Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Unga parrelationer“

I uppsatsen studeras våld i parrelationer mellan unga och omyndiga personer utifrån närståenderekvisitet i BrB 4:4a st. 1. Bestämmelsen om fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a är främst tänkt att ta sikte på sådant våld som en gift man utövar mot sin hustru. Om ett par inte bor tillsammans eller är gifta förutsätts att parterna betraktas som närstående för att de ska omfattas av bestämmelsen. Högsta domstolen konsta­terar i NJA 2004 s. 97 att för att ses som närstående ska förhållandet präglats av en praktisk och känslomässig bindning av inte obetydlig varaktighet som gör att den ut­satta befinner sig i en särskilt utsatt situation. Rättsfallet avsåg en vuxen parrelation. Hur närståenderekvisitet ska tolkas när det gäller parrelationer mellan unga och omyn­diga är inte helt tydligt. I uppsatsen redogörs för åtta rättsfall från underinstanser som prövat huruvida ett par som inte är sammanboende eller gifta är att betrakta som närstående enligt BrB 4:4a st. 1. Tre av dessa rättsfall avser vuxna parrelationer och fem rättsfall avser parrelationer mellan unga och omyndiga. I samtliga fall har dom­stolen utgått ifrån de faktorer som anses vara av betydelse för bedömningen enligt NJA 2004 s. 97. I uppsatsen lyfts av den anledningen skillnader som görs i bedöm­ningen avseende vuxna parrelationer och parrelationer mellan unga och omyndiga. Min slutsats är att praktisk bindning inte bör utgöra en förutsättning för att ett par ska betraktas som närstående. Vid bedömningen av om någon befinner sig i en särskilt utsatt situation menar jag även att omständigheter som tyder på att den utsatta be­finner sig i en normaliseringsprocess kan tala för att så är fallet. Vidare menar jag att en ungdom, som står under vårdnad av sina vårdnadshavare eller som bor med sin familj, fortfarande kan befinna sig i en särskilt utsatt situation. Uppsatsen visar att ungdomen i sig innebär en särskild sårbarhet. Denna sårbarhet bör tas i beaktande vid bedömningen av huruvida någon i det enskilda fallet har befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen, WHO klassar våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av kvinnor runt om i världen. Trots att mycket forskning pekar på att kvinnor i åldern 16-24 är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relation, är våld som förekommer i ungas parrelationer relativt ouppmärksammat i Sverige. Forskning visar vidare att unga ofta har en bristfällig kunskap i att definiera vilka beteenden som är lämpliga och våldsamma i en parrelation. Syfte: Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer samt genom fokusgrupper att undersöka unga tjejers attityder till våld i ungas parrelationer. Metod: För att undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer användes tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn. För att undersöka de unga tjejernas attityder till våld i ungas parrelationer användes en kvalitativ ansats och åtta tjejer i åldrarna 15-16 intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att det är vanligare att tjejer både är offer och förövare gällande fysiskt våld i sina parrelationer. Totalt uppgav 2,5 procent av tjejerna att de hade blivit slagna av en partner och respektive 1,1 procent av tjejerna uppgav att de hade slagit en partner. Motsvarande siffror för pojkarna var 0,9 procent respektive 0,2 procent. Resultaten visade också att tjejer i större utsträckning utsätts för sexuellt och fysiskt våld som kräver sjukvård i sina parrelationer än pojkar.Analysen av intervjumaterialet resulterade i två kategorier: Attityd och definition och vidare kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd”. Kategorin ”Attityd och definition” lyfter de unga tjejernas definitioner av olika våldstyper samt vilka situationer de betraktar som förmildrande för att använda våld i en parrelation. Kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd” lyfter olika arenor unga söker sig till för att få stöd om de mår dåligt i sina parrelationer samt olika utmaningar som försvårar hjälpsökande ur en destruktiv parrelation.
Background: World Health Organization, WHO lists intimate partner violence as a global health problem affecting about a third of women around the world. Despite that a lot of research show that women in the ages of 16-24 are particularly vulnerable of being exposed to intimate partner violence, intimate partner violence that occur in adolescent relationships is relatively unattended in Sweden. Further research has shown that adolescent’s often lack knowledge about what constitutes appropriate and abusive behaviors in an intimate relationship. Aim: The aim of the study was to quantitatively examine the prevalence of dating violence among adolescent’s and by focus groups examine young girls attitudes towards dating violence among adolescent’s. Method: In order to examine prevalence of dating violence among adolescent’s cross-sectional data from a national survey about violence against children was used. To examine the young girl’s attitudes towards dating violence among adolescents a qualitative approach was used and eight girls aged 15-16 was interviewed using three focus groups. The interviews were recorded, transcribed and later analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results from the quantitative analysis showed that it is more common that girls are victims and perpetrators of physical violence in their intimate relationships. Totally 2,5 percent of the girls in the study had been hit by a partner and 1,1 percent of the girls reported that they had used physical violence against a partner. Corresponding numbers regarding the boys were 0,9 and 0,2 percent. The results also showed that girls to a greater extent are exposed to sexual and physical violence requiring health care in their intimate relationships than boys.The qualitative content analysis resulted in two categories: “Attitude and definition” and “Possibilities and challenger for support”. The category “Attitude and definition” raises the young girl’s definitions of different types of violence and which situations they consider to be mitigating for using violence in a relationship. The category “Possibilities and challenges for support” raise different arenas young girl’s reach for in order to get support if they feel bad in their relationships and also different challenges that prevent help searching from a destructive relationship.

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

Denna studie syftar till att undersöka hur individer upplever att det ökade skilsmässotalet i samhället påverkar deras attityd till långa parrelationer. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna kvinnor som delat med sig av tankar och känslor kring äktenskap, parrelationer och separationer. Studien tar avstamp i teorier kring modernitet och individualism i dagens samhälle, författade av Beck, Beck-Gernsheim och Giddens. Vidare analyseras det empiriska materialet även med hjälp av Giddens teori om det rena förhållandet och hans teori om ontologisk trygghet. Socialisationsteorin används också tillsammans med Bourdieus begrepp habitus. Studiens resultat visar att individer med skilda föräldrar är medvetna om skilsmässans utbredning i samhället och att det påverkar deras attityd till långa parrelationer. Detta kan förklaras av framförallt socialisationsteorin och habitusbegreppet. Den respondent i studien vars föräldrar fortfarande lever ihop ansåg sig skyddad från det ökade skilsmässotalet och upplevde därför inte att attityden till långa parrelationer påverkas av detta. Den mer djupgående analysen visar dock att samtliga respondenter påverkas av det ökade skilsmässotalet i samhället, även om respondenten med icke-skilda föräldrar inte själv var medveten om det. Detta genom den ökade individualismen och det moderna samhällets reflexiva natur. Resultatet utkristalliserade sig trots att studien på förhand inte avsåg göra skillnad på individer med eller utan separerade föräldrar.
This study aims to examine if individuals feel that increased divorce rates impact their attitude towards long-term relationships. The empirical data was collected through semi-structured interviews with four young women who shared their thoughts and feelings about marriage, relationships and divorces. The study is based on theories about reflexive modernity and individualization (see Beck, Beck-Gernsheim and Giddens). The empirical data is also analyzed by Giddens’ theory of the pure relationship and his theory about the ontological security. The theory of socialization is also used along with Bourdieu’s concept of habitus. The result of the study shows that individuals with divorced parents are aware of the increased divorce rates in society and that it affects their attitude to long-term relationships. This can be explained primarily by using the theory of socialization and the concept of habitus. The respondent in the study whose parents still lived together considered herself protected from the increased divorce rates and experienced therefore that this did not affect her attitude to long-term relationships. The more thorough analysis nevertheless shows that all respondents are affected by the increased divorce rates in society, even if the respondent with non-divorced parents was not aware of it herself. The increased individualism and modern societies reflexive nature can explain this. This result appeared even though the study in advance did not intend to distinguish between individuals who have been through a parental divorce and individuals who have not.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld.

2019-01-17

Author: Julia Falk and Linnéa Linderoth Title: “Am I being me? Or am I being a girl with Asperger´s?” A qualitative study of the role relationships have for young women with Asperger´s syndrome identity [Translated title] Supervisor: Melker Labory Assessor: Ulf Drugge   During adolescence, relationships are important for young people and studies show that having a partner is something that becomes more important, especially for young women. Creating and maintaining good relationships can be problematic, but can this problem be different for a young woman with a neuropsychiatric disability as Aspergers syndrome? A person with Aspergers syndrome often has difficulties with communication and interaction with other people. But the syndrome is also characterized with special interests, different language management and difficulties with sudden changes. The aim of our study was to examine how young women with Aspergers syndrome experience the creation, maintenance or absence of couple relations. Furthermore, we wanted to see the significance these relationships have in the young women´s identity and how they are, based on their disability, managing any problems that may arise with this meaning. In our qualitative study we have followed three young women with Aspergers syndrome through their blogs, individual websites where they write down their thoughts and experience in the form of digital diaries. These three women are seen as three extremes: a young woman with a relationship, a young woman who is single but looking for love and a young woman who is single but not interested in being part of a relationship. Through a content analysis of their texts, we have been able to distinguish experiences, significance and managing. The data that we have collected, did we analyzed to three different theories: intersectionality, Svedberg´s ideas about group processes and symbolic interactionism. The experiences have permeated the whole analysis and what we can see after the completion of the study is that relationships are very important for the three young women. All three women write about thoughts and experiences related to couple relations in their blogs. By using Svedberg, we have come to the conclusion that relationships can be more or less important for the young women. Depending on their experience and whether the desire for a partner is a part of their inner world or not. How this picture is consistent with the external reality is in turn crucial to the creation of an identity, can the young woman´s desire get consistent with reality? And what happens when this connection does not exist? When we have read the blogs, we have seen examples of how the young women both choose to grab on to the idea of a partner or choose to be alone to maintain their identity. The meaning of the couple relations variates between the young women and the way they choose to handle the problems that follows with it. Furthermore, there are variations in both experiences, significance and managing and this can be understood from the extremes but also in terms of their personality, previous experience and the fact that they are divided into different groups in the society. Keywords: young, woman, adolescents, Aspergers syndrome, disability, identity, relationships, couple relations Nyckelord: ung, kvinna, ungdomar, Aspergers syndrom, funktionsnedsättning, identitet, relationer, parrelationer

