Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Uppfattninga.

Dissertationen zum Thema „Uppfattninga“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Uppfattninga" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Uusitalo, Andreas, und Micaela Forsgren. „Elevers behov i fritidshem : En studie av lärares uppfattninga“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshemspedagogisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40085.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Efter tidigare erfarenheter har intresset väckts om hur begreppet behov uppfattas av lärare i fritidshem och hur elevers behov tillgodoses i fritidshemmet. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologiska utgångspunkter, var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar av arbete med elevers behov i fritidshem. Studien fokuserar på fenomenet behov och hur lärarna uppfattade begreppet behov och vad detta betyder för dem i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsamtal som kvalitativ metod. I studien har sex lärare i fritidshem deltagit. I resultatet framgår att lärarna har svårigheter med att definiera innebörden av begreppet behov men är eniga om att behov är olika för alla elever. Behov som deltagarna ansåg var grundläggande var främst trygghet. För att lyckas möta elevers behov menade lärarna att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Lärarna beskrev också vikten av att arbetet med elevers behov ska ske via elevernas intressen för att tiden på fritidshemmet ska kännas meningsfull.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Hagström, Jennifer, und Wrangfalk Simone Persson. „“Det är ju bara vi vuxna som tror att i endockvagn så ska det ligga dockor” : - En kvalitativ intervjustudie av sex förskolläraresuppfattningar om barns egeninitierade lek iförskolans inomhusmiljö“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42459.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie har varit att studera och tolka förskollärares uppfattningar om barns egeninitierade lek i förskolans inomhusmiljö. Vi anser det angeläget då alltmer forskning betonar vikten av lekens egenvärde och följaktligen blir alltmer kritisk till förskollärares olika styrningsstrategier för lek som nyttig och lugn kontra lek som viktig i sig (Arnér & Tellgren, 2006; Nilsson et. al., 2018; Theobald et. al., 2015; Tullgren, 2004; Öhman, 2011; Öhman, 2019; Øksnes, 2011). Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde semistrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med sex utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades via ett tematiskt analysarbete. Under analysarbetet utgick vi från fyra teman; förskollärares uppfattningar om lek, förskollärares uppfattningar om olika lekformer, förskollärares uppfattningar om trivselregler samt förskollärares reglering. Utifrån dessa teman färgkodade vi transkriberingen och tolkade fram relevanta kategorier för respektive tema. Resultatet visar förskollärares uppfattningar om mindre önskvärda lekar där förskollärarna uttrycker en ambition att via trivselregler och reglering bibehålla den ordning som eftersträvas samt upprätthålla det ideal förskollärarna uppfattar som önskvärd lek.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Henrik, Pettersson. „Förändring och uppfattning : En studie om en mindre kommuns skolorganisation och uppfattningar kring den“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151571.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Pettersson, Henrik. „Förändring & uppfattning : En studie om en mindre kommuns skolorganisation och uppfattningar kring den“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150931.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sammanfattning I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Danielsson, Micela, und Frida Åhs. „Den avgörande uppfattningen : En kvalitativ studie av konsumenters uppfattningar av åtta svenska modeföretag“. Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1887.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Title: The decisive opinion - A qualitative study of consumers opinions of eight Swedish fashion companies.

Seminar date: 2008-01-14

Course: Candidate thesis media and communication, 15 ECTS,

Authors: Micela Danielsson, Frida Åhs

Advisor: Larsåke Larsson

Five keywords: Profile, Image, Brand, Fashion and Advertising

Purpose: The purpose with this study is to evaluate and discuss the connection between profile and the companies’ image in the eye of the consumer.

Methodology: A qualitative method has been used in the paper, focusgruops interview with respondents from Örebro.

Theoretical perspectives: The overall theory of the paper is describing fashion theory. profile, identity and image and advertising.

Empirical foundation: Consumers from Örebro have made a contribution to the basis of our empirical study.

