Dissertationen zum Thema „The Sustainable Development Goals (SDG)“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "The Sustainable Development Goals (SDG)" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Wahlandt, Selhag Laura. „Key Components of Governance for Sustainable Development and SDG Implementation in Sweden“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296431.
Der volle Inhalt der Quellede, Miguel Ramos Carlos. „Assessment Based on Indicators of the Sustainable Development Goals in Spain : A Data Science Approach“. Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276705.
Der volle Inhalt der QuelleDen globala hållbara utvecklingen har präglats av FN:s planer i mer än två decennier. Dessa planer har antagits av de flesta av de utvecklade länderna och utvecklingsländerna för att uppnå agenda 2030, som för närvarande bildas av de 17 globala målen för hållbar utveckling (SDG). Regeringar och beslutsfattare kan inte fatta medvetna beslut om hållbarhetsframsteg utan kunskap om hur väl landet presterar denna väg. Denna studie undersökte utvecklingen av varje SDG i Spanien genom deras indikatorer och huruvida korrelation och beroende finns mellan de angivna målen. Mål 1, 2, 6, 8 och 11 var de mindre utvecklade. De genomgick en långsammare process eller hade negativ utveckling under åren. Korrelationsanalysen levererade en snabb guide över relationer förhållandet bland mål för att hjälpa de berörda ministerierna att fatta snabba beslut om att veta vilka områden som i hög grad kommer att påverkas. Mål 3 (God hälsa och välbefinnande) var starkt kopplat till indikatorer från mål 4 (Kvalitetsutbildning) och även mål 6 (Rent vatten och sanitet). Dessutom hade indikatorer från mål 7 (prisvärd och ren energi) en hög korrelation med indikatorer från mål 12 (Ansvarsfull konsumtion och produktion) och mål 15 (Liv på land). Tillsammans erhöll 60% positiva interaktioner och nästan 80% betydande samspel mellan målen. Korrelation innebär inte orsakssamband, så flera linjära regressionsanalyser satte riktiga numeriska förhållanden och avslöjade hur man kan förbättra vissa mål genom att utnyttja andra. Mindre utvecklade indikatorer togs som beroende variabler och de slutliga oberoende variablerna definierades med krympningsmetoder. Tillvägagångssättet för att nå dessa uttryck kan användas för att fastställa beroendet mellan andra relevanta indikatorer och få en utvärdering av landets resultat.
Murambadoro, Betty. „The Role of Development Finance Institutions and Aid Agencies in Zimbabwe’s achievement of Sustainable Development Goals“. Thesis, University of Cape Town, 2018. http://hdl.handle.net/11427/28408.
Der volle Inhalt der QuelleGicic, Sejla, und Ariana Kelmendi. „Hållbarhetsrapportering i bilindustrin : en kvalitativ studie av SDG-rapporteringens utveckling“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20140.
Der volle Inhalt der QuelleThe aim of the study is to study the development of SDG's sustainability reporting in Volkswagen, Volvo and Peugeot, and compare the development of reporting between respective automobile companies during the period 2014-2017. In order to compare the SDG reporting between and within the companies, a text analysis was carried out which was then quantified. The theoretical frame of reference is based on sustainability reporting, voluntary SDG application and relevant theories. The empirical evidence consists of data from the text analysis. Based on the collected empirical data, the development was compared between 2014 and 2017. The paper ends in a conclusion where companies within the same industry tend to be more similar to achieve legitimacy, which might lead to greenwashing behavior in which companies create sustainable statements without real interventions. The study is a basis for continued research on the phenomenon of greenwashing in the automobile industry and its SDG reporting.
Grahn, Beatrice. „Global Sustainable Urban Development : A study of SDG no. 11 in South Korea and Vietnam“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43302.
Der volle Inhalt der QuelleGUSTAFSSON, MARTIN, und PATRIK ZYTOMIERSKI. „The Relationship between United Nations’ 17 Sustainable Development Goals and Swedish Banks’ Credit Rating of Manufacturing Customers“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279753.
Der volle Inhalt der QuelleHållbar utveckling av finansieringsavdelningen inom svenska banker genomgår stora utmaningar och förändringar. FN arbetar ständigt med att förbättra hållbara direktiv inom alla branscher för att i slutändan uppnå alla 17 mål för hållbar utveckling som har fastställts för en mer hållbar värld. Bankerna är i en unik position där de har en hög indirekt påverkan och inflytande över alla andra sektorer och i förhållande till alla 17 mål för hållbar utveckling genom sin verksamhet. Detta kan ses i de två största affärsenheterna inom bank, investeringar och finansiering. Även om hållbara investeringar har varit föremål för forskning och utvecklats i stor utsträckning, kan hållbar finansiering fortfarande sägas vara i en tidig utvecklingsfas. Genom att implementera hållbara faktorer i kredithanterings processen för låntagare kan banken hjälpa till global hållbar utveckling. Denna uppsats har undersökt förhållandet mellan FN:s 17 mål för hållbar utveckling och kreditbetyget för fyra svenska affärsbanker. Särskilt fokus har givits låntagare i tillverkningsindustrin. Resultaten visar att svenska banker har initierat en hållbar utveckling inom sin kreditprocess; emellertid genomgår processen fortfarande kontinuerliga förbättringar och tillägg. Processen och omfattningen av hållbara faktorer skiljer sig åt för alla banker. Ingen bank har dock en särskild rutin för att mäta hållbarhetsrisker i tillverkningsindustrin. På grund av bankernas allmänna process drar vi slutsatsen att det inte finns några tydliga fördelar eller nackdelar med att vara hållbara när de ansöker om ett lån från svenska banker. Även om bankerna hävdar att hållbarhet är både viktig och ingår i kreditprocessen, tyder vår undersökning på att den för företag viktigaste faktorn fortfarande är hur ekonomiskt stabilt ett företag är.
