Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Sverige 2000–2020“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Sverige 2000–2020" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Sverige 2000–2020"
1
Vierø, Camille Deschamps. „Seasons writing and environmental ethics in Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige“. Barnelitterært forskningstidsskrift 11, Nr. 01 (17.04.2020): 1–10. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2000-7493-2020-01-05.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Jermy, A. C. „The 2000 Red List of Swedish Species (Rödlistade arter i Sverige 2000)“. Biological Conservation 101, Nr. 3 (Oktober 2001): 395–96. http://dx.doi.org/10.1016/s0006-3207(01)00093-3.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Jarlert, Anders. „Relationerna mellan kyrka och stat i Sverige sedan år 2000“. Norsk Teologisk Tidsskrift 108, Nr. 01 (06.03.2007): 41–51. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2979-2007-01-04.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Silow Kallenberg, Kim, und Erika Sigvardsdotter. „Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 11 (2019): 71–96. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.11.3.
Der volle Inhalt der Quelle
5
Dahlström, Carl, und Peter Esaiasson. „Invandringsfrågan och möjligheter för invandringsfientliga partier att lyckas i Sverige“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 2 (16.09.2013): 15–43. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.1.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Norocel, Ov Cristian. „Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 2 (16.09.2013): 45–67. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.2.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Dahlstedt, Magnus, und Maria Olson. „Medborgarskapande för ett nytt millennium - Utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 23, Nr. 2 (01.01.2014): 7–25. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v23i2.1015.
Der volle Inhalt der Quelle
8
Svallfors, Stefan. „Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 3 (2014): 39–64. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.2.
Der volle Inhalt der Quelle
9
WIMELIUS, MALIN. „Religionsfrihet och demokrati i Sverige“. Nordic Journal of Human Rights 20, Nr. 01 (05.01.2002): 57–69. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-814x-2002-01-06.
Der volle Inhalt der Quelle
10
HÖJER, INGRID. „Fosterfamiljer i Danmark, Norge och Sverige“. Nordisk sosialt arbeid 22, Nr. 01 (22.01.2002): 2–6. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2002-01-01.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Sverige 2000–2020"
1
Brolin, Magnus, und Alva Westh. „Bostadsrättspriser i Sverige : En paneldatastudie över bestämmandefaktorer för bostadsrättspriser utveckling i Sverige 2000-2020“. Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177505.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: The last decades there has been a significant increase in tenant-owned real estate prices in Sweden, which has increased the risk exposure to price fluctuations in the society. Most studies have examined how the determining factors have affected the price development. Few studies have on the contrary examined how regulatory measures and quantitative easing have affected real estate prices and whether there is a conflict of objectives between market operations. Purpose: The purpose of this essay is to analyze which macroeconomic factors affect the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. We will analyze whether the central bank of Sweden’s new monetary policy quantitative easing has affected the price per square meter for Sweden’s real estate market. We also investigating whether there is a conflict of objectives between quantitative easing and implemented regulatory measures on real estate prices. Completion: An econometric panel data study has been constructed to be able to analyze the impact of explanatory variables over time. The choice if explanatory variables has been made o the basis of theoretical conjunction based on several theories and previous research. The model has been adjusted for risks that may arise from a combination between panel data and time series analysis. Conclusions: The result indicate that debt to equity ratio, disposable income, loan to value ratio, amortization, construction, quantitative easing and the policy rate have affected the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. The regulatory measures have a negative effect on real estate prices, apart from the variable capital requirement which is non-significant in the model. Quantitative easing based the result presents a positive effect on real estate prices. Therefore, we argue that there occurs