Conclusions: The results show that fashion and clothes play a big part for the consumers and they ascribe it the part as a way to show their identity, image and express them selves. For none of the companies profile and image did not have a full connection, but a lot of times there were parts of the profile and image that had a connection. The questioned states that they get their opinions from merchandise, stores, store employees and different kinds of advertising. The respondents situation as students had an effect on their opinions, primarily because of their economical situation. They also had a larger opinion of the fashion companies that are larger fashion chains than the companies that represented the smaller ones and the questioned stated that it could depend on that the larger fashion chains focused more on a wider market than the smaller ones. The result showed also that different communication strategies that the respondents primarily noticed were TV-commercials but also other forms of advertising.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Balan, Andreia. „Uppfattningars betydelse för lärande : En studie av några gymnasieelevers matematiska förmågor och uppfattningar om matematik“. Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1777.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Rozic, Luka, und Damon Salehi. „Uppfattning av AI i vår tid : En studie om de bakomliggande faktorerna till människors uppfattning kring AI och hur uppfattningen har förändrats över tid“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44470.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I det här arbetet tittar vi på artificiell intelligens genom sitt ursprung och hur tekniken har utvecklats över tiden. Eftersom begreppet diskuteras flitigt i dagens samhälle och av människors förståelse av det, vill vi klargöra vad människor faktiskt tror att artificiell intelligens är och jämföra det med dess faktiska definitioner. Eftersom artificiell intelligens har många definitioner är vårt syfte att redogöra för dessa definitioner utförligt och gå igenom AI:s historia och hur människor har uppfattat termen i generationer. Målet är att framföra en presentation av en jämförelse med hur människor uppfattar artificiell intelligens, vad uppfattningen grundar sig på i förhållande till AI:s faktiska definitioner, hur dess perspektiv och kunskap har förändrats i allmänhet - associerat med förändringar som händer i vårt samhälle. För att göra denna jämförelse var vi tvungna att genomföra en semistrukturerad intervju med informanter om olika demografi och åldrar för att få en nyanserad bild av ”vanliga” människors uppfattning om AI. Olika teorier som definitionerna av AI, automatisering och robotik användes också för att jämföra hur våra informanter beskrev de olika termerna.De presenterade resultaten visade att i princip alla våra informanter hade väldigt lite kunskap om AI baserat på vår insamlade data. Automatisering och robotik talades ofta om, och det verkade som om dessa termer är allt som människor associerade AI med. Likheter och skillnader i uppfattningar om AI genom tiden uppmärksammades, vilket sträcker sig till uppfattningar om etiskt resonemang, hälsovård, robotik m.m.
In this assignment, we look at artificial intelligence through its origin and how the technology has developed over time. Since the term is highly discussed in today's society and by people's understanding of it, we want to clarify what people believe artificial intelligence is and compare it to its true definitions. Since artificial intelligence has many definitions, our purpose is to account for these definitions thoroughly and go through the history of AI and how people have perceived the term through various timelines. The goal is to accredit a presentation of a comparison with how people perceive artificial intelligence, what the acknowledgement is based on in relation to how AI:s true definitions, how its perspectives and knowledge has changed in general - associated with changes happening in our society. In order to make this comparison, we had to perform a semi-structured interview with informants of various demographics and ages to get a nuanced image of “ordinary” people’s perception of AI. Different theories such as the definitions of AI, automatization and robotics were also used to compare how our informants described the different terms. The results presented showed that basically all of our informants had arguably little knowledge of AI based on our collected data. Automation and robotics were frequently spoken about, and it seemed as if these terms are all that people associated AI with. Similarities and differences in perceptions of AI through time were acknowledged, which extends to perceptions of ethical reasoning, health care, robotics etc.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Mehmedi, Liberta. „Chefers syn på hälsa ochderas uppfattning omcoaching : – Chefers uppfattningar om coaching som enmetod att främja personalens hälsa“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-157161.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Gullberg, Ingela, und Anna Hagesveen. „Hur kan våra uppfattningar mötas? : En studie om elever och deras lärares uppfattning om delaktighet och inflytande“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43248.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens ambition är att ge en bild av elevers och deras lärares uppfattning om vad elevinflytande och delaktighet innebär, men också undersöka vilken roll relationen mellan elever och lärare spelar. Syftet är också att se hur lärare och elever uppfattar meningen med delaktighet och hur delaktigheten ger inflytande i realiteten utifrån de krav som ställs i skolans styrdokument. Teorin som guidat arbetet och analysen kommer från ett relationellt perspektiv. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur uppfattar ett antal elever och deras lärare vad de kan vara delaktiga i och ha inflytande på i skolan? Hur påverkas delaktighet och inflytande av relationen mellan ett antal elever och deras lärare? Metoden som valdes för insamlandet av vår empiri var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med läraren och i fyra grupper med eleverna. Intervjuerna spelades in och de delar som intresserade oss transkriberades. Materialet har sedan bearbetats ur ett fenomenografiskt perspektiv, detta för att förstå vad delaktighet är ur de olika informanternas perspektiv.  Studien visar att både lärare och elever nämner vikten av relationer. I materialet framläggs det på olika sätt såsom att eleverna nämner att de måste involvera varandra och samarbeta för att få igenom förslag som leder till inflytande i undervisningen. Samtidigt uttalar läraren vikten av att alla elever måste kunna delta utifrån sina förutsättningar, förändringar måste få ta tid och eftertanke för att det ska passa alla. I utfallsrummen ser vi relationer eleverna emellan och relationen mellan lärare och elever samt att kommunikationen mellan relationerna kopplas till förståelsen av vad delaktighet och inflytande är. Utifrån ett relationellt perspektiv kan specialpedagoger spela en viktig roll när det gäller grundförutsättningar för elevers delaktighet i en skola för alla. Här kan specialpedagogen hjälpa till att bygga broar mellan elever och lärare. Specialpedagogen kan använda sig av observationer, intervjuer och handledning som metoder för att underlätta i kommunikationen mellan lärare och elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Waldenby, Timothy. „Uppfattningen av modern instrumental progressiv metal : - En uppsats om människors reaktioner på musiken och uppfattning av genren“. Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24578.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats ämnar att redogöra för hur genren ”modern instrumental progressiv metal” uppfattas och hur uppfattningen skiljer sig från genren ”modern progressiv metal”- (där sång inkluderas). Uppsatsen redogör även för vilka fördomar som kan finnas mot genren. Till grund för uppsatsen så ligger svar från 25 respondenter som fått svara på ett frågeformulär. Undersökningen gick ut på att respondenterna fick lyssna på två låtar: det ena exemplet i genren ”modern instrumental progressiv metal” och det andra i genren ”modern progressiv metal”. För att ange hur de reagerade på låtarna så användes i frågeformuläret både frisvar och bundna svar, därmed så har både kvalitativ och kvantitativ data samlats in. Sammanfattningsvis går det att identifiera två tydliga läger hos respondenterna: de som uppfattade musiken positivt och blev taggade av den, samt de som upplevde negativa känslor så som stress. Vissa tyckte att det var jobbigt att lyssna på genren på grund av dess komplexitet i så väl låtstruktur som rytmer. Ett par delar av låten verkade ge upphov till liknande känslor hos de olika respondenterna, men i övrigt så uppfattades de många olika partierna relativt olika. När låtexemplet för modern progressiv metal spelades upp så var respondenterna mer överens om upplevda känslor som aggressivitet, självdestruktivitet och ilska/hat. Resultaten visade på att detta framförallt berodde på sångarens growl och skrik samt dissonanser hos gitarrerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Patomella, Tord. „Elevers uppfattning om Idrott och Hälsas betydelse för ett livslångt idrottande : En enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattningar om fysisk aktivitet i gymnasieskolan“. Thesis, Umeå University, Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-454.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