Archibong, Uduak E., und Kingsley U. Utam. „Affirmative action measures and gender equality: review of evidence, policies, and practices“. Encyclopedia of the UN Sustainable Development Goals. Springer, Cham, 2020. http://hdl.handle.net/10454/17967.
Der volle Inhalt der QuelleThe central aim of this chapter is to describe the policy and practice of affirmative action measures. It synthesizes findings from published studies and highlights the rationale, drivers, benefits, beneficiaries, effectiveness, and impacts of affirmative action policies and practices in different countries. The chapter will discuss the possible lessons from these studies and highlight the link between affirmative action policies and practices and contributions to achieving target 5 of the Sustainable Development Goals (SDG).
The full-text of this article will be released for public view at the end of the publisher embargo on 12 May 2022.
Sheridan, Scott. „Examining the effect of school development loans on education capacity and quality: evidence from Ghana and Uganda“. Master's thesis, Faculty of Commerce, 2020. http://hdl.handle.net/11427/34014.
Der volle Inhalt der QuelleLizikeviciute-Grisine, Justina. „Shared Value in Sustainable Development Goals : The case of Arla“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413189.
Der volle Inhalt der QuelleBONATTI, MICHELLE. „Social learning and community-based strategies to promote Sustainable Development Goals (SDGs)“. Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, 2018. http://dx.doi.org/10.18452/19532.
Der volle Inhalt der QuelleAchieving the Sustainable Development Goals (SDGs) requires taking strategic actions, the identification of which depends, among others, on community engagement, and social learning. The objective of this work was to develop educational tools and improve pedagogical processes that enhance social learning, with particular regard to realizing SDGs 2 and 13 (food security and climate change actions). This cumulative dissertation presents four peer-reviewed articles. The work was completed across three complementary methodological phases, and the field research was embedded in three international projects in Latin America and Africa. The main conclusions are summarized as follows: The constructivist pedagogical frame is appropriate for operationalizing an educational tool to enhance social learning in SDGs projects. This finding not only contributes to better understand the mechanisms that enhance social learning, but also represents an advance in the theoretical links between social learning and the Habermas and Freire theories. The social learning process is possible following three main steps. The primary pedagogical step for social learning processes in SDGs projects is to identify and recognize this community knowledge and mental schemes accurately (article 1 and 2). Then, the second pedagogical step concerns the development of local solutions by community members based on a critical understanding of their own life conditions (Codification and Decodification process based on mental schemes transformation). Therefore, through a process Conscientization, a reframing of the community’s future can be created, potentially increasing ownership (article 3). Finally, a third step to promote SDGs projects enhancing social learning is to compare the perceptions of the community and research experts regarding SDG strategies. These are complements to evaluate potential effects of project strategies enhancing the deliberative character of social learning (article 4).
El logro de los Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS) requiere la adopción de acciones estratégicas, cuya identificación depende, entre otras cosas, del compromiso de la comunidad y el aprendizaje social. El objetivo de este trabajo fue desarrollar herramientas educativas y mejorar los procesos pedagógicos que mejoran el aprendizaje social, con especial atención al cumplimiento de los ODS 2 y 13 (acciones de seguridad alimentaria y cambio climático). Esta disertación acumulativa presenta cuatro artículos revisados por pares. El trabajo se completó en tres fases metodológicas complementarias y la investigación de campo se basa en tres proyectos internacionales en América Latina y África. Las principales conclusiones se resumen a continuación: El marco pedagógico constructivista es apropiado para la puesta en práctica de una herramienta educativa para mejorar el aprendizaje social en los proyectos de los ODS. Este hallazgo no solo contribuye a comprender mejor los mecanismos que mejoran el aprendizaje social, sino que también representa un avance en los vínculos teóricos entre el aprendizaje social y las teorías de Habermas y Freire. El proceso de aprendizaje social es posible siguiendo tres pasos principales. El primer paso pedagógico para los procesos de aprendizaje social en los proyectos de los ODS es identificar y reconocer con precisión el conocimiento de la comunidad y los esquemas mentales (artículos 1 y 2). Luego, el segundo paso pedagógico se refiere al desarrollo de soluciones locales por parte de los miembros de la comunidad sobre la base de una comprensión crítica de sus propias condiciones de vida (proceso de Codificación y Decodificación basado en la transformación de esquemas mentales). Por lo tanto, a través de un proceso de Concientización, se puede crear un replanteamiento del futuro de la comunidad, lo que podría aumentar la apropiación (artículo 3). Finalmente, un tercer paso para promover proyectos de ODS que mejoren el aprendizaje social es comparar las percepciones de la comunidad y los expertos en investigación con respecto a las estrategias de los ODS. Estos son complementos para evaluar los efectos potenciales de las estrategias del proyecto que mejoran el carácter deliberativo del aprendizaje social (artículo 4).
