Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Ungdomsrån“

Unge uden uddannelse er en udsat gruppe i en verden, der mere end nogensinde lægger vægt på kvalifikationer og kompetence hos den enkelte. De vil komme til at stå uden de formelle forudsætninger, der skal til for at skabe sig en selvstændig tilværelse. Men også ofte uden - eller med svagere - uformelle netværk, der giver styrke, tilskyndelse og forankring. Derfor er det en nærliggende antagelse, at unge, der ikke kommer i gang med en uddannelse i de vigtige ungdomsår, befinder sig i en sårbar position: de står uden for uddannelsesarenaerne og kan ende som en egentlig uddannelsesmæssig restgruppe. Flere undersøgelser fra de senere år bekræfter en sådan antagelse (Jensen mfl. 1997). Den foreliggende undersøgelse vil give et bidrag til belysning af denne gruppe unge, der ikke på undersøgelsestidspunktet var i gang med en uddannelse og heller ikke var i arbejde. Undersøgelsen vil belyse denne gruppes sociale situation og dens brug af medier.

Under de senaste åren så kan man se en ökning av personrån och det är i huvudsak relaterat till brottslighet med ungdomar inblandade. Vi vill dock påpeka att om man skulle läsa i statistiken så är ungdomsrån inte högt representerat i den allmänna brottsstatistiken. I de anmälningar som vi studerat har det kommit fram att objekten för rånarna är i huvudsak mobiltelefoner och kontanter. Både gärningsmän och målsägare har mestadels varit män, även om det dock förekommer kvinnor både bland målsägare och i fåtal fall också som gärningsmän. Det vi också har sett är att andra generationens invandrare är kraftigt överrepresenterad. Med hjälp av olika kriminologiska teorier, rutinaktivitetsteorin och beslutsteorin så har vi belyst hur ett rån kan bli möjligt i praktiken och vilka faktorer som spelar in för att det ska kunna hända. För att komma fram till våra slutsatser så har vi utgått från ungdomsenheten och underrättelseavdelningen när det gäller personrån / ungdomsrån. Vårat syfte med det här fördjupningsarbetet har varit att få ökad kunskap om personrån där ungdomar är gärningsmän. Vi har utgått ifrån Västerås problem men även försökt att skaffa oss en generell bild av problemet i landet. De förebyggande åtgärder som redovisas i det här arbetet är bla att försöka minska gärningsmännens anonymitet, rikta in spaning mot kända personer och områden etc. Vi har också tagit upp samarbete mellan olika aktörer som skulle kunna beröras.