The study is about Physical Education as a subject that offers students in Upper Secondary School a possibility to a life long interest in exercising. The study focuses on whether there is a difference between study concentrate programmes and profession concentrate programmes. The study also includes differences among exercising and non-exercising students. Earlier research shows that many youths don’t have an exercise form that they spend their spare time in. This study is based on a quantitative questionnaire performed by 87 students in an Upper Secondary School in northern Sweden. The results indicate that the subject gives the student a good theoretical ground why they should exercise. The study also showed that the subject gives many of the students an exercise form that they believe that they can continue with. The students’ with the most negative attitudes regarding Physical Educations occurred in profession concentrate programmes and among girls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Olofsson, Marita. „Gymnaiseelever och deras föräldrar : uppfattningar av uppfattningar“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3911.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet. Uppgivenhet och maktlöshet förekommer hos de elever som tydligast misslyckats i skolan. I den auktoritära diskursen talas ofta om respekt och föräldrarna och ungdomarna ser problem i skolan som orsakade av lärares förhållningssätt. De såg lösningar som bygger på ett mer auktoritärt förhållningssätt i skolan. En auktoritär diskurs som den som beskrivs i empirin underlättar enligt min mening för konstruktion av individuell oansvarighet alltså en effekt tvärtemot det syfte som den ”vänliga maktutövningen” i den svenska skolan har. Flickorna är kraftfullt begrän¬sade i sin frihet vilket inte pojkarna från samma familjer är. Om det libe¬rala styrsystemet inte uppfattas som tillräckligt repressivt av inter¬vju¬personernas föräldrar kan ungdomarna uppfatta att de har anledning att vara stökiga och det kan också bli en anledning att öka förtrycket av flickor.”Den vänliga styrningen” måste förklaras för föräldrarna och ungdomarna borde få möjlighet att samtala om skillnader mellan kulturerna .
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Allaoui, Elena. „Vårdnadshavares uppfattningar om barns lek : En kvalitativ studie om vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och dess betydelse för barns lärande“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34450.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att öka kunskapen kring vårdnadshavares uppfattningar om barns lek i förskolan, och mer specifikt deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. I det här examensarbetet har jag valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod för att erhålla ett underlag för att uppnå syftet bakom studien. I det här fallet innebär det att jag intervjuade vårdnadshavare för att ta del av deras uppfattningar gällande barns lek. Det insamlade materialet för denna studie har jag analyserat med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet visade att vårdnadshavarna ser lek som ett viktigt redskap för barns lärande. De anser att barn i leken utvecklas som individer och utvecklar social kompetens. Den sociala delen är inte det enda som vårdnadshavarna anser att deras barn lär sig genom lek. De har uppmärksammat att deras barn lär sig bland annat matematik, värdegrund, turtagning, motorik, men framförallt språket. Vidare anser vårdnadshavarna att både den fria leken och den pedagogstyrda leken är viktig för barns lärande. Pedagogers involvering i barns lek är också något som samtliga vårdnadshavarna lägger stor vikt vid. Majoriteten av vårdnadshavarna menar att det är viktigt med en balans mellan fri lek och pedagogstyrd lek i förskolans verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Birgersson, Petter. „Uppfattningar av spanska : En undersökning om gymnasisters uppfattningar av spanskundervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176995.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Kiryakos, Fady. „Fem yrkesverksamma lärares uppfattningar om religiösa friskolor : En kvalitativ intervjustudie om vad lärare från både religiösa och kommunala skolor har för uppfattning om religiösa friskolor“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19595.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive. The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools. The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school. While teachers from public schools sharply criticizes the religious independent schools and argue that these are not for everyone, but only for a specific group which can result segregation of society.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Bjärntoft, Sofie. „Uppfattningar kring hälsofrämjande ledarskap : En mixad studie om jämförelsen mellan första linjens chefers och medarbetares uppfattning av hälsofrämjande ledarskapsaspekter och dess relation till medarbetarnas välbefinnande“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21737.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet.
Aim: Based on the concept of health promotion leadership, the purpose is to examine how the first-line managers perceive their own leadership in comparison to employees' perceptions of the leadership, and whether this relates to employee well-being at work. Methods: This study is a recess of the project GodA and it’s based on a cross-sectional design with both quantitative and qualitative methods. To make a comparison between managers and employees perception of leadership, a selection of survey questions from GodA was used. The manager’s valuation of the health promotive leadership aspects were examined through semi-structured interviews. Main results: The results shows that there was a wide perception of health promotive leadership among managers. Although it can be interpreted that the managers work from the health promoting leadership aspects, there was a gap between the manager and employee perception of leadership. In half of the groups there was a significant difference. There was also a positive significant correlation between gap and employee well-being, then a larger gap resulted in a lower estimated well-being. Summary: Previous research shows that managers often overrate their leadership and a gap can affect employee well-being. It is therefore important to further investigate what the differences between the manager and the employees can depend on and how the gap can be reduced. It is also important to create a clear definition of a health promotive leadership in order to develop health promotion strategies at work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Nouri, Jalal. „Gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar“. Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3373.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Heed, Ida. „Uppfattningar kring fostran“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21655.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel. Konflikthantering sker på olika sätt för respondenterna beroende på situation och barn men det kan fortfarande urskiljas en gemensam ståndpunkt respondenterna emellan. Barnens utveckling är något som samtliga intervjupersoner försöker arbeta med, fast med fokus på olika detaljer. Resultatet visade också att kommunikation är något ytterst viktigt för de deltagande, både kommunikation mellan barnen och de vuxne men även mellan hemmen och förskolan.

