Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Upplevt inflytande“

Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler. Dessa teman utgjorde tillsammans en essens: Den sociala skolan. Det som framkommer genom intervjuerna har sedan diskuterats och kopplats till tidigare forskning samt de valda teorierna, socialisationsprocessen och kontrollteorin.

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda. Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats. Vidare ämnar studien undersöka ett specifikt fallföretag utifrån vilket studiens primärdata samlats in via tio intervjuer. Intervjuerna har fördelats på åtta av Crabats anställda konsulter, företagets VD samt företagets ägare. För att på ett djupare plan kunna presentera studiens problematisering har en teoretisk referensram utformats vilken behandlar studiens huvudbegrepp samt beskriver övriga relevanta begrepp inom ämnet. Det går inte genom studiens slutsatser att urskiljer vilken form av maktbas som främjar vilket commitment i fallföretaget. Dock går det att konstatera att fallföretaget tillämpar två maktbaser, kunskapsmakt samt positioneringsmakt, vilka i valt fallföretag sammantaget gynnar tre former av commitment, affektivt, normativt samt kalkylerande commitment. Då fallföretaget utgörs av majoriteten män hade det varit intressant om vidare forskning undersökte om ovannämnda maktbaser främjar andra former av commitment i en konsultverksamhet med en majoritet kvinnor.
Power and organisational commitment are two essential concepts regarding a corporation’s leadership and workforce. The core of leadership consists of the influence the leader has over the workforce and the concept of power is to work as a propellant regarding his or hers influence. It thus applies that the leader utilise the power to influence the workforce to work towards the organisation's goals. For the leader to achieve the above and at the same time strive to retain proficient labour it is vital that he or she can enable organisational commitment among the employees. The aim of the study is therefore to analyse how a leader within a consulting firm uses his or her power in order to generate organisational commitment. The study is intended to convey a deep and thorough understanding regarding its aim, therefore we applied a case study design with a qualitative research strategy and a deductive approach. Furthermore, the study intends to examine a specific case company from which the study's primary data has been obtained through interviews with the company’s employees, the company's president and the owner. To be able to present the reader with a deeper understanding regarding the study’s problem discussion a theoretical framework, which addresses the study's main concepts and describes other relevant concepts appropriate to the subject has been developed. We could not based on the study’s conclusions distinguish between which powerbase that benefits which form of organisational commitment. However, it is clear that the case company applies two forms of power bases, knowledge - and the positioning base of power which, in the selected case company collectively promotes three forms of commitment, affective, normative and calculating commitment. Since the case company’s employees are comprised by a majority of men, it would be interesting if further research investigated whether the above-mentioned power bases promotes other forms of commitment in a consultancy with a majority of women employed.

Syftet med studien var att undersöka hur narrativ påverkar agency i spel. För att kunna analysera och beskriva narrativen i artefakten användes narratologisk terminologi och analys. Spelgenrer togs upp för att konkretisera artefaktens design och koppla den till spel för konsumentmarknaden. Frågeställningen för studien löd: Hur påverkas en spelares uppfattning av agency i ett spel av den narrativa kontexten? En kvalitativ forskningsmetod där strukturerade intervjuer och fältobservation användes. Deltagare testade två versioner av en artefakt och resultaten mellan de två urvalsgrupperna analyserades sedan. Resultaten visade att den narrativa kontexten inte påverkade spelares uppfattning av agency på ett märkbart sätt. Artefakten fick dock majoriteten av deltagarna att uppleva agency vilket tyder på att narrativ kontext inte är viktigt för att skapa agency genom spel. Vidare forskning kan göras med liknande experiment med och utan explicita narrativ och med andra typer av artefakter för att få fram mer specifika resultat.

Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner.   Engelsk titel Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.

The purpose of this master's thesis is to discuss how young people view their possibilities of exercising power and influence in Swedish society and politics. To accomplish this we have used several different sorts of relevant material. As an introduction, we review the development of the Swedish research concerning youths, with focus on the development in the last two decades of the twentieth century. We continue with a study of important Swedish youth-political documents, especially of the Government Bill På ungdomars villkor: Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro On the terms of the youth: Youth-policy promoting democracy, justice and hopes for the future. The Bill is the foundation of a new youth-policy in Sweden. Following this is a section where we discuss a few central issues, for instance "democracy" and "power", since they are central to our research. The most important part of this master's thesis is however the empirical research, a questionnaire distributed among young people in the ages of 15-25. The research was conducted in the cities of Borås, Gothenburg and Stockholm during the autumn of 1999 and the spring of 2000. This group of youths is heterogeneous and the questionnaire not extensive enough for us to be able to draw any general conclusions. The objective is however to be able to discuss how young people view their chances of exercising power and influence. After an analysis of our results, we reach the conclusion that the young people are interested in politics but that they don't see their possibilities of exercising influence as great. The objectives of the new youth-policy are positive, but we think that the political system must change, if everyone is to feel as a part of the society.
Uppsatsnivå: D

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära. Genom att använda sig av en saga menar pedagogerna att de får bland annat in matematik, språk, teknik och normer och värden. Pedagogerna betonar inte inför barnen vad det är barnen ska lära sig utifrån den planerade aktiviteten. Barnen på förskola som deltar i studien ser inte på sitt lärande som pedagogerna gör. De ser på sitt lärande utifrån vad de kan, gör och vet. Pedagogerna menar att de ser barnen som kompetenta och att barnen är delaktiga och har inflytande i förskolans verksamhet. Hur de didaktiska frågorna används av pedagogerna framkommer inte så tydligt då de säger att de har dem i bakhuvudet.