a conflict of objectives between the mentioned effects, expansionary monetary policy and regulatory measures. Keywords: Real estate prices, Expansionary monetary policy, Regulatory measures, Quantitative easing, Debt to equity ratio.Bakgrund: De senaste decennierna har det skett en betydande ökning av bostadspriserna i Sverige, vilket ökat riskexponeringen för prisfluktuationer i samhället. Flertalet studier har undersökt hur bestämmandefaktorer har påverkat prisutvecklingen. Få studier har däremot undersökt hur regulatoriska åtgärder och kvantitativa lättnader påverkat bostadspriset samt om det föreligger en målkonflikt mellan marknadsoperationerna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka makroekonomiska faktorer som påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostadsrätter på Sveriges bostadsmarknad mellan åren 2000–2020. Vi har analyserat om Riksbankens nya penningpolitiska styrmedel kvantitativa lättnader har påverkat kvadratmeterpriset för bostadsrätter. Vi har även undersökt om det föreligger en målkonflikt mellan kvantitativa lättnader och implementerade regulatoriska åtgärder på bostadspriset. Metod: En ekonometrisk panel data studie har konstruerats för att kunna analysera flertalet förklaringsvariablers påverkan på beroendevariabeln över tid. Valet av förklaringsvariabler har gjorts utifrån teoretiskt samband baserat på flertalet teorier och tidigare forskning. Modellen har justerats för risker som kan uppstå vid kombination av paneldata och tidsserieanalys. Slutsats: Resultatet indikerar att skuldsättning, disponibel inkomst, bolånetak, amortering, nybyggnation, kvantitativa lättnader och reporäntan påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset på bostadsrätter i Sverige mellan åren 2000–2020. De regulatoriska åtgärderna har en negativ effekt på bostadspriset, bortsett från variabeln kapitalkrav som är i modellen icke-signifikant. Kvantitativa lättnader utifrån resultatet påvisar en positiv effekt på bostadspriser. Vi kan därför konstatera att det råder en målkonflikt mellan ovan nämnda effekter, expansiv penningpolitik och regulatoriska åtgärder.
2
Lydell, Edvard. „Svensk strategisk kultur : En teorikonsumerande fallstudie av Sveriges förändrade försvarsstrategi under 2000-talet“. Thesis, Försvarshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9986.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Strategic culture is a recognised concept among researchers within the field of War Studies although it is not particularly well known in wider circles. Researchers have not been able to agree on an exact definition of the concept but there is agreement that the concept of strategic culture can contribute to an understanding of the gradual and long-term changes in a country´s defence strategy. This study investigates to what extent the strategic culture of the cold war period has influenced Swedish defence strategy in the first two decades of the 21st century, using Biehl et al analytical framework of strategic culture. The empirical material used for data collection consists of the Swedish government defence bill and the Swedish Armed Forces’ Perspective Study from the first two decades of the 21st century. The overall result shows a significant degree of influence from the strategic culture of the cold war period on Swedish defence strategy during the first two decades of this century. The only clear exception identified by the study concerns views on the relationship with NATO and EU.
3
Gustavsson, Louise. „Storbritannien och Sverige - två klimatpolitiska föregångsländer : En komparativ studie om klimatmålen 2020 och 2050“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100215.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning. Resultatet belyser de politiska styrningsskillnaderna mellan länderna och deras klimatpolitiska likheter. Länderna skiljer sig åt politiskt. Storbritannien har delat upp sina åtgärder och styrmedel mellan departementen, medan Sveriges klimatarbete till största del sker i kommunerna. Både Storbritannien och Sverige använder sig av ekonomiska styrmedel och då genom både skatt och olika bidrag. Båda länderna ser detta som ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan. Även administrativa styrmedel som regleringar och gränsvärden används i båda länderna. Eftersom de politiska systemen skiljer sig åt mellan de två valda länderna är det svårt att förklara skillnaderna mellan länderna. Min genomgång av det empiriska materialet indikerar dock att Storbritannien har en mer detaljerad väg att gå för att nå de uppsatta klimatmålen.
4
Forslund, Sofia. „Internetbedrägeriers utveckling i Sverige 2006-2010“. Thesis, Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72580.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.