Godkännandedatum: 2013-06-07

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Vari, Emma, und Madeleine Karlsson. „Uppfattningar om Arbetsförmedlingen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30448.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Deras egen upplevelse av kontakten med Arbetsförmedlingen utgör den största delen till vad de arbetslösa har för uppfattning. En annan faktor som påverkar de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen är när media sänder till exempel nyheter eller reportage om Arbetsförmedlingen. Även familj och vänner kan överföra värderingar om Arbetsförmedlingen som påverkar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. I analysen kom vi fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar av Arbetsförmedlingen. Vi kom även fram till att media påverkar informanternas uppfattning av Arbetsförmedlingen. Alla informanter ansåg att handläggarna på Arbetsförmedlingen satt i en maktposition där deras uppgift främst uppfattas som att de ska kontrollera de arbetslösa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Stertman, Gabriella. „Lärares uppfattningar om matematiska resonemang : Två lärares uppfattningar om matematiska resonemang“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20658.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Lärare är personen som planerar, genomför och utvärderar undervisning. Eftersom att elevers matematiska resonemang, enligt aktuella styrdokument, ska utvecklas i undervisningen har läraren en given roll som påverkar hur eleven ges möjlighet att utveckla resonemangskompetens. Hur lärare uppfattar matematiska resonemang blir därmed en nyckelkomponent i vad som sker i undervisningen. Kan elevers förmåga att resonera påverkas om lärare uppfattar matematiska resonemang på skilda sätt? I denna studie diskuteras aktuell forskning om matematiska resonemang och dess betydelse i undervisningen. Två lärare har intervjuats och deras utsagor jämförs med den aktuella forskningen. Dessa kvalitativa intervjuer i relation till forskningen har visat sig öppna dörren för mer omfattande forskning inom detta ämnesområde då intressanta slutsatser har dragits, utan att dessa har generaliserats. I resultaten har det framkommit att elevers förmåga att resonera påverkas i en hög utsträckning av lärarens val att antingen ge elever en redan fungerande strategi eller att låta eleverna själva kämpa med en uppgift. Av intervjumaterialet med två lärare har det framkommit att frågeställningen varför saknas helt medan frågeställningen hur är vanligt förekommande. I denna studie har lärarnas utlåtanden blivit intressanta då forskning har visat att om elevers förmåga att argumentera för egna strategival ska utvecklas är frågeställningen varför avgörande. Därmed påverkar lärares uppfattningar om matematiska resonemang elevers förmåga att föra matematiska resonemang.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Liljeqvist, Maria, und Therese Nordqvist. „Vad har du för uppfattning? : en intervjustudie om vad en grupp inom det militära har för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt de deltagit i.“ Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6329.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i. Ansatsen som uppsatsen inspirerades av var fenomenografi och metoden som användes var gruppintervju. Resultatet visade att informanterna inte var av uppfattningen att de genomgått ett projekt. De menade att de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts på deras arbetsplats varit en självklar del av verksamheten men att dessa inte ingått i något projekt. En av informanternas hälsa hade till stor del påverkats av ett av de moment som ingått i projektet och alla tre informanter ansåg att arbetsmiljön hade förbättrats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Denzler, Andersson Samuel, und Nora Stenberg. „Män och kvinnors uppfattning om arbetslöshet i kris -En studie om hur manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet har påverkats av Covid-19-pandemin“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89965.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
During spring of 2020, the Covid-19-pandemic broke out and gave rise to a greater risk of unemployment due to redundancies and precarious employment. Young people are reported as one of the most vulnerable groups to unemployment during the pandemic. The purpose of the study is to gain deeper knowledge about male and female students' perceptions of risks of unemployment during the Covid-19-pandemic. The purpose is answered on the basis of the following questions; how have students' perceptions of risk regarding unemployment been affected by the Covid-19-pandemic, how do perceptions of risk about unemployment differ between male and female students and what do students define as risk. Previous research indicates that gender influences the perception of risks based on insecurity and vulnerability regarding work, but also physical violence. The theoretical framework used is Furlong & Cartmel's theorizing of individualized risk and the conditions of young people in late modernity, and West & Zimmerman's theorizing of Doing Gender. The survey in form of qualitative interviews shows how the perception of unemployment as a risk has become more apparent individually during the pandemic. The responsibility of the risk for unemployment has been individualized and the interviewees feel that they have to manage risk themselves. Despite that, the students perceive that the consequences of the pandemic are responsible for unemployment instead of individual performance. Unemployment based on the gender aspect shows no significant difference in risk perception between men and women, however, there are preconceived notions that women experience a greater risk of unemployment than men. We concluded that this may be due to the perceived general anxiety of the interviewees, rather than the necessary gender they have.
Under våren 2020 bröt Covid-19-pandemin ut och gav upphov till en större risk för arbetslöshet på grund av varsel och osäkra anställningar. Unga rapporteras som en de mest utsatta gruppen inför arbetslöshet under pandemin. Studiens syfte är att få djupare kunskap om manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet under Covid-19-pandemin. Syftet besvaras utifrån tre huvudfrågeställningar; hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet påverkats av covid-19-pandemin, hur skiljer sig riskuppfattningar om arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter och vad definierar studenter som risk. Tidigare forskning indikerar på att kön inverkar på uppfattningen av risker utifrån osäkerhet och utsatthet om dels arbete, dels fysiskt våld. Det teoretiska ramverk som använts är Furlong & Cartmels teoretisering om individualiserad risk och ungas förutsättningar i senmoderniteten, samt West & Zimmermans teoretisering om Doing Gender. Undersökningen i form av kvalitativa intervjuer, visar hur uppfattningen av arbetslöshet som risk blivit mer individuellt påtaglig under pandemin. Ansvaret av risken för arbetslöshet har individualiserats och intervjupersonerna upplever att de själva måste hantera risken. Trots detta uppfattar studenter att konsekvenserna av pandemin bär ansvaret för arbetslöshet istället för individuell prestation. Arbetslöshet utifrån könsaspekten visar ingen påtaglig skillnad i riskuppfattning mellan män och kvinnor, däremot finns det förutfattade meningar om att kvinnor upplever större risk för arbetslöshet än män. Vi drog slutsatsen att det kan bero på den uppfattade generella oron hos intervjupersonerna, snarare än vilket kön de har.