The aim of this study was to examine in which way people with disabilities who live in group housing have influence and self-determination in cultural and leisure activities. The intention was to obtain an understanding of the staff’s perspective, and the people interviewed were chosen by a strategic selection. The study was based on interviews with five different people who all worked as care assistants in various group housings across two different counties in Sweden – all in different workplaces. The interviews were performed with a semi-structured method in order to gather as much useful information as possible. The results of this study showed that there are several factors that affect the influence and self-determination in cultural and leisure activities of people with disabilities. These factors have been divided into categories, which are: ‘A kind of parenthood’, ‘Communication difficulties could create hindrances’, ‘The commitment of the staff is an important factor’, and ‘The economy is in control’. The results were analysed based on two different types of theories, which were empowerment and power. In summary, the study showed that people with disabilities were highly dependent on their staff and their commitment to influence and have self-determination in cultural and leisure activities. Economy was also a key factor for influence and self-determination, meaning that the more money a person has, the more activities he or she can afford. These two major factors could create great injustice amongst people with disabilities.

Sätra är en stadsdel i Gävle kommun som byggdes under miljonprogrammet. När Sätra byggdes var många av byggnaderna standardiserade för kostnadseffektivitet. Stadsdelen har idag ett rykte med brottsproblematik och otrygga invånare, allra mest kvinnorna. Syftet med denna studie är att ta reda på om standardiseringen har påverkat tryggheten hos Sätras kvinnliga invånare negativt. Målet är att ta fram ett förslag på hur Sätra kan förbättra tryggheten. Med detta tas gestaltningsförslag fram på otrygga platser för att visualisera hur tryggheten kan förbättras med fysisk utformning. För att genomföra detta arbete har då en multimetod applicerats. Den första metoden för att samla kvalitativa data var genom platsanalyser på studieområdet. Där utfördes tre platsanalyser: en på dagen, en på kvällen och en igen på dagen för att samla ytterliga information. Sedan skickades en enkät ut till Sätraborna för att samla in deras åsikter. De fick även svara hur trygg eller otrygg de känner sig på vissa platser för att peka ut vilka av dessa platser som är mest otrygga. De platserna kunde sedan analyseras mer för att ta reda på vilka faktorer som de har gemensamt för att kunna identifiera vad som påverkar tryggheten. Detta data användes för att skapa en heatmap. Genom brottsdata insamlat från polisen kunde en heatmap för brottsplatser skapas och jämföras med otrygghetskartan. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs förslag fram på hur dessa otrygga platser kan förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var 48 kvinnor av 61 respondenter, så enkäten representerar inte vad hela Sätra tycker tillräckligt. Tack vare teori och hjälp från en expert inom ämnet kunde trots allt resultatet valideras. Faktorer som kan påverka tryggheten är belysning, siktlinjer, naturlig övervakning, rykte, image, underhåll och mänsklig aktivitet. Sätra har flertal av dessa listade faktorer, men belysning, underhåll, siktlinjer och ett stärkt samfund är det som saknas mest. Ryktet är även en influerande faktor, som med hjälp av en bättre image och gemenskap i stadsdelen kan stärka tryggheten. Det finns många olika faktorer kring trygghet och säkerhet som är svåra att besvara i ett examensarbete. Men den tydligaste slutsatsen att dra efter denna studie är att Sätra Centrum och de intilliggande områdena är i stort behov av underhåll, bättre belysning och ett förstärkt samfund med hjälp av bättre image.Nyckelord:
Sätra is a district in Gävle municipality in Sweden, which was built during the Million Programme. When Sätra was built, many of the buildings were standardised for cost effectiveness. The district has today a bad reputation with crime problems and citizens who feel unsafe, particularly the women. The aim of this study is to find out if the standardization has negatively affected the perceived safety of Sätra’s female inhabitants. The objective is to bring forth a suggestion on how Sätra can improve the perceived safety of the area, and to create a design proposal on how these areas can improve through physical design. To accomplish this objective a multi method have been applied. The first method was site analysis on the study area, which of three were carried through two on during daytime and one during the evening. A survey was also sent out to habitants of Sätra to collect their opinions on the matter. They also had to answer how safe or unsafe they felt on different picked out places to analyse which components the unsafe areas have in common. This data was also used to make a heat map, and crime statistics data was collected from the police to make a heat map. These two heat maps were later compared. Lastly, a design proposal was brought forth. The response rate of the survey was 48 women out of 61 responses. Therefore, the survey does not completely represent what everyone of Sätra’s residents think. However, thanks to earlier research and the help of an expert in the subject the results could be validated. Factors that affect the perceived safety are lighting, sightlines, natural surveillance, reputation, image, maintenance, and human activity. Sätra has several factors that plays into the lack of perceived safety, but lighting, maintenance, sightlines, and a strengthened community is what is missing the most. Reputation is also an influential factor, which with the help of a strengthened image and stronger community in the district can improve the perceived safety. There are many different factors playing in to perceived safety and actual safety that are hard to answer in a bachelor thesis. However, the most evident conclusion to draw from this study is that Sätra Centrum and its neighbouring residential areas need maintenance, improved lighting, and a reinforced community and image.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga. Det skulle vara mycket intressant att genomföra en studie med inriktning på upplevelse av lycka.