5
Reberg, Michael. „Framtida lufthot mot Sverige“. Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1881.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter.The composition discusses possible future air- and missile threats against SWEDEN, approximately untilthe year 2020. It suggests that the treat from cruise missiles equipped with autonomous submuntionsshould be dimensioning for the Swedish air-defence. Conventional-, nuclear-, biological-, chemical- andpossible future warheads are discussed. Fixed-wing aircraft, helicopters, unmanned aerial vehicles, cruisemissiles, ballistic missiles and satellites are evaluated as weapon carriers.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02
6
Kindberg, Daniel. „Vad vill Sverige och EU med sitt bistånd till de baltiska staterna?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1857.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen omfattar en analys och jämförelse av EU:s och Sveriges målsättningar,strategier och faktiska bistånd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade säkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frånboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin så används de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militära detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskådligt kunnajämföra och prioritera sektorerna och dess innehåll med varandra. Genom detta så skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistånd med EU:s.Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
7
Hagberg, Carl-Magnus. „Skeppsgossekåren och kontraktsanställda sjömän i svenska flottan under tiden 1906-1939“. Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1670.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I och med de stora förändringar Försvarsmakten genomgått under omstruktureringen från det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsättningar för och krav på personalförsörjningen avförbanden uppstått. Dagens värnpliktssystem är inte anpassat för att på ett effektivt sätt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanställa personal för tidsbegränsad tjänstgöring är en möjlig väg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hälften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanställda sjömän för tjänstgöring ombord på flottans stridsfartyg,sjömanskåren. Denna kår rekryterade ungdomar direkt från civil folkskola men även från en militärorganisation, skeppsgossekåren, som hade till uppgift att i tidig ålder rekrytera och utbilda ungdomar förtjänst ombord på fartyg. Det är denna unika rekryterings- och utbildnings organisation som behandlas iföreliggande uppsats. Skeppsgossekåren bildades 1685 och lades ned 1939. Det unika medskeppsgossekåren var dess uppgift att utbilda unga pojkar till goda sjömän för att på kort sikt ingå iflottans lägre personalkategorier som kontraktsanställda sjömän men även på lång sikt bidraga medpersonal till underofficersutbildningarna.Skeppsgossekårens organisatoriska plats samt den kompetens i form av utbildade sjömän somlevererades till flottans fartyg är utgångspunkter i studien. Även nyttan av den civila utbildningskeppsgossekåren erbjöd sina elever och vad den kompetensen innebar för flottan behandlas i uppsatsen.Det som ytterliggare väcker intresse är det faktum att det personalförsörjningssystem somskeppsgossekåren och sjömanskåren var del av även visar hur rekrytering till underofficersyrket ihuvudsak men även till mindre del av officersyrket fungerade med kontraktsanställda sjömän somrekryteringskälla. Skeppsgossekåren lades ned 1939 huruvida nedläggningen gick att motivera utifrånorganisations relaterade frågor eller kompetens frågor hos de utbildade skeppsgossarna ärutgångspunkten för uppsatsens metod att hantera ämnet.Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 00-02
8
Zettergren, Hans. „Vad är logistik?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1895.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats. En kvalitativ metod har använts ochdet empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer och litteratursökning.Logistics is a complex subject encompassing both military and civilian aspects.Logistics is a current word in society today and appears in many different contexts.The purpose of this essay is to describe the similarities and differences between thelogistic functions of Russia, Sweden and NATO, with reference to; the purpose anddefinition, the components of logistic functions and the connection between thecomponents. In this essay, only military logistics at strategic and operational levelshave been studied.In this study, a “system theory” has been used. These theories have a central aim andfrom this aim, components that have a connection to the central aim have beenstudied. Furthermore, the connection between the components and the central aim hasbeen investigated. In this essay, the central aim is the logistic function and thecomponents are; the definition and purpose, components that are a part of the logisticfunction and the organisation between the logistic function and the components. Theused method is a qualitative method in order to achieve a deeper understanding of theproblem.Data was examined by reading and analysing literature and by interviewing peoplewho have a connection with the matter of logistic functions.The