Myhrman, Nilsson Clara, und Jenny Hansson. „Mapping interlinkages between energy projects and the SDGs : Implementing and evaluating the Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-283600.
Der volle Inhalt der QuelleSedan mitten av 1900-talet har efterfrågan på energi stigit. Denna ökade efterfrågan medför ett behov av nya energiprojekt i både låg- och höginkomstländer. Detta kandidatarbete syftar till att kartlägga vilken påverkan ett energiprojekt har på FN:s Globala Mål då både småskaliga och storskaliga energiprojekt skapar synergier och avvägningar med målen samt dess delmål. Arbetet utreder vilka synergier och avvägningar fyra olika energiprojekt har som är placerade i Uganda, Kenya, Danmark och Sverige, genom att implementera verktyget “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE). Verktyget bedömer projekten kvalitativt genom ett frågeformulär. Författarna har besvarat formuläret genom att hålla intervjuer med olika intressenter involverade i respektive projekt. Verktygets resultat varierar för samtliga projekt men visar också synergier och avvägningar som projekten har gemensamt. Resultatet visar också tydligt skillnaden mellan att utföra ett energiprojekt i ett låginkomstland jämfört med i ett höginkomstland då låginkomstländernas synergier ofta är mer relevanta för projekten och dess placering i världen. Dock visar också resultatet avvägningar som är relevanta för alla projekt oavsett dess placering. Efter implementeringen av SDG-IAE ser författarna potentiella utvecklingsområden för verktyget, framförallt gällande frågeformulärets formulering och definitioner av dess frågor. Till sist vill arbetet betona hur viktigt det är att bedöma energiprojekt utifrån de Globala Målen och fortsätta utveckla SDG-IAE då det spelar en avgörande roll för att uppnå en hållbar utveckling och Agenda 2030.
Berggren, Ek Alma, und Ella Espling. „Sustainable Stakeholder Framework for Hotels : Supporting Sustainable Tourism Management in Vlora, Albania“. Thesis, KTH, Energisystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298045.
Der volle Inhalt der QuelleDenna studie kommer att undersoka hållbar turism i den populära turistdestinationen Vlora, i södra Albanien. Turism är en av två näringar som bidrar mest till socioekonomisk utveckling i regionen. Samtidigt kan alltför stor och oreglerad turistindustri hota bevarandet av omkringliggande natur, kultur, traditioner och små, lokala företag. Med detta i åtanke är hållbarhet en viktig aspekt för Vloras framtida turiststrategi. Genomförd på uppdrag av FN:s utvecklingsprogram, UNDP Albania, tar studien fram ett intressentramverk, som ska ligga till grund för ett eko-certiferingssystem för FN:sutvecklingsprogram. Fem kategorier av nyckelintressenter, teknik, anställda, kunder, leverantörer och lokalsamhälle, har intressentramverkets kopplat CSR-praktiker (Corporate Social Responsability), väl testade för hotells hållbarhet, till. Ramverket använder sedan hotellet, placerat i mitten, som drivkraft för att främja hållbar utveckling i hela destinationen. Genom ett frågeformulär och uppföljande intervjuer med fyra chefer från Vloras största hotellaktör, Regina Hotel Group, kristalliserades fem huvudslutsatser. Först, Regina Hotel Group har kommit låangt i sitt sociala hållbarhetsarbete, speciellt vad gäller anställda och lokala leverantörer, men de saknar utbildning i hållbarhet, vilket leder till låg medvetenhet och därför implementeras hållbara lösningar genom finansiella argument. Avslutningsvis, presenteras en rekommendation med exempel på kort- och långsiktiga lösningar som är kopplade till varje intressentkategori.
Larsson, Tereza, und Charity Mashegede. „Small and Medium-sized Enterprises (SMEs) : Towards the development of socially sustainable communities“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17042.