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Oskarsson, Anna, und Stina Åvall. „“Vi hör hemma där mer än vad vi tror” -En kvalitativ studie om människors uppfattning av interaktionen med naturen och hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattningar“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93084.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Wijk, Amanda, und Sofia Balla. „Vårdpersonalens uppfattningar om fibromyalgi“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11979.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Aim Our aim is to highlight perceptions of fibromyalgia among health care personell. MethodsA systematic literature review conducted with a deductive approach. FindingsHealth care personell felt insecure because of a lack of understanding which lead to avoiding contact with these patients. Many felt that the fibromyalgia patient was categorised and that they would have been better served with another name of their disease. There was a great distrust against the diagnosis and its aetiology. The patient was perceived as troublesome, illness-fixated and draining the personell of energy. The paradox that the patient is looking so healthy but bearing so much pain was confusing for the health care personell. Conclusions Communication and an empathic encounter was identified as important elements for patient care. The health care personell should try to look past their own perceptions of fibromyalgia and meet the patient with affirmation and respect. Key wordsFibromyalgia, attitudes, perception, health care personell, communication.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Dimberg, Mathias, und Robin Blom. „Gymnasieelevers uppfattningar av miniräknare“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27688.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever på olika sätt uppfattar miniräknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgår från en enkätundersökning som genomfördes på 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krävdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjälp av tidigare forskning och redan formulerade användningsområden för miniräknare. Då denna studie i första hand är kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen mediering, socialisering och looping-effekter är centrala och används när vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Arvidsson, Klingvall Bodil Anne. „Barns uppfattningar av rörelseglädje“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21586.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad. Studenter inom lärarprogrammet har planerat, organiserat och genomfört de fysiska aktiviteterna för barnen vid 8 tillfällen. Genom en kvalitativ analys har barnens uppfattningar kategoriserats och tolkats. Barnen berättade om olika aktiviteter och upplevelser som kopplades till rörelseglädje och resultatet visade variationer av barnens uppfattningar. Rörelseglädje genom fysisk aktivitet innebar en känsla som barnen blev glada av. Slutsatsen är att det är varje enskild individs upplevelser av fysiska aktiviteter som har betydelse för individens uppfattning av fenomenet rörelseglädje.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Gustavsson, Andreas. „Idrottslärares uppfattningar om hälsobegreppet“. Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6857.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Hansen, Ellen, und Isaksson Aila Hautamäki. „Revisionsberättelsen : -enskilda användares uppfattningar“. Thesis, Stockholm University, School of Business, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6030.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument där revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberättelsen är att ge företagets finansiella information en ökad trovärdighet och utgör tillsammans med årsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberättelsen är det svårt för användare av årsredovisningen att avgöra om den är fullständig och rättvisande. Uppsatsens syfte är att genom enskilda användares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förståelse för revisionsberättelsens betydelse för användarna. Uppsatsen behandlar även revisionsberättelsens betydelse för användarnas förtroende till företaget. I uppsatsen används introspektion och öppet riktade intervjuer för att få del av användarnas uppfattningar rörande revisionsberättelsen. Dessa metoder syftar till att skapa en större förståelse för revisionsberättelsens betydelse och ge en helhetsbild av det sammanhang revisionsberättelsen är en del av. Den normativa referensram som återfinns i uppsatsen utgår från de regler och normer som reglerar revisionsberättelsens utformning och funktion. Den teori som används består av tidigare forskning och behandlar främst revisionsberättelsens utformning, utbildningens betydelse för användarnas förståelse samt revisionsberättelsens användbarhet. Slutsatsen är att de användare som deltagit i uppsatsen tillskriver den rena revisionsberättelsen en symbolisk betydelse. Den standardiserade utformningen innebär att användarna inte behöver läsa den rena revisionsberättelsen. Det är vetskapen om att en revision genomförts av en oberoende och kompetent revisor som bidrar till att deras förtroende till företaget bibehålls. Om revisorn avger en anmärkning i revisionsberättelsen har detta en direkt negativ inverkan på användarnas förtroende till företaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Tegnefur, Jenny, und Josefine Lindahl. „Elevers uppfattningar avgeometriska talföljder“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21561.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder främjar elevers förståelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sätt att se på och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas på det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder när de mött dessa i undervisningen. De frågeställningar studien avser att ge svar på är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhållande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, där eleverna fick beräkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna använde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt åtskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sätt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier. Studien jämfördes med en tidigare studie med elever utan förkunskaper av geometriska talföljder. Det visade sig att de till stor del använde samma strategier, dock fanns vissa skillnader. Flera av huvudkategorierna som framkommit återfinns i tidigare forskning om talföljder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Mathsdotter, Pernilla. „Handelsanställdas uppfattningar om personalutbildning“. Thesis, Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-181.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna uppsats var att undersöka butikssäljares erfarenheter och upplevelser av personalutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där sammanlagt åtta respondenter, sju säljare och en butikschef, verksamma inom sju konfektionskedjor intervjuades. Resultatet visade att omfattningen av personalutbildningen, generellt sett, är högst begränsad för säljare. Butikschefer och dekoratörer, prioriterades vid tilldelning av personalutbildning. Säljarna uttryckte intresse för mer personalutbildning, då tidigare personalutbildning beskrevs som givande. Den sociala aspekten betonades av säljarna med möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan anställda i andra butiker. Den personalutbildning som givits var främst inriktad på två områden: värderingar och att skapa en viss kultur kring kundbemötande och image samt sortimentskunskap och varuexponering. Som metod vid analys av intervjuerna användes meningskoncentrering. Ett ramfaktorteoretiskt perspektiv intogs vidare vid analys av säljarnas erfarenheter av och möjligheter till personalutbildning. Som begränsande faktor för möjligheter till personalutbildning uppgavs ekonomi och administrativa aspekter för företagen. De överordnades vilja att föra ut den kunskap de fått i personalutbildningen till säljarna spelade en viktig roll för denna yrkesgrupps möjligheter att ta del av förekommande personalutbildning. Tendenser till en förändring av inställningen till personalutbildning för säljare, kunde ses i satsningar på utbildning via företagens intranät. Denna utbildning omfattade även butikssäljarna vid respektive butik. Slutsatserna som kunde dras av undersökningen var att säljarnas möjligheter till personalutbildning är begränsade till omfattning och innehåll. Handelsanställdas möjligheter till personalutbildning är beroende av butikschefers och andra prioriterade gruppers vilja att föra vidare kunskap och erfarenheter från genomförda utbildningsinsatser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Börjesson, Malin, Samar El-Ghariri und Erik Olbäck. „Barns uppfattningar om döden“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19249.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 – 5. Vi motiverar val av teori och vi skriver även om vårt urval, genomförande,etiska principer, tillförlitlighet och giltighet.4RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att flera av barnen uppfattar döden som någothemskt och läskigt, samt att man dör genom sjukdom, olycka eller av ålder. Några av barnenhar även svarat att de tror att man dör för att alla människor på jorden ska få plats.Flera av barnen har aldrig varit med om att någon dör och visste därför inte hur det kändes.Efter döden tror många av barnen att man kommer till himlen eller helvetet, att man föds pånytt eller att själen vandrar vidare till en ny människa eller ett djur. Sex av barnen tror att mankommer till himlen eller till helvetet. Två flickor tror att man föds på nytt, att själen gårvidare till en ny människa eller till ett djur. Barnen pratar om döden ibland, främst när det harhänt något. En flicka vill prata mer om döden, men det är aldrig någon som frågar henne.
Uppsatsnivå: C
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Noomi, Borgman Hejdenberg, und Skans Olivia Söderman. „Lärares uppfattningar om läroplanen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-452294.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Lindekrantz, Joakim. „Pojkars uppfattningar om bokläsning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31874.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur pojkar uppfattar sin bokläsning i skola och på fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas föräldrar värderar läsningen högt och att de har fått den första påverkan av läsning genom att deras föräldrar läste sagor för dem när de var små. Pojkarna får läsa böcker själva i skolan minst en gång i veckan och nästan alla läser själva böcker på sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angående vad som behövs för att läsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om. Något som pojkarna var oense om var om man skulle vara duktig på att läsa eller inte för att läsa böcker. Slutsatsen av detta arbete är att de flesta pojkar har ett eget intresse för att läsa böcker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Holgersson, Ulrika. „Elevers uppfattningar kring bråk“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35793.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ”Grounded Theory” har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ”tala” till sig. Bland de slutsatser som dras i studien är att många elever finner bråk vara ett tråkigt och svårt område. En mer vardagsanknuten undervisning bör vidare tillämpas då vissa elever är inte medvetna om varför de lär sig bråk i skolan. Många kan inte praktisera sina bråkkunskaper i sin vardag och ser ingen mening med att lära sig det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Mendoza, Karen. „Svensklärares uppfattningar om lärarprofessionalism“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34959.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet. I undersökningen utkristalliseras att det finns ett starkt statustänkande bland lärarna. De visar att de strävar efter att höja sin status och stärka sin lärarprofessionalism. En professionalisering av läraryrket kan vara ett sätt att göra det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Jansson, Lina, und Therese Palm. „Barns risktagande i leken : Pedagogers uppfattningar om möjligheter och hinder i förskolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26046.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Busck, Håkans Vivéca. „Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdiagnostik“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155415.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån. Medvetenheten om de kriterier och relaterade faktorer som idag finns i den elektroniska patientjournalen var låg. Diskussioner om omvårdnadsdokumentation eller omvårdnadsdiagnoser var inte vanligt förekommande på enheterna. Slutsats: Det finns en omedvetenhet på de studerade enheterna om hur man på ett optimalt sätt kan använda vårdplaner med omvårdnadsdiagnoser. Idag används kliniska kännetecken och relaterande faktorer inte i någon större utsträckning vilket gör att kvalitén och jämförbarheten på omvårdnadsdiagnoserna varierar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Hidén, André. „Fritidspedagogens uppfattning om hälsa“. Thesis, Karlstads universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8954.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Berggren, Josefin, und Malin Fröberg. „Butiksatmosfären och kundens uppfattning“. Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1130.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.

Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.

Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar. De centrala slutsatser vi har dragit efter vår undersökning är att alla delar i butikens atmosfär är viktiga element att arbeta med. Kunderna påverkas av de intryck den får i butiken och svarar upp emot dem på ett eller annat sätt. Som butik är det viktigt att man förstår vilken betydelse dessa delar har. Vi kunde av vår undersökning se att de butikerna som upplevdes som störst var de som fick bäst genomsnittsvärden på många frågor som vi ställde till kunderna. De största skillnaderna kunde vi se när det gällde hur bekväma kunderna kände sig i butikerna samt hur inspirerande de ansåg att butikerna var. Av detta kunde vi dra slutsatserna att de butiker som hade störst butiksyta också hade mer rum att arbeta med utställningsmiljöer, specialexponeringar och andra inspirerande åtgärder som hjälper till att skapa den ultimata butiksatmosfären. De butikerna som kunderna upplevde som varmast och mest välkomnande var de butikerna som hade centrumläge med gamla gedigna butikslokaler. Något som stämmer väl in på det koncept som kedjan vill sända ut till kunden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Swahn, Inger, und Anneli Forsum. „Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadshandledning“. Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Nursing Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1672.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades. Två huvudkategorier formulerades: Egenskaper och Kompetens med ett övergripande tema: Handledningens kvalitet. I resultatet av intervjuerna framkom faktorer som har betydelse för en god handledning och utveckling av handledarrollen: handledarens- studentens och organisationens egenskaper samt pedagogisk- yrkes och social kompetens. Det framkom att viktiga kvaliteter både hos handledare och student är intresse och motivation samt ett gemensamt ansvar för studenternas lärande. Det efterfrågas faktorer som tid och acceptans för handledning från organisationen. En professionell sjuksköterska som är en bra förebild för studenten och har en god pedagogisk kompetens är bra handledare. För att kunna utvecklas i sin handledarroll efterlyser sjuksköterskorna feedback från sina studenter. Uppfattningen var att det är roligt att vara handledare och att det är en tillfredsställelse att lyckas föra en människa framåt i sitt lärande.


The preceptor is a key person in the students development to professional nurses. The purpose with this study was to examine and describe how nurses thinking of the preceptor ship for nurse students. Focus group interviews were chosen as method. Nineteen nurses participated in the interviews. The interviews were analysed. Two main categories were developed: Characteristics and Competence with a comprehensive theme regarding the nurses understanding of the quality of preceptor ship. The result of interviews showed factors of significance for the quality and development of the preceptor ship role: the preceptor, students and the organisations characteristics as well as pedagogical, professional and social competence. It was made clear that the interest and motivation as well as a mutual responsibility for the students learning is important qualities for both the preceptor and the student. Preceptors requested factors such as time and acceptance for preceptor ship from the organisation. A good preceptor is a professional nurse that is a good model for students and has a well developed pedagogical competence. To be able to develop one’s role as a preceptor, nurses are making inquiries about feedback from their students. The opinion of the preceptors was that it is amusing to be a preceptor and that it is satisfactory to succeed in leading a human forward in her development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Brommesson, Martina, und Sofia Gustafsson. „Barns uppfattning av läsning“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1256.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Gustafsson, Anna, und Sofia Nilsson. „Förenklade redovisningsregler? : Redovisningskonsulters uppfattning“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-953.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning.

Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen.

Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir.

Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Widnemark, Linn. „Gymnasieelevers uppfattning om samhällskunskapsämnet“. Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73504.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Carlson, Carina, und Hanna Lindgren. „Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadsdokumentation“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19908.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Att dokumentera omvårdnad på ett omsorgsfullt sätt har en avgörande betydelse för omvårdnadens kvalitet, för utveckling av omvårdnad samt är en grund för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehålla observation, bedömning (omvårdnadsanamnes, status, mål), omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. Omvårdnadsdokumentationen ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Den bör också garantera att patientens värdighet inte i något avseende kränks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens väsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vårdad kan man lindra patientens vårdlidande. Som stöd för omvårdnadsdokumentation används VIPS(Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet) och standardvårdplaner.Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadsdokumentation. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visar sig utifrån yttre- och inre faktorer. De yttre faktorerna som påverkar sjuksköterskor är att de uppfattar omvårdnadsdokumentationen dels som ett stöd, dels som en begränsning i sin arbetsmiljö. De inre faktorerna beskrivs som att sjuksköterskor ökar sitt medvetande kring omvårdnad genom sin omvårdnadsdokumentation, de känner även en otillräcklighet men får också bekräftelse i sin profession. I resultatdiskussionen tar författarna bland annat upp bristen på utbildning vad gäller omvårdnadsdokumentation och vad det kan få för konsekvenser. Man tar även upp den arbetsmiljö i vilken sjuksköterskan förväntas göra sin dokumentation och att man där ofta blir avbruten och sällan får lugn och ro för reflektion. Resultatdiskussionen avslutas med att ta upp nya aspekter kring bl.a. sjuksköterskans arbetsmiljö. Det diskuteras kring vikten av att få tid och möjlighet att reflektera över sin dokumentation och det man där skriver ned. Att dokumentationenbehöver uppvärderas och att den ökar patientsäkerheten påvisas även i resultatdiskussionen.
Program: Fristående kurs
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Gunnarsson, Julia, und Campos Doris Hernandez. „Förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbete“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29134.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas uppfattning om jämställdhet i förskolan. Detta undersöktes genom individuella intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor i Gävleborgs län och i Stockholms län. Vi ville undersöka hur förskollärarna arbetar i sina arbetslag för att sträva efter en jämställd förskola samt ta del av förskollärarnas eget intresse och erfarenheter om jämställdhet. Studien visade att jämställdhetsarbetet handlade om att alla barn ska få samma möjligheter och rättigheter i förskolan. Materialet som framkom under intervjuerna med förskollärarna transkriberades och analyserades. Detta resulterade i att förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbetet kategoriserades efter olika teman. Dessa teman är: könsroller, arbetet med jämställdhet i barngrupp, förskollärarnas tankar om jämställdhetsarbetet i verksamheten och att rusta inför framtiden med jämställdhetsarbetet. I studie lyfts även läroplanens (Skolverket, 2018) mål och riktlinjer som förskollärarna förhåller sig till i jämställdhetsarbetet samt forskning som belyser om jämställdhet.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

 Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Nymark, Alexander, und Johan Lundh. „Postoperativ uppföljning - Anestesisjuksköterskans uppfattning“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39485.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Björkgren, Lena, und Anna-Maria Chatziapostolou. „Psykiatrisjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsforskning“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25021.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning i sitt omvårdnadsarbete är en del i omvårdnadens utveckling. Denna studie har för syfte att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning. Frågeformulär skickades till 40 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Data har bearbetats i SPSS 11.5 och redovisas med frekvenstabeller och diagram. Resultat från 26 erhållna frågeformulär visar att psykiatrisjuksköterskorna hade en positiv attityd till forskning men att resultat från forskning inte används i någon större utsträckning. Vidare visade resultatet en begränsad forskningsmedvetenhet. Organisatoriska insatser såsom stöd och engagemang från chefer, utbildning i vetenskapliga metoder samt stöd i tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård skulle främja sjuksköterskors forskningsanknytning.
Nurses` attitude to nursing research and research utilization in their field of work is a part of the nursing development. This studies aim is to describe psychiatric nurse’s attitude towards nursing research and research utilization. Questionnaires were sent to 40 randomly selected nurses within adult psychiatric care in a university hospital in the south of Sweden. Data was processed in SPSS 11.5 and described with frequency tables and diagrams. The result from 26 received questionnaire showed that psychiatric nurses have a positive attitude to research but they do not use the results of research to any large extent. Further more the results showed limited research awareness.Organizational efforts such as support from managers, education in research methods, support to bring research results into practice and development towards evidence based care would promote nurses research utilization.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Borgström, Camilla, und Sofia Österlund. „Föräldrars uppfattning om handikappridning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29719.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskapSidantal: 61Titel: Föräldrars uppfattning om handikappridningFörfattare: Camilla Borgström och Sofia ÖsterlundHandledare: Ann-Sofi RåstamDatum: 2006-06-08Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men också ha en positiv inverkan på funktionshindret. Vi inriktade oss på föräldrar till funktionshindrade barn i vår undersökning eftersom vi ville få en inblick i hur funktionshindrade barn kan påverkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att känna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjälp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten så kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och föräldrar.Syfte: Handikappridning är intressant eftersom det handlar om något som kan vara både roligt och hälsosamt för de inblandade oavsett förutsättningar. Syftet med vår undersökning är att visa på hur föräldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn påverkas av ridningen. Vi vill veta om de märker om barnets fysiska och psykiska tillstånd påverkas av ridningen. Metod: Studien bygger på en enkätundersökning samt kompletterande kvalitativa intervjuer. Resultat: Undersökningen visade att föräldrarna överlag är positivt inställda till sitt barns ridning och de kan se många fysiska framsteg hos sina barn, exempelvis har barnens balans förbättrats. De psykiska framstegen handlar mycket om att till exempel självförtroendet hos barnen har ökat. Ridningen upplevs också ge barnen social träning och barnen tycker överlag att det är roligt att rida.Diskussion: Baserat på våra resultat anser vi att handikappridning är någonting man bör uppmuntra till och informera om. Därför hoppas vi att vår studie kan vara användbar för föräldrar till funktionshindrade barn och andra intresserade som vill veta mer om handikappridning, speciellt dess påverkan på utövarna. Nyckelord: handikappridning, funktionshinder, hästar, fritidsintresse
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
49

Holtås, Susanne. „Föräldrars uppfattning om matematikläxor“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27299.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation.Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor.
What I wanted to achieve with this essay was to gain insight into parent´s perception of their child´s math homework and how they deal with math homework at home. In a quantitative study, conducted in a small village in South of Sweden, I broadly got to know that about a third of parents would like to see a school without homework while another third certainly do not want a school without homework. A third smaller group has many opinions that I categorized into six groups but neither of them express yes or no to homework. I also found out that two thirds of the parents sometime, more or less, experienced a messy homework situation. The essay also discusses international and Swedish research on homework, those who are for and against with a focus on mathematics. I also deal with Vygotsky´s view of learning, socio-economic differences and math problems related to homework.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
50

Stockhaus, Amanda. „Medarbetarens uppfattning av arbetsmotivation“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63391.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Arbetsmotivation kan beskrivas som ett övergripande samlingsnamn för de faktorer som framkallar, formar och driver en människa mot olika mål i arbetet. Det finns fördelar med en hög arbetsmotivation och en eventuell relation till produktivitet har ofta legat i fokus. Detta har gjorts för att gynna företag och deras tillväxt. Tidigare forskning visar dock inte enbart på detta utan också på att en hög arbetsmotivation kan ge positiva effekter hos medarbetaren, bland annat en förbättrad hälsa samt minskad upplevelse av stress. Syftet med detta examensarbete är att undersöka gruppträningsinstruktörers uppfattning av arbetsmotivation. Fokus har legat på de faktorer som påverkar medarbetarens arbetsmotivation samt arbetsmotivationens relation till stress. Information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda gruppträningsinstruktörer. Data samanställdes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att faktorer som feedback, relationer på arbetsplatsen, arbetets meningsfullhet samt kompetens och intresse bidrog till ökad arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet på att en hög arbetsmotivation upplevs som ett visst skydd mot arbetsrelaterad stress. Dock framkom det även att ytterligare faktorer var nödvändiga för att uppnå lägsta möjliga nivå av stress.
Work motivation can be described as a collective name for the factors that develop, molds and drive man against various goals at the workplace. There are advantages with a high work motivation but the focus has previously often been on an eventual increase in productivity. This has been done with the aim to promote companies and their growth. However, this is not the only result in previous research and positive effects of work motivation on the employees themselves have been reported, for example, improved health and a decrease in perceived stress. The purpose of this study is to explore group fitness instructors views on work motivation. The focus have been directed to the factors that affect employees work motivation and the relation of work motivation to stress. Information was collected in semi-structured interviews with employed group fitness instructors. The data was compiled and then analyzed with thematic analysis. The result shows that factors as feedback, relations in the workplace, job satisfaction, expertise and interest contributed to increased work motivation. In addition to this the results show that high work motivation is perceived to give some protection against work-related stress. However, it was shown that additional factors were needed to achieve lowest possible level of stress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie