Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Svenskt byggande“

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden. Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus. Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns. Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig. Där jämförs bland annat Toyotas och Volvos olika vägar fram till idag på miljöbilsfronten från 1980-tal och fram till idag. Denna jämförelse är ett konkret exempel på vad som kan ske med ett byggföretag om man väljer att inte lyssna på kommande trender. Examensarbetet avslutas med att sammanfatta de olika trenderna och att utvärdera vad byggföretagen bör göra och gå vidare med. Rollen som expert och ledande inom miljöhusmarknaden är inte tagen av någon aktör ännu och med rätt medel kan det bli en lukrativ marknad.

As the world's population increase, measures against the climate crisis have not been sufficient to reduce global emissions. Contributing to minimizing climate change is our duty to the earth. As half of our world's population lives in cities, building construction and the process play an important role in urbanization and our society. Therefore, recycling will be a significant contribution, both in the current situation but also for the future. This bachelor thesis explores sustainability within the field of built environment through analysing the recycling process from the perspective of various parties in the construction industry. The aim is to create a deeper understanding for recycling and to gain an insight into its potential for development in the industry. The study uses a qualitative research methods where the data was collected from ten interviews as well as relevant literature searches and reviews. The work provides insight into economic models and concepts such as resilience and theories that discuss raw material shortages and virgin material. Furthermore, the work has highlighted difficulties, development opportunities and developed a theorem for local recycling as a proposal to make recycling easily accessible and aid involved parties in the construction process. It turned out that there was some variation in the view of recycling and that the actors are at different stages of incorporating recycling in their work. The study showed that recycling is in a phase of continuous development where interaction is required from relevant involved parties as well as from the public sector such as municipalities. Recycling is an important part of moving in a positive sustainable direction as it allows us to redistribute our resources rather than extract new material from the earth.
I takt med att världens befolkning ökar har åtgärderna mot klimatkrisen inte varit tillräckliga för att minska de globala utsläppen. Att bidra till att minimera klimatförändringarna är vår skyldighet till jorden. Då hälften av jordens befolkning bor i städer har byggandet och byggprocessen en viktig roll i urbaniseringen och samhället. Där kommer återbruk att vara en betydande insats, både i nuläget men också för vår framtid. Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i återbruksprocessen från diverse aktörers perspektiv i byggbranschen och föreslår ett digitalt verktyg för återbruksprocesser. Syftet är att skapa en djupare förståelse för att få en inblick om återbruk och dess utvecklingsmöjligheter i branschen. Studien använder sig av en kvalitativa forskningsmetoder där materialet samlats in från ett tiotal intervjuer samt relevant litteratur och forskningsartiklar. Arbetet ger inblick i ekonomiska modeller, begrepp som resiliens och teorier som diskuterar råvarubrist och jungfruligt material. Vidare har arbetet belyst svårigheter och utvecklingsmöjligheter samt tagit fram ett digitalt verktyg som ett förslag för att lättillgängliggöra återbruk i byggprocessen. Det visade sig att det finns en viss variation på synen av återbruk och att aktörerna är i olika skeden med återbruk i deras arbete. Studien visar att återbruk är i en utveckling där ett samspel krävs från aktörer men också från den offentliga sektorn som kommuner. Att återbruka är en viktig del för att ställa om mot en positiv hållbar riktning eftersom det tillåter att omfördela våra resurser snarare än att utvinna nytt material från jorden.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie. Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster. För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visar på att det inte föreligger några större skillnader mellan fonders fastighetsförvaltning gentemot andra ägarformer. Fastighetsfonderna använder sig generellt av extern personal för att sköta den operativa fastighetsförvaltningen, delar av mer strategisk art behålls internt. Fonderna har ofta en kortare innehavstid, höga avkastningskrav samt agerar på flera marknader, ett förhållande där det inte blir effektivt att ha allt i egen regi. Investerarnas kapital är kritiskt för fastighetsfonder, således är relationen till dem avgörande för att kunna resa nya fonder i framtiden. Investerarna kräver en bra avkastning och har inget intresse för hur förvaltningen av beståndet går till. Trots att det finns ett stort fokus på en snabb förräntning, tyder inget på att hyresgästerna skulle behandlas sämre. Situationen kan förklaras av att framförallt de större hyresgästerna är återkommande, vilket skapar incitament att bibehålla och värna om dessa relationer. Uppfattningen i branschen är att fastighetsfonderna har ett kortsiktigare perspektiv i sin förvaltning, men utan att kortsiktiga lösningar används. Detta kan förklaras av den opportunistiska investeringsstrategin, där det krävs fastighetsutvecklande investeringar för att uppnå de höga avkastningskraven. Att det kortsiktiga perspektivet leder till mindre fokus på miljörelaterade frågor, finns det inget som tyder på. Med ökad efterfrågan på marknaden, ser fonderna goda vinstmöjligheter med att uppmärksamma klimatsmarta lösningar, vilket gör det naturligt att fokus kommer att ligga där.