Der volle Inhalt der QuelleBakgrund: Ända sedan Brundtland kommissionen betonade att SS-frågor ofta ignorerades, har det förekommit forskning om social hållbarhet (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Företagen är nu pressade att ta itu med sociala hållbarhetsfrågor och denna studie fokuserar på små och medelstora företag. Medan enskilda små och medelstora företag är naturligt mindre och har mindre inverkan på hållbarhetsarbetet än de större företagen, är deras engagemang viktigt för att uppnå nationella SS mål (Weingaertner & Moberg, 2011). Hållbarhet betraktas ofta som ett privilegium för stora företag eftersom de har tillräckliga medel för att förbättra sitt koldioxidavtryck (Rodgers, 2010). De små och medelstora företagens verksamhet är inte väl förstådd och dokumenterad, inklusive företagsetableringar inom samhällen, av vilka vissa är helt baserade på hållbara principer (Rodgers, 2010). Med tanke på att små och medelstora företag spelar en viktig roll för en hållbar utveckling är det viktigt att förstå de bakomliggande mekanismerna bakom varför små och medelstora företag är engagerade i SS inom samhällen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur små och medelstora företag kan främja en samhällelig förmåga att utveckla socialt hållbara metoder som inte bara tillfredsställer de nuvarande medlemmarnas behov utan också stöder framtida generationers förmåga att bibehålla en hållbar samhällen. Metod: På grund av den begränsade litteraturen om social hållbarhet inom ramen för små och medelstora företag i samhället, använder denna avhandling en explorativ forsknings design tillsammans med kvalitativa och abduktiva metoder. Den kvalitativa innehållsanalysen används vid kodning och analys av empiriska fynd, och den abduktiva metoden används för att utveckla en utvidgad ram för social hållbarhet inom samhällen. Slutsats: Syftet med denna studie var att få insikt i de initiativ som små och medelstora företag genomför för socialt hållbara samhällen och de hinder de står inför. Genom kvalitativ forskning inom olika sektorer av ekonomin (jordbruk, byggande, service, detaljhandel, tillverkning) och olika länder, har en empirisk förståelse för hur små och medelstora företag engagerar sig i sociala hållbarhets initiativ härletts. De empiriska rönen resulterade i en utvidgning av en social hållbarhetsram som föreslogs av Eizenberg och Jabareen (2017). I den utvidgade ramen infördes samhälleligt kapital som det femte konceptet för SS och dess huvudkomponenter är humankapital, socialt kapital, social sammanhållning, social integration, naturkapital och filantropiska kapital. Mångfalden av sektorer och länder gjorde det möjligt för oss att ta hänsyn till kontextuella skillnader och utveckla en internationell syn på sociala hållbarhets begrepp som är relevanta för samhällen.
NORDSTRÖM, CAROLINA, und FORSBERG IDA STENBERG. „Modelling the national electricity system of Rwanda : Contribution to the achievement of Sustainable Development Goal 7“. Thesis, KTH, Energiteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233233.
Der volle Inhalt der QuelleFor a society to function in a modern and prosperous way, electricity is a fundamental necessity. Access to electricity enhances the living standard of the population by generating positive synergies such as more people proceeding in education, economic growth and stability, improved welfare and collaborations with other nations. As the global population grows and the use of electricity increases, it is of great importance to increase the share of renewable energy resources in the energy mix to decelerate the climate change altered by greenhouse gas emissions. Rwanda is a small, landlocked country in East Africa with ambitious plans to electrify its full population of about 11.9 million by 2024 and to become a low-carbon economy. Today merely 41% of the population has access to basic electricity, where 30% are connected to the national grid and 11% are electrified by off-grid solutions. Rwanda is working with national strategies such as Vision 2020, Energy Sector Strategic Plan and National Energy policy to achieve their goals. These policies comprise, among others, United Nations’ Sustainable Development Goals and their Intended Nationally Determined Contributions. Rwanda is also a member of the Eastern African Power Pool, which enhances their future possibilities of expanded collaboration with neighbouring countries in terms of electricity trading. This study aims to analyse the national electricity sector of Rwanda, both the current state and future outlooks, to contribute to their achievement of the Sustainable Development Goal 7 - Affordable and Clean Energy for All (SDG 7). The overall aim of the study is to find an energy mix which benefit Rwanda’s society, environment and economy. The objective of the thesis is to collect data about Rwanda’s electricity system and national policies through a field study in Kigali. The collected data is then compiled, and seven scenarios are modelled by using the tool OSeMOSYS through MoManI. The scenarios portray Rwanda’s work with national policies, potential exports and how the energy mix is affected when the price for photovoltaic decreases. The results show the importance of hydropower in Rwanda’s electrification system and how it in the majority of the scenarios constitutes for the largest share in the energy mix. The exports scenarios combined with national policies have a higher total system cost while scenarios with merely exports have either the same total system cost as the business as usual scenario or a bit lower. In four out of seven scenarios electricity access for all inhabitants is ensured by 2024 and SDG 7 is achieved. Based on this study, Rwanda needs to limit their national emissions, invest in more renewables and expand the national grid as well as providing rural areas with off-grid solutions to achieve SDG 7.
Dahllöf, Cecilia, und Grisilda Pergjegji. „The Pressure is on : Exploring nurses´ experiences of working with hypertension prevention in Vietnam“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44309.
Der volle Inhalt der QuelleEngwall, Mikaela. „Agenda 2030 for sustainable development and the role of companies : A human right based approach to sustainable development“. Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351840.
Der volle Inhalt der QuelleAngelstam, Mikael. „A Future in Sustainable Development : Backcasting the SDGs“. Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211256.
Der volle Inhalt der QuelleUnder 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.
Modigh, Nicole. „True colours of Nepal : A minor field study on the Nepalease dyeing industry“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41974.
Der volle Inhalt der Quelle2018-06-08
Rodríguez, Medina Samuel. „Multi-Label Text Classification with Transfer Learning for Policy Documents : The Case of the Sustainable Development Goals“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-395186.
Der volle Inhalt der QuelleBhalerao, Akash, Sjaak Louwerse, Michael Tei Quarmyne und Dan Ritchie. „Social Innovation Hubs Supporting Social Entrepreneurs: Strategically Adopting the SDGs towards Sustainability“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för strategisk hållbar utveckling, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18253.
Der volle Inhalt der QuelleSkoog, Gustav. „A Closer Look at What Sweden is Doing to Achieve SDG 13“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279294.
Der volle Inhalt der QuelleKlimatförändringen påverkar för närvarande länder runt om hela världen. Sverige står inför en ökad risk för jordskred, översvämningar och en stigande havsnivå som kommer att orsaka stora skador på infrastrukturen i framtiden. Mål 13 för hållbar utveckling siktar på att mildra konsekvenserna genom att stärka olika klimatanpassningssystem och minska människors påverkan på miljön. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka Sveriges engagemang för mål 13 och framstegen hittills. Dessutom skulle studien identifiera vilka nationella klimatinitiativ som fanns och hur integrerat mål 13 var på lokal nivå. Genom officiella dokument från den svenska regeringen och FN, vetenskapliga forskningsartiklar, och intervjuer med involverade aktörer på lokal nivå, producerades en detaljerad översikt av Sveriges arbete med hållbarhetsmål 13. Forskningen visade att Agenda 2030 och mål 13 är väl integrerade i de olika nivåerna. Med de initiativ som nyligen genomförts verkar Sverige vara på väg i rätt riktning för att uppnå de olika delmålen under hållbarhetsmål 13. Vissa områden inom Sveriges klimatarbete förefaller dock fortfarande sakna lämplig vägledning och kan komma att kräva förändringar inom en snar framtid om mer framsteg ska kunna uppnås. Konsumtionsbaserade utsläpp producerade utanför Sveriges gränser är fortfarande höga, ett specifikt nationellt klimatscenario har inte utarbetats och kommuner anser sig ibland sakna nödvändiga resurser och stöd för att effektivt planera för klimatförändringar. Dessutom försvårades arbetet på lokal nivå av att delmålen för mål nummer 13 i vissa fall inte hade tydliga indikatorer. Detta begränsade i slutändan i vilken utsträckning Sveriges framsteg kunde identifieras och mätas med avseende på dessa mål.
Aberle, Nathalie, und Mayke Martijntje Hoekstra. „Resilience Based Crisis Management in Public Educational Institutions at the Time of Global Pandemic of COVID-19 : The Implication for Ensuring SDG 4“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-18454.
Der volle Inhalt der QuelleMcNamara, Maureen. „Measuring and Analyzing Accessibility to Green-Blue Areas and Public Transportation : A study of Stockholm’s progress in achieving the United Nations Agenda 2030’s SDG 11“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254364.
Der volle Inhalt der QuelleDen snabba urbaniseringen där människor flyttar från landsbygden till städer kräver en mer hållbar stadsplanering för att bekämpa de negativa effekterna av stadsutbredningen. FN:sAgenda 2030 innehåller 17 mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) och 169 delmål som syftar till att förena både utvecklade och utvecklingsländer i att omvandla mänskligheten och planeten för en mer hållbar framtid. Ett av dessa mål är SDG 11, vilket ska göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, resilient och hållbara. En stor del i att uppnå målen med SDG 11 handlar om den nuvarande tillgången stadsborna har till bland annat offentliga gröna och blå ytor samt kollektivtrafik. Arbetet syftar till att studera Stockholms måluppfyllelse när det gäller SDG 11 delmål 11.2 och 11.7 i Agenda 2030. Föratt mäta uppfyllelsen av dessa delmål har studien följande mål. Det första målet är att studera i vilken grad Stockholms län idag har allmän tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att genomföra en GIS-baserad analys. Det andra målet är att förbättra vår förståelse för den socioekonomiska statusen hos boende som har respektive inte har tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att statistiskt analysera sambandet mellan miljöinriktade och socioekonomiska indikatorer. Metoden innefattade kvalitativa metoder som litteraturöversikt, intervjuer och samverkande fokusgruppsmöten med Södertörnsanalysen samt kvantitativa metoder som rumslig analys och statistisk analys. Resultaten visar att medan Stockholm har imponerande hög tillgänglighet för sina invånare, har det ännu inte uppfyllt Agenda 2030 SDG 11 mål 11.2 och 11.7 eftersom det visades att tillgängligheten inte var universell. Resultaten visar också att personer med lägre inkomst, personer som äger sina lägenheter/hem och personer med barn har högre tillgänglighet till grönområden. Det visades också att personer med högre inkomst, personer som hyr sina lägenheter/hem och inte har barn har högre tillgång till kollektivtrafik. Detta resultat kan förväntas eftersom en stor andel personer med högre inkomster bor i innerstaden där de har hög tillgång till kollektivtrafik och urban service, men inte nödvändigtvis grönområden. På ett avstånd av 300 m från bostäder, är både tillgång till grönområden och tillgång tillkollektivtrafik nästan 100 %. Vid ett avstånd av 500 m från bostäder är tillgången till blåområden nära 35 % vilket är långt ifrån alla, men fortfarande en hög andel eftersom tillgång till vattenområden och stränder kan ses som lite av en lyx. Denna studie visar dessutom vikten av att förstå miljö- och socioekonomiska indikatorer i stadsplaneringen, särskilt om målen i Agenda 2030 ska uppfyllas. Denna studie tog också initiativ till att bygga en metod för att kvantifiera tillgängligheten, medan vidare studier behöver genomföras för att ytterligare bidra till stadsplanerings- och utvecklingssektorn.
