Inhaltsverzeichnis

  1. Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Tränings beteende“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Tränings beteende" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Dissertationen zum Thema "Tränings beteende"

1

Sahid, Fatma, und Sepideh Soheili. „Experiences of viewing fitspiration, its body ideal perception and exercise behaviour in young adult exercisers: A qualitative study“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44814.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The purpose of the present study was to gain knowledge and understanding on fitspiration, itsbody ideal perception and exercise behaviour in a sample of young adults who are exercisers, daily social media usersand also fitspiration followers. To that end, semi-structured interviews were carried out to gather information from eight young adult exercisers (M = 22.5, SD =3.5 years). Thematic analysis (TA; Braun & Clarke, 2006) was used to analyse the data. The results were divided into three parts, 1) perception of fitspiration which has three main themes: Fitspiration as a tool that supports healthy behaviour, Untrustworthy fitspirational content, and Negative outcome on emotional well-being. 2) Fitspiration’s body ideal perception, which consists of one main theme: Unrealistic body ideals. 3) And lastly exercise behaviour in relation to viewing fitspirational content and has also one main theme: Inappropriate fitness goals. In summary, viewing fitspirational content on social media can provide young adults with information and motivation that supports healthy lifestyle behaviours like exercising. However, negative feelings appeared to arise from fitspiration viewing which may have an effect on psychological well-being. Although body ideals shown through fitspiration were perceived as unrealistic, the content seemed to adversely affect our participant’s fitness goals and determination.
Syftet med denna studien var att få kunskap och förståelse om fitspiration, uppfattning av fitspirations kroppsideal och träningsbeteende i ett urval av unga vuxnasom är motionärer, daglig användare av sociala medier och även anhängare av fitspiration. Semi-strukturerade intervjuer genomfördesför att samla information av åtta unga vuxna motionärer (M = 22,5, SD = 3,5 år). Tematisk analys (TA; Braun & Clarke, 2006)användes för att analysera data-information. Resultaten delades in i tre kategorier, 1) uppfattning av fitspiration som har tre huvudteman: Fitspiration som ett fenomen som stöder hälsosamt beteende, opålitlig fitspirations källa och negativ resultat på emotionellt välbefinnande. 2) Uppfattning av fitspirations kroppsideal som består av ett huvudtema; Orealistiska kroppsideal. 3) Och slutligen träningsbeteende i samband med att titta på fitspirations innehåll, som har huvudteman; Olämpliga träningsmål. Sammanfattningsvis kan fitspirations innehåll på sociala medier ge unga vuxna information och motivation som stöder hälsosamma beteenden, som att träna. Men negativa känslor upplevdes uppstå genom att titta på fitspirations inlägg som kan ha en inverkan på psykologiskt välbefinnande. Vidare, även om fitspirations kroppsideal upplevdes som orealistiska, innehållet verkar ha en roll i deltagarnas träningsmål och determination.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Lantz, Nichlas, und Sebastian Malmström. „Fysisk träning och beteendeförändring vid hjärtsjukdom : En systematisk litteraturöversikt“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47475.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Background: A crucial part of rehabilitation of cardiovascular disease is to increase aerobic capacity. High intensity intervals are an emerging field in cardiac rehabilitation. Adhering to physical training has been shown to be quite hard for these patients. There is no systematic review of different training intensities for these patients that also include interventions towards changing and adhering to new training behaviors. Objective: Map out changes in VO2peak from high intensity intervals or moderate continuous training in cardiac rehabilitation and to see if theories or techniques for behavioral change was applied to maintain and increase adherence to physical activity. Method: This systematic review was done with the databases of PubMed and PEDro. The studies could only include patients with heart failure or coronary artery diseases. Articles were assessed for quality and given a preliminary level of evidence. Results: 11 articles were included; ten studies showed a significant increase in VO2peak. Three studies showed a significant increase in VO2peak between groups in favor of high intensity intervals. Some behavior change techniques could be interpreted by the authors, but no theories were used. Conclusion: This review could not conclude that one specific modality of training is superior in cardiac rehabilitation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Tondnevis, Simon. „Motion istället för depression – Att designa motivation“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23649.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Träning är en effektiv behandlingsmetod för depression som idag inte prioriteras på grund av andra behandlingsmetoder som läkemedel och terapi som presenterar olika biverkningar på både samhälle och individ. Enligt Sundberg (2014) saknar patienten motivationen till att börja träna vilket därmed formger studiens syfte; att se hur man genom design kan motivera träning för den deprimerade. För att förstå hur motivation skapas undersöks depression, fysisk aktivitet på recept, användar centrerad design, kunskap/kontext, olika motivations typer, beteendeförändring och förenkling av vanor i studiens teoretiska ramverk. Dessa aspekter prövas i praktiken genom cultural probes och kvalitativa intervjuer som sedan definierar en designspecifikation. Denna designspecifikation är grunden till metoder som observation, skiss (inklusive prototypande och 3D modellering) och en designlösning. Resultatet visar att användaren söker gymträning i hemmet och kräver att träningen ska vara lättillgänglig med ett urval av övningar, där det även finns större grund för självreflektion samt uppföljningar. Designförslaget presenterar därför ett träningsredskap baserat på motståndsband som med hjälp av sensorer tillfredsställer användarens krav. Kring förslaget presenteras olika system, exempelvis större gemenskap och poängsystem som ansågs önskvärda av användaren, för att öka motivationen ytterligare och på så sätt kunna behandla depression.