Handel med derivat har ökat explosionsartat på den svenska marknaden de senaste åren med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgångar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Möjligheterna att idag få fastighetsexponering utan att direkt äga fastigheter är begränsade och har låg korrelation med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden. Ett ämne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 är möjligheten att handla derivat med den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan använda för att prissätta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste åren och därmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt på den svenska marknaden. För att kunna handla med fastighetsderivat krävs att en del förutsättningar uppnås däribland likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som någon typ av återförsäljare av produkten det vill säga någon som erbjuder handel i fastighetsderivat. Än så länge finns idag ingen aktör som gör det även fast det finns underliggande index som skulle kunna användas som mätvariabel. Detta gör att det idag inte finns någon form av handel med produkten och därför ingen likviditet heller. Att marknaden är osymmetrisk och att olika aktörer söker olika typer av risk och diversifiering är tydligt. Därför måste någon aktör vara först med att erbjuda fastighetsderivat för att en handel ska kunna möjliggöras. Utöver det behövs också en aktör som vågar ta första traden och på så sätt öppnar möjligheter för likviditet.

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

I dagens samhälle är miljö- och hållbarhetsfrågor viktiga på grund av de pågående klimatförändringarna och detta har skapat en konkurrensfördel för användandet av trä som stommaterial då trä är det enda förnyelsebara materialet på marknaden. Trots detta byggs det idag främst med andra stommaterial, såsom stål och betong. Syftet med detta examensarbete är att få fler byggentreprenörer och byggherrar att uppföra fler byggnader i trä genom att sprida kunskap om trä och skapa en förståelse för materialet och dess fördelar. Målet med detta examensarbete är att göra en undersökning av användandet av trästommar på den svenska marknaden. Metoderna som använts till detta är litteraturstudie, undersökning av ett fallstudieobjekt, enkätstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien visar att de byggprodukter som främst används i trästommar är konstruktionsvirke, KL-träskivor, limträ, LVL och lättbalkar samt att flervåningshus i trä främst uppförs med stomsystemen massiv trästomme, pelar-balksstomme och regelstomme. Den visar även att trä lämpar sig väl till den industriella byggprocessen då träets låga densitet möjliggör transport av stora plan- och volymelement som prefabriceras. Leverantörer av trästommar kan arbeta med olika affärssystem, vilket leder till att de fungerar som komponentleverantör, delsystemleverantör och/eller systemleverantör. Erfarenheter från fallstudieobjektet visar att det vid uppförandet av en trästomme förekommer flertalet miljö- och kostnadsfördelar samtidigt som de mest kritiska aspekterna är akustik, brand och fukt. Resultatet av enkätstudien visar att det på den svenska marknaden idag finns en variation bland leverantörerna gällande affärssystem, uppdelningen av projektering och montage samt hur högt de byggt, vilket i de aktuella fallen handlar om mellan 2 och 8 våningar. Resultatet visar även att leverantörerna arbetar med lean-produktion för att förstärka fördelen som trä har i ett industriellt byggande. Resultatet av intervjustudien visar att det i dagsläget är vanligast att leverantören projekterar och att byggentreprenören utför montaget av stommen. Resultatet visar även att leverantörer av trästommar har erfarenhet och lösningar för att uppfylla krav på akustik, brand och fukt, men att det är av vikt att montaget utförs korrekt för att kraven ska uppfyllas. Vidare visar resultat att byggentreprenörens roll kan anpassas beroende på kunskap och erfarenhet gällande projektering och montage. Till sist visar resultatet att leverantörer bedriver forskning och utveckling för att träet ska vara ännu mera konkurrenskraftigt i framtiden. Slutsatsen av de utförda studierna är att trä erbjuder flexibilitet genom olika stomsystem och genom möjligheten att kombinera stomsystem, att en beställare, med lite erfarenhet, kan utnyttja leverantörers kunskaper kring trästommar, att trä är konkurrenskraftigt på grund av miljövänlighet och applicerbarhet i den industriella byggprocessen samt att forskning pågår för att göra träet mer konkurrenskraftigt i framtiden.

Tidigare forskning visar att en publik kan skapa en skenbar intim relation till en person publiken följer under en längre tid, vilket i sin tur ökar förtroendekapitalet publiken har för personen. Dessa parasociala relationer gynnas av att personlig information delas och dialog förs, två egenskaper som Instagram möjliggör. Syftet med denna studie är att utifrån fenomenet parasociala relationer analysera hur partiledare för svenska riksdagspartier kommunicerar via Instagram.