Bonatti, Michelle Verfasser], Klaus [Gutachter] [Müller, Marcel [Gutachter] Robischon und Cristina [Gutachter] Plencovich. „Social learning and community-based strategies to promote Sustainable Development Goals (SDGs) / Michelle Bonatti ; Gutachter: Klaus Müller, Marcel Robischon, Cristina Plencovich“. Berlin : Humboldt-Universität zu Berlin, 2018. http://d-nb.info/118517561X/34.
Der volle Inhalt der QuelleCotte, Jonathan. „The implementation of development technologies and the future of drones : The way forward with sustainable technological solutions through a focus on drones and the SDGs“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100239.
Der volle Inhalt der QuelleBerkley, Lisa A. „A Case Study: The Role of Compassionate Cities, Healthy Cities, and UN Sustainable Development Goals in City Leadership and Planning“. Antioch University / OhioLINK, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=antioch1582819813185475.
Der volle Inhalt der QuelleAytav, Esra Nihan. „Familjecentralernas jämställdhetsarbete för ett hållbart samhälle : En studie av familjecentralers jämställdhetsarbete utifrån ett professionsperspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104813.
Der volle Inhalt der QuelleHaryati, Suci. „Lost and Found in the Age of Glocalization : A Framing Analysis of Indonesian Media in Reporting the SDGs“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47561.
Der volle Inhalt der QuelleAhlstrand, Lucas, und Julia Armå. „Redovisningen av FN:s globala miljömål : En kvantitativ studie om samverkan mellan företagens egenskaper och redovisningen av FN:s globala miljömål“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25736.
Der volle Inhalt der QuelleCompanies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.
Jaffer, Taskeen. „Women’s rights are human rights – a review of gender bias in South African tax law“. Diss., University of Pretoria, 2020. http://hdl.handle.net/2263/80447.
Der volle Inhalt der QuelleMini Dissertation (MCom (Taxation))--University of Pretoria, 2020.
pt2021
Taxation
MCom (Taxation)
Unrestricted
Baiocchi, Gianmarco. „Design e sviluppo di un'app mobile con AR per promuovere i SDGs“. Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/21582/.
Der volle Inhalt der QuelleAsana, Lydia. „Inclusion of the African Diaspora in Florida Nonprofit Organizations“. ScholarWorks, 2018. https://scholarworks.waldenu.edu/dissertations/4905.
Der volle Inhalt der QuelleRüdén, Annie, Batool Banihani und Rana Jukhadar. „A Guide for citizen engagement when working with SDGs in municipal context“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för strategisk hållbar utveckling, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18339.
Der volle Inhalt der QuelleSaad, Pedro Fernandes. „Empresas eODS: priorizando as ações sustentáveis de maior retorno econômico, social e ambiental para a humanidade“. Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2018. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/21547.
Der volle Inhalt der QuelleMade available in DSpace on 2018-11-09T10:23:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Pedro Fernandes Saad.pdf: 3567757 bytes, checksum: a541132c7b6c355a8ad4c3842debd248 (MD5) Previous issue date: 2018-09-13
Comprising 8 goals and 21 associated targets, the United Nations Millennium Development Goals (MDGs), which were in forcesincethe beginning of the millennium until2015, have produced good results. Although this success was not entirely due to the MDGs,but also to a number of other global favorable circumstances, such as China's accelerated growth in the period, significant reductions were observed in global indices such as extreme poverty, hunger, out-of-school children and child mortality. The 2030 Agenda, which has succeeded the MDGs since 2016, is composed of 17 Sustainable Development Goals(SDGs) and 169 associated targets, representing a much greater ambition to be achieved in an equalperiod of 15 years. According to the United Nations DevelopmentProgram (UNDP), it is estimated that US$ 5-7 trillion will be needed to meet the SDGs, with a deficit of US$ 2.5 trillion in developing countries, an order of greatness above the assistance they receive from developed countries, in the order of billions. It is a consensus that this difference can only be covered through partnerships involving the UN, governments, Non-Governmental Organizations (NGOs) and the private sector (companies and investors). This idea is advocatedby both market experts and the UN itself. Since the creation of the United Nations Global Compact in 2000, UNhas discussed partnerships every two years in the General Assemblies and has dedicated SDG17 to specifically deal with the partnerships to achieve the other SDGs. In order to stimulate the active participation of companies in SDGs, incorporating sustainability into their value chains, the Global Compact has been active on several fronts, including the provision of Blueprint for Business Leadership in the SDGs (BBL), a guide that presents suggestions for possible actions and guidelines on how to implement them. However, these actions are presented qualitatively, without any kind of expected cost/benefit parameter that can help