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur socialarbetare inom socialtjänsten arbetar, och vill arbeta, med våld i ungas parrelationer. Vidare är syftet att belysa detta problemområde och lägga en grund för fortsatt forskning inom området våld i ungas parrelationer. Studien är kvalitativ till sin karaktär och metoden som använts är intervjuundersökning med sex socialarbetare som arbetar med unga personer inom olika arbetsfält i socialtjänstens verksamhet. Den insamlade datan har sedan analyserats utifrån nyinstitutionell organisationsteori och diskretion. Studiens resultat visar att socialarbetare inte bedriver ett uttalat arbete med våld i ungas parrelationer. Socialarbetare som kommer i kontakt med unga som utsätts för, eller utsätter sin partner för, våld åtskiljer inte våld i ungas parrelationer från våld i vuxnas parrelationer eller våld mot barn. De socialarbetare som intervjuats efterfrågar ett organisatoriskt stöd i att uppmärksamma ämnet våld i ungas parrelationer samt erhålla en ökad kunskap kring ämnet.
The purpose of this study is to receive knowledge of how social workers work, and want to work, with dating violence among youth in couple relationships. Furthermore, the purpose is to highlight this problem area and lay a foundation for further research in the field of dating violence. The study is qualitative in nature and the method used is individual interviews with six social workers who work with young people in different fields of work in social services. All data has been analyzed based on a new institutional organizational theoretical perspective and discretion. The result of the study indicates that social workers do not work implicit with dating violence. Social workers who get in contact with youths who are exposed to, or exposes their partner to, dating violence does not separate dating violence from violence in adult relationships or violence against children. The social workers interviewed requests more organizational support when it comes to paying attention to dating violence as well as obtaining a greater knowledge on the subject.

Föreliggande studie undersökte skillnader i attityder mellan män och kvinnor gällande partnervåld och dess allvarlighetsgrad bland unga. Fortsättningsvis undersökte studien även huruvida deltagarnas kön, könet på den fiktiva utsatta och om deltagarna var i en parrelation eller inte kunde påverka attityderna. Studien använde sig av en enkät innehållande en vinjett med ‘Opinion of Domestic Violence Scale’. Studiens urval bestod av 504 universitetsstudenter mellan åldrarna 19–28 (M= 22,6, SD= 2,2) från en mellanstor stad i Sverige. Totalt deltog 312 kvinnor (M= 22, 3, SD= 2,2) och 192 män (M= 23,2, SD= 2,2) Studiens resultat visade en skillnad mellan män och kvinnors attityder till partnervåld där de kvinnliga deltagarna i studien rapporterade högre medelvärdespoäng, vilket indikerar att kvinnor ansåg partnervåld som mer allvarligt. Kvinnor som var i en parrelation, hade attityder som indikerade att de såg partnervåld riktat mot kvinnor som mindre allvarligt. Resultaten diskuterades utifrån tidigare forskning och konceptet av det ‘Ideala brottsoffret’. Den slutsats som kan dras utifrån föreliggande studies resultat är att det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnors attityder till partnervåld och dess allvarlighetsgrad där kvinnor anser partnervåld som mer allvarligt
The present study examined differences in attitudes between young men and women regarding partner violence and its severity. The study examined whether the participants’ gender and the sex of fictitious victim, as well as whether being in a partnership had an impact in the participants’ attitudes. The study was conducted through a questionnaire with a vignette along with the ‘Opinion of Domestic Violence Scale’. This was completed by 504 undergraduates between the ages of 19-28 (M= 22,6, SD= 2,2) at a university located in a medium-sized city in Sweden. A total of 312 women (M= 22,3, SD= 2,2) and 192 men 192 (M= 23,2, SD=2,2) participated. The results showed a difference between men and women, where the female participants reported higher mean scores, indicating that women find partner violence more severe. Women who were in a relationship at the time, reported that partner violence against a woman was less severe. The results were discussed on the basis of previous research along with the concept of the ‘Ideal Victim’. The conclusion was that there was a difference between men and women's attitudes regarding partner violence, where women viewed it as more severe