Exercise is an effective treatment method for depression that is rarely prioritized nowadays due to other treatment methods like medicine and therapy that present side effects to both society and the individual. According to Sundberg (2014) the patient lacks the motivation to start exercising which then creates this study’s purpose; to see how one can through design motivate exercise for the depressed. To understand how motivation is created research is done around depression, physical activity on prescription, user-centered design, knowledge/context, different types of motivation, types of behavioral and simplified habits in this study’s theoretical framework. These aspects are examined in practice through cultural probes and qualitative interviews which then define a design specification. This design specification is the basis of methods like observation, sketching (including prototyping and 3D modelling) and a design solution. Results show that the user seeks gym exercises at home and demand the exercise to be accessible with a selection of movements that also provide a bigger prospect of self-reflection and monitoring. Therefor the design suggestion presents a piece of exercise equipment based on resistance bands that satisfies the user needs through sensors. Beside the design suggestion a handful of systems are introduced, for example regarding a community and point system that was considered desirable by the user, to further increase the motivation and consequently help treat the depression.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Skoglund, Marianne. „Erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter vid Parkinsons sjukdom : - En kvalitativ intervjustudie om Lee Silverman Voice Treatment BIG“. Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174962.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar rörelseförmåga, balans, gång och aktivitetsförmåga. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) har goda korttidseffekter men det saknas studier som beskriver personernas egna erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter efter att ha deltagit i LSVT BIG. Syfte: Syftet med studien var att utforska erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter hos personer med PS som deltagit i LSVT BIG.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 personer med PS som deltagit i LSVT BIG för minst tre månader sedan. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i temat tilltro och drivkraft att påverka funktion och sjukdomens progress. Det övergripande temat baserades på tre kategorier: upplägg som främjar egenträning, motivation att fortsätta träna och förstärkare av träning samt tre underkategorier per kategori. Resultatet beskriver betydelse av struktur på träningen, uppföljning och anpassning för att öka drivkraft och tilltro till att påverka funktion och progress av sjukdomen. Det ligger till grund för vidmakthållande av träning och färdigheter över tid.  Slutsats: Personer med PS som deltagit i LSVT BIG upplever att det är viktigt att upprätthålla motivation och individanpassa förstärkare av beteendet. Deras erfarenhet är att uppföljning och anpassning av träningen är nödvändig för att överbrygga hinder samt stärka tilltro och drivkraft att påverka symtom och progress av sjukdomen. Denna studie kan hjälpa fysioterapeuter och arbetsterapeuter eftersom personer med PS behöver stöd för att stärka resurser och överbrygga hinder gällande motivation, kontext och multisjuklighet. Framtida forskning behövs om långtidseffekter av LSVT BIG och ett beteendemedicinskt förhållningssätt kopplat till vidmakthållande av fysisk träning för personer med PS.
Introduction: Parkinson´s disease (PD) is a neurodegenerative disease that affects mobility, balance, ambulation and activity. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) has good short-term effects, but there are no studies describing people's own experiences of maintaining physical exercise and skills after participating in LSVT BIG. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of maintaining physical exercise and skills in people with PD who participated in LSVT BIG. Method: The study was of qualitative design with inductive approach. The semistructured interviews were conducted with 12 people following a minimum of three months post participated in LSVT BIG. The transcribed interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed in a theme 0f higher confidence and motivation to influence function and slowing the progression of the disorder. Three categories were identified to support the overall theme: arrangement that promote self training, motivation to continue physical exercise and enhancers of exercise, and three sub-categories per category. The results describe the importance of structure in exercise, follow-up and adjustment to increase motivation and confidence in being able to influence function and progression of the disorder. It forms the foundation for maintaining physical exercise and skills over time. Conclusion: The LVST BIG participants with PD felt the importance of motivation and individualized reinforcers of behaviour to maintain physical exercise and skills over time. In their experience, follow up and adaptation of the exercises is necessary in order to overcome barriers, give confidence and strengthen motivation to influence the symptoms and slow progression of the disorder. This study can help physiotherapist and occupational therapist as people with PD need support to strengthen their resources and overcome barriers regarding motivation, context and multi-illness. Long term effects of LSVT BIG and a behavioural medicine approach related to the maintenance and longevity of physical exercise for people with PD requires further research.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Eriksson, Sebastian. „Förhållningssätt till motion och träning : En enkätundersökning baserad på teorin om planerat beteende“. Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67903.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka om motion och träning kan förklaras med hjälp av teorin om planerat beteende. Genom en kvantitativ metod i form av enkäter, kom 178 respondenter att besvara frågor om bland annat beteende, avsikt, attityd, upplevt normsystem och upplevd känsla av kontroll, kopplat till motion och träning. Resultatet i denna studie visade att nästan 80 % motionerade i minst 150 minuter per vecka, och att över 90 % tycker att det är hälsosamt att träna. Vidare kan man se att de som tränar upplever en positivare attityd och högre upplevd känsla av kontroll, än de som inte tränar, något som också är statistisk signifikant. Framtida forskning bör fokusera på att öka attityden till motion och träning, främst genom att öka kunskaperna om effekterna som motion och träning ger till hälsan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie