Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Utforskande i fri lek“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Utforskande i fri lek" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Utforskande i fri lek"
1
Nilsson, Monica, Robert Lecusay und Karin Alnervik. „Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, Nr. 1 (01.01.2018): 9–32. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i1.1090.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Björk-Willén, Polly. „Socialt samspel i förskolan: datorspelande, språkanvändning och tambursamtal“. Venue 8, Nr. 2 (20.09.2018). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1878.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det är fri lek i förskolan. Otto och Lisa sitter framför datorn och spelar. Datorspelet de använder handlar om gubben Pettsons katt Findus som leker skeppsbrott, vilket innebär att spelaren ska föra Findus genom en hinderbana som går ut på att inte nudda golvet i Pettsons sal. Det är Otto som håller i musen och Lisa sitter engagerat bredvid och deltar genom att kommentera spelet. Samtidigt som barnen spelar så diskuterar de även andra saker.
3
Odenbring, Ylva. „Barn av vår tid“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 35, Nr. 4 (17.06.2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v35i4.3684.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Idag spenderar barn i Västvärlden allt mer av sin tid i olika utbildningsinstitutioner och i organiseradefritidsaktiviteter. Hur barn själva upplever sin vardag vet vi idag inte särskilt mycket om. Det är medbakgrund av detta som föreliggande artikel närmare studerar hur svenska och amerikanska barn beskriver och erfar sin vardag och sitt vardagsliv. Studiens resultat visar att barnens berättelser, oberoende av land, ramas in utifrån diskurser kring en allt mer reglerad vardag. De amerikanska barnenuttrycker en önskan om fler möjligheter till mer fri lek, medan de svenska barnen uttrycker en önskanom mindre stress i sin vardag.
Dissertationen zum Thema "Utforskande i fri lek"
1
Gerhardt, Victoria, und Emeli Nilsson. „Det rätta sättet att vara flicka respektive pojke : En observationsstudie rörande barns fria lek i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373686.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Bergdahl, Gustafsson Anna. „Vad gör förskolebarn i sin utomhusmiljö? : En studie om barns subjektskapande i förskolans uterum“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3757.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.
3
Åkerberg, Ellinor. „Yngre barns utforskande av bygg-och konstruktionsmaterial i förskolan : En studie om barns interaktion med bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84041.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology educationSyftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.
4
Fröroth, Karin. „Vad utforskar barnen i den fria leken utomhus? : Ett naturvetenskapligt perspektiv“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12802.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.
5
Andersson, Sara. „Matematik i förskolan. : Yngre barns meningsskapande i den fria leken, inomhus“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46964.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att synliggöra matematiken i den fria leken inom de matematiska aktiviteterna mätning, lokalisering och konstruktion. Studien skedde inomhus i förskolan på två yngreavdelningar, 1-3 år. En kvalitativ forskningsmetod valdes, och genomfördes med hjälp av ostrukturerade observationer. I resultatet kan man se prov på att yngre barn använder sig både av ett utforskande tillvägagångssätt och även av problemlösning inom de matematiska aktiviteterna som studien avsåg.The purpose of this study is to examine the mathematical activities, measurement, localization, and construction during free play. The study was performed inside a preschool, in two toddler groups, 1-3 years old. A qualitative research study was chosen and performed with the help of unstructured observations. The study shows that toddlers use both an exploring approach as well as a problem-solving approach within the mathematical activities that the study intended.
6
Gustavsson, Charlotta, und Eva Winge. „Fri lek i förskolan : samband mellan fri lek och undervisning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24073.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning Lek har alltid haft och har fortfarande en central plats i förskolans verksamhet. I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, har även begreppet undervisning fått en central plats i verksamheten. Pedagoger i förskolan står inför utmaningen att integrera begreppet undervisningen på ett sätt som är anpassat till förskolans verksamhet. Pedagogens förhållningssätt till sambandet mellan fri lek och undervisning kan påverka barns möjlighet till lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka om pedagoger ser ett samband mellan fri lek och undervisning. Vidare har vi undersökt om pedagoger tar tillvara den fria leken som undervisning- och lärandesituationer samt vilket förhållningssätt pedagoger har till fri lek. Metod I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och verktyg för insamlande av data. Resultat Resultatet visar på att pedagoger ser att det i den fria leken kan ske lärsituationer. Pedagogerna menar att barn genom den fria leken i första hand ges möjlighet att utveckla ett socialt lärande. Resultatet visar att pedagoger ser sig tillgängliga för barnens lek genom att tillföra material eller som stöd och hjälp vid konflikthantering. Det framkommer även en rädsla från pedagogerna i att störa eller förstöra barns lek genom att närvara i den.
7
Nordengren, Jonas. „Fri lek är viktigt! : barns perspektiv på fri lek på fritidshemmet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29988.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The overall purpose of this study was to investigate the child's perspective on the free play in the youth recreation center. The closer intention of the study has been to investigate what children themselves express as meaningful aspects of free play in the youth recreation center and what various opportunities children highlight when it comes to identity formation and social training in the free play. To answer the purpose three focus groups discussions were conducted with children of mixed ages from grade one to three. The results of the study were analyzed from a symbolic interactionist perspective. Meaningful aspects of free play that the children were describing is that the free play is fun, it's good because then they decide for themselves, they can be with their "friends" and it's good that they get moving. A social skill they get to practice on is to negotiate with each other about what game they are playing, the hearing takes place primarily through various voting methods. The children also develop empathy in free play and create and maintain social relationships. Furthermore, the study shows that choice of game is an important part of the children's identity process. Finally, an important conclusion of the study is that free play is as important as other guided activities in the youth recreation center.
8
Arnell, Sara, und Maria Lundbäck. „Fri lek på fritids : - Fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28336.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet.Godkännandedatum: 2015-01-02
9
Dahl, Magnus, und Roland Englesson. „Fri lek i fritidshemmet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.
10
Nilsson, Inger, und Jessica Olsson. „Fri lek i årskurs tre - Lek på rasterna“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28530.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast. Klassen bestod först av 22 barn, 8 pojkar och 14 flickor och utökades med en pojke under perioden studien gjordes. Vårt syfte är att analysera om barn leker i årskurs tre och hur ser leken i så fall ut? Om skapande arbete och lek ska vara väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo 94), kan det vara en fördel om man är medveten om hur leken ser ut. Vi har även undersökt om barnen har haft inflytande på de lösa lekredskap som finns att tillgå. Våra frågeställningar var följande: Hur ser leken ut på rasterna när leken är på barnens egna initiativ och leken inte är påverkad av vuxna? Vilka lösa lekredskap finns tillgängliga för barnen att tillgå på rasterna? Vem har bestämt att just dessa lösa lekredskap finns att tillgå? Den forskning och litteratur anknuten till fri lek vi funnit är främst inriktad mot förskolan. En orsak till detta kan vara att lek ses som ett naturligt inslag i förskolan, för att senare ses som mindre viktigt i skolan. Anders Nelson och Krister Svensson (2005) skriver att yngre barn i förskolan och de tidigare åren i grundskolan ser leken som en aktivitet om de själva tagit initiativ till den. Däremot om en vuxen startat leken ser barnen det som ett arbete (2005, s.84). Det vi har sett är att det finns mycket fri lek bland barn som går i årskurs tre. Leken var inte styrd av någon vuxen utan var helt på barnens egna villkor. Vi har sett barnen leka parvis, i större grupper men även barn som gick ensamma eller var tillsammans med någon vuxen. Vi fick också se hur barnen satte upp regler för leken och hur de reglerna förändrades under lekens gång.