Planeringsprocessen av två svenska stadsbyggnadsprojekt, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö, med mål att nå hållbar energianvändning (förnybar energi och energisnåla hus), analyseras från vision till uppföljning. En ambition i bägge stadsdelarna var att bli internationella exempel på miljöanpassat byggande och boende, med ny teknik och förändring av de boendes beteende som strategier för att nå målen. Besluten om miljösatsningar togs av kommunpolitikerna. I Stockholm skedde styrningen genom att den kommunala förvaltningen tog fram mål och planer och i Malmö skulle en utomstående organisation styra planeringsprocessen i samverkan med kommunen. Såväl elmarknaden som bostadsmarknaden avreglerades under 1990-talet och merparten av de byggföretag och energibolag som engagerades i genomförandefasen var privata, eller privatiserades. Dessa hade delvis andra intressen än politikerna och ville främst använda beprövad teknik och ny teknik främst för ”showcase”. Styrningen från de formella styrorganisationerna hanterades olika. Projektet i Stockholm präglades av målstyrning och projektet i Malmö av samråd med målet att nå konsensus i frågor om mål och detaljutformning av områdets energilösning. Detta ledde exempelvis till att i Hammarby Sjöstad fick byggherrar och energibolag själva hitta partners för att testa nya energilösningar för exempelvis energiförsörjning. I Västra Hamnen bildade staden, energibolag och den utomstående styrorganisationen en koalition för val av lösning för energiförsörjning. I båda projekten bygger energiförsörjningen på storskaliga lösningar. Avhandlingen visar att planerings- och byggprocessens organisering, liksom byggherrarnas agerande, hade betydelse för resultatet. En slutsats är att när byggherrarna inte inbjudits att delta i framtagande av mål och planer och var missnöjda, exempelvis med förslagna mål för energiförbrukningen i Hammarby Sjöstad, bildade de hindrande koalitioner och tog makt i processerna. Oavsett om mål om begränsad energianvändning sätts i konsensus eller inte nedprioriterades livscykelperspektivet av byggherrarna av marknadsskäl, exempelvis valdes stora fönster medan installation av individuell elmätning i allmänhet valdes bort och lägenheterna utrustades för resursstarka kunder. Gestaltningsmässiga frågor prioriterades samt att bygga för resursstarka hushåll vilket innebar att byggherrarnas och kommunernas intressen delvis sammanföll. Resursstarka hushåll ger exempelvis ökade skatteintäkter för kommunerna. En slutsats är att kriteriedriven styrning, t ex tävlingar och ekonomiska bidrag, kan stimulera byggherrar att satsa extra, exempelvis på ny teknik, för att nå energimålen, men främst då i enstaka hus. De boende deltog inte i planeringsprocesserna och blev beroende av de lösningar som valts. I bägge stadsdelarna har en del hushåll haft problem med bristande värmekomfort vilket de kopplar ihop med slarv, korta byggtider och bristande kompetens i bygg- och bostadsbolagen. Uppföljning och utvärdering av projekten är framförallt kopplade till de bidrag som erhållits från svenska staten respektive från EU.
In this thesis I examine how issues regarding sustainable energy use are handled in the development of two city districts in two of Sweden’s largest cities: Hammarby Sjöstad in Stockholm and Västra Hamnen in Malmö. The political goal was to build apartments with renewable energy supply and restricted energy use. The planning processes are analyzed from plans and visions to the evaluation phase. Both areas were meant to be outstanding examples of ecological housing development. The documentation pertaining to the objectives in both projects states that, firstly, new technology will contribute to the realisation of the goals, and, secondly, that the residents’ way of living will be decisive for whether the energy objectives are reached or not. The planning of Hammarby Sjöstad village was executed by the public administration of Stockholm City, and the planning of Västra Hamnen was carried out in cooperation with the Bo01-organisation. Deregulations took place in many areas in Sweden in the 1990s, for example subsidies for housing development decreased and the market for electricity was deregulated. This led to the involvement of privately owned buildingproprietors and energy companies in the projects. These actors partly had other interests than the politicians in that the private companies wanted to use time tested technology with new technology mainly as a “showcase”. The planning in Stockholm was characterized by objective oriented steering while the project in Malmö was characterized by consultations with the goal of reaching consensus in questions concerning the goals and design of the project’s energy solutions. In both these areas the solutions for energy supply became large-scale. This thesis shows that the organization of the planning- and building processes and the extra subsidies from the government to environmentally friendly solutions affected the results. One conclusion is that when the building proprietors were not invited to partake in the planning process and was dissatisfied, for example with the goal for reduced energy use (Hammarby Sjöstad), they formed a hindering coalition and took over power in the process. Irrespective of if the energy goals were decided in consensus or not, the lifecycle perspective was not given priority from the building proprietors’ side, for example, large windows were chosen while installations for individual metering were, in general, not chosen and the apartments were well equipped with prosperous consumers in focus. Here the interests of the building proprietors and the interests of the municipalities partly coincided, as the buildings proprietors wanted to build for prosperous groups and the municipalities, in one way, saw that these households could increase the taxes for the municipality. One conclusion is that criteria-driven governing, for example trough competition, can stimulate building proprietors to contribute with an extra effort and test new technology in separate houses. No residents took part in the planning of either district. In both city districts some residents have problems with deficient warmth and comfort which they attribute to an excessively short time for construction, negligence and sometimes lack of competence. Follow-up of the projects is connected to the subsidies given to the projects from the government and the EU-level.

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus.  Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS. Målet med de framtagna bygghandlingarna är att få startbesked från byggnadsnämnden i Växjö.