general result of this essay is; that the NATO definition is used in internationalmissions today and EU has adopted the same definition and procedures. TodaySweden has no definition of logistics, but work has started and the proposal is toadopt NATO´s definition. In Russia the definition of logistics is wider and more away of thinking about how troops and operations will be able to get vital force andaccomplish practicability.The logistic components in NATO are the components that are needed to solve thedefinition and purpose. In Russia several logistic components are included because ofthe wider definition and purpose of the logistic function. Sweden is looking for a newdefinition. In this work there is talk of including the same logistic components asthose of NATO.The organisation concerned with logistic components in Russia is a strong one, withconnections from the highest to the lowest organisation level. The structure of theorganisation is similar the whole way, which provides clarity in the organisation andin the command and control aspect. NATO, also an organisation, has created staff forthe specific tasks or missions. All the logistic components, which are needed in aparticular task or mission, have specific staff. Sweden is looking for a way oforganisation and command and control to have in the future logistic function. Thestarting point for this work is the structure of NATO together with the generalstructure of organisation and command in the Swedish military defence.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
9
Nilsson, Lars-Åke. „Logistikdoktrin ett måste?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1868.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den svenska Försvarsmakten har genomgått efterkrigstidens störstaförändring. Försvarsmakten skiftar fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning så utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gå har det inteskrivits så mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen. Alternativen skulle kunna vara NATO-länders logistikdoktrineller omarbetande av reglemente eller handböcker.Syftet med uppsatsen är också att finna det problemområde (n) som gjort att processentog sin början.När väl problemområde och alternativ beskrivits så analyseras processen kringskrivandet av doktrinen.Ordet doktrin är en speciell fråga i uppsatsen, det kanske slutade med en inriktning?The Swedish Armed Forces have gone through the most important changessince the post-war period. The Swedish Armed Forces are changing focus froman “invasion” defence to an operations defence.Operations have become an important part of the Swedish Armed Forces’ tasksas a result of this change of focus towards international efforts. The logisticssystem is also a part of the changes, though it has not been talked and writtenabout very much so far.In this essay, the military doctrine in Swedish Armed Forces will be describedand analysed. The theory used in this essay is based upon Rune Premfors’model for studies of policy process. The method is a combination of study textsand interview of officers and people working at a civil authority (NationalBoard of Civil Emergency Preparedness).In the essay, the alternatives that could be a basis for the Swedish ArmedForces logistics doctrine are described; they could be NATO-countries’logistics doctrine or a remodelling of Swedish regulations or handbooks.The purpose of the essay is also to the find problem areas, which have madethe process, start.After the alternatives and the problem areas have been identified, the processof writing the logistics doctrine will be analysed.The word doctrine is a special issue is this essay, perhaps the conclusion was aredirection.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
10
Jonsson, Klas. „Artilleri - i framtidens armé eller på armémuseum? : har artilleri någon roll att fylla i den svenska försvarsmakten 2010-2020?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1931.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Mot bakgrund av den omfattande förändring som Försvarsmakten påbörjat under namnet ”den nya krigföringen”, är det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehålla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats är att klarlägga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför något unikt så att en materiell förnyelse av artilleriet är motiverad. För att kunna värdera om artilleri tillför något unikt, beskrivs de krav på markmålsbekämpningsförmåga som kan förutsägas i tidsperspektivet 2010-2020. Därefter definieras artillerisystemförmåga och förmågan hos andra möjliga bekämpningssystem. Bekämpningskraven framarbetas genom en tvådelad analys. Inledningsvis analyseras grunddokumentet för Försvarsmaktens utveckling inom den definierade tidsramen - Försvarsmaktsidé och målbild 2020. Därefter listas de krav som en doktrin baserad på manöverkrigföringens principer ger upphov till. Systemförmågorna utgår ifrån moderna artillerisystem, JAS som attackflygplan samt moderna attackhelikopter- och markrobotföreträdare. För varje systemtyp dras operativa slutsatser samt anges den förväntade utvecklingen inom uppsatsens tidsperspektiv. Systemförmågorna byggs på oberoende, eller till Försvarsmakten knutna, källor. Genom att värdera i vilken omfattning respektive bekämpningsplattform har de