companies and investors in decision making. This is a matterthat the Copenhagen Consensus Center (CCC) addresses in the Post-2015 Consensus, suggesting the prioritization of SDGtargets based on a return perdollar invested ratio, although the return,in this case,is the benefit to people, the planetand prosperity. The objective of this work is to propose a method to assist companies in decision making regarding thechoice of sustainable actions to be carried out in partnership with governments, NGOs and the UN itself, as recommended by SDG17, taking into account the cost/benefit ratio in terms of return (for mankind) per dollar invested. For this, the actions listed by the CCC in the Post-2015 Consensusare taken as basis and, for those that can be executed by companies, the model proposed in the BBL by the Global Compact is applied. The aim is to enhance the impact of sustainable actions carried out by companies and to help the UN and its specialized agencies, programs and funds to select and prioritize the most impactful partnerships, thereby contributing to achieving the intended targets by 2030
Compostos por oito objetivos e 21 metas associadas, os Objetivos de Desenvolvimento do Milênio (ODM) da Organização das Nações Unidas (ONU), que vigoraram do início do milênio até 2015, produziram bons resultados. Ainda que este sucesso não tenha sido integralmente devido aos ODM, mas também a uma série de outras conjunturas globais favoráveis, como o crescimento acelerado da China no período, foram observadas significativas reduções em índices globais como extrema pobreza, fome, crianças fora da escola e mortalidade infantil. A Agenda 2030, que sucedeu os ODM a partir de 2016, é composta por 17 Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS) e 169 metas associadas, representando uma ambição muito maior para ser atingida em igual prazo de 15 anos. De acordo com o Programa das Nações Unidas para o Desenvolvimento (PNUD), estima-se que serão necessários de US$ 5 a 7 trilhões para atingir os ODS, sendo que nos países em desenvolvimento há um déficit de US$ 2.5 trilhões. Trata-se deuma ordem de grandeza acima da assistência que eles recebem dos países desenvolvidos, na casa de bilhões. É consenso que esta diferença só pode ser coberta por meio de parcerias que envolvam a ONU, governos, Organizações Não-Governamentais (ONGs) e o setor privado (empresas e investidores). Esta ideia é defendida tanto por especialistas do mercado, como pela própria ONU, que desde a criação do Pacto Global das Nações Unidas, em 2000, discute o tema das parcerias a cada dois anos nas Assembleias Gerais, além de ter dedicado o ODS 17 para tratar especificamente das parcerias para o atingimento dos demais Objetivos. Para estimular a participação ativa das empresas nos ODS, incorporando a sustentabilidade em suas cadeias de valor, oPacto Global tem atuado em diversas frentes, dentre elas a disponibilização do Blueprint for Business Leadership on the SDGs(BBL), um guia que apresenta sugestões de possíveis ações e orientações de como implementá-las. Entretanto, essas ações são apresentadas qualitativamente, sem nenhum tipo de parâmetro de relação custo/benefícioesperada que possa auxiliar as empresas e investidores na tomada de decisão. Esta é uma questão que o Copenhagen Consensus Center (CCC) endereça no Post-2015 Consensus, sugerindo a priorização das metas dos ODS com base em umarelação de retorno por dólarinvestido, embora o retorno, neste caso, seja o benefício para as pessoas, o planeta e a prosperidade. O trabalho tem por objetivo propor um método para auxiliar as empresas na tomada de decisão em relação à escolha de ações sustentáveis a serem realizadas em parceria com governos, ONGs e a própria ONU, conforme preconiza o ODS 17, levando em consideração o fator custo/benefício em termos de retorno (para a humanidade) por dólar investido. Para isto, tomam-se por base as ações listadas pelo CCC no Post-2015 Consensuse, para aquelas que podem ser executadas por empresas, aplica-se o modelo proposto no BBL pelo Pacto Global. Pretende-se, desta forma, potencializar o impacto das ações sustentáveis executadas pelas empresas e ajudar a ONU e suas agênciasespecializadas,programas e fundos a selecionareme priorizaremas parcerias de maior impacto, contribuindo, desta forma, para o atingimento das metas pretendidas até 2030
Soares, Oliveira Thaís. „Businesses, the UN and decent work promotion: a case study of H&M, ILO and Sida’s engagement in Cambodia“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341915.
Der volle Inhalt der QuelleAnderson, Pia. „Miljöetiska perspektiv på offentlig upphandling“. Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425822.
Der volle Inhalt der Quellevon, Schorlemer Sabine, Sylvia Maus und Felix Schmermer. „UNESCO World Heritage and the SDGs – Interdisciplinary Perspectives“. Technische Universität Dresden, 2020. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A71540.
Der volle Inhalt der QuellePettersson, Tobar Rebecka. „A more sustainable Palm oil industry : A case study on the Government in Indonesia achieving SDGs number 8 and 13 with the help of the palm oil industry“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98037.