Ungdomsbrottslighet är ett ständigt aktuellt ämne, det då en stor del av den totala brottsligheten begås av just ungdomar. Vissa typer av de brott som begås av unga kan fungera som en indikator på att gärningspersonen löper en ökad risk för att fortsätta på en kriminell bana genom livet. Ett sådant brott är rån. Rån utgör en liten andel av den totala ungdomsbrottsligheten i Sverige, dock finner Polisen Syd en oroväckande ökning av personrån med unga gärningspersoner. Detta arbete är en kvalitativ studie som baseras på tre nätverk över misstänkta gärningspersoner i åldrarna 15-18 år. Studien ämnar undersöka rånens betydelse för de olika individernas fortsatta kriminella karriärer, betydelsen av deras positioner i nätverket samt hur dessa nätverk faktiskt ser ut. Materialet som ligger till grund för analysen består av polisens register över misstänkta gärningspersoner samt diverse uträkningar kopplat till en nätverksanalys. Studien visar hur konstellationerna mellan individerna i nätverken sett ut under rånet, samt under deras övriga brottslighet. Resultaten tyder på att samtliga, med undantag för en, i nätverken fortsätter på en kriminell bana efter att de begått personrånet, vilket stärker antagandet om personrån som ett strategiskt brott. Vidare framkommer positioner i nätverken som identifierats som särskilt betydelsefulla för nätverkens uppbyggnad. Utifrån dem belyser studien hur ett nätverksperspektiv kan appliceras på liknande underlag och verka som ett arbetssätt för att minimera risken för en fortsatt kriminell karriär, utifrån det kan studien fungera som ett redskap i det fortsatta arbetet kring att förstå och motverka utvecklingen av personrån som begås av unga gärningspersoner.
Juvenile delinquency is an ever present topic since a large number of the total crime consists of juvenile delinquency. Some types of offenses committed by young people may serve as an indicator that the perpetrator has an increased risk of continuing on a criminal path through life. Such a crime is robbery. Robbery constitutes a small proportion of the total juvenile delinquency in Sweden, however, Polisen Syd finds a worrying increase in robberys with young perpetrators. This essay is a qualitative study based on three networks of suspected perpetrators aged 15-18. The study aims to investigate the significance of a joint robbery for the various individuals continuing criminal careers, the importance of their positions in the networks and what such a network actually looks like. The material that forms the basis of the analysis consists of the police’s register of suspected perpetrators and various calculations linked to a network analysis. The study shows how the constellations between the individuals in the network looked during the robbery, as well as during other crimes. The results indicate that everyone, with the exception for one, in the networks continues on a criminal trajectory after committing the robbery, which strengthens the assumption of a robbery as a strategic crime. Furthermore, positions in the network that have been identified as particularly important for the network’s structure emerge. Based on them, the study illustrates how a network perspective can be applied to similar bases and act as a way of working to minimize the risk of a continued criminal career, from which the study can serve as a tool in the continued work in understanding and counteracting the development of personal robberies committed by young offenders.

Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv. En kvalitativ metod valdes, där två gruppintervjuer genomfördes med ungdomsrådets styrelsemedlemmar. Studien visade att ungdomar upplever delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det är viktig för dem, då det innebär möjlighet att göra sin röst hörd. Ungdomarna ansåg att de via ungdomsrådet har möjlighet att påverka den kommunala verksamheten i viss mån. I de fall de inte kan påverka, är det viktigt att få möjlighet att vara delaktiga i diskussionen. Ungdomsrådet bidrar till att öka individers egenmakt, självkänsla och sociala nätverk samt att verkar för att erbjuda något som tilltalar samtliga ungdomar i kommunen.

Participation and influence are prerequisites for public health, in which community spirit, social relationships and social capital are important for an individual's wellbeing. It is important so that individuals can feel a sense of context and power to influence their own living conditions. Adolescents are entitled, in the same manner as adults, to share their views in a democratic society. Adolescent organizations, which aim to empower young people, are considered as a means of ensuring that their perspectives are observed. The purpose of this study was to examine how adolescents in a specific youth council experience participation and influence in the development of municipal activities from a health promotion perspective. A qualitative method was chosen, in which two group interviews were conducted with Youth Council Board members. The study showed that young people perceive participation and power sharing in democracy and that it is important for them because it means the opportunity to make their voices heard. The adolescents felt that they through the Youth Council have the opportunity to influence the development of municipal activities to some extent. In case they are not being able to influence it is important do have the opportunity to participate in the discussion. The youth council helps to enhance individual empowerment, self-esteem and social networks, as well as promoting the provision of something that appeals to all young people in the municipality.