egenskaper som krävs för att uppfylla de varierande kraven, åskådliggörs om artilleri har en förmåga som är unik. Det visar sig härvid att artilleri i två avseenden ej kan ersättas av andra system. Båda rör tillgänglighet och de är: Förmågan att verka mot mål med kort exponeringstid samt bekämpning på det stridstekniska djupet.Based on the extensive changes which the Armed Forces are undergoing within the framework of a RMA-concept (Revolution in Military Affairs), there are reasons to examine what systems are needed to meet future demands. The aim of this thesis is to clarify if tube- or rocket artillery brings any unique abilities to the battlefield of tomorrow. Thus justifying upgrading existing, and/or procuring new equipment. In order to evaluate if artillery has any unique system abilities, the demands in terms of fire support in the timeframe 2010 -2020 are described. After this, the capabilities of artillery- as well as other potential fire support systems are defined. The fire support demands are based on an analysis of two main sources. Initially the most important document concerning the Armed Forces’ aims, objectives and evolution, FMI 2020, is analysed. After that, demands based on the principles of maneuver warfare are listed. The capabilities of systems are founded on modern artillery systems, JAS-39 in the ground attack role together with up to date attack helicopters and surface to surface missiles. For each type of system, operational conclusions are drawn, and presented accompanied by a predicted system evolvement within the specified timeframe. The systems abilities are based upon independent sources, or such connected to the Armed Forces. By evaluating to what extent each of the fire support platforms has the ability to meet the various demands, it is possible to ascertain if artillery is in any way unique. It is this way shown that artillery is irreplaceable by any of the other systems in two aspects. They are both connected to availability. The two areas are – the ability to engage short dwell targets, and the ability to perform direct support tasks to maneuver units
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
Bücher zum Thema "Sverige 2000–2020"
1
Fritz, Martin. Det industriella Sverige: Kunskapsarvet 1897-2002. Stockholm: Dialoger, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Kjellander, Rune. Sveriges regementschefer 1700-2000: Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Fritz, Martin. Det industriella Sverige: Kunskaps arvet 1897-2002. Stockholm: Dialoger, 2002.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Agrell, Wilhelm. Fred och fruktan: Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000. Lund: Historiska media, 2000.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
5
centralbyrån, Sweden Statistiska. Livslängden i Sverige 1991-2000: Livslängdstabeller för riket och länen. [Stockholm]: Statistiska centralbyrån, 2002.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
6
Vallinder, Torbjörn. Nio edsvurna män: Jury och tryckfrihet i Sverige 1815-2000. Stockholm: Carlsson, 2000.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
7
Blomquist, Per. Sverige i förändringens vind: Ett strategiskt scenario fram mot år 2000. Stockholm: Centralförbundet Folk och försvar, 1990.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
8
Erik, Lindberg. Ett brett grepp på hälsan: Hälsa for alla i Sverige år 2000. Stockholm: Socialstyrelsen, 1989.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
9
Barn og barndom i velferdsstatens småbarnspolitikk: En sammenlignende studie av Norge, Sverige of Tyskland 1945-2000. Oslo: Universitetsforlaget, 2008.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
10
Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur: En studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 2000-talets Sverige. Lund: Sekel, 2012.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Sverige 2000–2020"
1
Brumo, John. „Modernisme inn i stua. Sverre Udnæs og det absurde TV-drama“. In Litteratur som erfaring. Universitetsforlaget, 2020. http://dx.doi.org/10.18261/9788215037349-2020-07.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Lindbeck, Assar. „The Sveriges Riksbank (Bank of Sweden) Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1969–2000“. In The Nobel Prize, 197–219. CO-PUBLISHED WITH IMPERIAL COLLEGE PRESS, 2001. http://dx.doi.org/10.1142/9789810248543_0010.
Der volle Inhalt der QuelleBerichte der Organisationen zum Thema "Sverige 2000–2020"
1
Carlsen, Henrik, und Nina Weitz. Analys av synergier och målkonflikter i Sveriges frivilliga granskning av arbetet med Agenda 2030. Stockholm Environment Institute, Juli 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.015.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport redovisar arbetet med att genomföra en systemanalys av interaktioner mellan FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) på svensk nationell nivå. Arbetet har genomförts i en deltagandeprocess där Agenda 2030-ansvariga på olika departement inom Regeringskansliet har bidragit med bedömningar av parvisa interaktioner mellan hållbarhetsmål och där forskare vid SEI har genomfört en systemanalys.
2
Hellström, Lisa, und Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
3
Hellström, Lisa, und Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.