vara högre. Rummen kan öppnas upp mot det fria, utomhus och ljuset kan vara mer direkt utan att störa i leken. En transparent fasad som ligger utanpå byggnaden ger upphov till skuggor inne i rummet och skapar spännande ljusspel i de öppna rummen som ska stimulera barnen och inspirera till lek och utforskande. Samtidigt som rummet öppnar upp sig utåt mot det fria så skapar fasaden en transparent hinna mellan barnens lek och det som pågår utanför. Det finns också de lekar som kräver mer koncentration för individuellt lärande och utveckling, rum där barnen kan leka ostört med minsta möjliga avbrott i leken. Här behöver rummen vara mindre och lägre i tak med ljuddämpande material för att sänka ljudvolymen, dessa rum bör istället sluta sig och få in ljus från en innergård som inte kan störa. Innergården skapar möjligheter för barnen att komma ut till gården och inhämta material såsom löv på hösten, snö på vintern och när det regnar kan vatten insamlas för vattenlekar. Genom atriumet får barnen möjlighet till ett kreativt skapade och att följa de olika årstiderna .There is an interaction between children's learning and the physical environment. Therefore I believe that it´s important to create playful environments where children are inspired to different types of activities and actions to exploration and discovery. Rooms that the children themselves can engage. There are also different kinds of plays. Partly, there are plays that require more room for movement and interaction. Here it´s important with space for clear plays and the height of the ceiling may be higher. The rooms can be opened up to the outside space and the natural light can be more directly without interfering with the play. A transparent façade located on the outside of the building creates shadows in the room and are meant to stimulate and inspire the children to play and exploration. While the room opens up towards the outdoors, the facade creates a transparent membrane between the children's play and what´s going on outside. There are also games that require more concentration for individual learning and development, a place where children can play undisturbed with minimal interruption of the game. Here, the rooms needs to be smaller with lower ceilings and material that lower the volume. These rooms should instead conclude and bring in light from a courtyard that can not interfere. The courtyard provides opportunities for children to come out to the yard and collect materials such as leaves in the fall, snow in the winter and when it rains, water can be collected for water games. The atrium gives children the opportunity to creatively creation and to follow the different seasons.
41
Lennartsson, Hanna, und Marie Svensson. „Pedagoger i tiden-Pedagogers tankar om fri lek och tidsanvändning“. Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4847.
Der volle Inhalt der Quelle
42
Isaksson, Jennie. „En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetna förhållningssätt till fri lek“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84206.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.
43
Nordgren, Hanna, und Josefin Nordgren. „Fri lek eller planerade aktiviteter? : Pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11496.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Genom tiderna har utevistelsen haft stor betydelse för förskolan och ses som en självklarhet i verksamheten. Vi pratar idag om att människan behöver komma tillbaka till naturen då vi har märkt att människor vistas mindre i naturen idag. Förskolan får då en betydelsefull roll att ge barnen tillgång till naturen och alla dess möjligheter. Vi har därför valt att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse och vilken roll pedagogerna tar i utevistelsen. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse på förskolan och vilken roll pedagogerna tar när de är ute med barnen. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Vi valde att ha två olika fokusgruppsintervjuer för att få ett rikare material och få syn på flera sätt att se på utevistelsen. Resultat: I vår studie kom vi fram till att pedagogerna anser att det är betydelsefullt med fri lek i utevistelsen, att inte allt blir styrt. På båda förskolorna diskuterade pedagogerna om utevistelsens möjligheter för barns lärande när det exempelvis gäller motorik, delaktighet och upptäckarglädje. Pedagogerna värdesatte högt att skapa aktiviteter och lärtillfällen av spontana händelser. Vidare anser pedagogerna på båda förskolorna att de har en betydelsefull roll i utevistelsen. De ska fungera som medupptäckare och vara närvarande pedagoger.
44
Eriksson, Åse, und Dalina Gashi. „Ska vi leka? : Barns och pedagogers uppfattningar om fri lek“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27075.
Der volle Inhalt der Quelle
45
Andgren, Emelie, und Jonathan Rask. „Ska vuxna vara med? : En studie om pedagogens roll i barnens utomhuslek“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116948.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Forskning visar att pedagoger historiskt sett underskattat hur mycket de kan bidra till barns utveckling genom att delta i deras lek. Syftet med den här studien var att se vilka roller en pedagog kan ta utomhus. Vi frågade oss vilka roller pedagoger tar, och tycker att de ska ta, vid den fria utomhusleken. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få fram svar. Resultatet visade att pedagogerna gick in i leken för att stötta barn som behövde det samtidigt som de, av rädsla för att förstöra leken, var tveksamma till att delta när den fungerade bra. Huruvida pedagogerna gick in för att stötta utveckling i stort skilde sig mellan olika pedagoger. Studiens slutsatser är att pedagoger kan gå in i barnens lek med goda resultat, bara de gör det på barnens villkor så att leken inte förstörs.
46
Rosén, Anette, und Sandra Fors. „Barns lek i förskolan : En studie i hur barn utnyttjar miljö och artefakter i fri lek“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216824.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vår studie riktar in sig på hur barn i förskolan i fri lek använder sig av olika kulturella redskap i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgå från en sociokulturell syn på barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lärande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut några centrala begrepp varav två av begreppen blev våra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi gjorde observationer vilka vi också videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestående av två avdelningar med barn i blandade åldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i två veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgångar för att få fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta använder sig av sina tidigare erfarenheter på ett annat sätt än vid utomhuslek där fantasi och kreativitet visade sig tydligare. Inomhus imiterar barnen oftare ett vuxet eller iaf äldre beteende vilket de tagit del av framförallt i hemmet eller hemma hos kompisar. Deras främsta kulturella redskap här blir språket samt hur de använder olika artefakter för att mediera de vuxna förebildernas beteende och handlingar. Dessutom märkte vi att behovet av materiella artefakter som medieringsverktyg inomhus var större än utomhus där enkla saker som mössor, en spade eller de egna galonbyxorna mycket väl kunde utgöra de mest användbara redskapen genom vilka de medierade sina erfarenheter. Utomhus präglades leken mer av en nyskapande upptäckarglädje när de försökte lista ut bästa sättet att åka pulka utan pulka eller få ner en mössa som fastnat i trädet. Detta kan visa på att miljöerbjudandet spelar större roll när det gäller utomhuslek än vid inomhuslek där användandet av artefakter i princip kan ske i vilken miljö som helst vad vi kunde se.
47
Hagström, Linda, und Rebecca Olsson. „Förskollärares syn på barns fria lek“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35876.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter. En slutsats vi kan dra är att samtliga fyra förskollärare är överens om att barnen utvecklas i den fria leken. I sina svar om vad den fria leken betyder för barnet och dess utveckling kan man se en viss skillnad i deras medvetenhet om vad som är fri lek och vad som påverkar den. Forskningen vi läst om barns lek menar att det är en fördel för pedagoger att medverka i leken, vilket även några av våra intervjuade förskollärare menade. Nästa alla förskollärarna är gärna med och leker, de ser även till att barnen kan återuppta sin lek efter en aktivitet. De är alla väldigt måna om barnens lek men svarar olika på när man kan avbryta den.
48
Dackell, Katarina, und Susann Eriksson. „Fri lek i förskoleklass : en undersökning om förskollärarnas förhållningssätt till den fria leken“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7963.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis". Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken. Genom leken får barnet möta andras perspektiv och i och med detta utvecklar de en förståelse för andra barns olikheter. I denna undersökning har syftet varit att undersöka förskollärarnas förhållningssätt till sexåringarnas fria lek i förskoleklass. Får den fria leken lika mycket utrymme idag som när sexåringarna gick på daghem? Den metod som använts för att få fram resultatet utgick från en kvalitativ undersökning där intervjuer med fem pedagoger genomfördes. Informanterna har även redogjort för deras förhållningssätt gentemot den fria leken idag och hur de förhöll sig till den fria leken innan sexåringarna kom in i skolans lokaler. Studien grundar sig på Knutsdotter Olofssons teorier om lek. Den viktigaste synen Knutsdotter Olofsson har är att leken ses som frivillig, spontan och lustfylld. Det finns inga begränsningar vad barn kan lära sig genom lek, i leken bearbetar barnen vad de är med om i verkligheten och får då genom leken insikt om de känslor som de kommer i kontakt med vid olika vardagliga händelser. Genom att leka rollekar får barnen en ökad social kompetens. Resultatet visar att alla informanter var eniga om att sexåringarna har, sedan inträdet i skolans lokaler 1993, fått mindre utrymme för den fria leken samt att verksamheten innehåller flera lärarledda aktiviteter.
49
Moe, Frelin Michaela, und Jenny Pihlström. „“Fri åh fri” - Om den fria leken i förskolan : En fenomenografisk studie om pedagogers uppfattning av fri lek i förskolan och deras roll i sammanhanget“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40156.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet fri lek i förskolan och hur den egna rollen uppfattas i dessa sammanhang. Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 11 pedagoger från olika förskolor i mellersta Sverige som har olika lång yrkeserfarenhet. I studien används en fenomenografisk ansats där pedagogernas varierande uppfattningar av fenomenet fri lek i förskolan analyseras. Det kan finnas flera uppfattningar av vad fri lek i förskolan innebär och detta kan således påverka hur pedagogerna väljer sin roll i sammanhanget. Resultatet visar att det finns skillnader men även likheter i hur pedagogerna uppfattar fenomenet fri lek i förskolan. Det mönster vi sett är att fri lek uppfattas som en aktivitet där barnen får välja själva, men samtliga informanter uppfattade dock den fria leken som styrd på grund av olika faktorer. Pedagogerna uppfattar sin roll som ett stöd i den fria leken som till exempel att utveckla barnens sociala kompetens och utmana leken. En slutsats som dras är att genom att vara medveten om de olika uppfattningarna av fenomenet kan en förståelse för pedagogernas olika val klargöras. Vår studie kan bidra med ökad förståelse för den fria lekens komplexitet och hur idéer om fenomenet kan uppfattas olika.2020-06-08
50
Petersson, Jenny, und Svensson Johanna Allevang. „Förskollärares syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24473.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder. Genom leken utvecklas även barns sociala förmåga och samarbete med andra. Leken ger även barn livserfarenhet vilket hjälper dem att förbereda sig inför framtiden och samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare i förskolan har på lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur deras inställning och delaktighet kan påverka barns lek. För att besvara syftet har en kvalitativ studie utförts, där intervjuer har genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt vår undersökning anser förskollärarna att leken är det naturligaste sättet för barn att utvecklas på när det gäller motoriskt, emotionellt, socialt samt för att utveckla sin personliga identitet. Förskollärare anser att de indirekt alltid är delaktiga i barns lek på något sätt, det här sker genom att de organiserar verksamheten, dess inredning och tillför de material som finns tillgängliga för barnen på förskolan.