Der volle Inhalt der QuelleWallén, Camilla, und Kristina Kardell. „Framing Sustainability : A Qualitative Study of the Translation of the 2030 Agenda“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355489.
Der volle Inhalt der QuelleSamadi, Dezfouli Sahba. „Who is left out? : Hidden Patterns of Birth Under-registration; A Case Study about Iran“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60322.
Der volle Inhalt der QuelleMaher, Edmond. „How and why universal primary education was selected as a Millennium Development Goal : a case study“. Thesis, University of Bath, 2016. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.687307.
Der volle Inhalt der Quellede, Barros Gelli Raquel. „EIAs in the Mining Industry: Analysis of the Use of Scientific Knowledge and the Incorporation of the SDGs“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444520.
Der volle Inhalt der QuelleMedeiros, Gabriel Londe. „Dos ODM aos ODS : o papel das cidades na agenda 2030“. Master's thesis, Instituto Superior de Economia e Gestão, 2019. http://hdl.handle.net/10400.5/19706.
Der volle Inhalt der QuelleOs modelos de desenvolvimento adotados desde os anos 1950s promoveram deslocamentos do campo em direção as cidades. Durante décadas esses deslocamentos de pessoas foram ignorados por estes modelos que não previram os impactos nas cidades. Esses deslocamentos acabaram por provocar o acirramento dos problemas e desafios nas cidades. A Cooperação Descentralizada, instrumento pela qual os atores subnacionais cooperavam entre si, tem possibilitado a troca de experiências e práticas, para lidar com esses problemas e desafios. No início do século XXI é lançada a Agenda do Milênio (2000-2015). No entanto, apesar das expectativas, as cidades acabaram por não ser inseridas nesta agenda. A partir da nova Agenda 2030 para o Desenvolvimento Sustentável lançada em 2016, e para ser implementada até 2030, é que as cidades emergem como atrizes centrais. Este trabalho final de mestrado (TFM) analisa de forma crítica as razões que explicam a centralidade das cidades nesta nova agenda global dos ODS em um contexto de crescente interdependência entre os atores e ampliação da Cooperação Descentralizada.
The development models adopted since the 1950s have promoted displacements from the countryside to the cities. For decades, these displacements of people were ignored by those models that did not predict impacts on cities. The consequences of these displacements were the intensification of problems and challenges in cities. Decentralized Cooperation, an instrument through which subnational actors cooperate with each other, has enabled the exchange of experiences and practices to deal with these problems and challenges. At the beginning of the 21st century the Millennium Declaration (2000-2015) is launched. However, despite expectations, cities were not included in this agenda. From the new 2030 Agenda for Sustainable Development launched in 2016, and to be implemented by 2030, cities emerge as central actresses. This final Master's work critically analyzes the reasons that explain the centrality of cities in this new global agenda of SDGs in a context of increasing interdependence between actors and expansion of Decentralized Cooperation.
info:eu-repo/semantics/publishedVersion
Jakobsson, Emelie, und Jennifer Stenmark. „Långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri : En kvalitativ studie av varuproducerande företag som använder sig av råvaran trä“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20236.
Der volle Inhalt der QuelleBackground: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards’ regulatory functions are sufficient. Furthermore, they describe their ability to influence forest owners and other companies within the forestry industry as limited. Instead, their perception is that more responsibility towards sustainable development in the Nordic forestry industry should lie with sawmills and pulp companies.
Félix, Georgete Marques. „Implementação de um plano de sustentabilidade numa empresa do setor público: o caso da Companhia das Lezírias“. Master's thesis, Universidade de Évora, 2021. http://hdl.handle.net/10174/29940.
Der volle Inhalt der QuelleGenttnerová, Kateřina. „Udržitelný rozvoj v mezinárodních firmách“. Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-359708.
Der volle Inhalt der QuelleHenriksen, Helene Elvira Berg. „Big Goals - Small Island: Will Fiji achieve sustainable food security? : Comparing the plans and policies built by the Fijian government under the Millennium Development Goals and Sustainable Development Goals“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353071.
Der volle Inhalt der QuelleEngström, Jonatan, und Usva Salvi. „Global goals in a local context: Implementation of the Sustainable Development Goals - A case study“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21184.
Der volle Inhalt der QuelleAbel, Guy, Bilal Barakat, Samir KC und Wolfgang Lutz. „Meeting the sustainable development goals leads to lower world population growth“. The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine, 2016. http://dx.doi.org/10.1073/pnas.1611386113.
Der volle Inhalt der QuelleCeaser, Cheslyn Craig. „Agenda 2030: A South African perspective on the sustainable development goals“. University of Western Cape, 2020. http://hdl.handle.net/11394/7348.
Der volle Inhalt der QuelleEnvironmental degradation and the impacts on sustained life for all on Earth has become a global concern. Climate change illustrates one of the Anthropocene affects on continued life for both human and non-humans. The global recognition of the importance of addressing climate change in light of Sustainable development has been well noted in international instruments inter alia the Kyoto Protocol, The Rio Declaration and the Paris Agreement. In recognizing the importance of continued sustainable development on Earth, various soft law goals were adopted.
2021-10-06