Syfte med denna studie var att undersöka de vanligaste faktorerna som var bidragande till en avslutad elitidrottssatsning i ungdomsåren. För att besvara studiens syfte, har intervjuer använts som datainsamlingsinstrument. Den empirisk data tolkades med hjälp av IPA- metoden. Tolkningsarbetet gav insikt om vilka unika upplevelser respondenter hade om sin avslutad elitidrottssatsning, därefter tolkades och kategoriseras deras citat under teman: övriga, interna- och externa faktorer, skador och sjukdom. Det författarna konstaterade var att elitsatsande ungdomar avslutade sin elitidrottssatsning på grund flera interna och externa faktorer tillsammans. Studien tyder på att de vanligaste faktorerna till en avslutad elitidrottssatsning var: utmattning, prestationskraven, miljöombyte, intressekonflikt, för krävande träningsmiljö och bristande ledarkompetens.
The purpose of this study was to examine the most common reasons why young elite athletes dropped out their sport at the top level. To study this case, we collected our data with an interview as a method and Interpretative Phenomenological Analysis as instrument to interpreted participants citations into the factors. These factors later were categorized under different themes: Other, Internal and External factors, Sickness and Injuries. The most common reasons quoted was exhaustion (psychological) and fatigue (physical), too high performance requirement, environmental change, conflict of interest, too demanding training environment and lack of leadership skills.

Introduction: More and more children and young people get the diagnosis celiac disease established. Celiac is a life-long disease, which means that the child during the rest of its life has to be on a strictly gluten-free diet. There are few studies so far, which have examined how children having a life-long disease with food treatment and increasing prevalence really experience their health related quality of life (HRQoL). Purpose: The purpose of the study was to examine how children (8 – 18 years old) suffering from celiac valued their HRQoL and to illustrate as well whether the age of the child and its extent of disease when it was taken ill affected the child’s evaluation of HRQoL later in life. The purpose was also to compare whether the children’s parents valued the HRQoL of their children to the same extent as the children did. Method: 160 children, 54 boys and 102 girls were included in the study. Answers from 149 children/parents are being worked up in the result. DISABKIDS Chronic generic measure – DCGM – 12 in a short version for both children and parents is used to measure HRQoL during the last four weeks. Results: There was no difference between how boys and girls of different age experienced their total HRQoL during the latest four weeks. Nor were there any visible dissimilarities in the individual domains (mental, social and psychic health). The children who were diagnosed before the age of four being much affected by their disease at the time of the diagnosis valued their HRQoL higher than the children who were diagnosed after the age of four. The children who had been suffering from their disease during a longer period (>8, 7 years) showed a higher degree of HRQoL. The parental evaluation of their children’s HRQoL was lower than that of their own children, in the evaluation of the total HRQoL as well as in the individual domains (mental, social and psychic health). Conclusion: The test “DISABKIDS” shows that the majority of children suffering from celiac disease judged their HRQoL as very good during the last four weeks. Children suffering from celiac showed in this study a higher HRQoL than all the other groups of diagnosis having used DISABKIDS.

This Master’s thesis concerns the question why a public library establishes a special room for young people and how the young people can influence the activities. I have made interviews with two librarians and four teenagers from a reference group. I have also made an observation of the room. The most important theories are Pierre Bourdieu’stheory of symbolic capital and Mats Lieberg’s theory of free zones. The method used is a qualitative study. The answersfrom the interviews are analysed according to different categories. The results show that young people have a special taste which is shown in the room for young people and that efforts to make young people involved in the planning of activities are very important.
Uppsatsnivå: D

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.

Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet. Den tredje delen lyfter fram hur gymnasieungdomar och lärare resonerar kring grupptryck samt utanförskap och gemenskap. Avslutningsvis tas gymnasietjejers livsvillkor upp i en studie av identitet i relation till andras och egna förväntningar på hur en tjej ska vara.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att leva med JIA. Uppsatsen bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Det framkom att smärta och funktionella begränsningar var de dominerande orsakerna till att barn och ungdomar upplever sig annorlunda och känner sig utanför. De upplever också att de har för lite kunskap om sin sjukdom. Bättre kunskap hos barn och ungdomar om sjukdomen och livssituationen leder till ökad självkänsla och större möjligheter att leva öppet med sjukdomen. Har omgivningen stor kunskap om patienternas livssituation så har de lättare att acceptera dem och inte behandla dem annorlunda.
Program: Sjuksköterskeutbildning